Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
            (50.) Vattenhushållning
         (60.) Skogsbruk
         63. Forststyrelsen
         70. Lantmäteri och datalager

Statsbudgeten 2015

Huvudtitel 30

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:

Ansvarsområdets omvärld

Med verksamheten inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde tryggas produktionen av inhemska livsmedel och en hållbar användning av förnybara naturresurser samt skapas förutsättningar för näringar och välfärd som baserar sig på dem. Jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde påverkas i stor utsträckning av EU-politiken, författningsberedningen samt resultatstyrningen och utvecklingsåtgärderna.

Näringarna inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde är betydande användare av förnybara naturresurser. Klimatförändringen, mängden, tillgången och kvaliteten på naturresurserna, metoderna för energiproduktion och en tillräcklig tillgång på rent vatten inverkar väsentligt också på ministeriets ansvarsområde. Att bromsa klimatförändringen och anpassa sig till den kvarstår som en stor framtida utmaning. De kräver lösningar som inverkar på jordbruksproduktionen, produktionsteknikerna och produktionssätten, markanvändningen och energiförbrukningen. Aktiva, genomförbara och kostnadseffektiva åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringen kan skapa nya möjligheter också för affärsverksamhet. Anpassningen till klimatförändringen koordineras på nationell nivå av jord- och skogsbruksministeriet.

Framgången för ansvarsområdet är beroende av förstklassig och mångsidig kompetens och snabbt utnyttjande av innovationer när det gäller en hållbar användning av naturtillgångarna, tillvaratagandet av de möjligheter den förnybara energin erbjuder samt anpassningen till och begränsningen av klimatförändringen. Forskningen inom förvaltningsområdet producerar fakta, kompetens och innovationer på ett förutseende sätt till stöd för beslutsfattandet, för utvecklandet av näringarnas konkurrenskraft och för främjande av välfärden.

När livsmedelskedjan blir längre ökar livsmedelssäkerhetsriskerna. Konsumenterna vill ha mer och säkerställd information om matens ursprung och om ansvarsfrågan vad gäller produktionssätten. Bra kost främjar hälsan. En hälsosam kost innehåller de behövliga näringsämnena och lagom med energi. Antalet konsumenter som är intresserade av matens hälsoeffekter, jordbrukets miljökonsekvenser samt andra ansvarsfrågor har kontinuerligt ökat. Ekologisk och närproducerad mat uppskattas allt mer. Livsmedelskedjans verksamhet och vidareförädlingen av livsmedel baserar sig till stor del på användningen av inhemska råvaror. Man känner till matens ursprung så bra som möjligt, när livsmedelsproduktionen finns kvar i närmiljön. För att den inhemska livsmedelsproduktionen ska tryggas är det viktigt att upprätthålla jordbrukets lönsamhet, konkurrenskraft och struktur- och produktivitetsutveckling. Med tanke på branschen är det också nödvändigt att få nya företagare in i denna bransch. Tillräckliga investeringar och utvecklande av kompetensen främjar produktionseffektiviteten och en hållbar användning av naturresurser.

Verksamheten inom ministeriets förvaltningsområde skapar förutsättningar för utvecklande av bioekonomin genom att främja en hållbar användning av förnybara naturresurser och en konkurrenskraftig näringsverksamhet. Jord- och skogsbruksministeriet har som mål att utveckla den decentraliserade bioekonomin, vars lösningar kan förbättra den regionala självförsörjningen i fråga om energi och näringsämnen samt främja energi- och materialeffektiviteten. Genom de decentraliserade lösningarna utnyttjas råvarorna ofta nära produktionsplatsen, varvid de fördelar som verksamheten medför stannar i området. Användningen av näringsämnen kan effektiviseras genom olika former av slutna kretslopp, vilket minskar beroendet av importerade näringsämnen och skapar samtidigt miljö- och klimatnytta. Det är möjligt att öka den regionala självförsörjningen i fråga om energi och försörjningsberedskapen genom att använda landsbygdens många olika råvarukällor för energiproduktion. Tjänster som hänför sig till miljö och naturresurser skapar nya affärsverksamhetsmöjligheter på landsbygden och ökar regionernas livskraft och gör utkomstmöjligheterna mer mångsidiga. Att driva igenom kostnadseffektiva decentraliserade lösningar kräver skapande av en väl fungerande marknad, eliminering av rättsliga hinder och andra hinder, utredning av produktionsplatser för råvaror, bearbetning i en form som går att marknadsföra samt optimering av logistiken och de ställen där råvarorna utnyttjas.

Utvecklandet av decentraliserade processer och effektiva tjänster när det gäller miljö, naturresurser och livsmedelskedjan förutsätter en väl fungerande logistik och hantering av datalager. Att integrera geografisk information och positionsbestämning i produktions- och tjänsteprocesserna skapar betydande utvecklingsmöjligheter inom alla branscher.

Miljökonsekvenser inom ansvarsområdet

Europeiska unionen har förbundit sig att före år 2020 ensidigt minska sina växthusgasutsläpp med 20 % från 1990 års nivå. Enligt de mål som ställts på Finlands jordbrukssektor ska växthusgasutsläppen vara 13 % mindre år 2020 än år 2005. Skogarnas och markanvändningens betydelse när det gäller att stävja klimatförändringen har ytterligare ökat. Att få energin att räcka till är en utmaning som kräver energisparåtgärder samt att energieffektiviteten och andelen förnybar energi ökar. EU har förbundit sig att öka andelen förnybar energi till 20 % inom hela unionen fram till år 2020. Finland ansvarar för att användningen av förnybar energi ökar från nuvarande 28,5 % till 38 %. Enligt åtagandepaketet för förnybar energi (2010) är målet för användningen av skogsflis för energiproduktion 13,5 miljoner kubikmeter år 2020. År 2013 användes 8,9 miljoner kubikmeter skogsflis för energiproduktion.

Utsläppen från jordbrukssektorn (exklusive markanvändning och energi) utgör 9 % av Finlands växthusgasutsläpp. Utsläppen från jordbruket minskas genom många olika åtgärder, men minskningarna är ofta mindre kostnadseffektiva än inom andra sektorer. För att en betydande minskning av utsläpp skulle kunna uppnås, skulle det innebära att den inhemska jordbruksproduktionen måste minska, livsmedelsimporten öka och således att utsläppen av växthusgaser från produktionen skulle förflyttas någon annanstans. Skogarna och markanvändningssektorn är en nettokolsänka som binder 30—50 % av utsläppen från andra sektorer. Bedrivandet av ett hållbart skogsbruk ger en betydande klimatnytta.

För att en god status i vattnen ska uppnås måste belastningen av näringsämnen och fasta partiklar samt den belastning som markens försurning medför ytterligare minska. Det mest utbredda vattenvårdsproblemet är övergödningen, som beror på belastningen av näringsämnen. Finlands andel av Östersjöns fosfor- och kvävebelastning är ca 15 % inklusive det naturliga läckaget. För fosforns och kvävets del står Finlands jordbruk för 8—9 % av hela Östersjöns näringsbelastning. Vattnens status förbättras med hjälp av åtgärder i förvaltningsplaner och havsförvaltningsplaner samt inom ramen för EU:s Östersjöstrategi.

Stödsystemen revideras

Alla betydande EU-stödsystem och nationella stödsystem för jordbruket och fiskerinäringen kommer att revideras år 2015. Då införs systemet med direktstöd som överenskommits i samband med CAP2020-reformen samt programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020 och det operativa programmet för fiskerinäringen. Även EU:s riktlinjer för statligt stöd för fondperioden 2014—2020 reviderades 2014, vilket har som följd att de nationella stödsystemen kommer att ändras så att de motsvarar de nya riktlinjerna.

Programmen för EU:s budgetramperiod 2014—2020

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska havs- och fiskerifonden är europeiska struktur- och investeringsfonder enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013. Med dessa fonders medel främjas EU:s mål smart och hållbar tillväxt för alla i enlighet med partnerskapsavtalet mellan Finland och Europeiska kommissionen genom fem program, vilka utöver programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och Europeiska havs- och fiskerifondens operativa program, vilka ingår i huvudtitel 30 i budgeten, även omfattar Finlands strukturfondsprogram, som ingår i huvudtitel 32, samt landsbygdsutvecklingsprogrammet och strukturfondsprogrammet på Åland,utanför statsbudgeten.

Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020

Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland (nedan landsbygdsprogrammet) är också ett av förvaltningsområdets huvudsakliga finansiella instrument, med stöd av vilket man genom de åtgärder som man valt att finansiera under programperioden 2014—2020 främjar följande strategiska prioriteringsområden:

1) Bioekonomin främjas och som en del av den bedrivs jordbruket på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart och etiskt godtagbart sätt.

2) Landbygdsnäringarna diversifieras och sysselsättningen förbättras genom utvecklande av företagens konkurrenskraft, ny företagsamhet och nätverk mellan företag.

3) Livskraften och livskvaliteten på landsbygden främjas genom stärkande av den verksamhet som baserar sig på lokala initiativ.

I budgeten ingår finansieringen av landsbygdsprogrammet i två politikområden (landsbygdens utveckling samt jordbruket och livsmedelsekonomin). För landsbygdsprogrammet finns det ca 5,6 miljarder euro i offentlig finansiering till förfogande under hela programperioden 2014—2020. När den privata finansieringen utgör ca 1,8 miljarder euro, beräknas de totala kostnaderna inom landbygdsprogrammet uppgå till ca 7,4 miljarder euro. Medfinansieringen från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) är inom hela programmet 42 % av den offentliga finansieringen. Dessutom uppgår den nationella tilläggsfinansiering som ska meddelas i samband med landsbygdsprogrammet till ca 2,6 miljarder euro.

De åtgärder som finansieras inom ramen för landsbygdsprogrammet och den offentliga finansiering som används för dem samt den nationella tilläggsfinansiering som ska meddelas i samband med programmet är enligt Finlands programförslag enligt moment preliminärt som följer, miljoner euro:

Åtgärder Programperioden
2007—20131)
Programperioden 2014—2020
  Offentlig finansiering
sammanlagt
Tillgänglig offentlig finansiering Nationell tilläggsfinansiering
    EU Staten Övrig
nationell finansiering
Sammanlagt  
             
Startstöd till unga jordbrukare samt jordbruksinvesteringar (30.10.40) 291 171 236 - 407 2422)
Räntestöd för etablering av jordbruk och jordbruksinvesteringar (30.10.41) - - - - - 4813)
Ersättningar för djurens välbefinnande (30.10.43) 126 192 266 - 458 -
Företags- och projektstöd samt tekniskt bistånd (30.10.64) 954 416 501 74 991 -
Miljöersättningar, ekologisk produktion, rådgivning (ny) och icke-produktiva investeringar (30.20.43) 2 388 820 1 132 - 1 952 -
Kompensationsbidrag (30.20.44) 2 948 760 1 050 - 1 810 1 924
Sammanlagt 6 707 2 359 3 185 74 5 618 2 647

1) Innefattar endast åtgärder med EU-medfinansiering under programperioden 2007—2013 och den offentliga finansieringen av åtgärderna.

2) Finansieras genom Gårdsbrukets utvecklingsfond

3) Av räntestödet beräknas ca 210 miljoner euro att verkställas som utgifter under programperioden 2014—2020, resten därefter.

Statsrådet godkände Finlands programförslag den 24 april 2014. Europeiska kommissionens godkännande fås sannolikt hösten 2014.

Genom landsbygdsprogrammets åtgärder främjas horisontellt de mål som gäller innovationer, miljö, begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt utöver dessa följande prioritetsområden som fastställts för utvecklande av landsbygden genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013:

  • — Prioritetsområde 1: Uppmuntran till kunskapsöverföring och innovation inom jordbruk och skogsbruk och i landsbygdsområden.
  • — Prioritetsområde 2: Ökad konkurrenskraft inom alla typer av jordbruk i alla områden och bättre möjligheter för jordbruksföretagen att överleva samt främjande av innovativ jordbruksteknik och en hållbar skötsel av skogarna.
  • — Prioritetsområde 3: Främjande av organiseringen av en livsmedelskedja, inklusive förädling och saluföring av jordbruksprodukter, djurens välbefinnande och riskhanteringen inom jordbruket.
  • — Prioritetsområde 4: Återställande, bevarande och främjande av ekosystem som är beroende av jord- och skogsbruket.
  • — Prioritetsområde 5: Främjande av resurseffektivitet och stödjande av övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorn.
  • — Prioritetsområde 6: Främjande av social inkludering, fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling i landsbygden.

Det operativa programmet för fiskerinäringen

Under 2014 bereds Finlands operativa program för 2014—2020 inom ramen för Europeiska havs- och fiskerifonden och sänds till Europeiska kommissionen för godkännande. Det operativa programmet är en fortsättning på det operativa programmet för fiskerinäringen i Finland 2007—2013, jämfört med vilket det nya programmet är mer omfattande och inbegriper utöver utvecklande av fiskerinäringen också övervakning av kommersiellt fiske, programmet för insamling av fiskeriuppgifter samt åtgärder inom ramen för den integrerade havspolitiken. Övervakningen av fisket och åtgärderna inom programmet för insamling av uppgifter har inletts redan under 2014. De övriga åtgärderna inleds 2015, när det operativa programmet har färdigställts. Den EU-medfinansiering som finns till förfogande för det operativa programmet uppgår till sammanlagt 74,4 miljoner euro under programperioden 2014—2020 (Kommissionens beslut av den 11 juni 2014).

Europeiska havs- och fiskerifondens viktigaste prioritetsområden är följande:

  • — Främjande av att det kommersiella fisket, vattenbruket, fiskförädlingen och fiskhandeln är hållbara och konkurrenskraftiga.
  • — Främjande av genomförandet av EU:s gemensamma fiskeripolitik
  • — Främjande av genomförandet av EU:s integrerade havspolitik.
Samhälleliga effektmål

Jord- och skogsbruksministeriet ställer upp följande samhälleliga effektmål och förvaltningsövergripande mål för politiksektorerna inom sitt ansvarsområde. I motiveringen till kapitlen beskrivs åtgärder för uppnående av de samhälleliga effektmålen samt mått som beskriver utvecklingen.

Utvecklande av landsbygden
  • — Landsbygdens livskraft och en mångsidig företagsamhet på landsbygden stärks
  • — jordbrukets struktur- och produktivitetsutveckling främjas.
Jordbruket och livsmedelsekonomin
  • — Verksamhetsförutsättningarna för primärproduktionen och förädlingen av livsmedel förbättras
  • — människors, djurs och växters hälsa tryggas samt djurens välbefinnande främjas
  • — ansvaret inom livsmedelskedjan främjas.
Naturresursekonomi
  • — Förnybara naturresurser förvaltas och utnyttjas på ett hållbart sätt och man har kontroll över de risker som är förenade med dem
  • — skogarna är produktiva, vattentillgångarnas användbarhet är god och fisk- och viltbestånden är livskraftiga
  • — förutsättningar skapas för en konkurrenskraftig affärsverksamhet som baserar sig på ett hållbart nyttjande av naturresurser
  • — behoven i fråga om utnyttjandet och skyddet av naturresurser samordnas
  • — välfärd skapas genom användning av naturen för rekreation.
Lantmäteri och datalager
  • — Fastighets- och terrängdatasystemen tryggar för sin del att det enskilda markägandet och det nationella kreditgivnings- och garantisystemet fungerar
  • — en hög tillförlitlighet hos uppgifterna i lagfarts- och inteckningsregistret och en god servicenivå upprätthålls
  • — datalager har öppnats i en ny form som gör dem lätta att återanvända och genom informationsnät gjorts tillgängliga för samhället.
Förvaltningsövergripande mål
  • — Förutsättningar skapas för en konkurrenskraftig affärsverksamhet och en ekonomisk tillväxt
  • — klimatförändringen begränsas och man anpassar sig till den
  • — livsmiljöerna och den biologiska mångfalden vårdas
  • — informationen till medborgarna och intressentgrupper samt deras möjligheter att påverka främjas.
Jämställdheten mellan könen

I enlighet med regeringens jämställdhetsprogram 2012—2015 fortsätter jord- och skogsbruksministeriet integreringen av könsperspektivet i lagberedningen, vid styrningen av verksamheten och ekonomin samt i andra funktioner som är väsentliga med tanke på jämställdheten. Ungefär 90 % av utgifterna under jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel är överföringsutgifter som stöder uppnåendet av effektmålen för de olika politiksektorerna. Stödens inverkan på jämställdheten mellan könen är i regel inte en grund för beviljande av stöd.

Förbättring av produktiviteten

Genom regeringens sparbeslut sänks omkostnaderna för ämbetsverken och inrättningarna inom förvaltningsområdet år 2015 jämfört med 2014 med ca 17,8 miljoner euro, varav inverkan av planen för de offentliga finanserna 2015—2018 (rambeslutet av den 3 april 2014) utgör 1,7 miljoner euro. I planen för de offentliga finanserna konstateras bl.a. att det i omkostnadsanslagen görs en årlig anslagsminskning på 0,5 % jämfört med deras nuvarande nivå, vilket motsvarar produktivitetsökningen samt en begränsning av löneglidningen, vilket också ökar anslagsminskningarna. Genom statsrådets principbeslut av den 5 september 2013 om en totalreform av statens forskningsinstitut och forskningsfinansiering minskar dessutom nettoanslagen för forskning inom förvaltningsområdet med 2,3 miljoner euro. Förvaltningsområdets omkostnader minskar med anledning av dessa åtgärder med 7,9 % år 2015, vilket förutsätter att verksamheten anpassas till de minskade resurserna: prioritering av uppgifter, åtgärder som stöder produktionstillväxten och en aktiv personalpolitik.

Produktivitetsprogram som godkänts av tidigare regeringar förutsätter under 2005—2015 en minskning av personalen och motsvarande anslag med 989 årsverken när det gäller ämbetsverk och inrättningar inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde samt en minskning med 160 årsverken vid skogsbrukets statsbidragsorganisationer. Ministeriet bedömer att personalminskningen motsvarar det antal som förutsätts i produktivitetsprogrammet. År 2015 överförs uppgifter som gäller statistik och informationshantering vid Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Skogsforskningsinstitutet och Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral till det Naturresursinstitut som ska inrättas. Vid ingången av 2015 kommer dessutom uppgifter i fråga om informationstjänst och geografisk information att koncentreras till Lantmäteriverket, varvid Geodetiska institutets uppgifter och största delen av uppgifterna vid Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral överförs till Lantmäteriverket.

I budgetpropositionen ingår förslag om årsverken och anslag av engångsnatur som riktas till produktivitetsprojekt, hänför sig till minskningar av anslagen för produktivitetsfrämjande åtgärder och motsvarar de medel som ministeriet har till sitt förfogande (användningen av produktivitetsinbesparingar är sammanlagt 3,990 miljoner euro).

Fullmakter enligt moment under en huvudtitel (mn euro)

    2014
ordinarie
budget
2015
budgetprop.
       
30.10.40 Start- och investeringsbidrag till jordbruket (reservationsanslag 3 år)    
  — bevillningsfullmakt - 66,0
30.10.41 Räntestöd för näringsverksamhet på landsbygden (förslagsanslag)    
  — räntestödsfullmakt 250,01) 250,0
30.10.61 EU:s deltagande i utveckling av landsbygden (förslagsanslag)    
  — bevillningsfullmakt -2) -2)
30.10.62 Statlig medfinansiering för den av EU delfinansierade utvecklingen av landsbygden (förslagsanslag)    
  — bevillningsfullmakt -2) -2)
30.10.64 EU-medfinansiering och statlig medfinansiering för den regionala och lokala landsbygdsutvecklingen (förslagsanslag)    
  — bevillningsfullmakt 105,9 176,9
30.20.40 Nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen (reservationsanslag 2 år)    
  — bevillningsfullmakt 30,0 30,0
30.20.43 Miljöersättningar, ekologisk produktion, rådgivning och icke-produktiva investeringar (reservationsanslag 3 år)    
  — bevillningsfullmakt 20,0 1 039,0
30.40.44 Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (förslagsanslag)    
  — bevillningsfullmakt 35,03)  

1) Budget 2014: moment 30.20.49 räntestödsfullmakt.

2) Om en del av de bevillningsfullmakter för föregående år som gäller programperioden 2007—2013 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas det aktuella året.

3) Budget 2014: moment 30.60.44

Förvaltningsområdets anslag 2013—2015

    År 2013
bokslut
1000 €
År 2014
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2015
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2014—2015
    1000 € %
 
01. Förvaltning och forskning 75 344 75 424 153 512 78 088 104
01. Jord- och skogsbruksministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 30 951 30 596 28 886 -1 710 -6
(02.) Omkostnader för jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral (reservationsanslag 2 år) 6 064 6 153 -6 153 -100
(04.) Nämndernas omkostnader (reservationsanslag 2 år) 893 597 -597 -100
05. Naturresursinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 90 311 90 311 0
21. Internationellt samarbete (reservationsanslag 2 år) 669 669 669 0
22. Forskning och utveckling (reservationsanslag 3 år) 3 853 2 795 1 593 -1 202 -43
(23.) Administrativa arrangemang (reservationsanslag 2 år) 0
29. Mervärdesskatteutgifter inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 28 900 30 500 28 539 -1 961 -6
(40.) Understöd för bioenergiproduktion (reservationsanslag 3 år) 500 0
66. Vissa medlemsavgifter och finansiella bidrag (reservationsanslag 2 år) 3 514 4 114 3 514 -600 -15
10. Utveckling av landsbygden 314 657 366 994 408 047 41 053 11
40. Start- och investeringsbidrag till jordbruket (reservationsanslag 3 år) 22 000 22 000 0
41. Räntestöd för näringsverksamhet på landsbygden (förslagsanslag) 11 251 31 400 32 800 1 400 4
42. Avträdelsestöd och avträdelsepension (reservationsanslag 2 år) 97 084 84 390 76 630 -7 760 -9
43. Ersättningar för djurens välbefinnande (reservationsanslag 3 år) 56 286 52 300 64 933 12 633 24
(44.) Åtgärder för att trygga jordbrukets verksamhetsförutsättningar (reservationsanslag 3 år) 0
50. Statsbidrag för utvecklande av landsbygdsnäringarna (reservationsanslag 3 år) 6 978 7 068 6 168 -900 -13
51. Främjande av renskötseln (reservationsanslag 2 år) 1 764 1 764 1 764 0
54. Främjande av hästhushållningen med medel som inflyter som statlig andel vid totospel (reservationsanslag 2 år) 952 952 912 -40 -4
55. Statsbidrag för 4H-verksamhet (reservationsanslag 2 år) 4 610 4 220 3 820 -400 -9
61. EU:s deltagande i utveckling av landsbygden (förslagsanslag) 69 217 86 200 70 500 -15 700 -18
62. Statlig medfinansiering för den av EU delfinansierade utvecklingen av landsbygden (förslagsanslag) 66 515 80 900 73 400 -7 500 -9
64. EU-medfinansiering och statlig medfinansiering för den regionala och lokala landsbygdsutvecklingen (förslagsanslag) 17 800 55 120 37 320 210
20. Jordbruk och livsmedelsekonomi 1 897 968 1 895 414 1 830 151 -65 263 -3
(01.) Omkostnader för Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (reservationsanslag 2 år) 31 754 32 268 -32 268 -100
02. Livsmedelssäkerhetsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 41 690 41 521 41 740 219 1
03. Landsbygdsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 27 449 27 021 24 687 -2 334 -9
20. Veterinärvård och bekämpning av växtskadegörare (förslagsanslag) 5 365 5 318 6 278 960 18
40. Nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen (reservationsanslag 2 år) 511 000 498 800 322 900 -175 900 -35
41. EU-inkomststöd och EU-marknadsstöd (förslagsanslag) 523 246 530 000 531 000 1 000 0
42. Vissa ersättningar (reservationsanslag 3 år) 6 890 3 730 230 -3 500 -94
43. Miljöersättningar, ekologisk produktion, rådgivning och icke-produktiva investeringar (reservationsanslag 3 år) 322 323 316 245 338 334 22 089 7
44. Kompensationsbidrag (reservationsanslag 3 år) 411 673 422 673 551 888 129 215 31
46. Av EU delfinansierat utvecklande av livsmedelskedjan (reservationsanslag 3 år) 4 861 6 605 3 605 -3 000 -45
47. Nationellt utvecklande av livsmedelskedjan (reservationsanslag 3 år) 3 293 5 349 3 509 -1 840 -34
(48.) Specialåtgärder inom trädgårdsodlingen (reservationsanslag 3 år) 2 000 0
60. Överföring till interventionsfonden (fast anslag) 1 000 354 400 46 13
62. Vissa statsunderstöd och statsbidrag (reservationsanslag 2 år) 5 424 5 530 5 580 50 1
(30.) Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet 0
40. Naturresursekonomi 240 807 209 817 210 987 1 170 1
(01.) Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 17 437 17 104 -17 104 -100
20. Skyldighet att vårda fiskbeståndet (reservationsanslag 3 år) 2 400 2 500 2 900 400 16
21. Utgifter för nyttjande och vård av vattentillgångarna (reservationsanslag 3 år) 16 742 12 792 12 752 -40 0
22. Främjande av naturresurs- och bioekonomi (reservationsanslag 2 år) 2 289 2 500 9 010 6 510 260
31. Stöd till vattenförsörjningen och skyddet mot översvämningar (reservationsanslag 3 år) 12 079 12 879 11 879 -1 000 -8
40. Vissa ersättningar inom naturresursekonomin (förslagsanslag) 1 008 1 245 1 245 0
41. Ersättning för hjortdjurs skadegörelse (reservationsanslag 3 år) 5 400 3 400 3 400 0
42. Ersättning för rovdjurs skadegörelse (reservationsanslag 2 år) 7 520 4 300 4 300 0
44. Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (förslagsanslag) 64 100 59 230 51 230 -8 000 -14
45. Främjande av vården av skogsnatur (reservationsanslag 3 år) 7 077 6 077 6 027 -50 -1
46. Statsbidrag till Finlands skogscentral (reservationsanslag 2 år) 45 458 43 958 42 720 -1 238 -3
47. Energistöd för klenträd (reservationsanslag 2 år) 18 000 20 000 7 000 -13 000 -65
48. Ersättande av skador som förorsakats av exceptionella översvämningar (reservationsanslag 3 år) 5 379 841 100 -741 -88
50. Främjande av vilthushållningen (reservationsanslag 2 år) 10 187 10 240 10 213 -27 0
51. Främjande av fiskerihushållningen (reservationsanslag 2 år) 8 981 9 291 9 477 186 2
53. Vissa statsbidrag för skogsbruket (reservationsanslag 2 år) 1 543 1 043 1 443 400 38
62. Främjande av fiskerinäringen (reservationsanslag 3 år) 13 439 1 650 36 484 34 834 2111
77. Fiskeriekonomiska byggnads- och iståndsättningsprojekt (reservationsanslag 3 år) 1 757 757 757 0
83. Lån för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (reservationsanslag 3 år) 10 10 50 40 400
(50.) Vattenhushållning 0
(60.) Skogsbruk 44 180 44 141 -44 141 0
(01.) Skogsforskningsinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 44 180 44 141 -44 141 -100
63. Forststyrelsen 6 373 6 373 6 250 -123 -2
50. Vissa av Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år) 6 373 6 373 6 250 -123 -2
70. Lantmäteri och datalager 61 511 60 962 52 480 -8 482 -14
01. Lantmäteriverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 50 897 50 463 47 480 -2 983 -6
(02.) Geodetiska institutets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 5 614 5 499 -5 499 -100
40. Utgifter för understödjande av fastighetsförrättningar (förslagsanslag) 5 000 5 000 5 000 0
Sammanlagt 2 640 839 2 659 125 2 661 427 2 302 0
  Det totala antalet anställda1) 5 103 5 030 4 904    

1) Dessutom sköts förvaltningsområdets uppgifter av personal under andra huvudtitlar: vid ANM vid närings-, trafik- och miljöcentralerna ca 900 årsverken i uppgifter i anslutning till genomförandet av EU:s jordbruks-, landsbygds-, växtskydds- och fiskeripolitik och uppgifter i anslutning till användningen och skötseln av vattentillgångarna; vid MM ca 25 årsverken i uppgifter vid Finlands miljöcentral i anslutning till användningen och skötseln av vattentillgångarna; vid FM vid Regionförvaltningsverken ca 50 årsverken i uppgifter i anslutning till veterinärvården och livsmedelstillsynen och ca 50 årsverken vid Tullen i inspektionsuppgifter samt vid UM 6 specialsakkunniga.