Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2015

Huvudtitel 25

JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:

Förvaltningsområdets verksamhetsmiljö

Det att rättssystemet fungerar säkert och tillförlitligt är en grundläggande förutsättning för en gynnsam utveckling av samhället och samhällsekonomin. Ett rättvist samhälle baserar sig på förtroende och samverkan.

Ett högklassigt och effektivt rättsväsende ökar välfärden samt samhällets konkurrenskraft och förvaltningens funktion. Det besparar även kostnader inom andra förvaltningsområden och främjar samhällets ekonomiska funktion och kan för sin del även hindra utslagning. Trots att de sparkrav som fastställts i rambesluten försvårar verksamhetsbetingelserna, ombesörjs rättsväsendets funktionsförmåga. När resurserna minskar skapar man förutsättningar för att kunna anvisa rättsvårdens resurser på ett lämpligt sätt bland annat så, att endast de ärenden som gäller ett faktiskt behov av rättsskydd kommer till domstolsbehandling. Med tanke på användningen av resurserna har även det hur flexibelt domstolen kan välja den mest ändamålsenliga sammansättningen betydelse.

Statsekonomin lider för närvarande av de ogynnsamma verkningarna av den långsamma tillväxten, den förändrade produktionsstrukturen och befolkningens stigande medelålder Antalet arbetslösa, hushållens skuldsättningsgrad och antalet hushåll utan inkomster har fortsatt att öka och ingen betydande förändring kan skönjas. Denna allmänt svaga ekonomiska situation återspeglas i hela rättsväsendets verksamhet. Antalet ärenden och gäldenärer ökar, vilket inverkar på arbetsmängden och kostnaderna för verksamheten.

Hushållens skuldsättningsgrad har ökat kraftigt under de tio senaste åren. Även antalet hushåll utan inkomster har ökat och avsaknaden av inkomster är mera långvarig än tidigare. Bostadsskuldernas kapital har ökat betydligt. Antalet nya betalningsanmärkningar och personer som har antecknats i kreditupplysningsregistret har länge ökat. Antalet domar i fordringsmål vilket berättar om konsumenternas nya betalningssvårigheter ökade kraftigt fram till 2013, då ökningen avstannade. Den skärpta lagstiftningen om snabblån, som trädde i kraft i juni 2013, antas fortsättningsvis i någon mån minska antalet fordringsmål som inkommer till de allmänna domstolarna samt antalet ärenden som kommer till utsökning. Det svåra ekonomiska läget kan dock fortsättningsvis antas hålla antalet dylika mål liksom även antalet insolvensmål högt.

De yttre förändringarna i domstolsväsendets verksamhetsmiljö, såsom internationaliseringen och den ökade kulturella mångfalden, den allt mer invecklade rättsliga regleringen, EU-rättens ökade betydelse i domstolarnas verksamhet och det ökade antalet ärenden som kräver djupgående sakkunskap inom olika specialområden medför stora utmaningar för domstolarnas verksamhet.

De externa förändringarna i rättshjälpens och den allmänna intressebevakningens verksamhetsmiljö, såsom befolkningens stigande medelålder, den marginalisering som beror på det försämrade ekonomiska läget och den allt mer internationella kundkretsen, ökar behovet av juridiska tjänster och kräver större sakkunskap av rättshjälpen och den allmänna intressebevakningen.

Antalet ärenden och gäldenärer inom utsökningen är alltså fortfarande stort. Till en följd av ändringar i indrivningslagstiftningen har antalet ärenden som gäller indrivningskostnadsfordringar minskat.

Brottsligheten i Finland har hållits på en rätt stabil nivå under de senaste åren, och det totala antalet brott i relation till folkmängden är lågt internationellt sett. Det skedde inga stora ändringar i antalet brott som kommit till polisens kännedom 2013 jämfört med året innan. Antalet stölder, rattfyllerier, narkotikabrott, grova narkotikabrott och straffbara bruk av narkotika ökade något jämfört med 2012. Antalet rån, misshandelsfall och sexualbrott har däremot sjunkit. Antalet brott mot liv och hälsa ökade jämfört med 2012 men var likväl mindre än 2008—2011. Antalet brott mot liv och hälsa som riktats mot barn var 2013 avsevärt mindre än åren 2011 och 2012.

År 2013 ökade antalet bedrägerier och lindriga bedrägerier som kom till polisens kännedom med 9 % jämfört med året innan. Betalningsmedelsbedrägerierna ökade med 22 procent jämfört med 2012. Till viss del förklaras ökningen av dessa brott med bedrägerier på internet och betalningsmedelsbedrägerier.

Förändringarna vad gäller olika typer av brott beror både på faktiska förändringar i brottsligheten och på det, hur aktivt brottsoffren gör polisanmälan. Även effektiviteten och inriktningen hos myndighetstillsynen inverkar på antalet uppdagade brott.

I Finland sjunker såväl fångtalet, antalet personer som avtjänar någon samhällspåföljd som den statistikförda brottsligheten. Denna rådande kriminalpolitiska utveckling är unik ur ett europeiskt perspektiv.

Enligt den nationella undersökningen om olycksoffer som bedömde säkerheten och känslan av trygghet (Suomalaiset väkivallan ja omaisuusrikosten kohteena 2012) hade ca 15 % av finländarna i åldern 15—74 år blivit offer för våld eller hot, och var tredje hade varit rädd för att bli offer för våld utanför hemmet på kvällarna. Jämfört med uppgifter från tidigare undersökningar har risken att bli föremål för våld inte ändrats avsevärt. Undersökningens resultat är inte direkt jämförbara med tidigare undersökningar om olycksoffer, eftersom både informationsinnehållet och sättet att samla information avviker från det tidigare.

Samhälleliga effektmål
Centrala samhälleliga effektmål inom justitieministeriets förvaltningsområde
  • — Det konstitutionella systemet är stabilt, öppet och tillförlitligt och det tryggar det demokratiska beslutsfattandet samt tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna.
  • — Rättsordningen bildar en kontrollerbar och fungerande helhet, lagstiftningen är tydlig och fungerar effektivt så att den uppfyller de mål som uppställts för den.
  • — Den offentliga förvaltningen fungerar i enlighet med principerna om god förvaltning.
  • — De mål som nämns ovan som gäller det rättsliga systemet och dess verksamhet förverkligas även i EU:s strukturer och samarbete.
  • — De grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna inklusive de språkliga rättigheterna förverkligas bättre i den offentliga verksamheten; medvetenheten om rättigheterna och om de rättsmedel som står till buds har ökat.
  • — Demokratin fungerar och medborgarinflytandet har goda verksamhetsförutsättningar. Medborgarna deltar i och påverkar beredningen och beslutsfattandet.
  • — Valrättigheterna förverkligas och det är möjligast lätt att delta i val.
  • — Samhället är allt mera mångfasetterat och pluralistiskt. Rättssystemet erbjuder en klar struktur inom vilken medborgarna kan ordna sina rättsförhållanden på ett förutsebart och jämlikt sätt och som säkerställer att barns och andra utsatta personers rättigheter beaktas.
  • — De bolagsrättsliga bestämmelserna stöder den operativa verksamheten och säkerställer att parternas rättsskydd förverkligas.
  • — Var och en har ett rättsmedel till förfogande för tillgodoseende av sina rättigheter.
  • — Förfarandena är rättvisa.
  • — Rättsskyddet förverkligas på ett ekonomiskt och effektivt sätt, även i gränsöverskridande ärenden.
  • — Brottsligheten och dess negativa följder minskar.
  • — Säkerheten och känslan av säkerhet ökar.
  • — Det straffrättsliga ansvaret realiseras effektivt och högklassigt med beaktande av parternas rättsskydd.
Statsskick och författningspolitik

Målet är att lagstiftningen är fungerande, klar och begriplig. Detta främjar uppnåendet av regeringens politiska mål, förbättrar medborgarnas och företagens rättsskydd samt minskar förvaltningens och rättsväsendets arbete.

Demokrati och grundläggande fri- och rättigheter

Det är viktigt att medborgarnas, myndigheternas och de politiska beslutsfattarnas medvetenhet om de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna samt om de rättsmedel som står till buds ökas för att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna ska tryggas.

Medborgarnas möjligheter att delta i och påverka den samhälleliga beredningen och beslutsfattandet förbättras genom att justitieministeriets demokratitjänster utvecklas vidare så, att jämlika möjligheter att delta betonas och medborgarsamhällets verksamhetsförutsättningar främjas.

För att valrättigheterna ska tillgodoses och för att valdeltagandet ska underlättas utvecklas valsätten och valmetoderna.

I Europeiska unionen är målet att främja handlingars offentlighet vid institutionerna och iakttagande av principerna för god förvaltning.

Tillgången till rättsskydd

Rättssäkerheten är en helhet som bildas bl.a. av ett faktiskt tillträde till domstol, en rättvis rättegång, avgörandenas och förfarandets kvalitet samt den totala behandlingstiden. Målet är rättvisa och rättssäkerhet samt det att rättsskyddet faktiskt förverkligas. Målet är också att avgöra ärendena i ett så tidigt skede som möjligt.

Domstolarnas genomsnittliga behandlingstider var i huvudsak skäliga och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna gav år 2013 inga fällande domar om domstolsbehandlingars längd, men i ärenden som behandlats länge betalades vid de allmänna domstolarna på basis av den nationella lagstiftningen i några tiotals ärenden gottgörelse för dröjsmål vid rättegång. Även vid dröjsmål vid förvaltningsdomstolar och nämnder som tillämpar förvaltningsprocesslagen kan man bevilja gottgörelse i ärenden som anhängiggjorts efter ingången av 2013. När det gäller förvaltningsdomstolarna har gottgörelser för dröjsmål ännu inte betalats ut.

Målet för rättshjälpen och den allmänna intressebevakningen är att klienterna ska få sakkunnig hjälp som de behöver i rätt tid och till skäliga kostnader. Marginalisering kan förebyggas genom att ge parterna rättslig hjälp i ett så tidigt skede som möjligt. Med hjälp av rättshjälpsbyråernas juridiska rådgivning och informell medling i tvistemål kan tvisterna lösas snabbt och antalet ärenden som inkommer till domstolarna kan minskas.

Europeiska människorättsdomstolens avgörandepraxis betonar den misstänktas rätt att rådgöra med ett biträde redan innan förhören inleds. Av denna orsak kommer biträdena antagligen att i allt större utsträckning delta även i förhören, vilket ökar kostnaderna för rättshjälpen.

Målet för utsökningsväsendet är att vid utsökning avgöra ärendena i ett så tidigt skede som möjligt och i ett ändamålsenligt förfarande till rimliga kostnader. Samtidigt beaktas rättvisa i fråga om alla parter och ett rättvist förfarande.

Genom en snabb utredning av gäldenärers ekonomiska situation och genom att välja rätta åtgärder förebygger man att skuldproblemen förvärras och tryggar borgenärernas fordringar. Ett mål inom förebyggandet av kreditförluster är att nå ett gott indrivningsresultat och en snabb behandling av ärenden.

En del av den verksamhet som syftar till att minska kreditförluster utgörs av bekämpningen av ekonomiska brott och grå ekonomi. Utsökningens specialindrivning, som blivit riksomfattande, bedöms i samarbete med andra myndigheter effektivisera avlägsnandet av vinning av brott och förbättra indrivningsresultatet genom att ingripa i gäldenärers oegentligheter och undvikandet av verkställighet i utsökningen. Bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten är en central del av verksamheten vid Konkursombudsmannens byrå.

De åtgärder som ska vidtas för att uppnå effektmålen för rättssäkerheten samt verksamhetsmålen framläggs för lagstiftningens vidkommande i kapitel 25.01, för domstolarnas, rättshjälpens och den allmänna intressebevakningens vidkommande i kapitel 25.10 och i fråga om den politik som gäller betalningsstörningar i kapitel 25.20.

Kriminalpolitiken

Effektmålen för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och följderna av den och att förbättra säkerheten och känslan av trygghet i samhället. Ett ytterligare effektmål är att det straffrättsliga ansvaret realiseras effektivt och högklassigt med beaktande av de berörda parternas rättsskydd. Detta förutsätter att flera förvaltningsområden har en gemensam målsättning och gemensamma riktlinjer.

De åtgärder som vidtas med tanke på effektmålen och målen för verksamheten inom kriminalpolitiken presenteras för brottsbekämpningens och lagstiftningens vidkommande i kapitel 25.01, för åklagarväsendets vidkommande i kapitel 25.30 och i fråga om verkställigheten av straff i kapitel 25.40.

Medborgarnas rättsförhållanden

Effektmålet är att trygga klara juridiska ramar för medborgarnas verksamhet och att möjliggöra valfrihet och därmed öka aktiviteten och välfärden i samhället, inom ekonomin och för medborgarna. Ett mål är även att i lagstiftningen sörja för skydd den svagare parten, främst i fråga om konsumentskyddet och familjerätten.

De åtgärder som vidtas med tanke på effektmålen för medborgarnas rättsförhållanden presenteras i kapitel 25.01.

Konsekvenser för jämställdheten mellan könen

I verksamheten iakttas principerna för jämställdhet mellan könen. Årligen väljs bland lagstiftningsprojekten ut 1—2 projekt som granskas särskilt ur jämställdhetssynvinkel. Ett mål är även att årligen inkludera jämställdhetssynvinkeln i målen för och bedömningen av 1—2 andra valda projekt än lagberedningsprojekt eller program. Användningen av resultatstyrning ökas stegvis för att utvidga uppgörandet av jämställdhetsplaner och integrering av jämställdhetsperspektivet i ämbetsverken inom förvaltningsområdet.

Regeringens jämställdhetsprogram omfattar flera projekt som står under justitieministeriets huvudansvar och i vilka man fäster uppmärksamhet vid jämställdhetsperspektivet och främjandet av jämställdhet mellan könen.

Förbättrande av effektiviteten och resultaten

En ökad produktivitet inom den offentliga sektorn utgör en del av regeringens ekonomisk-politiska strategi enligt regeringsprogrammet. Det tidigare produktivitetsprogrammet inom statsförvaltningen har ersatts med ett nytt effektivitets- och resultatprogram år 2011. Enligt regeringsprogrammet kommer de mål som ställts för att öka funktionernas effektivitet att kvarstå till sina totala ekonomiska konsekvenser. Regeringens nedskärningar av anslag kräver nya åtgärder som förbättrar verksamhetens effektivitet och resultat. De centrala projekten för rättsväsendets del hänför sig till det reformprogram för rättsvården som planeras till 2025 och de riktlinjer som utgår från programmet. Syftet är att trygga rättsskyddet i ett kärvare ekonomiskt läge. De nya nedskärningar som tillkommit efter beslutet om ramarna för statsfinanserna 2015—2018 förutsätter en omfattande kartläggning av eventuella sparobjekt. Eftersom sparåtgärderna inte kan ha full effekt ännu 2015, förutsätter detta personalnedskärningar inom förvaltningsområdet.

Förvaltningsområdets anslag 2013—2015

    År 2013
bokslut
1000 €
År 2014
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2015
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2014—2015
    1000 € %
 
01. Ministeriet och förvaltningen 127 582 130 819 129 321 -1 498 -1
01. Justitieministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 26 842 27 592 26 649 -943 -3
(02.) Omkostnader för Justitieförvaltningens datateknikcentral (reservationsanslag 2 år) 1 1 -1 -100
03. Omkostnader för myndigheter som verkar i anslutning till justitieministeriet (reservationsanslag 2 år) 7 762 7 821 6 733 -1 088 -14
04. Forskning och utveckling (reservationsanslag 2 år) 2 062 2 071 628 -1 443 -70
05. Rättsregistercentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 3 359 3 359 0
20. Särskilda utgifter (förslagsanslag) 10 294 10 865 11 191 326 3
21. Produktivitetsanslag för justitieministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) 207 251 295 44 18
29. Mervärdesskatteutgifter inom justitieministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 59 582 60 000 58 000 -2 000 -3
50. Understöd (fast anslag) 4 069 4 218 4 306 88 2
51. Vissa ersättningar och understöd som betalas av staten (förslagsanslag) 16 763 18 000 18 160 160 1
10. Domstolar och rättshjälp 371 132 366 083 370 905 4 822 1
01. Högsta domstolens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 8 944 8 999 9 006 7 0
02. Högsta förvaltningsdomstolens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 10 907 10 970 10 905 -65 -1
03. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år) 254 587 259 182 246 138 -13 044 -5
04. Rättshjälpsbyråernas och konsumenttvistenämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 38 877 41 782 60 056 18 274 44
(05.) Omkostnader för allmänna intressebevakningstjänster (reservationsanslag 2 år) 0
50. Ersättningar till privata rättsbiträden (förslagsanslag) 57 817 45 150 44 800 -350 -1
20. Betalningsstörningar, utsökning och konkursbevakning 106 214 105 377 102 634 -2 743 -3
01. Utsökningsväsendets och konkursbevakningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 106 214 105 377 102 634 -2 743 -3
30. Åklagarna 45 829 45 923 46 050 127 0
01. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 45 829 45 923 46 050 127 0
40. Verkställighet av straff 231 363 234 606 234 342 -264 0
01. Brottspåföljdsmyndighetens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 225 963 229 206 228 942 -264 0
74. Arbeten vid öppna anstalter (reservationsanslag 3 år) 5 400 5 400 5 400 0
50. Valutgifter 2 195 17 249 17 899 650 4
20. Valutgifter (förslagsanslag) 2 195 17 249 17 899 650 4
Sammanlagt 884 315 900 057 901 151 1 094 0
  Det totala antalet anställda 9 224 9 144 9 031