Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2015
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
         01. Förvaltning
         10. Beskattningen och Tullen
         20. Tjänster för statssamfundet
         30. Statistikväsendet, den ekonomiska forskningen och registerförvaltningen
         40. Statens regional- och lokalförvaltning
         50. Pensioner och ersättningar
         60. Gemensamma personalutgifter inom statsförvaltningen
         70. Utvecklande av statsförvaltningen
         80. Överföringar till landskapet Åland
         90. Stöd till kommunerna
         91. Stöd för sysselsättningen och näringslivet
         92. EU och internationella organisationer
         99. Separat budgeterade utgifter inom statsförvaltningen
       29. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2015

Huvudtitel 28

FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:

Statens finansförvaltning

Statens finansförvaltning bär det strategiska ansvaret för en ekonomisk politik som betonar en balanserad och hållbar tillväxt, för en god skötsel av statsfinanserna, för verksamhetsförutsättningar som möjliggör en hållbar kommunalekonomi och för en resultatrik offentlig förvaltning.

Det är statens finansförvaltning som reviderar och styr ekonomin, den offentliga förvaltningen och de offentliga tjänsterna. Målet för verksamheten inom statens finansförvaltning är en hållbar, konkurrenskraftig och innovativ samhällsekonomi med en offentlig sektor som är effektiv och håller hög standard. Finansförvaltningen bidrar till att trygga den ekonomiska grunden och valmöjligheterna för kommande generationer.

Verksamheten inom statens finansförvaltning grundar sig på ett gediget kunskapsunderlag och en stark uppfattning om framtida ändringsbehov och styrprocesser som stöder dem, på en effektiv produktion av kundorienterade offentliga tjänster och på en effektiv organisering av gemensamma statliga tjänster.

Finansministeriet planerar och leder sin verksamhet genom följande helheter:

  • — beredning av den ekonomiska politiken
  • — beredning av förvaltningspolitiken
  • — styrning av förvaltningsområdet.
Beredningen av den ekonomiska politiken

Finansministeriet bereder och driver regeringens ekonomiska politik. Ministeriet bereder för Finlands del också euroområdets ekonomiska politik och samordningen av EU:s ekonomiska politik.

Ekonomisk forskning och prognostisering

Beredningen av den ekonomiska politiken förutsätter att man följer, analyserar och prognostiserar den ekonomiska utvecklingen. Finansministeriet utvecklar prognostiseringen och publikationsverksamheten så att den i allt högre grad motsvarar samhällets förändrade behov. Ministeriet har ett intensivt samarbete med Statens ekonomiska forskningscentral och utnyttjar i större utsträckning centralens sakkunskap inom beredningen av den ekonomiska politiken. Till Statens ekonomiska forskningscentrals forskningsområden hör effekterna av de offentliga tjänsterna, finansieringen av den offentliga ekonomin och inkomstöverföringarna samt arbetsmarknaden och en politik som främjar en hållbar tillväxt.

Den offentliga verksamheten och ekonomin

Finansministeriet kommer allt mer att koppla samman beredningen av den ekonomiska politiken och beredningen av förvaltningspolitiken. Ministeriet inriktar i allt högre grad sina resurser på analyser av den offentliga verksamheten och ekonomin och fortsätter sina insatser för att stärka balansen inom den offentliga ekonomin. Det centrala är iakttagandet av utgiftslinjerna i regeringsprogrammet och beredningen av den nya regeringens riktlinjer för verksamheten. Utöver de mål som uppställs för statsfinanserna och mer allmänt för den offentliga ekonomin är en central uppgift dessutom att bereda regeringens utgifts- och rambestämmelser och planen för de offentliga finanserna.

Tryggandet av basservicen förutsätter omstruktureringar i och med att befolkningens åldersstruktur förändras och utgiftstrycket på kommunerna ökar. Dessa omstruktureringar verkställs i enlighet med regeringsprogrammet. En central utgångspunkt i den offentliga verksamheten är att förbättra effektiviteten och resultatet bl.a. genom en ökning av antalet elektroniska verksamhetsprocesser, koncentrering på kärnfunktionerna samt en översyn av arbetsfördelningen och finansieringsförhållandena mellan staten och kommunerna.

EU:s budget

Finansministeriet påverkar beredningen av EU:s budget och reformen av budgetramarna sett ur nettobetalarens synvinkel. Ministeriet strävar efter att EU:s verksamhet och resurser ska styras till sådana ärenden där EU:s och medlemsstaternas samarbete ger ett mervärde för unionen.

Regleringen av finansmarknaden

Genom finansmarknadspolitiken skapar och stärker finansministeriet sådana verksamhetsförutsättningar och spelregler för finansmarknaden som upprätthåller allmänhetens förtroende för verksamheten på finansmarknaden såväl i Finland som internationellt. Under den ekonomiska krisen i EU har Finland haft som mål att trygga den ekonomiska stabiliteten, tillväxten och sysselsättningen inom euroområdet och att begränsa riskerna för Finland så mycket som möjligt och på så sätt trygga de finländska skattebetalarnas intressen.

Beskattningen och Tullen

Ett mål för skattepolitiken är att behålla det finska skattesystemets konkurrenskraft och trygga skattebasen i olika skatteformer. Det är finansministeriets uppgift att utveckla skattesystemen och utvärdera effekterna av de skattepolitiska åtgärderna.

Skatteförvaltningen verkställer beskattningen och överför skatter och avgifter av skattenatur till skattetagarna. Tullen tryggar en smidig utrikeshandel för företagen, sörjer för verkställandet av EU:s handelspolitik och den nationella varubeskattningen och garanterar en resultatrik brottsbekämpning.

Statens finansförvaltning

Finansministeriet ansvarar för den strategiska styrningen och målsättningarna i fråga om hur statsskulden sköts, och Statskontoret utför de finansieringsoperationer som behövs inom skuldskötseln. Ett strategiskt mål för skuldhanteringen inom statens budgetekonomi är att tillgodose finansieringsbehovet inom statens budgetekonomi och minimera kostnaderna för skulden på en risknivå som kan anses godtagbar på lång sikt. Betydelsen av detta framhävs ytterligare i och med att staten har övergått från amortering av sina skulder till ny upplåning.

Med hjälp av statens pensionsfond gör staten sig redo att betala pensionsutgifter och att utjämna de årliga utgifter som uppkommer på grund av dem. Statens pensionsfond är en fond utanför budgeten varifrån medel kan överföras för att täcka budgeten.

Statistikväsendet

Statistikcentralen sörjer för statistikframställningen och för utvecklandet av det nationella statistikväsendet i samarbete med övriga statliga myndigheter som framställer statistik.

Beredningen av förvaltningspolitiken

Finansministeriet bereder, med tanke på det politiska beslutsfattandet, de allmänna principerna för utvecklingen av den offentliga förvaltningen. Beredningen omfattar utöver statsförvaltningen även utvecklingen av de allmänna förutsättningarna för kommunernas verksamhet. Målet är att utifrån målsättningen i regeringsprogrammet utveckla förvaltningsstrukturerna och styrsystemen, förbättra ministeriernas resultat- och ekonomistyrning, utveckla informationsförvaltningen och utnyttjandet av informationsteknik inom den offentliga förvaltningen samt fördjupa koncernstyrningen och koncernlösningarna.

Utvecklingen av förvaltnings- och servicestrukturerna

Finansministeriet fortsätter att genomföra kommunreformen i enlighet med regeringsprogrammet. Målet för kommunreformen är en livskraftig kommunstruktur som bygger på starka primärkommuner. En totalreform av kommunallagen kommer att genomföras före utgången av 2015.

Basserviceprogrammets ekonomiska styrmedel effektiviseras för att programmet ska vara ett effektivt tvärsektoriellt redskap för att styra helheten av kommunala tjänster och finansieringen av dem i det politiska beslutsfattandet.

Inom den statliga regionförvaltningen följer man genomförandet av regionförvaltningsreformen på det sätt som riksdagen förutsätter. Funktioner inom central- och regionalförvaltningen sammanförs under närings-, trafik- och miljöcentralen och regionförvaltningsverken i enlighet med de riktlinjer som ministergruppen för utvecklande av förvaltningen har dragit upp. Statens lokalförvaltning revideras som en del av reformen av förvaltnings- och servicestrukturerna. Kundbetjäningen inom den statliga lokalförvaltningen ska i huvudsak tillhandahållas som samservice.

Utlokaliseringen av arbetsplatserna inom statsförvaltningen fortsätter på ett jämnare sätt till olika delar av landet.

Statsförvaltningens koncernstyrning och utvecklingen av gemensamma tjänster

Statens gemensamma funktioner och tjänster ska styras och utvecklas med målet att skapa en enhetligt verkande statskoncern som ger mervärde och stordriftsfördelar och där kunnande förenas.

Finansministeriet upprättar koncernprinciper och koncerntjänster för den serviceproduktion som är på statens ansvar.

Styrningen av användningen av personalresurser och effektivare utnyttjande av informationsteknik framhävs såväl inom serviceproduktionen som inom statsförvaltningens interna system.

Finansministeriet ska garantera staten en enhetlig och ekonomisk politik i fråga om upphandling, lokaler och resor.

Finansförvaltningen främjar statens konkurrenskraft som arbetsgivare. Finansministeriet bereder författningar om statens arbetsgivarpolitik och pensionsskyddet.

Som producent av koncerntjänster prioriterar Statskontoret i sin verksamhet införandet och ibruktagandet av datasystemet för ämbetsverkens gemensamma ekonomi- och personalförvaltning (Kieku).

Reformen av uppgifterna inom ekonomi- och personalförvaltningen fortsätter. Servicecenterprocesserna och verksamhetskulturen förenhetligas i syfte att uppnå en effektivitetsvinst.

Statens informations- och kommunikationstekniska center (Valtori) ska under ledning av finansministeriet utveckla och producera icke-branschspecifika IKT-tjänster för statsförvaltningen. Till servicecentret sammanförs i enlighet med regeringsprogrammet och det finanspolitiska ministerutskottets riktlinjer statens icke-branschspecifika IKT-uppgifter åren 2014—2015.

Den allmänna styrningen av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningens myndigheter

Finansministeriet svarar för styrningen och utvecklandet av den verksamhet inom den offentliga förvaltningen som avser informations- och kommunikationsteknik (IKT). Finansministeriet styr informationsförvaltningen hos den offentliga förvaltningens myndigheter i enlighet med den OffICT-strategi som utarbetades 2012. Målet för styrningen är att åstadkomma en interoperabel, kostnadseffektiv, kundorienterad och informationssäker informationsförvaltning för den offentliga förvaltningen. Finansministeriet ska i enlighet med lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen ha hand om definitionen, planeringen och beskrivningen av interoperabiliteten och den övergripande arkitekturen inom den offentliga förvaltningen, uppdateringen av dem och styrningen av andra gemensamma tjänster, projekt och åtgärder som hänför sig till informationsförvaltningen. Under 2015 fortsätter programmet för den nationella servicearkitekturen, där det skapas interoperabilitetskomponenter som är viktiga för arkitekturen, såsom en nationell servicekanal, en nationell digital identifieringsmodell, nationella lösningar för hantering av företags, andra organisationers och fysiska personers roller och bemyndiganden, gemensamma servicegränssnitt (för medborgare, företag och myndigheter) samt styr- och hanteringsmodeller. Målet är att medborgarna när servicekanalen är färdig ska ha möjlighet att elektroniskt kontrollera viktiga uppgifter om sig själva. Genom styrningen av kommunernas IT-verksamhet underlättas en samordning av informationstekniken inom kommunalförvaltningen utifrån rikstäckande lösningar. Finansministeriet styr och samordnar även utvecklandet av informationssäkerheten inom den offentliga förvaltningen och i synnerhet inom statsförvaltningen. Dessutom svarar finansministeriet för den allmänna administrativa, strategiska och ekonomiska styrningen av och tillsynen över förvaltningens säkerhetsnätsverksamhet samt för styrningen av och tillsynen över informations- och kommunikationsteknisk aktionsberedskap, annan beredskap och säkerhet i fråga om säkerhetsnätsverksamheten liksom även för den allmänna styrningen av den elektroniska kommunikationen inom den offentliga förvaltningen.

Styrningen av förvaltningsområdet

Styrningen av förvaltningsområdet hör till ministeriets kärnverksamhet, som betonar strategiskt viktiga frågor såsom förvaltningsområdets centrala substansfrågor, utvecklingen av förvaltningsområdets strukturer och tillvägagångssätt samt de strategiska projekt som genomförs inom statskoncernen i syfte att förbättra effektiviteten, resultatet och kvaliteten.

Inom förvaltningsområdet genomförs de reformer som har beretts inom effektivitets- och resultatprogrammet. Målet är en minskning av den administrativa bördan samt en god administrering och ledning av de mänskliga resurserna som helhet.

Jämställdheten mellan könen

Av utgifterna under finansministeriets huvudtitel är ca 95 % olika förmåner, medlemsavgifter och stöd som grundar sig på författningar eller avtal och som inte har några direkta könskonsekvenser.

Inom finansministeriets förvaltningsområde beaktas könskonsekvenserna i beredningen av lagstiftningen, personal- och arbetsgivarpolitiken, projekt, beredningen av budgeten och ämbetsverkens resultatstyrning.

Effektmål

Statsrådet uppställer följande effektmål för finansministeriets förvaltningsområde:

1) En ekonomiskt hållbar välfärd

Målet för den ekonomiska politiken och förvaltningspolitiken är en ekonomiskt hållbar välfärd. För att effektmålet ska nås måste konkurrenskraften och stabiliteten på en öppen och global marknad tryggas, produktiviteten inom de offentliga tjänsterna förbättras och arbete, innovationer och företagaranda uppmuntras. Finansministeriet kan bidra till att målet nås genom att stifta lagar, styra statsförvaltningen, utveckla förvaltnings- och servicestrukturerna inom den offentliga sektorn och underlätta utnyttjandet av tekniken.

2) Högklassiga offentliga tjänster som produceras på ett ekonomiskt sätt

Målet för förvaltningspolitiken är att garantera högklassiga offentliga tjänster som produceras på ett ekonomiskt sätt. Finland är en föregångare när det gäller utvecklandet av dessa tjänster. Arbetsfördelningen i anknytning till tillhandahållandet och produktionen av offentliga tjänster ska göras tydligare och överlappande verksamhet elimineras. När tjänster produceras ska såväl kund- som produktivitetsaspekten beaktas. I syfte att nå effektmålet kommer man att fördjupa koncernstyrningen och utveckla tillvägagångssätten, de offentliga tjänsterna, interoperabiliteten och koncernlösningarna inom informationsförvaltningen, förvaltnings- och servicestrukturerna och nya innovativa lösningar.

Effektivitets- och resultatprogrammet

De effektivitets- och resultatåtgärder som genomförs under budgetåret preciseras i och med statsrådsbehandlingen av projektet.

Fullmakter enligt moment under en huvudtitel (mn euro)

  2014
ordinarie
budget

2015
budgetprop.
    
28.90.20Statens och kommunernas gemensamma datasystemprojekt (reservationsanslag 3 år)  
 — fullmakt att ingå projektavtal5,0-

Förvaltningsområdets anslag 2013—2015

  År 2013
bokslut
1000 €
År 2014
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2015
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2014—2015
  1000 €%
 
01.Förvaltning172 472162 591171 1718 5805
01.Finansministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)38 82339 97137 488-2 483-6
13.Stöd vid införandet av gemensamma informationssystem och informationstjänster för den offentliga förvaltningen (reservationsanslag 3 år)5 5843 0311 844-1 187-39
20.Genomförande av statens fastighetsstrategi och ägarstyrningen inom förvaltningsområdet (reservationsanslag 2 år)415415315-100-24
21.Produktivitetsanslag för finansministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år)616304003701233
29.Mervärdesskatteutgifter inom finansministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag)78 63479 144104 12424 98032
69.Överföring av vissa av Finlands Banks placeringsintäkter till Grekland (fast anslag)40 40035 00027 000-8 000-23
(89.)Rekapitalisering av Suomen Erillisverkot Oy (reservationsanslag 3 år)8 0005 000-5 000-100
10.Beskattningen och Tullen617 596627 162602 710-24 452-4
01.Skatteförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år)431 378431 903410 456-21 447-5
02.Tullens omkostnader (reservationsanslag 2 år)167 475166 359163 354-3 005-2
63.Återbetalda skatter (förslagsanslag)4 1703 2003 2000
95.Ränteutgifter som hänför sig till beskattningen (förslagsanslag)13 58822 70022 7000
97.Exportrestitution av bilskatt (förslagsanslag)9863 0003 0000
20.Tjänster för statssamfundet36 34448 19152 1833 9928
01.Statskontorets omkostnader (reservationsanslag 2 år)31 85630 61728 080-2 537-8
02.Kursdifferenser på centraliserade valutakonton (förslagsanslag)0110
03.Omkostnader för finanscontrollerfunktionen (reservationsanslag 2 år)1 0898911 05716619
06.Gemensamma e-tjänster för service och förvaltning (reservationsanslag 2 år)9152 4543 8041 35055
07.Omkostnader för Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (reservationsanslag 3 år)1 6842 0002 0000
08.Utvecklande av Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (reservationsanslag 3 år)8002 2284 2412 01390
09.Omkostnader för Statens informations- och kommunikationstekniska center (reservationsanslag 2 år)4 0003 000-1 000-25
10.Investeringsutgifter för Statens informations- och kommunikationstekniska center (reservationsanslag 2 år)6 00010 0004 00067
88.Senatfastigheter000
30.Statistikväsendet, den ekonomiska forskningen och registerförvaltningen64 49265 46162 695-2 766-4
01.Statistikcentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)50 45151 45450 337-1 117-2
02.Statens ekonomiska forskningscentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år)4 2224 1914 044-147-4
03.Befolkningsregistercentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)9 8199 8168 314-1 502-15
40.Statens regional- och lokalförvaltning89 44990 28390 6693860
01.Regionförvaltningsverkens omkostnader (reservationsanslag 2 år)55 92657 87857 805-730
02.Magistraternas omkostnader (reservationsanslag 2 år)32 74932 18131 082-1 099-3
03.Stödåtgärder inom regional- och lokalförvaltningen (reservationsanslag 3 år)7742241 7821 558696
50.Pensioner och ersättningar4 402 0844 564 0214 692 983128 9623
15.Pensioner (förslagsanslag)4 206 2774 342 6204 448 533105 9132
16.Extra pensioner (förslagsanslag)2 3952 2002 20550
17.Övriga pensionsutgifter (förslagsanslag)2 6052 7982 720-78-3
50.Skadestånd (förslagsanslag)41 93439 18540 0258402
63.Pensionsutgifter som andra pensionsanstalter ska svara för (förslagsanslag)129 733152 418170 30017 88212
95.Ränteutgifter för pensionsutgifter som andra pensionsanstalter betalat på statens vägnar och förskott som de betalat till staten (förslagsanslag)19 14024 80029 2004 40018
60.Gemensamma personalutgifter inom statsförvaltningen1 08013 5484 538-9 010-67
02.Separat budgeterade löneutgifter (förslagsanslag)45903 4183 3283698
(03.)Löneutgifter till följd av statens personalarrangemang (förslagsanslag)0
10.Främjande av säkerheten i arbetet (reservationsanslag 2 år)900900920202
(12.)Kompetensutveckling (reservationsanslag 2 år)12 328-12 328-100
60.Överföringar till Utbildningsfonden (förslagsanslag)135230200-30-13
70.Utvecklande av statsförvaltningen82 20554 97068 29513 32524
01.Styrning och utveckling av statens informations- och kommunikationsteknik (IKT) (reservationsanslag 3 år)14 30011 6134 600-7 013-60
02.Datasystem för statens ekonomi-, personal- och lokalförvaltning (reservationsanslag 3 år)27 2008 65210 5601 90822
03.Styrning och utveckling av den nationella informationsbranschen (reservationsanslag 3 år)13 00032 00019 000146
04.Informationssäkerheten och beredskapen i informationssystemen för samhällets vitala funktioner (reservationsanslag 3 år)1 7008 6006 900406
20.Främjande av produktiviteten (reservationsanslag 3 år)40 70520 00512 535-7 470-37
80.Överföringar till landskapet Åland229 486249 206249 5683620
30.Avräkning till Åland (förslagsanslag)209 392211 206221 56810 3625
31.Skattegottgörelse till landskapet Åland (förslagsanslag)9 78325 00015 000-10 000-40
(32.)Extra anslag till landskapet Åland (reservationsanslag 3 år)0
40.Återbäring av intäkterna av lotteriskatten till landskapet Åland (förslagsanslag)10 31113 00013 0000
90.Stöd till kommunerna8 757 9538 665 8088 487 981-177 827-2
20.Statens och kommunernas gemensamma datasystemprojekt (reservationsanslag 3 år)16 99516 9959 465-7 530-44
22.Genomförande av förändringar i kommun- och servicestrukturen (reservationsanslag 3 år)6006006000
30.Statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen (förslagsanslag)8 676 0028 612 6658 441 261-171 404-2
31.Ekonomiskt stöd för kommunsammanslagningar (förslagsanslag)64 35635 02836 1351 1073
34.Finansiering av lokala försök i kommunerna (reservationsanslag 3 år)5205200
91.Stöd för sysselsättningen och näringslivet229 223302 020251 000-51 020-17
41.Energiskattestöd (förslagsanslag)229 223302 020251 000-51 020-17
92.EU och internationella organisationer2 170 5522 030 9502 200 376169 4268
03.Omkostnader för verket för finansiell stabilitet (reservationsanslag 2 år)3 0003 0000
20.Europeiska unionens medverkan i ersättningar av resekostnader (reservationsanslag 2 år)2 8002 5002 90040016
40.Värdlandsersättning till Nordiska Investeringsbanken (fast anslag)8 3429 1409 9768369
60.Överföring till fonden för finansiell stabilitet (reservationsanslag 3 år)166 000166 0000
67.Infriande av förbindelser som avgivits till internationella finansiella institut (förslagsanslag)01701700
68.Finlands andel av höjningen av Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbankens grundkapital (förslagsanslag)3 1423 3402 530-810-24
69.Avgifter till Europeiska unionen (förslagsanslag)2 027 6902 015 0002 015 0000
(87.)Finlands andel av höjningen av Europeiska investeringsbankens grundkapital (reservationsanslag 3 år)127 8350
95.Prestationer i samband med statsborgen (förslagsanslag)7438008000
99.Separat budgeterade utgifter inom statsförvaltningen138 108138 45015 450-123 000-89
(01.)Kehysvaraus toimintamenosäästöihin0
(02.)Kehysvaraus keskipalkkaliukuman rajoittamiseen0
(20.)Kehysvaraus turvaviestinnän kehittämiseen (reservationsanslag 3 år)0
(26.)Kehysvaraus yhdenvertaisuusvaltuutetulle (reservationsanslag 2 år)0
(27.)Kehysvaraus IT-menoihin0
(28.)Kehysvaraus uuden yhteisen asiakaspalvelun investointimenoihin0
87.Användning av intäkterna från bankskatten (reservationsanslag 3 år)133 000133 000-133 000-100
95.Extraordinära lagstadgade utgifter (förslagsanslag)03003000
96.Oförutsedda utgifter (reservationsanslag 3 år)5 0005 0005 0000
97.Tryggande av statens fordringar (förslagsanslag)1081501500
98.Hantering av risken i samband med kassaplaceringar (reservationsanslag 3 år)10 00010 0000
Sammanlagt16 991 04417 012 66116 949 619-63 0420
 Det totala antalet anställda12 39012 36612 768