Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2015
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
         01. Förvaltning
         10. Beskattningen och Tullen
         20. Tjänster för statssamfundet
              01. Statskontorets omkostnader
              02. Kursdifferenser på centraliserade valutakonton
              03. Omkostnader för finanscontrollerfunktionen
              06. Gemensamma e-tjänster för service och förvaltning
              07. Omkostnader för Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning
              08. Utvecklande av Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning
              09. Omkostnader för Statens informations- och kommunikationstekniska center
              10. Investeringsutgifter för Statens informations- och kommunikationstekniska center
              88. Senatfastigheter
         30. Statistikväsendet, den ekonomiska forskningen och registerförvaltningen
         40. Statens regional- och lokalförvaltning
         50. Pensioner och ersättningar
         60. Gemensamma personalutgifter inom statsförvaltningen
         70. Utvecklande av statsförvaltningen
         80. Överföringar till landskapet Åland
         90. Stöd till kommunerna
         91. Stöd för sysselsättningen och näringslivet
         92. EU och internationella organisationer
         99. Separat budgeterade utgifter inom statsförvaltningen
       29. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2015

20. Tjänster för statssamfundetPDF-versio

Förklaring: Tjänster som finansministeriets förvaltningsområde centraliserat tillhandahåller hela statssamfundet är bl.a. anskaffning av statlig finansiering, skötsel av lån som staten beviljat, statens pensionssystem, statens gemensamma IT-tjänster, tjänster inom ekonomi- och personalförvaltningen, tjänster inom ramen för finanscontrollerfunktionen samt tjänster i anslutning till lokaler. Statens gemensamma funktioner och tjänster ska utvecklas med målet att skapa en enhetligt fungerande statskoncern som ger mervärde och stordriftsfördelar och där kunnande förenas.

Statskontorets uppgift är att utveckla och producera interna tjänster för statsförvaltningen. Statskontoret möjliggör genom sin verksamhet omkostnadsbesparingar och ökad produktivitet i statens ämbetsverk och inrättningar genom smidiga och effektiva interna tjänster samt genom aktivt deltagande i utvecklandet av dessa tjänster och processer. Utvecklandet av tjänster och processer sker i samarbete med Statens servicecenter för ekonomi- och personalförvaltning, finansministeriet och kunderna.

Statskontoret sköter följande interna tjänster för staten:

  • — statens finansieringsfunktioner
  • — skötseln av statens centralbokföring samt styrningen av redovisningen och betalningsrörelsen
  • — produktion och rapportering av ekonomiska data och personaldata på statsförvaltningsnivå
  • — processer och informationssystem för ekonomi- och personalförvaltning på statsförvaltningsnivå
  • — ett skadeskydd som motsvarar lagstadgad skadeförsäkring för statens ämbetsverk och inrättningar samt arbetsgivartjänster i anslutning till dessa
  • — stöd för upprätthållande av de statsanställdas arbetsförmåga
  • — tjänster som stöder statsanställdas rörlighet och omplaceringar
  • — arv som tillfallit staten.

Ett av Statskontorets centrala verksamhetsområden är också att producera tjänster för enskilda medborgare och företag.

Sådana tjänster är

  • — ersättning för skada, ådragen i militärtjänst
  • — brottsskadeersättningar och ersättningar till oskyldigt häktade samt skadestånd till vissa specialgrupper och andra ersättningar
  • — informationstjänster för medborgare (Suomi.fi och Netra)
  • — rådgivningstjänster för medborgare
  • — beslut om avgiftsbefrielse.

Finanscontrollerfunktionen har hand om statsrådets gemensamma resultat- och finansövervakning. Funktionen betjänar statsrådet och ministeriernas ledning i egenskap av rådgivare för den högsta ledningen, ledare av förvaltningen och en funktionellt sett oberoende tillsynsmyndighet när det gäller att trygga och utveckla kvaliteten hos styr- och rapporteringssystemen för statsfinanserna och statens verksamhet och att trygga redovisningsskyldigheten.

Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning tillhandahåller stöd- och sakkunnigtjänster inom ekonomi- och personalförvaltningen för statliga ämbetsverk och inrättningar och statliga affärsverk samt för aktiebolag som i sin helhet ägs av staten och som producerar tjänster för staten. Finansieringen består av kundfakturering där prissättningen av tjänsterna görs enligt självkostnadspris. Självkostnadspriset innefattar kostnaderna för att producera och utveckla tjänsterna. I självkostnadspriset ingår inte beredskap för risker i affärsverksamheten, som i statens interna affärsverksamhet kan anknyta bl.a. till funktionsstörningar i datasystemen eller en oförutsebar stegring i den allmänna kostnadsnivån, vilket leder till att priserna höjs med en viss eftersläpning. När datasystemet Kieku införs uppstår det överlappande datasystemskostnader, som har beaktats i bruttoutgifterna och bruttoinkomsterna. Det arbete som hänför sig till införandet av Kieku-datasystemet och Kieku-verksamhetsmodellen (t.ex. konverteringar) förutsätter årligen en tillfällig extra arbetsinsats, som finansieras under moment 28.20.08. I bruttoutgifterna, bruttoinkomsterna och antalet årsverken har de kända ändringar beaktats som föranleds av eventuella ändringar i Kieku-verksamhetsmodellen eller i nya tjänster som ska produceras.

Statens informations- och kommunikationstekniska center Valtori tillhandahåller och utvecklar statsförvaltningens gemensamma icke-branschspecifika grundläggande informationstekniktjänster och anknytande egendomsförvaltningstjänster. Servicecentret får tillhandahålla och utveckla grundläggande informationstekniktjänster med anknytning till gemensamma informationssystemtjänster. Dessutom tillhandahåller och utvecklar servicecentret statens gemensamma stödtjänster för e-tjänster och e-förvaltning i enlighet med statsrådets förordning 132/2014. Servicecentret får också tillhandahålla och utveckla projekt- och experttjänster med anknytning till sina tjänster. Till servicecentret sammanförs statsförvaltningens icke-branschspecifika IKT-tjänster stegvis 2014—2015. Servicecentret ansvarar för tillhandahållandet av statens icke-branschspecifika IKT-tjänster genom att förena servicecentrets egen serviceproduktion och tjänster på marknaden till tjänster som riktas till kunderna. Servicecentret ansvarar för att utveckla, skaffa, genomföra, upprätthålla och tillhandahålla serviceproduktionen. Finansieringen består av kundfakturering. Kundavgifterna ska täcka servicecentrets totala kostnader för att producera prestationerna.

Senatfastigheter är ett affärsverk inom finansministeriets förvaltningsområde som besitter och utvecklar statens fastighetsförmögenhet och hyr ut lokaler huvudsakligen till enheter inom statssamfundet. Senatfastigheter är en affärsverkskoncern med 26 fastighetsaktiebolag som dotterbolag. Senatfastigheters värdegrund är en samhällsansvarig verksamhet som en del av statssamfundet. Senatfastigheter är inom statssamfundet sakkunnig i frågor som gäller arbetsmiljö och lokaler. Affärsverket Senatfastigheter, som tillhandahåller statsförvaltningens gemensamma lokal- och sakkunnigtjänster, styrs på så sätt att ämbetsverkens och inrättningarnas lokaler stöder verksamheten kostnadseffektivt och att statens helhetsintresse och en samhällsansvarig verksamhet kan säkerställas och att ämbetsverken och inrättningarna i frågor som gäller lokaler har tillgång till sakkunnigtjänster till stöd vid omstruktureringar och ändringar av verksamheten.

Senatfastigheter har till uppgift att tillhandahålla lokalservice som ekonomiskt, socialt och miljömässigt produceras och prissätts på ett ansvarsfullt sätt. Målet är att erbjuda allt mer kundorienterade sakkunnigtjänster med anknytning till arbetsmiljöer och andra tjänster med nära anknytning till lokaler. Till kärnområdena i verksamheten hör att överta rollen som statens sakkunniga i frågor som gäller arbetsmiljö och lokaler, svara mot utmaningar som gäller hållbar utveckling och förbättra den interna effektiviteten. Rollen som sakkunnig i frågor som gäller arbetsmiljö och lokaler konkretiseras i ett kundpartnerskap där man tillsammans utvecklar lämpliga arbetsmiljöer för verksamheten och ger kunderna stordriftsfördelar bl.a. i form av besparingar i lokalanskaffningsutgifterna. För effektiv ledning och utveckling i fråga om lokalerna behövs omfattande och enhetlig information om lokalerna, deras antal, kostnader och energiförbrukning. I detta syfte har Senatfastigheter skapat en informationstjänst för förvaltningen av lokaler att användas av hela statsförvaltningen.

Arbetet med att koncentrera och effektivisera statens fastighetsförvaltning och att förbättra arbetsmiljön vid ämbetsverken och inrättningarna i enlighet med statens lokalstrategi fortsätter. Statens användning av lokaler och den anknytande energiförbrukningen kan följas och styras mer effektivt när uppgiftsunderlaget i det gemensamma datasystemet kompletteras. Målet är en förbättrad lokal- och energieffektivitet.

Statens enhet för kollektiv upphandling Hansel Ab har till uppgift att samla statsförvaltningens upphandlingsvolymer, konkurrensutsätta ramavtalen för varor och tjänster, producera avgiftsbelagda sakkunnigtjänster i anslutning till upphandlingar för ämbetsverken och inrättningarna samt för egen del stödja genomförandet av statens upphandlingsstrategi.

Bolaget har som mål att genom sin verksamhet främja öppen konkurrens, högklassig upphandling och statens gemensamma intressen, att med sin sakkunskap stödja ämbetsverkens och inrättningarnas upphandlingsprojekt och att bidra till kostnadsbesparingar för statsförvaltningen. Hansel Ab:s verksamhet utvecklas så att den nuvarande nivån på serviceavgifterna (i genomsnitt 1,19 % år 2013) på medellång sikt ytterligare kan sänkas något så att man fortsättningsvis når åtminstone nollresultat och så att kundtillfredsställelsen och kvaliteten på servicen är fortsatt goda. Målet är att ramavtalen för Hansel Ab ska fås med i statens elektroniska system för hantering av beställningar.

Produktiviteten inom statsförvaltningens upphandling ökas genom att man höjer användningsgraden och utvidgar användningsområdet för den kollektiva upphandlingen. Finansministeriet stöder utvecklandet av statens upphandling i enlighet med statens upphandlingsstrategi.

Haus Kehittämiskeskus Oy är ett statsägt bolag som tillhandahåller utbildnings-, handlednings- och utvecklingstjänster inom den offentliga förvaltningen och servicefunktionerna. Haus verksamhet samt serviceinnehåll och urval av tjänster ska utvecklas så att ämbetsverk och inrättningar i framtiden kan utnyttja tjänsterna i större utsträckning, bl.a. i stället för intern utbildning.

Finansministeriet ställer preliminärt upp följande effektmål för tjänsterna för statssamfundet för 2015:

EffektmålÅtgärder
  
Statens finansieringsverksamhet 
Statens finansieringsåtgärder sköts på ett kostnadseffektivt sätt så att riskerna hålls på en godtagbar nivå.Statskontoret genomför de finansieringstransaktioner som krävs med tanke på skuldhanteringen och upprätthållandet av betalningsberedskapen i enlighet med finansministeriets mål. Statskontoret utvecklar modeller för hanteringen av statsskulden i en riktning som ger uppdragsgivarna ekonomiskt mervärde och kostnadseffektivitet.
Statskontoret sköter utifrån beslut av kreditgivande myndigheter förvaltningen under krediternas löptid.
Statskontoret satsar på en förutseende och helhetsbetonad riskhantering.
Statskontoret inför nya digitaliserade verksamhetsmodeller för kreditförvaltningen.
Stödjande av ekonomisk ledning samt gemensam finansförvaltning och utvecklande av den 
Då statens finansförvaltning sköts på ett riktigt sätt bildar den en överskådlig och produktiv helhet som iakttar principerna för god förvaltning och som stöder utvecklandet av ämbetsverkens effektivitet och lönsamhet. Statskontoret genomför de strategiska riktlinjerna för statens finansförvaltning genom att styra och utveckla finansförvaltningen under hela regeringsperioden.
Statskontoret styr och utvecklar statens finansförvaltning så att ämbetsverk och inrättningar kan koncentrera sig på att planera, styra och följa upp sin egen verksamhet och ekonomi och har tillgång till de tjänster inom ekonomi- och personalförvaltningen som de behöver via servicecentret.
Statskontoret utvecklar den gemensamma verksamhetsmodellen för statens ekonomi- och personalförvaltning, såsom användningen av servicecentret, gemensamma metoder, processer och informationsstrukturer samt gemensamma datasystem, och följer produktivitetsutvecklingen inom statens ekonomi- och personalförvaltning.
Statskontoret sörjer för att Kieku-verksamhetsmodellen tas i bruk inom alla förvaltningsområden i enlighet med de överenskomna besluten och tidtabellerna.
Statskontoret bereder sig på att under 2015 inleda ett nationellt projekt för införande av EU:s gemensamma redovisningsstandard för den offentliga sektorn (EPSAS).
Stödjande av personalledning samt gemensam personalförvaltning och utvecklande av den 
En enhetlig och god personalledning för staten, personalens rörlighet över förvaltningsområdesgränserna samt gemensamma processer för personalförvaltningen och datasystem till stöd för dessa möjliggör en resultatrik verksamhet inom statsförvaltningen, en förlängning av tiden i arbetslivet samt en god arbetslivskvalitet.Statskontoret genomför de strategiska riktlinjerna för personalförvaltningen genom att styra och utveckla statens personalförvaltning under hela regeringsperioden.
Statskontoret utvecklar den gemensamma verksamhetsmodellen för statens ekonomi- och personalförvaltning, såsom användningen av servicecentret, gemensamma metoder, processer och informationsstrukturer samt gemensamma datasystem, och följer produktivitetsutvecklingen inom statens ekonomi- och personalförvaltning.
Statskontoret stöder och utvecklar verksamhetssätt, arbetsredskap och personaluppgifter till stöd för ledarskapet, chefsarbetet och omställningssituationer samt för att utveckla kvaliteten på och resultaten av dessa.
Statskontoret utvecklar enhetliga arbetsredskap och styrmedel för den interna rörligheten och stöder ibruktagandet av dem samt aktiverar kontakterna mellan olika förvaltningsområden. Statskontoret stöder utvecklandet av verksamhetssätten för den interna rörligheten när ändringar genomförs och strategier realiseras.
Statskontoret utvecklar verksamhetsmodeller som främjar en förlängning av tiden i arbetslivet och bevarandet av arbetsförmågan. Statskontoret stöder ett helhetsbetonat utnyttjande av funktioner för arbetshälsa, arbetarskydd och företagshälsovård i utvecklandet av arbetslivet inom staten.
Statskontoret stöder en modern rekryteringsprocess som stärker den goda bilden av staten som arbetsgivare, och utvecklar elektroniska verktyg före utgången av 2015.
Medborgarservice 
Medborgarna tillhandahålls en rättvis, jämlik och tillgänglig basservice.Statskontoret tillhandahåller medborgarna de ersättnings- och förmånstjänster som hör till Statskontorets ansvar på ett högklassigt och effektivt sätt.
Statskontoret befäster den verksamhet som bedrivs av den offentliga förvaltningens allmänna rådgivningstjänst.
Statskontoret förvaltar och utvecklar medborgarportalen Suomi.fi som en portal för elektronisk kommunikation som är gemensam för den offentliga förvaltningen.
Statskontoret ställer samlade e-tjänster som stöder statens tjänster i fråga olycksfallsersättningar till enskilda kunders och företagskunders förfogande genom att utnyttja plattformen för elektronisk kommunikation inom den offentliga förvaltningen.
Statskontoret sköter på ett tillförlitligt och effektivt sätt statens skadeståndsärenden. Förvaltningen av statens skadeståndsärenden har ordnats på ett effektivt och högklassigt sätt. Förvaltningen ska utvidgas till att omfatta de skadeståndsärenden som statens ämbetsverk för närvarande ansvarar för. Den ordnas genom en koncentrering av skadeståndsverksamheten.
Förvaltningstjänster 
Förvaltningstjänsterna tillhandahålls på ett högklassigt och kostnadseffektivt sätt som innebär en god kundupplevelse.

En positiv utveckling av produktiviteten säkerställs genom att tjänster och processer utvecklas i samarbete med kunderna och Statskontoret.
Utvecklandet av en modell för ett servicekoncept som fungerar på flera plattformar fortsätter.
Serviceutbudet utvecklas och nya tjänster produktifieras i enlighet med principerna för användarcentrerad planering.
Ibruktagandet av Kieku-systemet fortsätter enligt den godkända tidtabellen. Ibruktagandet av en enhetlig Kieku-verksamhetsmodell inom verksamheten säkerställs. Man fortsätter att optimera processerna i sin helhet och göra gränssnitten tydligare i samarbete med kundämbetsverken och Statskontoret. Automatiseringen och självbetjäningen utökas i processerna.
Målen för strategin Ekonomiförvaltning 2020 omsätts i praktiken. Tjänsterna vid Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning utnyttjas i högre grad. Ansvaret för IKT-systemen och IKT-funktionerna stärks. Avtalsförfarandena mellan räkenskapsverken och Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning luckras upp.
Kompetensen och ledarskapet utvecklas för att motsvara de behov som de nya verksamhetsmodellerna och den övergripande kontrollen medför.
Fas 2 i skapandet av ett servicenätverk som stöder en effektiv serviceproduktion genomförs.
Gemensamma grundläggande informationstekniktjänster och gemensamma informationssystemtjänster 
IKT-tjänsterna är konkurrenskraftiga, högklassiga, ekologiska, datasäkra och motsvarar kundernas behov.
Med hjälp av högklassiga, funktionssäkra och enhetliga infrastrukturtjänster kan servicecentrets kunder producera högklassiga och funktionssäkra tjänster för medborgare och sammanslutningar.

Servicecentret har beredskap att tillhandahålla sina kunder tjänster i enlighet med den lag som ska utfärdas om den offentliga förvaltningens säkerhetsnätsverksamhet.
Ämbetsverkens och inrättningarnas IT-ledning kan fokusera på att utveckla informationssystem för den centrala verksamheten.
I servicecentrets verksamhet eftersträvas besparingar inom produktionen av icke-branschspecifika IKT-tjänster.
Personalen är motiverad och tillfreds.
I produktionen av tjänster beaktas speciellt de särskilda krav som statsförvaltningens säkerhet och beredskap ställer.
Verksamheten görs effektivare genom att enhetliga tillvägagångssätt och lösningar införs.
Ett gemensamt system för administration av tjänster införs vid servicecentret.
Tjänster produktifieras.
Verksamhetsmodeller planeras och genomförs för projektet för främjande av nätsäkerheten (TUVE).

Servicecentret inför planering och uppföljning av mål, särskilt effektiviseringsmål.

Servicecentret vidtar utvecklingsåtgärder för att ge de anställda goda utvecklings- och karriärmöjligheter.
Gemensamma stödtjänster för e-service och e-förvaltning 
E-tjänsterna följer servicearkitekturen, främjar Finlands konkurrenskraft och är gemensamma, nationella, interoperabla och datasäkra.
Tjänsterna anskaffas och byggs upp med smidiga metoder och i samarbete med intressentgrupperna.
När verksamhetsmodellerna och sätten att tillhandahålla tjänster ändras ska kunderna säkerställas service utan avbrott.
Tjänster tillhandahålls kostnadseffektivt.
Nätverket av intressentgrupper när det gäller att bygga upp tjänster kartläggs, och det säkerställs att aktörerna inom intressentgrupperna är medvetna om servicearkitekturen och dess mål och effekter.
Smidig utvecklingskompetens främjas.

Störningsfritt tillhandahållande och kontinuitet säkerställs inom den elektroniska kommunikationen.

Man har enats om en finansieringsmodell för tillhandahållandet av e-tjänster.

01. Statskontorets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 28 080 000 euro.

Förklaring:

Mål för resultatet av verksamheten

 2013
utfall
2014
mål
2015
mål
    
Effekt   
Skuldhantering, resultat> 0> 0> 0
    
Produktion och kvalitetsledning   
Medeltalen av de oviktade allmänna vitsorden för kundtillfredsställelsen, skala 4—107,87,57,5
Kostnadsmotsvarighet för Statskontorets avgiftsbelagda verksamhet, %> 90> 90> 80
Handläggningstiden för olycksfallsersättningar i 80 % av besluten, dagar732421
Handläggningstiden för rättelser av livränta, mån.2,11,51,5
Handläggningstiden för brottsskadeersättningar, mån.5,666
Uppföljning av användningen av Suomi.fi, antalet besök/mån.226 800230 000245 000
Funktionell effektivitet   
Grad av spridning för den elektroniska ekonomi- och personalförvaltningen, %909090
Grad av spridning för Kieku, årsv. vid de räkenskapsverk som infört det13 00017 85042 000
Hantering och utvecklande av personalresurser   
Årsverken under omkostnadsmomentet, årsv.326299297
Sjukfrånvaro, dagar/årsv.10,888
Arbetstillfredsställelseindex, VM Baro, skala 1—53,23,63,6

Vid dimensioneringen av anslaget har som avdrag beaktats inkomsterna av avgiftsbelagd verksamhet.

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

 2013
utfall
2014
ordinarie
budget
2015
budgetprop.
    
Bruttoutgifter37 60844 03944 458
Bruttoinkomster9 50413 42216 378
Nettoutgifter28 10430 61728 080
    
Poster som överförs   
— överförts från föregående år1 570  
— överförts till följande år5 322  

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro)

 2013
utfall
2014
ordinarie
budget
2015
budgetprop.
    
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten   
— intäkter av försäljningen av prestationer5 7485 0124 668
— övriga intäkter3 7168 40911 710
Intäkter sammanlagt9 46413 42216 378
    
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten   
— särkostnader5 3069 54012 562
— andel av samkostnaderna4 5145 1766 884
Kostnader sammanlagt9 82014 71619 446
    
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader)-356-1 295-3 068
Kostnadsmotsvarighet, % 969184

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten (1 000 euro)

 2013
utfall
2014
ordinarie
budget
2015
budgetprop.
    
Inkomster av den samfinansierade verksamheten, finansiering från andra statliga ämbetsverk21 57819 91015 590
    
Totala kostnader för projekt17 53914 6489 763
    
Självfinansieringsandel (intäkter - kostnader)4 0395 2625 827
Självfinansieringsandel, %233660

I kalkylen ingår poster med särskild finansiering som aktiveras i balansräkningen till ett belopp av 9,1 miljoner euro år 2013, 9,9 miljoner euro år 2014 och 9,2 miljoner euro år 2015.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Koncentrering av statens skadeståndsverksamhet (överföring från moment 23.01.01, 25.01.01, 26.01.01, 27.01.01, 28.01.01, 29.01.01, 30.01.01, 32.01.01, 33.01.01, 35.01.01) 52
Tryggande av verksamheten (överföring av engångsnatur till moment 28.10.01)-1 000
Tryggande av verksamheten (överföring från moment 28.01.21)1 000
Den inbesparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna-41
Indexhöjning av hyresutgifterna35
Löneglidningsinbesparing-48
Lönejusteringar128
Produktivitetsinbesparing i omkostnaderna-148
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.)-360
Ytterligare besparing i omkostnaderna -332
Nivåförändring-1 823
Sammanlagt-2 537

2015 budget28 080 000
2014 budget30 617 000
2013 bokslut31 856 000

02. Kursdifferenser på centraliserade valutakonton (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 1 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av de kursdifferenser som föranleds av användningen av valutakonton som Statskontoret sköter centraliserat på ämbetsverkens och inrättningarnas vägnar.

Förklaring: Statskontoret skaffar centraliserat den valuta som behövs för ämbetsverkens och inrättningarnas anskaffningar i utländsk valuta. Med denna verksamhetsmodell eftersträvas avsevärda kostnadsbesparingar för staten i och med att valutaväxlingsprocesserna blir effektivare och kompetens och skalfördelar kan utnyttjas.

Under momentet antecknas kursdifferenserna för saldona på de valutakonton som sköts centraliserat. Kursdifferenser uppstår t.ex. när anskaffningsutgiften i utländsk valuta för en tillgång bokförs enligt prestationsprincipen med tillämpande av Europeiska centralbankens centralkurs föregående dag och utgiften betalas i en valuta som har bokförts enligt det värde som inkomsten i den utländska valutan har den dag den influtit eller vars anskaffning har bokförts enligt det belopp i euro som betalats för valutaposten. Den kumulativa kursdifferens som uppstått under budgetåret kan i bokslutet vara antingen positiv, och därmed hämta inkomster till staten, eller negativ, och därmed medföra utgifter för staten, för vilka det ska anvisas anslag i budgeten.


2015 budget1 000
2014 budget1 000
2013 bokslut

03. Omkostnader för finanscontrollerfunktionen (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 1 057 000 euro.

Förklaring: Målet för resultatet av verksamheten inom finanscontrollerfunktionen är att säkerställa att regeringens årsberättelse ger riktiga och tillräckliga uppgifter om statens resultat. Den interna kontrollen och riskhanteringen ska stärkas som ett led i processen med resultatstyrning och redovisningsskyldighet. Den revisionsmyndighet som finns i anslutning till finanscontrollerfunktionen ska utifrån de kontroller av system och projekt som myndigheten ansvarar för lämna en rapport till EU-kommissionen om hur strukturfondernas administrations- och kontrollsystem fungerar och göra en årlig sammanfattning enligt gemenskapens budgetförordning om de kontroller och förklaringar som strukturfonderna har tillgång till.

Mål för hantering och utvecklande av personalresurser

 2013
utfall
2014
mål
2015
mål
    
Antal anställda, årsv. 101010

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Den inbesparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna-2
Löneglidningsinbesparing-1
Lönejusteringar3
Produktivitetsinbesparing i omkostnaderna-5
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.)-15
Ytterligare besparing i omkostnaderna -13
Nivåförändring199
Sammanlagt166

2015 budget1 057 000
2014 budget891 000
2013 bokslut1 089 000

06. Gemensamma e-tjänster för service och förvaltning (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 3 804 000 euro.

Anslaget får användas till centraliserad upphandling av gemensamma e-tjänster för service och förvaltning.

Förklaring: Anslaget används för att centraliserat skaffa gemensamma e-tjänster för service och förvaltning av Statens informations- och kommunikationstekniska center Valtori eller av andra organisationer. Sådana tjänster är bl.a. identifierings- och betalningstjänsten för medborgare (VETUMA), interoperabilitetsportalen, medborgarkontot, portalen för öppna data och den offentliga förvaltningens servicedatalager.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Gemensamma e-tjänster för service och förvaltning (överföring från moment 28.70.01)1 070
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.)-26
Nivåförändring306
Sammanlagt1 350

2015 budget3 804 000
2014 I tilläggsb.1 964 000
2014 budget2 454 000
2013 bokslut915 007

07. Omkostnader för Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 2 000 000 euro.

Förklaring: Anslaget ger det spelrum som servicecentrets prissättningspraxis förutsätter. Målet för servicecentrets verksamhet är att kostnadsmotsvarigheten ska realiseras under reservationsanslagsperioden. Anslaget ska användas bara om inkomsterna av kundavgifter under ett enskilt budgetår inte räcker till för att täcka de utgifter som verksamheten medför.

Bruttoutgifterna omfattar en finansiell reserv på 2 415 000 euro för konkurrensutsättning och anskaffning av resehanteringssystem, kommunikationsportal och betalningssystem.

Mål för resultatet av verksamheten

 2013
utfall
2014
mål
2015
mål
    
Produktion och kvalitetsledning   
Inköpsfakturor, st.1 459 4851 512 0001 430 000
Försäljningsfakturor (alla), st.434 893595 000595 000
Lönespecifikationer, st.1 243 4021 257 0001 218 000
Administrering av anställningsförhållande (inledda och avslutade tjänsteperioder), st.67 73754 80054 250
Kundtillfredsställelse3,8-3,8
Funktionell effektivitet   
Inköpsfakturor, st./årsv.12 04212 50012 800
Försäljningsfakturor (alla), st./årsv.16 57123 75024 300
Lönespecifikationer, st./årsv., övriga8 0488 6008 700
Lönespecifikationer, st./årsv., Kieku3 5253 8004 400
Totalproduktivitetsindex (basåret 2011=100)106,3499,44102,80
Hantering och utvecklande av personalresurser   
Årsverken   
Basverksamhet720,4748740
Ökat behov inom Kieku264,5
Nya tjänster, ökat behov-1814
Sjukfrånvaro, dagar/årsv.11,2< 10< 10
Arbetstillfredsställelseindex, 1—5 VM Baro3,24-3,4

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

 2013
utfall
2014
ordinarie
budget
2015
budgetprop.
    
Bruttoutgifter52 26056 88161 598
Bruttoinkomster52 57654 88159 598
Nettoutgifter-3162 0002 000
    
Poster som överförs   
— överförts från föregående år-  
— överförts till följande år2 000  

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro)

 2013
utfall
2014
ordinarie
budget
2015
budgetprop.
    
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten, intäkter av försäljningen av prestationer52 51656 56659 598
    
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten54 72656 56661 598
    
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader)-2 210--2 000
Kostnadsmotsvarighet, %9610097

2015 budget2 000 000
2014 budget2 000 000
2013 bokslut1 684 363

08. Utvecklande av Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 4 241 000 euro.

Anslaget får användas för de utgifter som föranleds servicecentret i samband med införandet av ett gemensamt system för statens personal- och ekonomiförvaltning samt för finansiering av kostnader för extra arbete till följd av att systemet inte är färdigt.

Förklaring: Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning och Statskontoret genomför en ibruktagningstjänst inom Kieku-datasystemet. Anslaget får användas för utgifter för införandet av Kieku-datasystemet och av enhetliga Kieku-processer samt för servicecentrets kostnader för det extra arbete som uppstår till följd av att systemet inte är färdigt. De resurser som behövs för ibruktagandet måste delvis skaffas som extra rekryteringar och köpta tjänster.

 2013
utfall
2014
mål
2015
mål
    
Årsverken183340

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Ibruktagande av Kieku före utgången av 20162 013
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.)-11
Nivåförändring11
Sammanlagt2 013

2015 budget4 241 000
2014 I tilläggsb.970 000
2014 budget2 228 000
2013 bokslut800 000

09. Omkostnader för Statens informations- och kommunikationstekniska center (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 3 000 000 euro.

Förklaring: Lagen om anordnande av statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster (1226/2013) trädde i kraft den 1 januari 2014. Genom lagen skapas ramar för anordnandet av enhetlig produktion och användning av statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster.

Servicecentret för statens gemensamma grundläggande informationsteknik- och informationssystemtjänster inledde sin verksamhet den 1 mars 2014. Till servicecentret sammanförs statsförvaltningens icke-branschspecifika IKT-tjänster. Överföringar görs från uppskattningsvis 80 ämbetsverk och inrättningar 2014—2015. De budgetändringar som krävs till följd av överföringarna av uppgifter från ämbetsverk och inrättningar sker kostnadsneutralt i ett senare skede. Inkomster och utgifter för servicecentrets löpande serviceverksamhet har nettobudgeterats under detta moment. Med hjälp av de inkomster av kundavgifter och andra inkomster som inflyter under momentet finansieras de löpande utgifterna för servicecentrets verksamhet. Anslaget ger det spelrum som servicecentrets prissättningspraxis förutsätter.

Mål för resultatet av verksamheten

 2014
mål
2015
mål
   
Produktion och kvalitetsledning  
Kundtillfredsställelse, skala 1—54,04,0
Funktionell effektivitet och serviceförmåga  
ArbetsstationstjänsterProduktifieringen
av tjänster
har inletts
Tjänster har
produktifierats
AnvändartjänsterProduktifieringen
av tjänster
har inletts
Tjänster har
produktifierats
Hantering och utvecklande av personalresurser  
Sjukfrånvaro, dagar/årsv.88
Arbetstillfredsställelse (skala 1—5)3,53,5
Årsverken5561 201

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

 2014
ordinarie
budget
2015
budgetprop.
   
Bruttoutgifter101 757237 683
Bruttoinkomster97 757234 683
Nettoutgifter4 0003 000

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro)

 2014
ordinarie
budget
2015
budgetprop.
   
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten97 757234 683
   
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten101 757237 683
   
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader)-4 000-3 000
Kostnadsmotsvarighet, %9699

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Nivåförändring-1 000
Sammanlagt-1 000

Momentets rubrik har ändrats.


2015 budget3 000 000
2014 budget4 000 000

10. Investeringsutgifter för Statens informations- och kommunikationstekniska center (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 10 000 000 euro.

Anslaget får användas till utgifter för ersättnings-, utvecklings- och utvidgningsinvesteringar som gäller servicecentret och de tjänster det tillhandahåller.

Förklaring: Anslaget används till utgifter för utvecklings- och utvidgningsinvesteringar som gäller servicecentret och de tjänster det tillhandahåller och till ersättningsinvesteringar inom serviceproduktionen, såsom anskaffning av anläggningar och licenser. Servicecentret inkluderar i kundpriserna de kostnader som motsvarar användningen av anslaget under momentet. Servicecentret intäktsför det belopp som motsvarar användningen av anslaget periodiserat över flera år. Inkomsterna till följd av servicecentrets intäktsföring har budgeterats under moment 12.28.20.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Nivåförändring4 000
Sammanlagt4 000

Momentets rubrik har ändrats.


2015 budget10 000 000
2014 budget6 000 000

88. Senatfastigheter

Under momentet beviljas inget anslag.

1. Servicemål och andra verksamhetsmål

Senatfastigheter är ett statligt affärsverk inom finansministeriets förvaltningsområde. Enligt lagen om statliga affärsverk (1062/2010) ska Senatfastigheter tillhandahålla lokalservice och andra tjänster i omedelbar anknytning till den för statliga ämbetsverk och inrättningar, fonder utanför statsbudgeten och andra statliga affärsverk liksom för riksdagen och för enheter som lyder under, står under tillsyn av eller verkar i anslutning till riksdagen samt sköta den statliga fastighetsförmögenhet som är i Senatfastigheters besittning. Affärsverket kan tillhandahålla tjänster också för sådana sammanslutningar vars verksamhet finansieras främst med anslag som tagits in i statsbudgeten.

2. Investeringar

Senatfastigheters investeringar får medföra utgifter på högst 270 miljoner euro år 2015. Dessutom får Senatfastigheter ingå förbindelser, som under de följande finansåren får medföra utgifter på högst 220 miljoner euro. Investeringarna koncentreras till grundliga renoveringar för att bibehålla byggnadsbeståndets värde och förbättra dess funktionsduglighet. I investeringsramen ingår inte markanvändningsavgifter och inte heller överlåtelseskatt.

Dessutom får Senatfastigheter utan krav på motsäkerhet ställa proprieborgen för dotterbolags lån till ett sammanlagt värde av högst 50 miljoner euro.

3. Upplåning

Senatfastigheter berättigas att i syfte att finansiera sin verksamhet år 2015 uppta lån enligt 5 § 1 mom. i lagen om statliga affärsverk (1062/2010) till ett belopp av högst 50 miljoner euro netto.

Förklaring: Finansministeriet har med beaktande av servicemålen och andra mål för verksamheten preliminärt uppställt 98,5 miljoner euro som resultatmål för Senatfastigheters uthyrningsverksamhet år 2015.

År 2015 intäktsför Senatfastigheter i statsbudgeten sammanlagt 311,9 miljoner euro i form av intäktsföring av vinst från 2014, borgensavgifter och räntor och amorteringar på lån. I finansieringsplanen för 2015 har räntorna och amorteringarna på statens lån uppskattats till 94 miljoner euro, intäktsföringen av vinst till 210 miljoner euro och borgensavgifterna till 7,5 miljoner euro. Den upplåning som närmast behövs för finansiering av investeringarna uppgår till högst 50 miljoner euro netto och till högst 340 miljoner euro brutto.

Preliminär investeringsplan för 2015 som grundar sig på resultat- och finansieringsplanen (mn euro)

  
Investeringar i reparationer som förbättrar byggnadsbeståndets värde och användbarhet180
Investeringar i nybyggnader90
Sammanlagt270

Tabell med jämförelsetal (inkl. försäljningsvinster och försäljningsförluster)

 2013
utfall
affärsverk
koncern2014
prognos
affärsverk
koncern2015
uppskattning
affärsverk
koncern
       
Omsättning, mn €590597604611622629
Övriga rörelseintäkter1)404021215050
Hyresbidrag, mn €2)331 339 347 
— % av omsättningen av hyresverksamheten2)57,5 57,7 57,4 
Rörelsevinst, mn €172168177173201197
— % av omsättningen29,228,129,328,332,331,3
Räkenskapsperiodens resultat, mn €122130127132148153
— % av omsättningen20,721,821,021,623,824,3
— % av grundkapitalet18,219,418,819,622,022,7
Intäktsföring i statsbudgeten, mn €120 140 210 
Nettoavkastning, %2)8,3 8,2 8,3 
Avkastning på investerat kapital, % av hela verksamheten3,93,93,93,94,44,4
Avkastning på investerat kapital, % av uthyrningsverksamheten3,0 3,7 3,5 
Avkastning på eget kapital, %4,14,34,24,45,05,2
Soliditet, %66,065,163,762,862,061,1
Balansomslutning, mn €4 5904 6554 7824 8484 7644 830
Investeringar, mn €199,0 270,0 270,0 
Investeringar i % av omsättningen33,7 44,7 43,4 
Antal anställda273276274277280283

1) Försäljningsvinsterna anges från och med den 1 januari 2014 inom övriga rörelseintäkter, ingick tidigare i omsättningen.

2) Nyckeltal för hyresverksamheten

Inkomstmoment gällande affärsverket (mn euro)

 2013
utfall
2014
prognos
2015
uppskattning
    
Intäktsföring under inkomstmoment   
12.28.99 Borgensavgifter6,17,057,5
13.01.04 Räntor19,720,515,9
13.05.01 Intäktsföring av vinst120,0140,0210,0
15.01.02 Lån72,378,678,5
Sammanlagt218,1246,1311,9

2015 budget
2014 budget
2013 bokslut