Hoppa till innehåll
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         10. Trafiknätet
         50. Forskning

Statsbudgeten 2015

Huvudtitel 31

KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:Kommunikationsministeriets förvaltningsområde betjänar samhället genom att det ansvarar för fungerande och säkra trafik- och kommunikationsförbindelser med hjälp av hållbara lösningar.

Omvärlden

Elektroniska kommunikationsnät och digitala tjänster är av största vikt för att samhället ska fungera. Verksamhetsmiljön formas inte bara av allmänna förändringstrender utan även starkt av den tekniska utvecklingen och nyttiggörandet av internet, av den allt mer expanderande branschens globala karaktär, av förändrade användarvanor samt av utmaningar i anslutning till verksamhetens tillförlitlighet och säkerhet. Den offentliga ekonomins utmaningar, en bättre nationell konkurrenskraft, klimatpolitiken, förändringarna i region- och samhällsstrukturen liksom i närings- och befolkningsstrukturen och tryggandet av tjänsterna medför krav på samarbete över förvaltningsgränserna och nya sätt för hållbart trafikpolitiskt och kommunikationspolitiskt beslutsfattande som är effektivare och verkningsfullare än de nuvarande.

Kommunikationspolitiken

Utvecklandet av det digitala samhället förutsätter en aktiv kommunikationspolitik och strategier för intelligent teknik som alla ministerier genomför inom sina egna förvaltningsområden. Inom kommunikationspolitiken genomförs egen strategi för intelligent teknik (KIDE-projektet). Samhällets verksamhet grundar sig i avsevärd grad på utnyttjande av olika informations- och kommunikationsnät och informations- och kommunikationssystem och på användning av de digitala tjänster och innehåll som dessa nät och system möjliggör. Funktioner som sker över internet och tjänster som förmedlas däröver blir mycket snabbt allmänna. Ett gott exempel på det är molntjänsterna som snabbt utvecklas och expanderas. För Finlands ekonomiska utveckling, tillväxt och konkurrenskraft är det centralt att kunna omvandla det starka kunnandet inom kommunikationsinfrastrukturen och servicen till en styrka för det omfattande nyttiggörandet av den digitala utvecklingen. Det är inte enbart fråga om utveckling av olika tekniska tillämpningar eller nya tjänster, utan också storskalig användning av dem samt omgivande affärsverksamhet och annan verksamhet. Det är också viktigt att fästa uppmärksamhet vid att telekommunikationsförbindelserna från Finland utomlands är tillräckliga.

Genom kommunikationspolitiken strävar man efter att skaffa instrument för ett fungerande och tryggt samhälle samt för effektivitet i företagens och den offentliga sektorns verksamhet. För att främja sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten fästs uppmärksamheten i allt högre grad vid utnyttjande av tillväxtpotentialen när det gäller informations- och kommunikationsteknik och digitala tjänster. En central roll spelar också projektet för reform av lagstiftningen om elektronisk kommunikation (informationssamhällsbalken), genom vilken man syftar till att förtydliga, modernisera och förbättra lagstiftningen. På EU-nivå stöds uppkomsten av en digital inre marknad i enlighet med Europa 2020-strategin. Målsättningen för kommunikationspolitiken är att också sörja för att alla har tillgång till högklassig basservice inom kommunikationen till ett rimligt pris. Sådan basservice, som anges i lagstiftningen, är de samhällsomfattande tjänsterna inom telefonin, bredbands- och postverksamheten samt Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet. Genom projektet Bredband 2015 främjas utbyggnaden av bredband i glesbygdsområden. Även kommunikationsnätens tillförlitlighet, störningsfrihet och säkerhet ska säkerställas under alla förhållanden och beredskapen för bekämpning av cyberhot är tillräcklig.

Kommunikationspolitiken bidrar också till att mångsidiga kommunikations- och innehållstjänster som motsvarar användarnas behov kan tillhandahållas på en fungerande kommunikationsmarknad. Genom lagstiftning, koncessions- och frekvenspolitik och motsvarande medel främjas utvecklingen av kommunikationsnäten, uppkomsten av mångsidiga tjänster och en sund konkurrens. Genom ett nytt innovationsstöd främjas mediernas anpassning till digitaliseringen.

I den digitala teknologins brytningsskede är det viktigt att man kan förutse den kommande utvecklingen och möjliggöra den potential som denna utveckling medför för att förbättra tillväxten och välfärden och därigenom förbättra samhällets funktion. Målet är att man genom olika projekt som främjar användningen av elektroniska tjänster, genom att öppna offentliga datalager och genom omfattande samarbete ska få till stånd en sådan ändring av handlingsmodellerna som svarar mot samhällets strukturella ändringar och stärker välfärden och den ekonomiska tillväxten i Finland.

Anslag som stöder kommunikationspolitiken är Kommunikationsverkets anslag, de anslag som reserverats för att genomföra det nationella bredbandsprojektet, stödet till tidningspressen, innovationsstödet till medierna och det anslag som är avsett för att finansiera Rundradion Ab.

Kommunikationsministeriet uppställer följande mål för kommunikationssektorns samhälleliga verkningar:

  • — Mångsidiga och högklassiga informations- och kommunikationstjänster tillhandahålls till rimligt pris i hela landet.
  • — Kommunikationens och informationssamhällets bastjänster och deras säkerhet är säkerställda.
  • — Informations- och kommunikationstekniken och de digitala tjänsterna används fullt ut för att främja samhällets funktion, medborgarnas välfärd och företagens konkurrenskraft.
Trafikpolitiken

Målet med trafikpolitiken är att trygga smidiga och säkra resor och transporter utifrån näringslivets och invånarnas behov med beaktande av miljöfrågorna. Den servicenivå som tillhandahålls bygger på kundernas behov, samhälleliga mål och tillgängliga resurser. Målet är att med trafikpolitiska medel skapa förutsättningar för näringslivet till en globalt konkurrenskraftig verksamhet och möjligheter för alla till en fungerande vardag. Utvecklingen av nya trafikpolitiska tillvägagångssätt, näringsverksamheter och marknaden snabbas upp genom övergripande samarbete och mångsidiga försök. Påverkan på trafikrelaterade frågor på EU-nivå och internationell nivå ska vara aktiv och framsynt.

Det framtida trafiksystemet ses som en helhet bestående av infrastruktur, tjänster och information. Trafiksystemet betjänar och är en del i utvecklingen av näringslivet, ekonomin, sysselsättningen, välfärden och regionerna. Trafiksystemet utvecklas så att det blir driftsäkert, förutsägbart och tillgängligt.

Genom trafiknätet säkerställs det att det centrala trafikledsnätet är i ett ändamålsenligt skick och att hela nätet är dagligen trafikerbart och har en tillräcklig underhållsnivå. Särskild vikt läggs vid åtgärder som förbättrar spårtrafikens punktlighet och driftsäkerhet.

Transportsystemets och trafiktjänsternas logistiska säkerhet utvecklas i samarbete med aktörer inom branschen. Kollektivtrafiken organiseras på längre sikt i samarbete mellan olika aktörer till en enhetlig servicehelhet som är lätt att använda för alla användargrupper och som även omfattar ett användarvänligt och samordnat betalnings- och informationssystem för kollektivtrafiken. Passagerartransporter som finansieras med offentliga medel effektiviseras i enlighet med regeringens beslut om genomförande av det strukturpolitiska programmet.

För att förbättra trafikförhållandena i stadsregionerna effektiviseras användningen av den befintliga kapaciteten och främjas kollektivtrafiken i stadsregionerna, i synnerhet spårtrafiken och dess anslutningstrafik, och man försöker finna en lösning på hur anslutningsparkeringen ska ordnas samtidigt som förutsättningarna för gång och cykling förbättras. Genom att samordna verksamhetsförutsättningarna för markanvändningen, boendet, trafiken, servicestrukturerna och näringslivet kan resursanvändningen effektiviseras. För att främja förfarandet med MBT-intentionsavtal, som omfattar markanvändning, boende och trafik, finansierar staten små, kostnadseffektiva åtgärder under innevarande regeringsperiod.

Enligt säkerhetsvisionen för trafiken ska ingen behöva omkomma eller skadas allvarligt i trafiken. Genomförandet av visionen främjas genom att trafiksystemet utvecklas långsiktigt och tvärsektoriellt utifrån förebyggande och riskanalysbaserade handlingsmodeller som betonar ansvar. Inom vägtrafiken är målet att kontinuerligt förbättra säkerheten. För att den uppnådda, goda säkerhetsnivån inom flygtrafiken, sjöfarten och järnvägstrafiken ska upprätthållas krävs det kontinuerligt och målmedvetet säkerhetsarbete.

De olägenheter som trafiken föranleder minskas genom att man påverkar mobilitetsbehovet och res- och transportvalen, genom information och genom att styra trafiken till mera hållbara trafikformer. De långsiktiga målen förutsätter att ett trafiksystem som bygger på hållbara, förnybara bränslen och utsläppssnåla fordon skapas. Dessutom fästs det särskild uppmärksamhet vid förbättring av energieffektiviteten i transportsektorn.

Anslag som stöder trafikpolitiken är anslag för bastrafikledshållning, utveckling av trafiknätet, myndighetstjänster för trafiken, köp av och stöd till kollektivtrafikens tjänster, ersättningar till sjöfartsnäringen, ersättningar och stöd till luftfarten samt statsunderstöd till väghållningen.

Kommunikationsministeriet uppställer följande mål för trafiksektorns samhälleliga verkningar:

— Rese- och transportkedjorna fungerar smidigt och främjar välfärden och konkurrenskraften. Tyngdpunkterna ligger på förbättrande av trafiksystemets funktionssäkerhet, ökning av spårtrafiken och förbättring av servicenivån samt förbättring av servicenivån inom kollektivtrafiken med målet att öka passagerarantalet och minska privatbilismen.

— Rese- och transportkedjorna fungerar säkert. Målet är att Finland när det gäller trafiksäkerheten ska vara bland de bästa länderna i Europa. Tyngdpunkten ligger på att kontinuerligt förbättra trafiksäkerheten.

— De trafikrelaterade olägenheterna för hälsan och naturen minimeras. Tyngdpunkten är att minska trafikens växthusgasutsläpp i enlighet med de internationella fördrag Finland ingått.

— Effektiviteten när det gäller underhåll och utveckling av trafiksystemet och verksamheten inom trafiksektorn förbättras med hjälp av mångsidig användning av metoder av olika slag, bl.a. informations- och kommunikationsteknik.

Forskning

Förvaltningsområdets forskning bedrivs av Meteorologiska institutet, som har en central roll vid produktionen av den grundkunskap som behövs för att anpassa samhället till klimatförändringen. Genom den information som produceras främjar man säkerheten.

Förvaltningsområdets gemensamma mål

Dessutom uppställer kommunikationsministeriet följande mål för hela förvaltningsområdet:

  • — Uppgifter som anknyter till tryggandet av samhället genomförs.
  • — Produktiviteten inom förvaltningsområdets verksamhet förbättras.
  • — Kunnande och sakkunskap som behövs inom trafik- och kommunikationssektorn utvecklas och information tas fram som underlag för lagstiftningen och det politiska beslutsfattandet.
  • — Verksamheten inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde utvecklas fortsatt på ett sätt som inte bara främjar de samhälleliga verkningarna inom sektorn utan även resultatet av verksamheten, lönsamheten och produktiviteten för ämbetsverken och inrättningarna inom förvaltningsområdet.
  • — Lagstiftningsarbetet uppfyller statsrådets kvalitetskrav.
  • — Humankapitalet utvecklas.
Statliga bolag

Under kommunikationsministeriets ägarstyrning verkar de statliga bolagen Finavia Abp och Finnpilot Pilotage Ab som har som mål att stödja genomförandet av de mål för samhälleliga verkningar som uppställts för trafiksektorn.

Anslag och inkomstposter

För förvaltningsområdet föreslås ett anslag på 2 854 miljoner euro. Anslag till politikområdena föreslås enligt följande: för förvaltning och verksamhetsområdets gemensamma utgifter 377 miljoner euro, trafiknätet 1 629 miljoner euro, myndighetstjänster inom trafiken 49 miljoner euro, stöd till trafiken och köpta tjänster inom trafiken 208 miljoner euro, kommunikationstjänster och kommunikationsnät samt för stöd till kommunikationen 546 miljoner euro samt för forskning 45 miljoner euro.

De största av trafiksektorns avgifter av skattenatur, enligt intäktskalkylerna, är farledsavgiften på 42,6 miljoner euro, som täcker kostnaderna för underhållet av havsfarleder, tillsynsavgiften för flygtrafiken på 11,1 miljoner euro, tillsynsavgiften för besiktningsverksamheten 7,3 miljoner euro, investeringsskatten på direktbanan Kervo—Lahtis på 4,2 miljoner euro och banskatten på 1,25 miljoner euro. Störst av de övriga avgifter som tas ut inom trafiksektorn är, enligt intäktskalkylerna, banavgiften på 43,8 miljoner euro, som används för banhållning. Trafiksäkerhetsverkets intäkter av avgifterna beräknas uppgå till sammanlagt ca 85,0 miljoner euro.

Enligt uppskattning tas det ut 28,8 miljoner euro som avgifter av skattenatur inom kommunikationssektorn. Av det beloppet beräknas 21,8 miljoner euro vara intäkter från auktioner och koncessionsavgifter för frekvensområden som auktionerats ut. Dessutom beräknas Kommunikationsverket få 21,1 miljoner euro i övriga intäkter av avgifterna.

Förvaltningsområdets inkomster av blandad natur beräknas uppgå till 16,2 miljoner euro.

Sammanfattande granskning av verksamhet som har betydande könskonsekvenser

Inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde beaktas könskonsekvenserna i beredningen av lagstiftningen och i resultatstyrningen. Avsikten är att producera sådana prestationer och offentliga tjänster som beaktar kraven hos olika befolkningsgrupper såsom kvinnor, män, barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. Målet för personalplaneringen inom förvaltningsområdet är en rätt dimensionerad och kunnig personal som arbetar i en god arbetsgemenskap där arbetsklimatet följs upp och utvecklas även med beaktande av jämställdhetsaspekten. Anslagen fördelas jämställdhetsneutralt.

Fullmakter enligt moment under en huvudtitel (mn euro)

    2014
ordinarie
budget
2015
budgetprop.
       
31.10.20 Bastrafikledshållning (reservationsanslag 2 år)    
  — jord- och vattenbyggnadsfullmakt - 135,0
31.10.77 Utveckling av trafikledsnätet (reservationsanslag 3 år)    
  — jord- och vattenbyggnadsfullmakt 124,0 239,0
31.10.79 Livscykelsfinansieringsprojekt (reservationsanslag 3 år)    
  — jord- och vattenbyggnadsfullmakt 660,0 -
31.40.50 Statsunderstöd för genomförande av det riksomfattande bredbandsprojektet (reservationsanslag 3 år) - 5,5

Förvaltningsområdets anslag 2013—2015

    År 2013
bokslut
1000 €
År 2014
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2015
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2014—2015
    1000 € %
 
01. Förvaltning och verksamhetsområdets gemensamma utgifter 440 413 406 341 376 579 -29 762 -7
01. Kommunikationsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 20 731 20 721 20 360 -361 -2
21. Produktivitetsanslag för kommunikationsministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) 720 1 154 1 660 506 44
29. Mervärdesskatteutgifter inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 418 340 383 438 353 581 -29 857 -8
40. Vissa statsunderstöd (fast anslag) 622 1 028 978 -50 -5
10. Trafiknätet 1 880 394 1 710 020 1 629 180 -80 840 -5
01. Trafikverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 86 355 86 154 81 060 -5 094 -6
20. Bastrafikledshållning (reservationsanslag 2 år) 969 235 990 484 907 159 -83 325 -8
35. Statsbidrag för byggande av en metrolinje västerut (reservationsanslag 3 år) 24 000 55 744 88 713 32 969 59
(40.) Bidrag till Finavia Abp (reservationsanslag 3 år) 1 100 0
41. Statsbidrag för byggande och underhåll av vissa flygplatser (reservationsanslag 3 år) 1 000 1 000 1 000 0
50. Statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar (reservationsanslag 3 år) 9 000 8 000 3 000 -5 000 -62
70. Anskaffning av isbrytare (reservationsanslag 3 år) 27 000 46 000 55 000 9 000 20
76. Anskaffningar av och ersättningar för jord- och vattenområden (förslagsanslag) 25 574 34 997 34 997 0
77. Utveckling av trafikledsnätet (reservationsanslag 3 år) 369 303 393 641 338 501 -55 140 -14
78. Vissa trafikledsprojekt (reservationsanslag 3 år) 120 827 25 000 22 000 -3 000 -12
79. Livscykelsfinansieringsprojekt (reservationsanslag 3 år) 47 000 69 000 97 750 28 750 42
(88.) Rekapitalisering av Finavia Abp (reservationsanslag 3 år) 200 000 0
20. Myndighetstjänster för trafiken 42 562 47 613 48 594 981 2
01. Trafiksäkerhetsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 42 562 47 613 48 594 981 2
30. Stöd till trafiken och köp av tjänster 241 941 229 132 207 888 -21 244 -9
42. Statsunderstöd för utbildning (reservationsanslag 3 år) 841 841 841 0
43. Förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport (förslagsanslag) 84 963 84 700 86 420 1 720 2
46. Miljöstöd för fartygsinvesteringar (reservationsanslag 3 år) 38 000 20 000 -20 000 -100
(50.) Statsunderstöd ur lästavgifterna (förslagsanslag) 970 800 -800 -100
51. Prisstöd för lotsning (reservationsanslag 2 år) 4 200 4 200 4 200 0
63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år) 100 243 102 543 98 899 -3 644 -4
64. Köp och utvecklande av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården (reservationsanslag 3 år) 12 724 10 745 12 225 1 480 14
66. Avtal om köp av förbindelsefartygstjänster (reservationsanslag 3 år) 0 5 303 5 303 0
40. Kommunikationstjänster och kommunikationsnät samt stöd för kommunikation 529 265 529 993 546 342 16 349 3
01. Kommunikationsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 9 895 11 045 11 894 849 8
42. Understödjande av tidningspressen (fast anslag) 500 500 500 0
(43.) Utvecklande av verksamhetsmiljön för elektroniska tjänster (reservationsanslag 3 år) 0
44. Innovationsstöd till medierna (reservationsanslag 3 år) 10 000 10 000 0
50. Statsunderstöd för genomförande av det riksomfattande bredbandsprojektet (reservationsanslag 3 år) 18 870 10 500 16 000 5 500 52
60. Överföring till statens televisions- och radiofond (reservationsanslag 3 år) 500 000 507 948 507 948 0
50. Forskning 47 197 47 366 45 415 -1 951 -4
01. Meteorologiska institutets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 47 197 47 366 45 415 -1 951 -4
Sammanlagt 3 181 772 2 970 465 2 853 998 -116 467 -4
  Det totala antalet anställda 2 286 2 222 2 259