Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2015

Huvudtitel 26

INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:Inrikesministeriet är ett ministerium för intern säkerhet och invandring, med uppgift att svara för

  • — upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet, polisförvaltningen, den privata säkerhetsbranschen, styrningen av räddningsväsendet och nödcentralsverksamheten, gränssäkerheten och sjöräddningsverksamheten, utbildningen inom den civila krishanteringen och den nationella beredskapen samt regionförvaltningens gemensamma beredskap för undantagsförhållanden och störningar
  • — ärenden som hänför sig till finskt medborgarskap, invandring, återflyttning och beviljande av internationellt skydd samt främjandet av goda etniska relationer, icke-diskriminering och jämlikhet.

Enligt inrikesförvaltningens strategiska mål ska Finland vara Europas tryggaste och mest jämlika land. För att målet ska kunna nås fokuseras verksamheten på att

  • — förebygga säkerhetsrisker
  • — bygga upp ett Finland som är konkurrenskraftigt och präglas av tolerans och mångfald
  • — säkerställa tillgången och kvaliteten på tjänster på ett sätt som tryggar de grundläggande fri- och rättigheterna och så att man iakttar god förvaltningssed
  • — genom olika åtgärder säkerställa den framtida funktionsförmågan.
Beskrivning av verksamhetsmiljön

Upprätthållandet av den inre säkerheten och främjande av en balanserad invandring är primära uppgifter för staten som utsätts för växande krav från såväl hela samhället som olika aktörer inom förvaltningsområdet. Förutsättningen för att bevara en god säkerhetsnivå i landet är både samhällspolitiska åtgärder och ändringar i individernas och organisationernas verksamhetssätt. Centralt för genomslagskraften och kvaliteten hos de offentliga säkerhetstjänsterna är att uppmärksamhet fästs vid möjligheterna till samarbete mellan olika myndigheter och verksamhetssätt. Förnyelse och kreativitet är de viktigaste faktorerna för förändring i framtiden.

Trots den kraftiga förändringen i befolkningsstrukturen antas Finland även i den närmaste framtiden förbli ett lugnt civilt samhälle, där man respekterar det rättvisa och jämlika samhällets tradition och omfattar de offentliga tjänsternas betydelse för tryggandet av välfärdsstaten. Polariseringen av den sociala strukturen är ett oemotsägligt faktum och i detta avseende är det av central betydelse att stärka människornas känsla av sammanhållning då man strävar efter att förhindra att fattigdom och utsatthet kumuleras. Ett viktigt sätt för stärkande av det trygga samhällets värderingar är att påverka människors attityder, värden och beteende.

Internationaliseringen, den teknologiska utvecklingen och den ökade miljömedvetenheten samt riskmedvetenheten kan ändra uppgiftsområdet för den inre säkerheten redan i den närmaste framtiden. En central utmaning är att förutse den politiska, ekonomiska, teknologiska, sociala och ekologiska utvecklingen samt att garantera att man snabbt och flexibelt kan reagera på ändringar. Också internationaliseringen har fört med sig ett antal yttre faktorer som absolut måste beaktas. De globala utmaningarna betonar betydelsen av samarbete vid bekämpningen av såväl miljöhoten som den internationella brottsligheten och terrorismen. Systemriskerna i de tekniska systemen är ett avsevärt hot för samhället och den inre säkerheten.

Europeiska unionen har stor betydelse inom alla samhällssektorer. Inom inrikesministeriets ansvarsområde strävar man efter att genomföra de anpassningsåtgärder som avser den offentliga ekonomin på så sätt att man i huvudsak kan säkerställa funktionsförmågan för myndigheterna inom förvaltningsområdet i deras viktigaste uppgifter.

Tack vare invandringen kan man förebygga en eventuell kommande brist på arbetskraft och också stärka kunskapsunderlaget som till följd av befolkningens stigande medelålder på olika håll i landet annars hotar krympa. Inom många branscher har invandringen redan en avsevärd betydelse för tillgången till arbetskraft.

Då de stora åldersklasserna lämnar arbetslivet påverkas också inrikesförvaltningens verksamhet. Minskningen av den befintliga arbetskraften förutsätter att verksamheterna effektiveras och rationaliseras och att arbetets effektivitet förbättras. Arbetslivets förnyelse och utvecklingen av en innovativ offentlig förvaltning är centrala förändringsfaktorer även inom inrikesministeriets förvaltningsområde.

Samhälleliga effektmål

Statsrådet ställer upp följande samhälleliga effektmål för inrikesministeriets förvaltningsområde för 2015:

Polisväsendet, räddningsväsendet och Gränsbevakningsväsendet deltar för sin del i upprätthållandet av den inre säkerheten, vilket är viktigt med tanke på den nationella konkurrenskraften. Målet är att Finland ska vara det tryggaste landet i Europa. De viktigaste målen för den inre säkerheten fastställs i strategin för inrikesministeriets förvaltningsområde för 2012—2015 och i programmet för den inre säkerheten.

Det säkerställs att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna förverkligas inom migrationspolitiken, att förvaltningen fungerar och präglas av rättssäkerhet samt att principerna för god förvaltning följs.

Förvaltningens IT-central

Förvaltningens IT-centrals (HALTIK) samhälleliga effektivitet gäller att säkerställa att de kritiska informationssystem som hänför sig till den inre säkerheten fungerar störningsfritt, att på ett framgångsrikt sätt genomföra centrala utvecklingsprojekt inom inrikesministeriets förvaltningsområde och att förbättra statens nätverkssäkerhet.

Det viktigaste målet för Förvaltningens IT-centrals samhälleliga effektivitet är användbarhet och effektivitet. Enligt målet möjliggör de tjänster som ämbetsverket producerar en integrering av aktörernas verksamhet inom inrikesförvaltningen och frigör deras resurser för operativ verksamhet.

Polisväsendet

I fråga om polisväsendet läggs särskild vikt vid åtgärder för att förebygga och minska brott, ordningsstörningar och olyckor, för att bekämpa den organiserade brottsligheten, den ekonomiska brottsligheten och den grå ekonomin samt för att trygga och förbättra polisens aktionsberedskap, serviceförmåga och synlighet. Polisväsendet medverkar dessutom i arbetet för att främja ett positivt säkerhetstänkande och en trygg livsmiljö för medborgarna.

Nyckeltal

  2013
utfall
2014
uppskattning
2015
mål
       
Antal strafflagsbrott, högst 480 712 485 000 485 000
Gatusäkerhetsindex, minst (1999=100)1) 92,1 86,5 85
Trafiksäkerhetsindex, minst (1999=100)2) ca 175,3 170 170
Medborgarnas förtroende för polisens verksamhet, medeltal, minst, på skalan 1—43) - 3,6 -
Medborgarnas trygghetskänsla, medeltal, minst, på skalan 1—44) - 3,0 -

1) Gatusäkerhetsindex är ett tal för det viktade sammanlagda antalet rån, fall av misshandel, skadegörelse och ratt- och trafikfylleri som anmäls till polisen. Det sammanräknade antalet ställs i relation till invånarantalet i området. Ju större indextalet är desto bättre är läget jämfört med det nationella genomsnittet 1999.

2) Trafiksäkerhetsindex beskriver antalet registrerade bilar och motorcyklar dividerat med det viktade antalet döda och skadade i trafiken.

3) Medborgarnas förtroende för polisens verksamhet mäts i polisbarometerundersökningen med frågan "I vilken utsträckning litar ni på följande myndigheters verksamhet?", 1 = väldigt lite, 2 = ganska lite, 3 = ganska mycket, 4 = väldigt mycket. Källa: Polisbarometern 2012 och 2014. En undersökning av medborgarnas åsikter vartannat år.

4) Medborgarnas trygghetskänsla mäts i polisbarometerundersökningen med frågan "Hur allvarligt problem anser ni att brottsligheten i närområdet är?", 1 = väldigt allvarligt, 2 = ganska allvarligt, 3 = inte särskilt allvarligt, 4 = inte alls allvarligt. Källa: Polisbarometern 2012 och 2014. En undersökning av medborgarnas åsikter vartannat år.

Gränsbevakningsväsendet

Gränsbevakningsväsendets samhälleliga effektmål är att upprätthålla gränssäkerheten, säkra en smidig gränstrafik, få en myndighetsnärvaro i gränstrakterna och i de glesbebyggda kustområdena, att öka säkerheten till havs och att delta i det militära försvaret. Effektmålen genomförs kostnadseffektivt på land, till havs och i luften även under svåra naturförhållanden och vid alla slag av störningar och undantagsförhållanden i samhället.

Nyckeltal/mätare 2013
utfall
2014
uppskattning
2015
mål
       
Samhälleliga verkningar (ind.) 106 106 110
Effektivitet (ind.) 96 95 96
— Upprätthållande av gränssäkerheten (1—5) 3,9 3,9 4,0
— Säkrande av en smidig gränstrafik (1—5) 4,6 4,6 4,6
— Myndighetsnärvaro i gränstrakterna och i de glesbebyggda kustområdena (1—5) 4,0 3,4 3,4
— Ökad säkerhet till havs (1—5) 4,4 4,2 4,2
— Deltagande i det militära försvaret (1—5) 3,8 3,8 4,0
Kostnadseffektivitet (ind.) 115 118 124
— Viktade prestationer (1 000 st.) 115 964 115 217 118 157
— Kostnader (mn euro) 245,7 244,8 247,6
Räddningsväsendet

Ett centralt samhälleligt effektmål för räddningsväsendet är att minska antalet olyckor, i synnerhet eldsvådor, och personskador och skador på egendom i samband med bränder. När olyckor inträffar är det räddningsväsendets uppgift att ge snabb och effektiv hjälp och att försöka minimera skadorna till följd av olyckorna.

Nyckeltal 2013
utfall
2014
uppskattning
2015
mål
       
Antal eldsvådor, högst (exkl. skogs- och markbränder) (st.) 10 657 11 000 11 000
— varav antalet byggnadsbränder, högst (st.)1) 5 727 5 400 5 400
Antal omkomna i bränder, 5 års medeltal, högst (pers.) 79 68 62
Räddningsväsendets genomsnittliga aktionsberedskapstid vid brådskande uppdrag, högst 09:36 9:20 9:20
Förtroende för räddningsväsendet, % av befolkningen2) - 98 -

1) Inklusive byggnadsbränder.

2) Källa: TNS gallup-undersökning som genomförs vart tredje år.

Nödcentralsverksamhet

Nödcentralsverket kommer 2016 att vara ett enhetligt, nätverksbaserat och tillförlitligt verk för hela Finland. Verket är den länk som först tillgodoser behovet av hjälp, professionellt och utan dröjsmål.

Nyckeltal 2013
utfall
2014
uppskattning
2015
mål
       
Nödcentralen tar snabbt emot nödsamtal      
Nödsamtal som tas emot inom 10 sekunder (x % av nödsamtalen) 92 90 90
De som ringt nödnumret är nöjda med nödcentralsverkets tjänster      
I vilken mån de som ringt nödnumret är nöjda med nödcentralernas tjänster (på skalan 1—5), minst - 4,4 -
Nödcentralsdatasystemets funktionssäkerhet      
Nödcentralsdatasystemets funktionssäkerhet (nyttjandegrad), (%) 100 100 100
Invandring

Migrationspolitiken syftar till att främja Finlands internationella konkurrenskraft och stödja byggandet av ett tolerant, tryggt och mångfaldigt Finland. Invandringen är planerad och kontrollerad. När lagstiftningen ses över beaktar man behovet av arbetskraft, invandrarnas olika utgångspunkter och behov samt de internationella förpliktelserna. Verksamheten mot illegal invandring och människohandel stärks genom omfattande myndighetssamarbete och nätverksbyggande. Fullgörandet av de skyldigheter som gäller internationellt skydd säkerställs inom asylförfarandet och mottagandeverksamheten. Ett centralt mål är att effektivisera migrationsförvaltningen och försnabba tillståndsprocesserna inom den. De totala kostnaderna för mottagningen av asylsökande anpassas så att de motsvarar antalet asylsökande och de kortare behandlingstiderna. Man satsar på att i samarbete med arbets- och näringsministeriet försnabba placeringen i kommunerna av kvotflyktingar och sådana asylsökande som beviljats uppehållstillstånd.

Nyckeltal 2013
utfall
2014
uppskattning
2015
mål
       
Genomsnittlig behandlingstid (dygn)      
Invandring      
— uppehållstillstånd för arbetstagare (inkl. TE-byråns delbeslut) 90 65 65
— uppehållstillstånd för studerande 19 30 30
Internationellt skydd, total behandlingstid exklusive tid för överklagande      
— asylansökningar 190 180 180
Medborgarskapsansökningar, total behandlingstid      
— medborgarskapsansökningar 317 254 244
Oförändrade överklagade beslut av Migrationsverket (%)1) > 95 > 95 > 95
Väntetid vid förläggningarna för placering i en kommun, i genomsnitt högst mån.2) 3,8 2,0 2,0

1) Målet är att de avgöranden i fullföljdsdomstolarna där Migrationsverkets beslut upphävs på grund av ett fel i Migrationsverkets lagtolkning eller förfarande ska vara mindre än 5 procent av det totala antalet besvär. Sådana beslut där Migrationsverkets beslut upphävs på grund av omständigheterna beaktas inte här.

2) Tid som går åt från delfåendet av beslut om beviljande av uppehållstillstånd till inflyttning till kommunen.

Produktivitet och resultat

En ökad produktivitet inom den offentliga sektorn utgör en del av regeringens ekonomisk-politiska strategi enligt regeringsprogrammet. Inom inrikesministeriets förvaltningsområde genomförs effektivitets- och resultatprogrammet med både åtgärder som gäller det och hela förvaltningsområdet och enskilda åtgärder på ämbetsverksnivå. Effektivitets- och resultatprogrammet består av effektivitets- och resultatprojekt och av helheter som gäller det mänskliga kapitalet och resultattänkandet.

Antal årsverken inom inrikesministeriets förvaltningsområde

  2013
utfall
2014
uppskattning
2015
mål
       
Inrikesministeriet 254 242 231
Förvaltningens IT-central 435 410 406
Minoritetsombudsmannens byrå och diskrimineringsnämnden 13 13 13
Polisväsendet 10 364 10 320 9 800
Gränsbevakningsväsendet 2 747 2 713 2 719
Räddningsinstitutet (inkl. CMC) 134 134 131
Nödcentralsverket 684 685 655
Migrationsverket 307 290 289
Statliga förläggningar 88 120 120
Sammanlagt 15 026 14 927 14 364
Konsekvenser för jämställdheten

Likabehandling av personalen utgör en del av god personalpolitik och hör till all arbetsgivarverksamhet. Inom inrikesministeriets förvaltningsområde iakttas regeringens jämställdhetsprogram och de allmänna riktlinjerna för inrikesförvaltningen i syfte att främja likabehandling. Hur målen för jämställdhet och likabehandling uppnås följs som en del av planeringen och uppföljningen av verksamheten och ekonomin. Uppföljningen samordnas av gruppen för samordning av jämställdhets- och likabehandlingsärenden vid inrikesministeriet.

Könsperspektivet beaktas i all verksamhet vid ministeriet. Jämställdheten mellan kvinnor och män främjas på ett målinriktat och planmässigt sätt. Man skapar och etablerar sådana tillvägagångssätt genom vilka man kan säkerställa att jämställdhet främjas i beredningen av ärenden och i beslutsfattandet. Ministeriets personalpolitiska jämställdhetsplanen uppdaterades 2014.

Vid HALTIK har man gjort upp en jämställdhets- och likabehandlingsplan som uppdateras årligen. Med hjälp av både regelbundna enkäter och statistiskt material följer man upp jämställdheten bland personalen.

Inom polisförvaltningen främjas jämställdhet mellan könen med hjälp av resultatstyrning och jämställdhets- och likabehandlingsplaner. Polisens jämställdhets- och likabehandlingsplan utarbetas i samband med personalstrategin. Vid ingången av 2014 inleds en omstrukturering av polisförvaltningen (PORA III). Enligt de riktlinjer som inrikesministeriet har fastställt riktas de minskningar av årsverken som följer av PORA III-åtgärder så lite som möjligt på polisens operativa verksamhet. Man försöker inrikta dem på förvaltningsuppgifter och stödfunktioner. De kvinnor som arbetar inom polisförvaltningen har främst kontorsuppgifter och uppgifter i anslutning till tillståndsförvaltningen. Av polismännen är kvinnornas andel relativt liten. Skyldigheten att minska personalen i stödfunktioner och förvaltningsuppgifter berör således kvinnodominerade personalgrupper.

Gränsbevakningsväsendets dagliga verksamhet i gränssäkerhetsuppgifter och i uppgifter till havs berör män och kvinnor och dessutom olika etniska grupper. I enlighet med sin likabehandlingsplan beaktar Gränsbevakningsväsendet mångbottnad diskriminering i all verksamhet och godkänner inte diskriminering i någon form. Gränsbevakningsväsendet fortsätter att vidta åtgärder med vilka man strävar efter att öka kvinnornas andel i militära tjänster (3 % år 2012). Under år 2014 kommer man att göra upp en jämställdhets- och likabehandlingsplan för följande år. Åtgärderna för att förbättra service på samiska fortsätter så att man ökar tillgången till myndighetsblanketter på samiska.

Vid Räddningsinstitutet har man gjort upp en jämställdhets- och likabehandlingsplan och en verksamhetsplan för institutets jämställdhet för åren 2012—2014 där ärenden som hör till likabehandling av eleverna poängteras. De viktigaste utvecklingsåtgärderna för 2014 väljs på grundval av resultatet av den jämställdhetsenkät som genomfördes 2013.

Vid Nödcentralsverket har man gjort upp en jämställdhets- och likabehandlingsplan som uppdateras årligen. I den operativa utbildningen och i rekryteringen har man en neutral könsinställning och personalens könsfördelning följs. För närvarande söker flera kvinnor än män till operativa uppgifter. Av den totala personalen utgör kvinnornas andel nästa två tredjedelar.

Jämställdhets- och likabehandlingsplaner har utarbetats för såväl migrationsverket som alla förläggningar. Av migrationsverkets plan görs en mera omfattande uppdatering vart tredje år. Förläggningarnas planer uppdateras årligen. Asylsökandena statistikförs på basis av kön. År 2013 var 72 procent av asylsökandena män. Av de minderåriga asylsökande som kommit ensamma, utan vårdnadshavare, var 80 procent pojkar. Till följd av sökandenas könsfördelning är kostnaderna för mottagandet högre för män än för kvinnor.

Förvaltningsområdets anslag 2013—2015

    År 2013
bokslut
1000 €
År 2014
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2015
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2014—2015
    1000 € %
 
01. Förvaltning 129 077 135 361 104 952 -30 409 -22
01. Inrikesministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 21 460 21 774 21 528 -246 -1
03. Omkostnader för Förvaltningens IT-central (reservationsanslag 2 år) 921 21 22 1 5
(04.) Omkostnader för minoritetsombudsmannen och diskrimineringsnämnden (reservationsanslag 2 år) 0
20. Gemensamma utgifter inom informationsförvaltningen (reservationsanslag 2 år) 12 488 12 890 8 917 -3 973 -31
22. EU:s andel i anslutning till ramprogrammet för solidaritet och hantering av migrationsströmmar (reservationsanslag 3 år) 22 100 21 500 4 603 -16 897 -79
23. Beredskapen i Finland för civil krishantering (reservationsanslag 2 år) 1 439 1 439 1 439 0
24. EU:s andel i hanteringen av den inre säkerheten och migrationen (reservationsanslag 3 år) 10 480 6 288 -4 192 -40
29. Mervärdesskatteutgifter inom inrikesministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 69 881 66 240 61 138 -5 102 -8
66. Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella organisationer utomlands (förslagsanslag) 788 1 017 1 017 0
10. Polisväsendet 729 345 739 535 738 832 -703 0
01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 724 613 729 035 731 032 1 997 0
20. Utgifter för transporter i samband med avlägsnande ur landet och hämtning (förslagsanslag) 3 732 3 500 3 800 300 9
21. Gemensamma omkostnader för KEJO-projektet (reservationsanslag 2 år) 1 000 7 000 4 000 -3 000 -43
20. Gränsbevakningsväsendet 325 370 229 939 235 896 5 957 3
01. Gränsbevakningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 228 870 229 939 228 186 -1 753 -1
70. Anskaffning av luft- och bevakningsfarkoster (reservationsanslag 3 år) 96 500 0 7 710 7 710 0
30. Räddningsväsendet och nödcentralerna 92 782 93 194 77 972 -15 222 -16
01. Räddningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 13 659 16 362 14 148 -2 214 -14
02. Nödcentralsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 68 857 65 326 53 318 -12 008 -18
20. Särskilda utgifter (förslagsanslag) 2 166 3 406 2 406 -1 000 -29
43. Kommunikationsnät för säkerhetsmyndigheterna (reservationsanslag 3 år) 8 100 8 100 8 100 0
40. Invandring 78 909 68 159 61 658 -6 501 -10
01. Migrationsverkets och statliga förläggningars omkostnader (reservationsanslag 2 år) 26 707 26 609 26 346 -263 -1
20. Samhällsorientering för återflyttare (förslagsanslag) 606 876 876 0
21. Mottagande av flyktingar och asylsökande (förslagsanslag) 35 601 30 657 25 852 -4 805 -16
63. Stöd till mottagningsverksamhetens kunder (förslagsanslag) 15 995 10 017 8 584 -1 433 -14
Sammanlagt 1 355 483 1 266 188 1 219 310 -46 878 -4
  Det totala antalet anställda 15 026 14 927 14 364    

Huvudtitelns finskspråkiga rubrik har ändrats.