Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2015
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
         01. Förvaltning
         10. Polisväsendet
         20. Gränsbevakningsväsendet
         30. Räddningsväsendet och nödcentralerna
         40. Invandring
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
       29. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2015

Huvudtitel 26

INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring: Inrikesministeriet är ett ministerium för intern säkerhet och invandring, med uppgift att svara för

  • — upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet, polisförvaltningen, den privata säkerhetsbranschen, styrningen av räddningsväsendet och nödcentralsverksamheten, gränssäkerheten och sjöräddningsverksamheten, utbildningen inom den civila krishanteringen och den nationella beredskapen samt regionförvaltningens gemensamma beredskap för undantagsförhållanden och störningar
  • — ärenden som hänför sig till finskt medborgarskap, invandring, återflyttning och beviljande av internationellt skydd samt främjandet av goda etniska relationer, icke-diskriminering och jämlikhet.

Enligt inrikesförvaltningens strategiska mål ska Finland vara Europas tryggaste och mest jämlika land. För att målet ska kunna nås fokuseras verksamheten på att

  • — förebygga säkerhetsrisker
  • — bygga upp ett Finland som är konkurrenskraftigt och präglas av tolerans och mångfald
  • — säkerställa tillgången och kvaliteten på tjänster på ett sätt som tryggar de grundläggande fri- och rättigheterna och så att man iakttar god förvaltningssed
  • — genom olika åtgärder säkerställa den framtida funktionsförmågan.
Beskrivning av verksamhetsmiljön

Upprätthållandet av den inre säkerheten och främjande av en balanserad invandring är primära uppgifter för staten som utsätts för växande krav från såväl hela samhället som olika aktörer inom förvaltningsområdet. Förutsättningen för att bevara en god säkerhetsnivå i landet är både samhällspolitiska åtgärder och ändringar i individernas och organisationernas verksamhetssätt. Centralt för genomslagskraften och kvaliteten hos de offentliga säkerhetstjänsterna är att uppmärksamhet fästs vid möjligheterna till samarbete mellan olika myndigheter och verksamhetssätt. Förnyelse och kreativitet är de viktigaste faktorerna för förändring i framtiden.

Trots den kraftiga förändringen i befolkningsstrukturen antas Finland även i den närmaste framtiden förbli ett lugnt civilt samhälle, där man respekterar det rättvisa och jämlika samhällets tradition och omfattar de offentliga tjänsternas betydelse för tryggandet av välfärdsstaten. Polariseringen av den sociala strukturen är ett oemotsägligt faktum och i detta avseende är det av central betydelse att stärka människornas känsla av sammanhållning då man strävar efter att förhindra att fattigdom och utsatthet kumuleras. Ett viktigt sätt för stärkande av det trygga samhällets värderingar är att påverka människors attityder, värden och beteende.

Internationaliseringen, den teknologiska utvecklingen och den ökade miljömedvetenheten samt riskmedvetenheten kan ändra uppgiftsområdet för den inre säkerheten redan i den närmaste framtiden. En central utmaning är att förutse den politiska, ekonomiska, teknologiska, sociala och ekologiska utvecklingen samt att garantera att man snabbt och flexibelt kan reagera på ändringar. Också internationaliseringen har fört med sig ett antal yttre faktorer som absolut måste beaktas. De globala utmaningarna betonar betydelsen av samarbete vid bekämpningen av såväl miljöhoten som den internationella brottsligheten och terrorismen. Systemriskerna i de tekniska systemen är ett avsevärt hot för samhället och den inre säkerheten.

Europeiska unionen har stor betydelse inom alla samhällssektorer. Inom inrikesministeriets ansvarsområde strävar man efter att genomföra de anpassningsåtgärder som avser den offentliga ekonomin på så sätt att man i huvudsak kan säkerställa funktionsförmågan för myndigheterna inom förvaltningsområdet i deras viktigaste uppgifter.

Tack vare invandringen kan man förebygga en eventuell kommande brist på arbetskraft och också stärka kunskapsunderlaget som till följd av befolkningens stigande medelålder på olika håll i landet annars hotar krympa. Inom många branscher har invandringen redan en avsevärd betydelse för tillgången till arbetskraft.

Då de stora åldersklasserna lämnar arbetslivet påverkas också inrikesförvaltningens verksamhet. Minskningen av den befintliga arbetskraften förutsätter att verksamheterna effektiveras och rationaliseras och att arbetets effektivitet förbättras. Arbetslivets förnyelse och utvecklingen av en innovativ offentlig förvaltning är centrala förändringsfaktorer även inom inrikesministeriets förvaltningsområde.

Samhälleliga effektmål

Statsrådet ställer upp följande samhälleliga effektmål för inrikesministeriets förvaltningsområde för 2015:

Polisväsendet, räddningsväsendet och Gränsbevakningsväsendet deltar för sin del i upprätthållandet av den inre säkerheten, vilket är viktigt med tanke på den nationella konkurrenskraften. Målet är att Finland ska vara det tryggaste landet i Europa. De viktigaste målen för den inre säkerheten fastställs i strategin för inrikesministeriets förvaltningsområde för 2012—2015 och i programmet för den inre säkerheten.

Det säkerställs att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna förverkligas inom migrationspolitiken, att förvaltningen fungerar och präglas av rättssäkerhet samt att principerna för god förvaltning följs.

Förvaltningens IT-central

Förvaltningens IT-centrals (HALTIK) samhälleliga effektivitet gäller att säkerställa att de kritiska informationssystem som hänför sig till den inre säkerheten fungerar störningsfritt, att på ett framgångsrikt sätt genomföra centrala utvecklingsprojekt inom inrikesministeriets förvaltningsområde och att förbättra statens nätverkssäkerhet.

Det viktigaste målet för Förvaltningens IT-centrals samhälleliga effektivitet är användbarhet och effektivitet. Enligt målet möjliggör de tjänster som ämbetsverket producerar en integrering av aktörernas verksamhet inom inrikesförvaltningen och frigör deras resurser för operativ verksamhet.

Polisväsendet

I fråga om polisväsendet läggs särskild vikt vid åtgärder för att förebygga och minska brott, ordningsstörningar och olyckor, för att bekämpa den organiserade brottsligheten, den ekonomiska brottsligheten och den grå ekonomin samt för att trygga och förbättra polisens aktionsberedskap, serviceförmåga och synlighet. Polisväsendet medverkar dessutom i arbetet för att främja ett positivt säkerhetstänkande och en trygg livsmiljö för medborgarna.

Nyckeltal

 2013
utfall
2014
uppskattning
2015
mål
    
Antal strafflagsbrott, högst480 712485 000485 000
Gatusäkerhetsindex, minst (1999=100)1)92,186,585
Trafiksäkerhetsindex, minst (1999=100)2)ca 175,3170170
Medborgarnas förtroende för polisens verksamhet, medeltal, minst, på skalan 1—43)-3,6-
Medborgarnas trygghetskänsla, medeltal, minst, på skalan 1—44)-3,0-

1) Gatusäkerhetsindex är ett tal för det viktade sammanlagda antalet rån, fall av misshandel, skadegörelse och ratt- och trafikfylleri som anmäls till polisen. Det sammanräknade antalet ställs i relation till invånarantalet i området. Ju större indextalet är desto bättre är läget jämfört med det nationella genomsnittet 1999.

2) Trafiksäkerhetsindex beskriver antalet registrerade bilar och motorcyklar dividerat med det viktade antalet döda och skadade i trafiken.

3) Medborgarnas förtroende för polisens verksamhet mäts i polisbarometerundersökningen med frågan "I vilken utsträckning litar ni på följande myndigheters verksamhet?", 1 = väldigt lite, 2 = ganska lite, 3 = ganska mycket, 4 = väldigt mycket. Källa: Polisbarometern 2012 och 2014. En undersökning av medborgarnas åsikter vartannat år.

4) Medborgarnas trygghetskänsla mäts i polisbarometerundersökningen med frågan "Hur allvarligt problem anser ni att brottsligheten i närområdet är?", 1 = väldigt allvarligt, 2 = ganska allvarligt, 3 = inte särskilt allvarligt, 4 = inte alls allvarligt. Källa: Polisbarometern 2012 och 2014. En undersökning av medborgarnas åsikter vartannat år.

Gränsbevakningsväsendet

Gränsbevakningsväsendets samhälleliga effektmål är att upprätthålla gränssäkerheten, säkra en smidig gränstrafik, få en myndighetsnärvaro i gränstrakterna och i de glesbebyggda kustområdena, att öka säkerheten till havs och att delta i det militära försvaret. Effektmålen genomförs kostnadseffektivt på land, till havs och i luften även under svåra naturförhållanden och vid alla slag av störningar och undantagsförhållanden i samhället.

Nyckeltal/mätare2013
utfall
2014
uppskattning
2015
mål
    
Samhälleliga verkningar (ind.)106106110
Effektivitet (ind.)969596
— Upprätthållande av gränssäkerheten (1—5)3,93,94,0
— Säkrande av en smidig gränstrafik (1—5)4,64,64,6
— Myndighetsnärvaro i gränstrakterna och i de glesbebyggda kustområdena (1—5)4,03,43,4
— Ökad säkerhet till havs (1—5)4,44,24,2
— Deltagande i det militära försvaret (1—5)3,83,84,0
Kostnadseffektivitet (ind.)115118124
— Viktade prestationer (1 000 st.)115 964115 217118 157
— Kostnader (mn euro)245,7244,8247,6
Räddningsväsendet

Ett centralt samhälleligt effektmål för räddningsväsendet är att minska antalet olyckor, i synnerhet eldsvådor, och personskador och skador på egendom i samband med bränder. När olyckor inträffar är det räddningsväsendets uppgift att ge snabb och effektiv hjälp och att försöka minimera skadorna till följd av olyckorna.

Nyckeltal2013
utfall
2014
uppskattning
2015
mål
    
Antal eldsvådor, högst (exkl. skogs- och markbränder) (st.)10 65711 00011 000
— varav antalet byggnadsbränder, högst (st.)1)5 7275 4005 400
Antal omkomna i bränder, 5 års medeltal, högst (pers.)796862
Räddningsväsendets genomsnittliga aktionsberedskapstid vid brådskande uppdrag, högst09:369:209:20
Förtroende för räddningsväsendet, % av befolkningen2)-98-

1) Inklusive byggnadsbränder.

2) Källa: TNS gallup-undersökning som genomförs vart tredje år.

Nödcentralsverksamhet

Nödcentralsverket kommer 2016 att vara ett enhetligt, nätverksbaserat och tillförlitligt verk för hela Finland. Verket är den länk som först tillgodoser behovet av hjälp, professionellt och utan dröjsmål.

Nyckeltal2013
utfall
2014
uppskattning
2015
mål
    
Nödcentralen tar snabbt emot nödsamtal   
Nödsamtal som tas emot inom 10 sekunder (x % av nödsamtalen)929090
De som ringt nödnumret är nöjda med nödcentralsverkets tjänster   
I vilken mån de som ringt nödnumret är nöjda med nödcentralernas tjänster (på skalan 1—5), minst-4,4-
Nödcentralsdatasystemets funktionssäkerhet    
Nödcentralsdatasystemets funktionssäkerhet (nyttjandegrad), (%)100100100
Invandring

Migrationspolitiken syftar till att främja Finlands internationella konkurrenskraft och stödja byggandet av ett tolerant, tryggt och mångfaldigt Finland. Invandringen är planerad och kontrollerad. När lagstiftningen ses över beaktar man behovet av arbetskraft, invandrarnas olika utgångspunkter och behov samt de internationella förpliktelserna. Verksamheten mot illegal invandring och människohandel stärks genom omfattande myndighetssamarbete och nätverksbyggande. Fullgörandet av de skyldigheter som gäller internationellt skydd säkerställs inom asylförfarandet och mottagandeverksamheten. Ett centralt mål är att effektivisera migrationsförvaltningen och försnabba tillståndsprocesserna inom den. De totala kostnaderna för mottagningen av asylsökande anpassas så att de motsvarar antalet asylsökande och de kortare behandlingstiderna. Man satsar på att i samarbete med arbets- och näringsministeriet försnabba placeringen i kommunerna av kvotflyktingar och sådana asylsökande som beviljats uppehållstillstånd.

Nyckeltal2013
utfall
2014
uppskattning
2015
mål
    
Genomsnittlig behandlingstid (dygn)   
Invandring   
— uppehållstillstånd för arbetstagare (inkl. TE-byråns delbeslut)906565
— uppehållstillstånd för studerande193030
Internationellt skydd, total behandlingstid exklusive tid för överklagande   
— asylansökningar190180180
Medborgarskapsansökningar, total behandlingstid   
— medborgarskapsansökningar317254244
Oförändrade överklagade beslut av Migrationsverket (%)1)> 95> 95> 95
Väntetid vid förläggningarna för placering i en kommun, i genomsnitt högst mån.2)3,82,02,0

1) Målet är att de avgöranden i fullföljdsdomstolarna där Migrationsverkets beslut upphävs på grund av ett fel i Migrationsverkets lagtolkning eller förfarande ska vara mindre än 5 procent av det totala antalet besvär. Sådana beslut där Migrationsverkets beslut upphävs på grund av omständigheterna beaktas inte här.

2) Tid som går åt från delfåendet av beslut om beviljande av uppehållstillstånd till inflyttning till kommunen.

Produktivitet och resultat

En ökad produktivitet inom den offentliga sektorn utgör en del av regeringens ekonomisk-politiska strategi enligt regeringsprogrammet. Inom inrikesministeriets förvaltningsområde genomförs effektivitets- och resultatprogrammet med både åtgärder som gäller det och hela förvaltningsområdet och enskilda åtgärder på ämbetsverksnivå. Effektivitets- och resultatprogrammet består av effektivitets- och resultatprojekt och av helheter som gäller det mänskliga kapitalet och resultattänkandet.

Antal årsverken inom inrikesministeriets förvaltningsområde

 2013
utfall
2014
uppskattning
2015
mål
    
Inrikesministeriet254242231
Förvaltningens IT-central435410406
Minoritetsombudsmannens byrå och diskrimineringsnämnden131313
Polisväsendet10 36410 3209 800
Gränsbevakningsväsendet2 7472 7132 719
Räddningsinstitutet (inkl. CMC)134134131
Nödcentralsverket684685655
Migrationsverket307290289
Statliga förläggningar88120120
Sammanlagt15 02614 92714 364
Konsekvenser för jämställdheten

Likabehandling av personalen utgör en del av god personalpolitik och hör till all arbetsgivarverksamhet. Inom inrikesministeriets förvaltningsområde iakttas regeringens jämställdhetsprogram och de allmänna riktlinjerna för inrikesförvaltningen i syfte att främja likabehandling. Hur målen för jämställdhet och likabehandling uppnås följs som en del av planeringen och uppföljningen av verksamheten och ekonomin. Uppföljningen samordnas av gruppen för samordning av jämställdhets- och likabehandlingsärenden vid inrikesministeriet.

Könsperspektivet beaktas i all verksamhet vid ministeriet. Jämställdheten mellan kvinnor och män främjas på ett målinriktat och planmässigt sätt. Man skapar och etablerar sådana tillvägagångssätt genom vilka man kan säkerställa att jämställdhet främjas i beredningen av ärenden och i beslutsfattandet. Ministeriets personalpolitiska jämställdhetsplanen uppdaterades 2014.

Vid HALTIK har man gjort upp en jämställdhets- och likabehandlingsplan som uppdateras årligen. Med hjälp av både regelbundna enkäter och statistiskt material följer man upp jämställdheten bland personalen.

Inom polisförvaltningen främjas jämställdhet mellan könen med hjälp av resultatstyrning och jämställdhets- och likabehandlingsplaner. Polisens jämställdhets- och likabehandlingsplan utarbetas i samband med personalstrategin. Vid ingången av 2014 inleds en omstrukturering av polisförvaltningen (PORA III). Enligt de riktlinjer som inrikesministeriet har fastställt riktas de minskningar av årsverken som följer av PORA III-åtgärder så lite som möjligt på polisens operativa verksamhet. Man försöker inrikta dem på förvaltningsuppgifter och stödfunktioner. De kvinnor som arbetar inom polisförvaltningen har främst kontorsuppgifter och uppgifter i anslutning till tillståndsförvaltningen. Av polismännen är kvinnornas andel relativt liten. Skyldigheten att minska personalen i stödfunktioner och förvaltningsuppgifter berör således kvinnodominerade personalgrupper.

Gränsbevakningsväsendets dagliga verksamhet i gränssäkerhetsuppgifter och i uppgifter till havs berör män och kvinnor och dessutom olika etniska grupper. I enlighet med sin likabehandlingsplan beaktar Gränsbevakningsväsendet mångbottnad diskriminering i all verksamhet och godkänner inte diskriminering i någon form. Gränsbevakningsväsendet fortsätter att vidta åtgärder med vilka man strävar efter att öka kvinnornas andel i militära tjänster (3 % år 2012). Under år 2014 kommer man att göra upp en jämställdhets- och likabehandlingsplan för följande år. Åtgärderna för att förbättra service på samiska fortsätter så att man ökar tillgången till myndighetsblanketter på samiska.

Vid Räddningsinstitutet har man gjort upp en jämställdhets- och likabehandlingsplan och en verksamhetsplan för institutets jämställdhet för åren 2012—2014 där ärenden som hör till likabehandling av eleverna poängteras. De viktigaste utvecklingsåtgärderna för 2014 väljs på grundval av resultatet av den jämställdhetsenkät som genomfördes 2013.

Vid Nödcentralsverket har man gjort upp en jämställdhets- och likabehandlingsplan som uppdateras årligen. I den operativa utbildningen och i rekryteringen har man en neutral könsinställning och personalens könsfördelning följs. För närvarande söker flera kvinnor än män till operativa uppgifter. Av den totala personalen utgör kvinnornas andel nästa två tredjedelar.

Jämställdhets- och likabehandlingsplaner har utarbetats för såväl migrationsverket som alla förläggningar. Av migrationsverkets plan görs en mera omfattande uppdatering vart tredje år. Förläggningarnas planer uppdateras årligen. Asylsökandena statistikförs på basis av kön. År 2013 var 72 procent av asylsökandena män. Av de minderåriga asylsökande som kommit ensamma, utan vårdnadshavare, var 80 procent pojkar. Till följd av sökandenas könsfördelning är kostnaderna för mottagandet högre för män än för kvinnor.

Förvaltningsområdets anslag 2013—2015

  År 2013
bokslut
1000 €
År 2014
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2015
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2014—2015
  1000 €%
 
01.Förvaltning129 077135 361104 952-30 409-22
01.Inrikesministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)21 46021 77421 528-246-1
03.Omkostnader för Förvaltningens IT-central (reservationsanslag 2 år)921212215
(04.)Omkostnader för minoritetsombudsmannen och diskrimineringsnämnden (reservationsanslag 2 år)0
20.Gemensamma utgifter inom informationsförvaltningen (reservationsanslag 2 år)12 48812 8908 917-3 973-31
22.EU:s andel i anslutning till ramprogrammet för solidaritet och hantering av migrationsströmmar (reservationsanslag 3 år)22 10021 5004 603-16 897-79
23.Beredskapen i Finland för civil krishantering (reservationsanslag 2 år)1 4391 4391 4390
24.EU:s andel i hanteringen av den inre säkerheten och migrationen (reservationsanslag 3 år)10 4806 288-4 192-40
29.Mervärdesskatteutgifter inom inrikesministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag)69 88166 24061 138-5 102-8
66.Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella organisationer utomlands (förslagsanslag)7881 0171 0170
10.Polisväsendet729 345739 535738 832-7030
01.Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)724 613729 035731 0321 9970
20.Utgifter för transporter i samband med avlägsnande ur landet och hämtning (förslagsanslag)3 7323 5003 8003009
21.Gemensamma omkostnader för KEJO-projektet (reservationsanslag 2 år)1 0007 0004 000-3 000-43
20.Gränsbevakningsväsendet325 370229 939235 8965 9573
01.Gränsbevakningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)228 870229 939228 186-1 753-1
70.Anskaffning av luft- och bevakningsfarkoster (reservationsanslag 3 år)96 50007 7107 7100
30.Räddningsväsendet och nödcentralerna92 78293 19477 972-15 222-16
01.Räddningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)13 65916 36214 148-2 214-14
02.Nödcentralsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)68 85765 32653 318-12 008-18
20.Särskilda utgifter (förslagsanslag)2 1663 4062 406-1 000-29
43.Kommunikationsnät för säkerhetsmyndigheterna (reservationsanslag 3 år)8 1008 1008 1000
40.Invandring78 90968 15961 658-6 501-10
01.Migrationsverkets och statliga förläggningars omkostnader (reservationsanslag 2 år)26 70726 60926 346-263-1
20.Samhällsorientering för återflyttare (förslagsanslag)6068768760
21.Mottagande av flyktingar och asylsökande (förslagsanslag)35 60130 65725 852-4 805-16
63.Stöd till mottagningsverksamhetens kunder (förslagsanslag)15 99510 0178 584-1 433-14
Sammanlagt1 355 4831 266 1881 219 310-46 878-4
 Det totala antalet anställda15 02614 92714 364  

Huvudtitelns finskspråkiga rubrik har ändrats.