Statsbudgeten 2015
Huvudtitel 29
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
De statsandelar som beviljas inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde budgeteras 2015 på grundval av beslutet om beviljande avvikande från de allmänna bestämmelserna om fördelningen av inkomster och utgifter. De statsandelar och statsunderstöd som omfattas av fullmaktsförfarandet budgeteras likväl enligt kontantprincipen.
Förklaring:
Finland påverkas i hög grad av konjunkturerna i världsekonomin. Säkerställandet av kunnandet, välfärden och konkurrenskraften kräver satsningar på småbarnspedagogik, utbildning, forskning, kreativitet, kultur och innovationsverksamhet. Ungdomsarbetslösheten är en särskild utmaning för utbildnings- och ungdomspolitiken. Ministeriet har utarbetat en verksamhetsstrategi som sträcker sig till 2020 och som för sin del bidrar till att bemöta utmaningarna i verksamhetsmiljön.
Antalet barn i dagvård har ökat fr.o.m. 2004. År 2011 omfattades ca 63 % av 1—6-åringarna av dagvård. Till följd av ändringarna i vårdsystemet kommer föräldrarna sannolikt att förvärvsarbeta mera, varför också efterfrågan på dagvård kan öka.
Den åldersklass som börjar gymnasium eller grundläggande yrkesutbildning minskar. I fråga om den åldersklass som börjar studera på högskolenivå kommer det inte att ske några väsentliga förändringar. Andelen barn och unga med invandrarbakgrund ökar på alla utbildningsnivåer. Efterfrågan på vuxenutbildning ökar.
Det kreativa arbetet och den kreativa verksamheten och produktionen samt den digitala användningen av kulturinnehåll får ökad betydelse till följd av utvecklingen av informationssamhället. Den kreativa ekonomins sysselsättande effekt ökar. I och med att samhället blir allt mer mångskiftande och differentierat blir det en utmaning att stärka medborgarverksamheten så att den främjar den sociala gemenskapen, välfärden och hälsan. Medborgarverksamhetens roll i produktionen av kultur- och idrottstjänster förväntas växa.
Den regionala differentieringen innebär en utmaning när det gäller att tillhandahålla jämlika tjänster i hela landet. Dessutom accentueras betydelsen av att stärka inlärningen och välbefinnandet bland barn och unga då åldersklasserna blir mindre och den samhällsekonomiska försörjningskvoten blir sämre.
Tryggandet av basservicen förutsätter att reformen av kommunstrukturen och av kommunernas servicestruktur fortsätter.
Det finländska välfärdssamhället grundar sig på en hög utbildningsnivå, fungerande dagvårdstjänster och en avgiftsfri utbildning av hög kvalitet. Lika möjligheter till en högklassig utbildning såväl inom småbarnspedagogik som inom högskoleutbildning måste säkerställas i hela landet. Målet är att höja befolkningens utbildnings- och kompetensnivå så att finländarna 2020 är världens kunnigaste folk. Serviceförmågan förbättras i fråga om utbildning på andra stadiet. Finländarnas utbildningsnivå ska utvecklas så att 88 % av den vuxna befolkningen i arbetsför ålder har avlagt examen efter grundstadiet och 30 % högskoleexamen målåret 2020. På motsvarande sätt ska 94 % av 30-åringarna ha avlagt examen efter grundstadiet och 42 % högskoleexamen.
Redan inom en nära framtid kommer det att bli brist på kunnig arbetskraft åtminstone inom vissa branscher. Särskilt stora kommer problemen med tillgången på arbetskraft att vara inom social- och hälsovårdsområdet, men också t.ex. inom vissa områden inom teknik och trafik. Genom åtgärder riktade till utbildningssystemet ska arbetskarriärerna förlängas i början och utbildningsutbudet riktas så att det motsvarar det branschvisa arbetskraftsbehovet. Målet är att de ungas studievägar ska bli kortare än tidigare och att de unga utbildas inom branscher där förutsättningarna för att få arbete är goda. Det branschvisa och regionala utbudet av utbildning riktas i enlighet med befolkningsutvecklingen och behovet av arbetskraft.
Man säkerställer verkställandet av ungdomsgarantin och genomför kompetensprogrammet för unga vuxna. De ungas läroavtalsutbildning samt kombinerandet av de ungas läroavtalsutbildning och utbildning vid läroanstalter främjas.
Målet är att
- — 95 % av 4-åringarna ska delta i verksamhet inom småbarnspedagogiken senast år 2020
- — 100 % av 6-åringarna ska ha deltagit i förskoleundervisning
- — alla som går ut grundstadiet inleder studier efter grundstadiet
- — hälften av de nya studenterna fortsätter sina studier samma år
- — den genomsnittliga åldern för dem som utexamineras från högskolor sjunker
- — genomströmningen i utbildningen förbättras på alla utbildningsstadier.
Tillgången på arbetskraft påverkas förutom genom utbildning för unga också genom utveckling av vuxenutbildningstjänster. Genom vuxenutbildning stöder man arbetsmotivationen och trivseln på arbetsplatsen. Målet är att 60 % av de vuxna årligen ska delta i utbildning och att deltagarunderlaget för vuxenutbildningen breddas.
Personer som avslutar den grundläggande utbildningen och genast inleder utbildning (%)
2011 |
2012 | 2013 uppskattning |
2014 uppskattning |
2015 uppskattning |
|
Studerande i yrkesutbildning | 44,3 | 44,6 | 44,7 | 45,5 | 45,5 |
— utbildning som leder till grundexamen1) | 41,2 | 41,5 | 41,8 | 42,5 | 42,5 |
— förberedande utbildningar2) | 3,1 | 3,1 | 2,9 | 3,0 | 3,0 |
Studerande i gymnasieutbildning1) | 49,6 | 50,0 | 52,0 | 52,0 | 52,0 |
Studerande i påbyggnadsundervisning inom den grundläggande utbildningen3) | 2,5 | 2,4 | 2,5 | 2,5 | 2,5 |
— i grundskolor | 2,0 | 1,9 | 2,0 | 2,0 | 2,0 |
— i folkhögskolor | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,5 |
Utbildningar som leder till examen sammanlagt | 90,8 | 91,5 | 93,8 | 94,5 | 94,5 |
Påbyggnadsundervisning och föreberedande utbildningar sammanlagt | 5,6 | 5,5 | 5,4 | 5,5 | 5,5 |
Sammanlagt | 96,4 | 97,0 | 99,2 | 100,0 | 100,0 |
---|
1) Källa: Statistikcentralen.
2) Källa: statistik för statsandelssystemet (också siffran för 2013 anger utfallet). Inkluderar även förberedande och rehabiliterande undervisning och handledning för personer med funktionshinder, utbildning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning för invandrare, undervisning i huslig ekonomi samt orienterande och förberedande utbildning i anslutning till grundläggande yrkesutbildning (Yrkesstart).
3) De siffror som gäller sådan påbyggnadsutbildning som ordnas i anslutning till grundskolorna är uppskattningar som grundar sig på Statistikcentralens statistik över elevantal. De siffror som gäller påbyggnadsundervisning som ordnas i folkhögskolor är uppskattningar som grundar sig på elevantalet enligt statsandelsstatistiken.
Medelåldern för dem som avlagt högskoleexamen (median)1)
2010 | 2011 | 2012 |
2013 uppskattning |
2014 uppskattning |
2015 uppskattning |
|
Yrkeshögskoleexamen | 25,2 | 25,2 | 25,2 | 25,2 | 24,9 | 24,9 |
Högre högskoleexamen | 27,9 | 27,6 | 27,7 | 27,6 | 27,4 | 27,4 |
1) Källa: Statistikcentralen. Gäller i fråga om yrkeshögskolor ungas utbildning.
Andelen (%) studerande som avlagt examen inom målsatt tid av dem som inlett studier1)
2009 | 2010 | 2011 |
2012 | 2013 uppskattning |
2014 uppskattning |
2015 uppskattning |
|
Gymnasieutbildning (3 år) | 79,4 | 79,2 | 80,3 | 81,0 | 82,0 | 83,0 | 84,0 |
Yrkesinriktad grundexamen (3 år) | 59,7 | 60,6 | 61,0 | 62,0 | 63,0 | 64,0 | 65,0 |
Yrkeshögskoleexamen (5 år) | 64,0 | 60,5 | 61,0 | 63,0 | 63,0 | 63,0 | |
Lägre och högre yrkeshögskoleexamen (7 år) | 49,4 | 46,9 | 48,4 | 49,0 | 52,0 | 52,0 |
1) Källa: Statistikcentralen. Inkluderar endast utbildning som lyder under undervisningsförvaltningen. Inkluderar inte utbildning som förbereder för en yrkesinriktad grundexamen som avläggs i form av en fristående examen eller läroavtalsutbildning. Avser i fråga om lägre och högre högskoleexamina andelen studerande som avlagt målexamen, den högsta examen som en ny studerande har beviljats rätt att avlägga. I fråga om 2011 är den siffra som anger utbildning som leder till yrkesinriktad grundexamen en uppskattning.
Studerande och examina1)
2010 | 2011 | 2012 | 2013 uppskattning |
2014 uppskattning |
2015 uppskattning |
|
Dagvård | ||||||
---|---|---|---|---|---|---|
— barn | 204 750 | 206 350 | 208 300 | 209 700 | 211 000 | 214 400 |
Förskoleundervisning | ||||||
— antal elever | 58 770 | 58 910 | 59 700 | 60 000 | 61 000 | 62 500 |
Grundläggande utbildning | ||||||
— nya elever | 57 880 | 59 100 | 59 200 | 60 500 | 60 500 | 60 500 |
— elever som fått avgångsbetyg | 64 960 | 63 440 | 61 200 | 61 000 | 60 000 | 61 000 |
— antal elever | 530 680 | 526 930 | 522 000 | 522 000 | 519 000 | 531 000 |
Gymnasieutbildning | ||||||
— nya studerande | 37 870 | 36 790 | 38 000 | 38 000 | 38 000 | 38 000 |
— avlagda studentexamina2) | 32 700 | 32 810 | 33 000 | 33 000 | 33 000 | 33 000 |
— antal studerande | 107 400 | 106 320 | 110 000 | 110 000 | 110 000 | 108 000 |
Grundläggande yrkesutbildning (vid läroanstalter) | ||||||
— nya studerande | 60 000 | 61 000 | 61 430 | 63 000 | 63 500 | 62 000 |
— avlagda examina | 36 750 | 40 160 | 41 810 | 42 900 | 44 100 | 45 000 |
— antal studerande3) | 149 200 | 150 560 | 150 300 | 150 470 | 150 700 | 149 200 |
Grundläggande yrkesutbildning (läroavtalsutbildning)4) | ||||||
— nya studerande | 6 835 | 8 438 | 7 651 | 8 500 | 8 900 | 8 900 |
— avlagda examina | 5 922 | 5 985 | 4 084 | 6 200 | 6 400 | 6 400 |
— antal studerande3) | 23 099 | 23 378 | 19 776 | 21 000 | 24 000 | 24 000 |
Yrkesinriktad tilläggsutbildning5) | ||||||
— nya studerande | 32 634 | 31 801 | 31 141 | 26 000 | 27 000 | 27 000 |
— avlagda examina | 16 006 | 16 153 | 17 468 | 15 400 | 15 600 | 15 600 |
— antal studerande i utbildning vid läroanstalter | 33 586 | 35 190 | 35 402 | 37 000 | 38 500 | 39 500 |
— antal studerande i läroavtalsutbildning | 36 470 | 33 356 | 35 670 | 27 000 | 28 500 | 28 500 |
Grundexamina vid yrkeshögskolor | ||||||
— studerande som inlett sina studier6) | 31 492 | 31 038 | 31 004 | 29 900 | 30 600 | 30 600 |
— avlagda examina | 20 581 | 21 312 | 22 121 | 22 800 | 22 800 | 22 800 |
— antal studerande | 131 595 | 131 838 | 131 369 | 129 634 | 128 600 | 128 600 |
Högre yrkeshögskoleexamina | ||||||
— studerande som inlett sina studier | 2 722 | 2 739 | 2 826 | 2 900 | 2 900 | 2 900 |
— avlagda examina | 1 253 | 1 521 | 1 708 | 1 948 | 2 000 | 2 018 |
— antal studerande | 6 580 | 7 321 | 7 834 | 8 566 | 8 600 | 8 600 |
Grundexamina vid universitet7) | ||||||
— nya studerande | 19 988 | 20 119 | 19 853 | 20 233 | 20 900 | 20 900 |
— avlagda lägre högskoleexamina | 12 300 | 13 275 | 13 014 | 13 017 | 14 200 | 14 200 |
— avlagda högre högskoleexamina | 14 384 | 12 515 | 13 829 | 14 444 | 15 023 | 15 023 |
— antal studerande | 144 321 | 144 441 | 143 505 | 141 756 | 142 400 | 143 100 |
Doktorsexamina vid universitet | 1 518 | 1 653 | 1 649 | 1 724 | 1 635 | 1 635 |
1) Utbildning som lyder under undervisningsförvaltningen. De siffror som gäller nya barn i dagvården och studerande inom grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och yrkesinriktad grund- och tilläggsutbildning, studerande som fått avgångsbetyg från grundläggande utbildning, studerande som avlagt examen inom yrkesinriktad grund- och tilläggsutbildning och utländska studerande är i fråga om 2013 uppskattningar. Antalet studerande inom förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning (exkl. läroavtalsutbildning) är antalet studerande enligt statsandelssystemet.
2) IB-gymnasieexamina och Reifeprüfungexamina ingår inte.
3) Omfattar även studerande i annan utbildning än sådan som leder till examen.
4) Omfattar sådan utbildning i läroavtalsform som ordnas som läroplansbaserad utbildning och som utbildning som förbereder för fristående examen och som leder till en yrkesinriktad grundexamen.
5) I fråga om nya studerande och avlagda examina ingår sådan utbildning vid läroanstalter och i läroavtalsform som förbereder för yrkesexamen och specialyrkesexamen.
6) Med studerande som inlett sina studier för YH-examen avses fr.o.m. 2010 studerande som under statistikåret i fråga för första gången har skrivit in sig som närvarande i en utbildning som leder till YH-examen vid en yrkeshögskola.
7) Inbegriper studerande för lägre och högre högskoleexamen och dessa examina.
Konsten och kulturen främjar befolkningens välbefinnande och livskvalitet samt stärker det kulturella kapitalet. Genom att stärka kulturgrunden, verksamhetsförutsättningarna för dem som utför kreativt arbete, medborgarnas möjligheter till kulturellt deltagande samt kulturekonomin främjas bildningen, kreativiteten, kunnandet och innovativiteten, regionernas livskraft samt utvecklingen av sysselsättningen och samhällsekonomin.
Centrala kulturpolitiska områden är konst- och konstnärs-, kulturarvs-, biblioteks-, kulturexport- och upphovsrättspolitiken liksom även den audiovisuella politiken och den kommunala kulturverksamheten.
I Finland har deltagandet i kulturella aktiviteter ökat och skillnaderna i deltagande mellan befolkningsgrupperna har jämnats ut. Det finns emellertid grupper där deltagandet är mycket lågt. Kulturtjänsterna koncentreras till de större städerna, varvid tillgången till tjänsterna varierar i olika delar av landet. I europeisk jämförelse besöks bibliotek och teatrar särskilt aktivt, men läsaktiviteten håller på att minska. Intresset för kulturarvet är mindre än i Europa i genomsnitt. Andelen som ser inhemska filmer är större i Finland än i många andra länder, även om det sammantagna antalet biobesök är något lägre än i EU i genomsnitt. Medvetenheten om konstens och kulturens positiva effekter på befolkningens välbefinnande samt utnyttjandet av kulturbaserade metoder inom olika områden av samhällelig verksamhet har ökat.
Antalet personer som arbetar i yrken inom konst och kultur har ökat ytterligare under de senaste åren. Andelen sysselsatta inom kulturbranschen (ca 4 %) är större än BNP-andelen (ca 3 %). Arbetslösheten bland personer som avlagt en examen inom kulturbranschen är dock högre än arbetslösheten bland den utbildade arbetskraften i genomsnitt.
En större variation vad gäller kulturella och konstnärliga uttrycks- och deltagandeformer och konsumtionsbehovet inom kultur samt digitaliseringen präglar utvecklingen inom konst och kultur. Digitaliseringen inverkar på ett genomgripande sätt på produktionen, distributionen, bevarandet och konsumtionen av konst och kultur. Kulturekonomin ses som en del av den kreativa ekonomin.
Inom konst- och kulturbranschen riktas besparingar till ämbetsverk och inrättningar och annan budgetfinansierad verksamhet, statsandelar och funktioner som finansieras med tippningsvinstmedel.
Målen för de samhälleliga verkningarna inom kulturpolitiken är:
1. Kulturgrunden förblir livskraftig
Man strävar efter att stärka kulturgrunden genom att främja infrastrukturen för och tillgången till kultur och information, bevarandet av kulturarvet och kulturmiljöerna, konst-, kulturarvs- och mediefostran liksom även den nationella, regionala och lokala konst- och kulturförvaltningens funktioner och kulturens internationalisering, med beaktande av omvärldens utmaningar globalt och med tanke på den tekniska och hållbara utvecklingen samt de besparingar som gäller branschen.
2. Verksamhetsförutsättningarna för dem som utför kreativt arbete tryggas
Verksamhetsförutsättningarna för dem som utför kreativt arbete tryggas genom att stödformerna för konst och kultur utvecklas, konstnärernas utkomstmöjligheter görs mångsidigare och ett fungerande upphovsrättssystem utvecklas. Dessutom stärks förutsättningarna för företagsamhet inom kulturella och kreativa branscher.
3. Möjligheterna att ta del av kultur tryggas för alla befolkningsgrupper och förbättras för mindre delaktiga befolkningsgrupper
Möjligheterna till kulturellt deltagande för alla befolknings- och medborgargrupper tryggas genom att man sörjer för den nationella, regionala och lokala tillgången och tillgängligheten till konst- och kulturtjänster och kulturarvet, vidtar åtgärder för att få mindre delaktiga grupper att delta samt främjar utvecklingen av kulturell mångfald (inkl. kulturtjänster).
4. Kulturekonomin och den kreativa ekonomin stärks
Förutsättningarna för att utveckla kulturekonomin och den kreativa ekonomin och deras effekt på sysselsättningen förbättras genom att den finansiella basen och kunskapsunderlaget för kulturen utvecklas och breddas, upphovsrätten utnyttjas bättre och regeringsprogrammets spetsprojekt som gäller kreativa branscher genomförs.
Nyckeltal för kulturpolitiken
2012 utfall |
2013 utfall |
2015 uppskattning |
|
1. Stärkande av kulturgrunden | |||
---|---|---|---|
Teatrar med rätt till statsandel | |||
— kalkylerade årsverken | 2 469 | 2 469 | 2 469 |
— antal föreställningar | 13 467 | 13 047 | 13 000 |
Orkestrar med rätt till statsandel | |||
— kalkylerade årsverken | 1 033 | 1 033 | 1 037 |
— antal konserter | 1 907 | 2 138 | 2 100 |
Finlands Nationalopera | |||
— antal anställda med månadslön | 532 | 526 | 523 |
— antal föreställningar | 429 | 444 | 327 |
Suomen Kansallisteatteri | |||
— antal anställda | 326 | 326 | 325 |
— antal föreställningar | 698 | 641 | 700 |
Nationalgalleriet | |||
— antal anställda | 228 | 230 | 230 |
— antal samlings- och specialutställningar | 19 | 18 | 18 |
Museer med rätt till statsandel, kalkylerade årsverken | 1 183 | 1 183 | 1 183 |
2. Personer som utför kreativt arbete | |||
Antal mottagare/sökande av årsstipendier | 303/2 131 | 288/2 298 | 300/2 100 |
Andelen personer som bor i huvudstadsregionen av dem som får stipendium från statens konstkommissioner, % | 57 | 53 | 50 |
Antal konstnärspensioner sammanlagt (31.12) | 1 044 | 1 056 | 1 049 |
— Antal nya mottagare av konstnärspensioner i förhållande till antalet sökande, % | 11,96 | 12,32 | 12,32 |
— Antal personer som arbetar i yrken inom kultur (arbetskraftsundersökningen) | 81 725 | 83 463 | 85 000 |
3. Kulturen och medborgarna | |||
Besökare på teatrar med rätt till statsandel, 1 000 personer | 2 393 | 2 227 | 2 300 |
Suomen Kansallisteatteris publikkontakter, 1 000 personer | 185 | 176 | 175 |
Åhörare vid orkestrar med rätt till statsandel, 1 000 personer | 777 | 772 | 775 |
Finlands Nationaloperas publikkontakter, 1 000 personer | 278 | 267 | 290 |
Totalt antal besökare i Nationalgalleriet, 1 000 personer | 607 | 472 | 450 |
Besökare i museer med rätt till statsandel och i andra museer som sköts som huvudsyssla, 1 000 personer | 5 254 | 5 482 | 5 300 |
Premiärer på inhemska filmer | 32 | 35 | 28 |
Antal biobesökare vid inhemska filmer, 1 000 personer | 2 362 | 1 835 | 1 900 |
Antal huvudbibliotek och biblioteksfilialer, st. | 787 | 778 | 778 |
Den totala utlåningen vid allmänna bibliotek, 1 000 st. | 94 908 | 92 779 | 93 000 |
Fysiska biblioteksbesök, 1 000 st. | 52 838 | 51 293 | 52 000 |
Biblioteksbesök på nätet, 1 000 st. | 58 161 | 53 130 | 54 000 |
Deltagare i evenemang som ordnas av biblioteken, 1 000 personer | 650 | 756 | 760 |
4. Kulturen och ekonomin | |||
Internationell finansiering och försäljningsinkomster inom den audiovisuella branschen (1 000 euro) | 27 | - | 38 |
Musikbranschens ekonomiska värde (1 000 euro) | 837 | - | 862 |
Verksamhetsställen för företag inom kulturbranschen | 21 577 | .. | 22 000 |
Motion och idrott ger upplevelser och glädje, ökar samhörigheten och främjar hälsa och välbefinnande. En motionsinriktad livsstil utgör en del av bildningsbasen. Elitidrott ger upplevelser och ökar också intresset för att börja utöva idrott som hobby. Målet med idrottspolitiken är att främja idrotten och därigenom öka delaktigheten samt öka befolkningens välbefinnande med hjälp av idrott. Motion och idrott har också ekonomiska effekter samt effekter som ökar arbets- och funktionsförmågan.
Undervisnings- och kulturministeriet styr och utvecklar idrottspolitiken som har som mål att främja motion och idrott. För ordnandet av idrottsverksamheten svarar i huvudsak idrottsorganisationerna och motions- och idrottsföreningarna. Kommunerna tillhandahåller idrottsanläggningar och idrotts- och motionstjänster på lika villkor för medborgarna. Inom ramen för EU:s program Erasmus+ för utbildning, ungdom och idrott ökar det europeiska samarbetet inom idrotten.
Målen för de samhälleliga verkningarna inom idrottspolitiken är:
1. Tillgängligheten till idrotten ska vara likvärdig
Idrott hör till de grundläggande kulturella rättigheterna. Förutsättningarna för att tillhandahålla idrottstjänster påverkas av den stramare offentliga ekonomin, kommunsammanslagningarna och flyttningsrörelserna samt av förändringarna i idrottsförvaltningen och idrottskulturen. Målet är att trygga tillgängligheten till idrotts- och motionstjänster och idrottsanläggningar i hela landet och säkerställa att främjandet av idrott och motion beaktas i kommunernas strategier. Målet är att förbättra kvaliteten på och livskraften hos medborgarverksamheten inom motion och idrott och deltagandet i medborgarverksamheten på ett lokalt plan i synnerhet när det gäller sådana befolkningsgrupper som hindras att delta av sociala, ekonomiska eller kulturella faktorer.
2. Medborgarverksamhet inom motion och idrott ökar befolkningens deltagande och stärker delaktigheten
Finländare deltar rätt aktivt i motions- och idrottsföreningars verksamhet. Det finns dock skillnader mellan olika befolkningsgrupper när det gäller deltagande i föreningsverksamhet, engagemang och motionsaktivitet. Behovet att förnya idrottsorganisationernas verksamhetskultur och verksamhetssätt ökar när engagemanget i idrottsorganisationernas och idrottsföreningarnas verksamhet minskar och det i stället uppkommer fria verksamhetsgrupper och andra nya sätt att delta. Dessutom är det allt viktigare att de etiska principerna för idrott och elitidrott iakttas i organisationernas verksamhet. Elitidrotten är en del av den finländska kulturen. Grunden för den skapas inom idrotts- och motionsföreningsverksamhet. Elitidrott är en del av den finländska kulturen och dess värde som upplevelseskapare och källa till positiva förebilder ökar. Dessutom stärker elitidrottsverksamheten, i synnerhet ordnandet av storevenemang, motionens och idrottens betydelse för samhällsekonomin. Ett mål är att förbättra de finländska idrottarnas framgångar inom elitidrotten och integreringen av handikappidrott på elitnivå samt att stärka effekterna av elitidrottsevenemang som ordnas i Finland. Genom en aktiv internationell verksamhet främjas en starkare etisk grund inom idrotten och elitidrotten.
3. Den motionsinriktade livsstilen blir allt vanligare
Idrott och motion har positiva effekter för hälsan och välbefinnandet. Ett aktivt utövande av idrott och motion har också samhälleliga och nationalekonomiska effekter när det gäller att främja längre arbetskarriärer och välbefinnande i arbetet. Målet är att öka den fysiska aktiviteten, motionsintresset och motionsintensiteten bland hela befolkningen. Målgruppen utgörs i synnerhet av barn och unga, eftersom deras motionsaktivitet skapar grunden för en motionsinriktad livsstil för resten av livet. Viktiga målgrupper är också andra som inte rör på sig tillräckligt och sådana som löper risk att bli utestängda från motion och idrott.
4. Den kunskapsbaserade ledningen stärks i idrottspolitiken och idrottsförvaltningen
Inom styrningen av idrottsområdet och i det idrottspolitiska beslutsfattandet accentueras styrningen och samordningen på strategisk nivå samt uppföljningen och bedömningen av effekterna av åtgärderna. Utmaningarna inom idrottskulturen förutsätter mera omfattande sakkunskap och kunnande inom idrottsområdet. Målet är att principen om kunskapsbaserad ledning ska följas inom idrottskulturen och att utvecklandet av åtgärderna och åtgärdsreformer ska grunda sig på tillräckligt högklassig och relevant informationsproduktion.
Nyckeltal för idrottspolitiken
2012 utfall |
2013 utfall |
2015 uppskattning |
|
Personer som motionerar på fritiden minst 4 ggr/v minst en halv timme per gång1) | |||
8—9-klassister sammanlagt | 59 | 61 | 63 |
— pojkar | 61 | 63 | 65 |
— flickor | 58 | 60 | 62 |
1—2-klassister i gymnasiet sammanlagt | 56 | 59 | 62 |
— pojkar | 58 | 60 | 62 |
— flickor | 54 | 57 | 60 |
1—2-klassister i yrkesutbildningen sammanlagt | 42 | 44 | 46 |
— pojkar | 44 | 45 | 46 |
— flickor | 41 | 43 | 45 |
Personer i åldern 15—64 år som motionerar på fritiden minst 4 ggr/v, %2) | |||
— män | 30 | 33 | 34 |
— kvinnor | 33 | 34 | 35 |
Genomsnitt i löptestet för män som inleder tjänstgöring (m)3) | 2 447 | 2 440 | 2 395 |
Motion och idrott i motions- och idrottsföreningar4) | |||
7—14-åringar | 55 | 63 | 63 |
15—18-åringar | 35 | 37 | 37 |
19— | 15 | 12 | 12 |
Elittävlingsmedaljer i olympiska grenar | |||
---|---|---|---|
— Olympiska spelen, st. | 3 | - | - |
— Världsmästerskap, st. | 4 | 7 | 15 |
— Europamästerskap, st. | 3 | 1 | 6 |
1) Enkäten Hälsa i skolan. Undersökningen gjordes inte 2012. Siffran grundar sig på kombinerat material från 2010 och 2011.
2) Undersökningen om den finländska vuxenbefolkningens hälsobeteende och hälsa, AVTK
3) Santtila et. al. Medicine & Science in Sports & Exercise 2006, omarbetad, PEHENKOS, VM-kuntotestitilastot
4) Grundar sig på medeltalen i rapporten Liikunnan kansalaistoiminnan tietopohja (Lehtonen & Hakonen) från 2013. Siffrorna för 2013 baserar sig på Nuorten vapaa-aikatutkimus 2013 (Myllyniemi & Berg) och Eurobarometern 2013.
Målen för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken är att stödja de ungas utveckling och självständighetsprocess, att främja ett aktivt medborgarskap hos de unga, att stärka de ungas sociala identitet samt att förbättra de ungas uppväxt- och levnadsvillkor. Dessa mål gäller alla som är under 29 år och bor i Finland. Utgångspunkten för målen är gemenskap, solidaritet, likställdhet och jämlikhet, kulturell mångfald och internationalism, sunda levnadsvanor samt respekt för miljön och livet. Ett centralt programdokument är det barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogram som godkänns av statsrådet vart fjärde år och som förverkligar de gemensamma målen inom ungdomsområdet i EU.
Det skärpta ekonomiska läget ökar ojämlikheten mellan ungdomar och förutsätter nya lösningar inom ungdomsarbetet och ungdomspolitiken. De ungas möjligheter att vara med och påverka i samhället har utvecklats under de senaste åren. De regionala skillnaderna är fortfarande stora, liksom även skillnaderna mellan ungdomsgrupperna. De ungas deltagande sker numera allt oftare utanför den traditionella organisationsverksamheten, särskilt i sociala nätverk.
Målen för de samhälleliga verkningarna inom ungdomspolitiken är:
1. Aktivare medborgarskap för unga
En målinriktad verksamhet bland unga i samhället främjas. Man skapar förutsättningar för de unga att delta och påverka samt förutsättningar för deras fritidsaktiviteter.
2. De ungas sociala identitet stärks
Man stärker de ungas förmåga att hantera vardagen och förebygger utslagning. Målet är att få varje ung person med i samhälls- och arbetslivet.
3. De ungas uppväxt- och levnadsvillkor förbättras
Man strävar i samarbete med andra aktörer efter att de ungas levnadsvillkor ska uppnå samma nivå som hos andra befolkningsgrupper.
Nyckeltal för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken
2012 utfall |
2013 utfall |
2015 uppskattning |
|
Aktivt medborgarskap för unga | |||
---|---|---|---|
— Initiativkanal för ungdomar, andel av kommunerna | 44 % | 37 % | 65 % |
— Ungdomsfullmäktige eller motsvarande organ, andel av kommunerna | 70 % | 73 % | 75 % |
Stärkande av de ungas sociala identitet | |||
— Informations- och rådgivningstjänster för unga, andel av kommunerna | 77 % | 69 1)% | 83 % |
— Ungdomsverkstäder, andel av kommunerna | 82 % | 86 % | 86 % |
— Unga (under 29 år) i verkstäderna | 14 400 | 14 288 | 14 200 |
— Arbetslösa under 29 år (ANM:s sysselsättningsöversikt) | 32 836 | 44 229 | 45 000 |
— Unga som nåtts genom uppsökande ungdomsarbete/andel som behöver mera långvarigt stöd inom det uppsökande ungdomsarbetet | 20 408/14 614 | 27 117/16 627 | 30 000/17 000 |
— Uppsökande ungdomsarbete, andel av kommunerna | 87 % | 93 % | 100 % |
Förbättrande av de ungas uppväxt- och levnadsvillkor | |||
— Nätverk för vägledning av och tjänster för unga, andel av kommunerna | 81 % | 93 % | 100 % |
Barn i grundskoleålder som inte har någon nära vän (enkäten Hälsa i skolan, Institutet för hälsa och välfärd) | 9 % | 8 % | 7 % |
Barn i grundskoleålder som anser att deras hälsotillstånd är mycket eller ganska gott (enkäten Hälsa i skolan, Institutet för hälsa och välfärd) | 84 % | 84 % | 85 % |
1) effekter av kommunsammanslagningar
Undervisnings- och kulturministeriets mål är att garantera verksamhetsförutsättningarna för evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkan och andra religionssamfund och att främja möjligheterna till religionsbekännelse och religionsutövning och att på andra sätt främja religionsfriheten. I fråga om det allmänna ordnandet av begravningsväsendet är utgångspunkten religionsfrihet och jämlikhet samt värdighet och vördnad.
Genom att utnyttja det rådande internationella intresset och de finländska utbildningsanordnarnas och andra aktörers höga kompetensnivå främjas exporten av finländsk utbildning och finländskt kunnande.
Man påverkar i Europeiska unionen och i internationella organisationer i syfte att främja Finlands mål i ärenden som gäller utbildnings- och forskningspolitik, kulturpolitik, audiovisuell politik samt idrotts- och ungdomspolitik.
Anslag för statsandelar inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (1 000 euro)
Moment | Verksamhetsform | 2013 | 2014 | 2015 | 2014/2015 förändring |
29.10.30 | Allmänbildande utbildning1) | 851 818 | 844 023 | 741 056 | -102 967 |
29.10.34 | Byggande av skolor2) | 58 000 | 46 400 | 0 | -46 400 |
29.20.30 | Yrkesutbildning1) | 723 774 | 722 067 | 492 096 | -229 971 |
29.30.30 | Fritt bildningsarbete | 164 818 | 164 818 | 156 345 | -8 473 |
29.30.31 | Yrkesinriktad tilläggsutbildning | 142 175 | 138 075 | 133 006 | -5 069 |
29.30.32 | Läroavtalsutbildning1) | 116 494 | 124 843 | 110 042 | -14 801 |
29.30.33 | Kompetensprogrammet för unga vuxna | 27 000 | 52 000 | 57 440 | 5 440 |
29.30.51 | Särskilda yrkesläroanstalter | 19 279 | 15 879 | 16 055 | 176 |
29.80.30 | Bibliotek | 4 513 | 4 713 | 4 750 | 37 |
29.80.31 och 52 | Teatrar och orkestrar | 81 163 | 80 851 | 81 271 | 420 |
29.80.32 och 52 | Museer | 36 811 | 36 811 | 36 811 | 0 |
29.80.33 | Kommunernas kulturverksamhet | 106 | 106 | 106 | 0 |
29.80.34 | Byggande av bibliotek3) | 5 000 | 4 500 | 4 500 | 0 |
29.90.50 och 52 | Idrottsutbildningscenter | 18 673 | 18 673 | 19 165 | 492 |
29.90.50 | Kommunernas idrottsväsende | 19 147 | 19 200 | 19 200 | 0 |
29.91.50 | Kommunernas ungdomsarbete | 8 099 | 8 099 | 8 086 | -13 |
Sammanlagt | 2 276 870 | 2 281 058 | 1 879 929 | -401 129 | |
Uppskattning av fördelningen av statsandelar och statsunderstöd | |||||
Kommunerna och samkommunerna | 917 579 | 936 782 | 607 217 | -129 565 | |
— Kommuner | -384 465 | -449 437 | -370 402 | 79 034 | |
— Samkommuner | 1 302 044 | 1 186 219 | 977 619 | -208 599 | |
Privata | 1 359 291 | 1 544 276 | 1 272 712 | -271 564 |
1) Vid dimensioneringen av momenten 29.10.30, 29.20.30 och 29.30.32 för 2015 har beaktats den effekt på statsandelen som ökningen av kommunernas finansieringsandel har till följd av reformen av finansieringen av yrkeshögskolorna, sammanlagt -291 miljoner euro.
2) Understöden för läroanstalternas anläggningsprojekt har överförts till moment 28.90.30 fr.o.m. 2015. Nya projekt finansieras inte.
3) Understöd för anläggningsprojekt som hänför sig till allmänna bibliotek har överförts till moment 28.90.30 fr.o.m. 2015.
I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009), så att kommunens självfinansieringsandel av driftskostnaderna för gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning utgör 58,11 % ökat med 290 948 000 euro på grund av bortfallet av kommunens finansieringsandel vid finansieringen av yrkeshögskolorna.
I enlighet med lotterilagen (1047/2001) används avkastningen av penninglotterier och tippnings- och vadhållningsspel för att främja vetenskap, konst, idrott och fysisk fostran samt ungdomsarbete. Tippningsvinstmedlen utgör en viktig finansieringskälla inom vetenskapens, konstens, idrottens och den fysiska fostrans samt ungdomsarbetets område. I enlighet med lotterilagen tas i statsbudgeten varje år in ett anslag som uppskattas motsvara vinsten under räkenskapsperioden i fråga för den penningspelsammanslutning som ordnar ovannämnda spel samt de amorteringar och räntor som inflyter på lån som beviljats av vinstmedlen.
Veikkaus Ab:s egentliga intäkter för 2015 uppskattas till 515,6 miljoner euro. Utöver de beräknade egentliga intäkterna ställs ur Veikkaus Ab:s fond för ofördelade vinstmedel sammanlagt 25,5 miljoner euro till förfogande, varvid det totala beloppet av tippningsvinstmedel som står till förfogande 2015 uppgår till 541,119 miljoner euro, vilket är en ökning på ca 0,3 miljoner euro jämfört med budgeten för 2014. I tillägget har ett extra belopp på 7,0 miljoner euro beaktats som ställts till förmånstagarnas förfogande ur fonden för ofördelade vinstmedel för förbättrande av sysselsättningen, tryggande av tillgången på kulturtjänster, förbättrande av folkhälsan och förebyggande av utslagning bland unga. De beräknade intäkterna har fördelats mellan förmånstagarna enligt den lag som gäller fördelning av tippningsvinstmedel.
Av vinstmedlen föreslås ett belopp på 102,6 miljoner euro bli beviljat under moment 29.40.53 för stöd till vetenskapen, 237,0 miljoner euro under moment 29.80.52 för stöd till konsten, 148,2 miljoner euro under moment 29.90.50 för stöd till idrotten och 53,4 miljoner euro under moment 29.91.50 för stöd till ungdomsarbetet.
Den statliga finansieringen av vetenskap, konst, idrott och ungdomsarbete under kapitlen 29.40, 80, 90 och 91 föreslås 2015 uppgå till 1 030,1 miljoner euro, varav 541,119 miljoner euro, dvs. 52,5 %, beviljas av tippningsvinstmedel.
Tippningsvinstmedel och övriga anslag som beviljats för samma ändamål, mn euro
2007 bokslut |
2008 bokslut |
2009 bokslut |
2010 bokslut |
2011 bokslut |
2012 bokslut |
2013 bokslut |
2014 budget |
2015 budgetprop. |
|
Statsandel för bibliotekens driftskostnader | 110,6 | 115,2 | 119,5 | - | - | - | - | ||
— tippningsvinstmedel | 36,5 | 24,7 | 13,1 | - | - | - | - | ||
— budgetmedel | 74,1 | 90,5 | 106,4 | 1) | - | - | - | ||
Vetenskap | 270,6 | 283,7 | 332,1 | 355,1 | 388,3 | 409,9 | 398,8 | 308,6 | 314,7 |
— tippningsvinstmedel | 76,6 | 77,1 | 86,9 | 95,8 | 100,3 | 101,2 | 102,2 | 103,2 | 102,6 |
— budgetmedel2) | 194,0 | 206,6 | 245,2 | 259,3 | 288,0 | 308,7 | 296,6 | 205,4 | 212,1 |
Konst | 281,6 | 311,2 | 363,9 | 400,6 | 425,1 | 432,6 | 451,8 | 455,2 | 452,0 |
— tippningsvinstmedel | 152,3 | 164,5 | 191,3 | 209,3 | 220,3 | 222,4 | 224,6 | 237,1 | 237,0 |
— budgetmedel | 129,3 | 146,7 | 172,6 | 191,3 | 204,8 | 210,2 | 227,2 | 218,1 | 215,0 |
Idrott | 101,4 | 106,7 | 127,6 | 137,6 | 142,5 | 153,6 | 151,7 | 147,6 | 188,8 |
— tippningsvinstmedel | 100,1 | 104,0 | 124,3 | 135,8 | 141,9 | 150,9 | 151,6 | 147,4 | 148,2 |
— budgetmedel | 1,3 | 2,7 | 3,3 | 1,8 | 0,6 | 2,7 | 0,1 | 0,1 | 40,6 |
Ungdom | 42,7 | 47,0 | 55,6 | 69,3 | 65,2 | 71,8 | 73,9 | 74,7 | 74,8 |
— tippningsvinstmedel | 36,0 | 37,4 | 44,7 | 51,3 | 51,5 | 51,9 | 52,4 | 53,1 | 53,4 |
— budgetmedel | 6,7 | 9,6 | 10,9 | 18,0 | 13,7 | 19,9 | 21,5 | 21,6 | 21,4 |
Tippningsvinstmedel sammanlagt utan bibliotek | 365,0 | 383,0 | 447,2 | 492,2 | 514,0 | 526,4 | 530,8 | 540,8 | 541,1 |
Tippningsvinstmedel sammanlagt | 401,5 | 407,7 | 460,3 | 492,2 | 514,0 | 526,4 | 530,8 | 540,8 | 541,1 |
---|
1) Statsandelen för bibliotekens driftskostnader finansieras fr.o.m. 2010 med anslag under finansministeriets huvudtitel.
2) I anslagen ingår inte anslagen under moment 29.40.50 för den statliga finansieringen av universiteten.
Anslag som reserverats för vissa ändamål ur tippningsvinstmedel och ur andra moment i budgeten (euro)
Tippnings- vinstmedel |
Allmänna budgetmedel |
Sammanlagt | |
Omkostnader för Institutet för de inhemska språken | 3 547 000 | 1 479 000 | 5 026 000 |
Finlands Akademis forskningsanslag | 74 673 000 | 135 096 000 | 209 769 000 |
Statsandelar och statsunderstöd för teatrar och orkestrar | 42 920 000 | 38 351 000 | 81 271 000 |
Statsandelar för museer | 20 400 000 | 16 411 000 | 36 811 000 |
Idrottsutbildningscenter | 18 608 000 | 557 000 | 19 165 000 |
Utveckling av verkstadsverksamheten för unga och uppsökande ungdomsarbete | 6 000 000 | 21 000 000 | 27 000 000 |
Genomförandet av informationsförvaltningsstrategin för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde 2006—2015 fortsätter. I enlighet med informationsförvaltningsstrategins riktlinjer stärks den gemensamma kunskapsbasen för undervisningen, forskningen och kulturen. Nya tjänster tillhandahålls i elektronisk form. Inom förvaltningsområdet övergår man i verksamheten inom förvaltningen och ämbetsverk emellan till elektronisk kommunikation och elektronisk förvaltning. Informationsförvaltningens kostnadseffektivitet förbättras alltjämt. Centrala metoder är ökad användning av gemensamma tjänster och andra resurser och samarbete vid anskaffningar.
En ökad produktivitet inom den offentliga sektorn utgör en del av regeringens ekonomisk-politiska strategi enligt regeringsprogrammet. Produktiviteten förbättras bl.a. genom åtgärder enligt effektivitets- och resultatprogrammet. Enligt regeringsprogrammet kommer storleksklassen av de mål som ställts för att öka funktionernas effektivitet att kvarstå till sina totala ekonomiska konsekvenser. För de produktivitetsfrämjande åtgärderna redogörs närmare i samband med de berörda kapitlen.
Över hälften av anslagen inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde är överföringsutgifter och deras konsekvenser för jämställdheten är beroende av finansieringsmottagarnas beslut.
I de unga åldersgrupperna är skillnaden mellan kvinnors och mäns utbildningsnivå till kvinnornas klara fördel. Att inte genomgå den grundläggande utbildningen, inte fortsätta studera efter den grundläggande utbildningen eller att avbryta yrkesutbildning eller högskoleutbildning är typiskt i synnerhet för pojkelever och manliga studerande. Genom att förbättra kvaliteten på den grundläggande utbildningen, ha flexibel grundläggande utbildning som praxis och tillhandahålla utbildning som förbereder för yrkesutbildning bedöms i synnerhet den andel av befolkningen som inte har yrkesutbildning minska och därigenom även skillnaderna i kvinnors och mäns utbildningsnivå.
Flickors och pojkars studieval upprätthåller segregationen i arbetslivet. Man vidtar fortsatta åtgärder för att påverka flickors och pojkars studieval.
Den kultur-, idrotts- och ungdomspolitiska verksamheten är i regel könsneutral. Främjande av jämställdhet enligt idrottslagen är utgångspunkten i strategin för statsunderstöd för idrottsverksamhet, vilket beaktas i understödskriterierna. Inom ungdomsarbetet riktas finansieringen vid behov särskilt till projekt som gäller flickor eller pojkar. I takt med att den kulturella mångfalden ökar kommer behovet av differentierad verksamhet att öka inom ungdomsarbetet. Kulturbranschen är kvinnodominerad såväl när det gäller kulturaktörer som när det gäller användare av kulturtjänster och kulturutövare, men männens andel som användare av kulturtjänster har ökat på 2000-talet. Däremot tjänar kvinnor som får sin försörjning från konstens område i genomsnitt sämre än män, och avsikten är att uppmärksamma detta när verksamhetsförutsättningarna för dem som utför kreativt arbete förbättras.
Med hjälp av statistik och undersökningar följer undervisnings- och kulturministeriet könskonsekvenserna av förvaltningsområdets verksamhet och beaktar dessa då budgeten görs upp.
Huvudtitelns fullmakter enligt moment (mn euro)
2014 ordinarie budget |
2015 budgetprop. |
||
29.10.34 | Statsandel och statsunderstöd för läroanstalternas anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år) | ||
— fullmakt för anläggningsprojekt inom den allmänbildande utbildningen | 15,0 | - | |
29.40 | Högskoleundervisning och forskning | ||
—fullmakt för Finlands Akademis forskningsprojekt | 280,0 | 318,8 | |
29.40.02 | Arkivverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | ||
— fullmakt för hyresavtal | 0,25 | - | |
29.40.54 | Strategisk forskningsfinansiering (förslagsanslag) | ||
— fullmakt för forskningsprojekt | - | 55,6 | |
29.80.34 | Statsandel och statsunderstöd för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek (reservationsanslag 3 år) | ||
— fullmakt för anläggningsprojekt | 4,50 | 4,50 | |
29.80.75 | Ombyggnad och underhåll av lokaler och fastighetsförmögenhet (reservationsanslag 3 år) | ||
— fullmakt för ombyggnad och småprojekt | 1,30 | 1,30 |
Förvaltningsområdets anslag 2013—2015
År 2013 bokslut 1000 € |
År 2014 ordinarie statsbudget 1000 € |
År 2015 budgetprop. 1000 € |
Ändring 2014—2015 |
|||
1000 € | % | |||||
01. | Förvaltning, kyrkliga ärenden och gemensamma utgifter inom ansvarsområdet | 123 066 | 123 763 | 116 920 | -6 843 | -6 |
01. | Undervisnings- och kulturministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 27 624 | 27 776 | 26 488 | -1 288 | -5 |
02. | Utbildningsstyrelsens omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 22 656 | 22 668 | 20 005 | -2 663 | -12 |
03. | Omkostnader för centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO (reservationsanslag 2 år) | 8 789 | 8 655 | 8 422 | -233 | -3 |
04. | Omkostnader för Nationella centret för utbildningsutvärdering (reservationsanslag 2 år) | 2 539 | 3 575 | 3 891 | 316 | 9 |
21. | Internationellt samarbete (reservationsanslag 2 år) | 3 790 | 3 726 | 3 526 | -200 | -5 |
22. | Vissa dispositionsrättsersättningar (reservationsanslag 3 år) | 18 088 | 18 338 | 18 488 | 150 | 1 |
(23.) | Produktivitetsanslag för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) | — | 1 994 | — | -1 994 | -100 |
29. | Mervärdesskatteutgifter inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) | 33 628 | 30 803 | 30 111 | -692 | -2 |
50. | Vissa understöd (fast anslag) | 685 | 748 | 648 | -100 | -13 |
51. | Understöd för kyrklig och religiös verksamhet (fast anslag) | 3 195 | 3 298 | 3 143 | -155 | -5 |
66. | Finansiella bidrag till internationella organisationer (förslagsanslag) | 2 072 | 2 182 | 2 198 | 16 | 1 |
10. | Allmänbildande utbildning | 975 876 | 957 316 | 803 491 | -153 825 | -16 |
01. | Omkostnader för statlig allmänbildande utbildning (reservationsanslag 2 år) | 49 443 | 50 924 | 48 740 | -2 184 | -4 |
02. | Studentexamensnämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 1 905 | 1 949 | 1 870 | -79 | -4 |
20. | Utvecklande av den allmänbildande utbildningen och barndagvården (reservationsanslag 2 år) | 12 818 | 12 717 | 10 697 | -2 020 | -16 |
30. | Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag) | 817 307 | 844 023 | 741 056 | -102 967 | -12 |
(34.) | Statsandel och statsunderstöd för läroanstalternas anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år) | 58 000 | 46 400 | — | -46 400 | -100 |
(35.) | Understöd till projekt som gäller inomhusluften och fuktskador i allmänbildande läroanstalter och daghem (reservationsanslag 3 år) | 35 000 | — | — | — | 0 |
51. | Statsunderstöd till organisationer (fast anslag) | 1 403 | 1 303 | 1 128 | -175 | -13 |
20. | Yrkesutbildning | 733 975 | 734 926 | 504 675 | -230 251 | -31 |
01. | Omkostnader för statlig yrkesutbildning (reservationsanslag 2 år) | 8 553 | 8 494 | 6 314 | -2 180 | -26 |
(20.) | Inlärning på arbetsplatsen (reservationsanslag 2 år) | — | — | — | — | 0 |
21. | Utvecklande av yrkesutbildningen (reservationsanslag 2 år) | 4 365 | 4 365 | 6 265 | 1 900 | 44 |
30. | Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningens driftskostnader (förslagsanslag) | 721 057 | 722 067 | 492 096 | -229 971 | -32 |
30. | Vuxenutbildning | 502 982 | 529 138 | 508 241 | -20 897 | -4 |
20. | Undervisningsväsendets personalutbildning och vissa andra utgifter (reservationsanslag 2 år) | 25 347 | 23 147 | 21 647 | -1 500 | -6 |
21. | Utvecklande av vuxenutbildningen (reservationsanslag 2 år) | 4 010 | 3 010 | 6 440 | 3 430 | 114 |
30. | Statsandelar för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag) | 164 827 | 164 818 | 156 345 | -8 473 | -5 |
31. | Statsandel och statsunderstöd för yrkesinriktad tilläggsutbildning (förslagsanslag) | 141 853 | 138 075 | 133 006 | -5 069 | -4 |
32. | Statsandel och statsunderstöd för läroavtalsutbildning (förslagsanslag) | 117 856 | 124 843 | 110 042 | -14 801 | -12 |
33. | Kompetensprogrammet för unga vuxna och stärkande av den vuxna befolkningens kompetensbas (förslagsanslag) | 22 419 | 52 000 | 57 440 | 5 440 | 10 |
51. | Statsandelen för driftskostnaderna för särskilda yrkesläroanstalters driftskostnader (förslagsanslag) | 19 255 | 15 879 | 16 055 | 176 | 1 |
53. | Statsunderstöd till organisationer (fast anslag) | 7 416 | 7 366 | 7 266 | -100 | -1 |
40. | Högskoleundervisning och forskning | 2 748 835 | 2 661 590 | 3 204 192 | 542 602 | 20 |
01. | Finlands Akademis omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 12 429 | 12 332 | 10 423 | -1 909 | -15 |
02. | Arkivverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 19 554 | 19 102 | 18 683 | -419 | -2 |
03. | Omkostnader för Institutet för de inhemska språken (reservationsanslag 2 år) | 2 042 | 1 999 | 1 464 | -535 | -27 |
04. | Depåbibliotekets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 1 618 | 1 869 | 1 863 | -6 | 0 |
20. | Gemensamma utgifter inom högskoleväsendet och vetenskapens område (reservationsanslag 3 år) | 35 631 | 31 964 | 43 160 | 11 196 | 35 |
22. | Finansiering av forskningsinfrastrukturprojekt (reservationsanslag 3 år) | 5 000 | 8 500 | 8 500 | — | 0 |
(30.) | Statsandel och statsunderstöd för kommunala och privata yrkeshögskolors driftskostnader (förslagsanslag) | — | — | — | — | 0 |
50. | Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år) | 1 862 922 | 1 887 593 | 1 904 269 | 16 676 | 1 |
51. | Finlands Akademis forskningsanslag (förslagsanslag) | 238 565 | 143 809 | 139 097 | -4 712 | -3 |
52. | Särskild statlig finansiering för undervisning och forskning vid Helsingfors universitet och Östra Finlands universitet (fast anslag) | 30 159 | 29 144 | 30 299 | 1 155 | 4 |
53. | Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av vetenskapen (förslagsanslag) | 102 186 | 103 213 | 102 601 | -612 | -1 |
54. | Strategisk forskningsfinansiering (förslagsanslag) | — | — | 14 631 | 14 631 | 0 |
55. | Statlig finansiering av yrkeshögskolornas verksamhet (reservationsanslag 2 år) | 421 106 | 404 277 | 861 787 | 457 510 | 113 |
66. | Finansiella bidrag till internationella organisationer (förslagsanslag) | 17 435 | 17 788 | 17 415 | -373 | -2 |
86. | Statlig finansiering för yrkeshögskolornas kapital (fast anslag) | — | — | 50 000 | 50 000 | 0 |
(89.) | Statlig finansiering av kapitalplaceringar i universitet (reservationsanslag 2 år) | 188 | — | — | — | 0 |
70. | Studiestöd | 842 482 | 899 488 | 916 291 | 16 803 | 2 |
01. | Omkostnader för besvärsnämnden för studiestöd (reservationsanslag 2 år) | 701 | 705 | 700 | -5 | -1 |
52. | Statsgaranti för studielån (förslagsanslag) | 28 831 | 30 200 | 30 200 | — | 0 |
55. | Studiepenning och bostadstillägg (förslagsanslag) | 727 064 | 781 256 | 799 962 | 18 706 | 2 |
57. | Måltidsstöd till högskolestuderande (förslagsanslag) | 29 636 | 30 750 | 31 329 | 579 | 2 |
58. | Understöd för ersättning av hyreskostnader (reservationsanslag 2 år) | 5 549 | 5 877 | 2 100 | -3 777 | -64 |
59. | Stöd för skolresor för studerande i gymnasieutbildning och yrkesutbildning (förslagsanslag) | 50 701 | 50 700 | 52 000 | 1 300 | 3 |
80. | Konst och kultur | 451 774 | 455 207 | 451 940 | -3 267 | -1 |
01. | Omkostnader för Centret för konstfrämjande (reservationsanslag 2 år) | 4 908 | 4 511 | 4 382 | -129 | -3 |
(02.) | Statens konstmuseums omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 19 444 | — | — | — | 0 |
03. | Omkostnader för förvaltningsnämnden för Sveaborg (reservationsanslag 2 år) | 2 937 | 2 723 | 2 344 | -379 | -14 |
04. | Museiverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 24 513 | 19 543 | 19 416 | -127 | -1 |
05. | Omkostnader för biblioteket för synskadade (reservationsanslag 2 år) | 6 377 | 5 812 | 5 649 | -163 | -3 |
06. | Omkostnader för Nationella audiovisuella institutet (reservationsanslag 2 år) | 7 650 | 7 451 | 6 935 | -516 | -7 |
16. | Extra konstnärs- och journalistpensioner (förslagsanslag) | 17 912 | 18 575 | 18 848 | 273 | 1 |
20. | Lokalkostnader för Museiverkets kultur- och sevärdhetsobjekt (reservationsanslag 2 år) | — | 16 650 | 16 945 | 295 | 2 |
30. | Statsunderstöd för de allmänna bibliotekens verksamhet (fast anslag) | 4 512 | 4 713 | 4 750 | 37 | 1 |
31. | Statsandel och statsunderstöd för teatrars och orkestrars driftskostnader (förslagsanslag) | 40 800 | 41 040 | 38 351 | -2 689 | -7 |
32. | Statsandelar och statsunderstöd för museer (förslagsanslag) | 17 431 | 17 431 | 16 411 | -1 020 | -6 |
33. | Statsunderstöd för utveckling av kulturverksamheten i kommunerna och regionerna (förslagsanslag) | 106 | 106 | 106 | — | 0 |
34. | Statsandel och statsunderstöd för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek (reservationsanslag 3 år) | 5 000 | 4 500 | 4 500 | — | 0 |
35. | Statsunderstöd till anläggningskostnader för ett projekt för 100-årsjubileet för Finlands självständighet (reservationsanslag 3 år) | — | 1 000 | 5 000 | 4 000 | 400 |
40. | Ersättning för driftsförluster för servicetrafiken till Sveaborg (förslagsanslag) | 142 | 252 | 252 | — | 0 |
50. | Vissa understöd (reservationsanslag 3 år) | 14 420 | 1 160 | 1 072 | -88 | -8 |
51. | Stipendier åt konstnärer, författare och översättare (förslagsanslag) | 13 704 | 14 246 | 14 470 | 224 | 2 |
52. | Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av konsten (förslagsanslag) | 224 634 | 237 069 | 236 962 | -107 | 0 |
53. | Statsunderstöd för lokalkostnader (fast anslag) | 19 824 | 29 156 | 29 837 | 681 | 2 |
54. | Statsunderstöd för konst- och kulturinstitutioners lokalinvesteringar (fast anslag) | 7 336 | 7 210 | 8 177 | 967 | 13 |
55. | Stöd till digitaliseringen av kulturarvet (reservationsanslag 3 år) | 3 100 | 2 200 | 2 200 | — | 0 |
59. | Vissa understöd till Nationalgalleriet (reservationsanslag 2 år) | — | 14 670 | 11 245 | -3 425 | -23 |
70. | Anskaffning av inventarier (reservationsanslag 3 år) | 2 250 | 500 | 150 | -350 | -70 |
72. | Utökande av Nationalgalleriets samling (reservationsanslag 3 år) | 739 | 739 | 739 | — | 0 |
75. | Ombyggnad och underhåll av lokaler och fastighetsförmögenhet (reservationsanslag 3 år) | 4 000 | 3 800 | 3 149 | -651 | -17 |
95. | Utgifter för skydd av kulturmiljö (förslagsanslag) | 36 | 150 | 50 | -100 | -67 |
(96.) | Donation till jubileumsfonden för märkesåret för 150 år av riksdagsverksamhet (reservationsanslag 2 år) | 10 000 | — | — | — | 0 |
90. | Idrottsverksamhet | 151 722 | 147 558 | 188 751 | 41 193 | 28 |
50. | Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av idrott och fysisk fostran (förslagsanslag) | 145 313 | 147 448 | 148 194 | 746 | 1 |
52. | Statsandel till idrottsutbildningscenter och finansiering av kalkylerade kostnader för idrottsvetenskapliga projekt (fast anslag) | 109 | 110 | 557 | 447 | 406 |
(53.) | Tippnings- och penninglotterivinstmedel för en totalrenovering av Olympiastadion i Helsingfors (förslagsanslag) | 6 300 | — | — | — | 0 |
54. | Understöd för totalrenovering av Olympiastadion i Helsingfors (reservationsanslag 3 år) | — | — | 40 000 | 40 000 | 0 |
91. | Ungdomsarbete | 73 919 | 74 631 | 74 762 | 131 | 0 |
50. | Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av ungdomsarbete (förslagsanslag) | 52 419 | 53 081 | 53 362 | 281 | 1 |
51. | Verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete (reservationsanslag 2 år) | 21 000 | 21 000 | 21 000 | — | 0 |
52. | Samernas kultur- och språkboverksamhet (reservationsanslag 2 år) | 500 | 550 | 400 | -150 | -27 |
Sammanlagt | 6 604 631 | 6 583 617 | 6 769 263 | 185 646 | 3 |
Det totala antalet anställda | 3 472 | 3 430 | 3 384 |