Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2015

Huvudtitel 24

UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:

Verksamhetsidé

Finlands säkerhet, välfärd och förutsättningar för framgång grundar sig på ett brett samarbete med andra stater och internationella aktörer. Målet för Finlands utrikespolitik är att stärka internationell stabilitet, säkerhet, fred, rättvisa och hållbar utveckling och att främja rättsstaten, demokratin och de mänskliga rättigheterna.

I centrum för utrikesministeriets verksamhet står utrikes- och säkerhetspolitiken samt utrikespolitiskt betydelsefulla frågor. Verksamheten grundar sig på goda bilaterala relationer, ett starkt inflytande i Europeiska unionen och effektivt multilateralt samarbete som en del av det internationella samfundet. Ministeriet främjar Finlands handelsekonomiska intressen och ansvarar för utvecklingspolitiken och utvecklingssamarbetet samt påverkar kontrollen över globaliseringen, utvecklar internationell rätt, EU-rätt och de mänskliga rättigheterna samt sköter den offentliga diplomatin. Ministeriets beskickningsnät tjänar finländarna och hela det finländska samhället. Betydelsen av beskickningsnätet och av att det är täckande ökar i den internationella verksamheten.

Utrikesministeriets värden är samarbete, kreativitet och en resultatrik verksamhet. I enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet och ministeriets egna riktlinjer är principen den att jämställdhet och likabehandling ska uppnås i all verksamhet i ministeriet.

Omvärlden och förvaltningsområdets strategiska prioriteringar

I världspolitiken och den globala ekonomin fortsätter den strukturella förändringen och Finlands externa ekonomiska relationer blir allt viktigare. I de internationella förhållandena finns behov av beredskap för olika kriser och störningar, också inom Europa, såsom situationen i Ukraina visar. Betydelsen av ömsesidigt beroende ökar och bl.a. cybersäkerheten håller på att bli ett allt viktigare tema. Finländarna förväntar sig tydligare resultat av utvecklingssamarbetet. Dessutom har finländarnas, den övriga statsförvaltningens och företagens förväntningar på de tjänster som Finlands utrikesförvaltning erbjuder ökat. Samtidigt har situationen när det gäller den offentliga ekonomin en försämrande inverkan även på utrikesförvaltningens omvärldsvillkor.

Förändringarna i omvärlden kräver av utrikesförvaltningen bättre fokuserade arbetsinsatser och mera mångsidiga utrikespolitiska verktyg.

Tyngdpunktsområden:

Närområdena och Finlands säkerhet

Finlands närområden är alltjämt av stor betydelse. Betydelsen av det nordiska samarbetet förväntas öka. Krisen i Ukraina har långtgående följder för relationerna mellan EU och Ryssland och det europeiska säkerhetssystemet. Krisen återspeglar sig även på de bilaterala relationerna mellan EU-länderna och Ryssland. Det är viktigt för Finland och EU att upprätthålla USA:s intresse för Europas säkerhet och samarbetet kring den. I samarbetet med Nato bör Finland undersöka nya samarbetsformer när operationerna minskar.

Mål:

  • — Det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet ska intensifieras och utvidgas.
  • — EU:s yttre åtgärder och gemensamma utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik ska förstärkas.
  • — Lösning av krisen i Ukraina och stabilisering av den politiska och ekonomiska situationen i Ukraina ska stödjas. Relationen till Ryssland ska granskas samtidigt som dialogen med Ryssland ska upprätthållas bilateralt, på EU-nivå och multilateralt.
  • — Finlands bilaterala relation och EU:s relation till USA ska fördjupas och USA:s engagemang i det multilaterala samarbetet och för Europas stabilitet och säkerhet stärkas.
  • — Finlands och EU:s samarbetet med Nato ska utvecklas.
  • — Finlands handlande i frågor som gäller de arktiska områdena ska utvecklas.
Åtgärder för att stärka EU:s handlingskraft och gemensamma utrikespolitik

Det är viktigt för Finland att EU:s yttre förbindelser stärks och att EU-institutionerna förbinder sig till detta och fungerar effektivt i denna riktning. På EU-nivå ska man sträva efter ett bättre ekonomiskt läge, lösningsfokusering och bevarande av enigheten.

Mål:

  • — Finland ska främja en gemensam strategi och ett gemensamt innehåll för EU:s utrikespolitik. Finland stöder utvecklandet av Europeiska utrikestjänsten. Målet är att skapa en union med en mer inflytelserik, effektiv, koherent och enhetlig utrikespolitik. EU:s säkerhets- och försvarspolitik och försvarssamarbete ska utvecklas målmedvetet.
  • — Finland medverkar till att EU:s utvidgningsprocess framskrider och deltar i utvecklandet av EU:s grannskapspolitik. Finland stöder en kraftfullare politik för EU:s strategiska partnerskap.
  • — Finland deltar i arbetet med att finna hållbara lösningar på EU:s finans- och skuldkris och på så vis upprätthålla EU:s enighet och handlingskraft.
Styrning av globaliseringen och stärkande av det multilaterala systemet

Förändringarna i den internationella omvärlden ställer krav på reformer även när det gäller multilaterala system. Utvecklingen i Europa visar att iakttagandet av grundsatserna i FN-stadgan inte är en självklarhet ens i dagens värld. Man bör fortfarande arbeta globalt, både bilateralt och multilateralt, för att stärka dessa principer. De multilaterala aktörerna förväntas i fortsättningen i allt högre grad kunna påvisa verksamhetens resultat och kostnadseffektivitet. För att utveckla den globala styrningen är det viktigt att man förbinder sig till det multilaterala systemet och att man bättre utnyttjar de nuvarande mekanismerna. Det internationella samfundet ska sträva efter att utveckla effektiva sätt, vilket i Finlands utrikesförvaltnings arbetsfält innebär bl.a. att öppna och reglerade system för ekonomi och handels stärks, att problem som gäller finansmarknadernas verksamhet behandlas och att man söker lösningar på utnyttjandet av naturtillgångar och problem som hänför sig till bräckliga stater.

Mål:

  • — Finland ska vara aktivt när det gäller frågor som rör global styrning inom sådana områden som är viktiga för Finland (t.ex. hållbar utveckling, vapenkontroll och nedrustning, öppna och reglerade system för ekonomi och handel, den globala ekonomins stabilitet och balans, miljö, klimat, mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter och arktiska frågor). Påverkan inom EU samt det multilaterala och det transatlantiska samarbetet spelar här en central roll.
  • — Finland stöder verksamhet för stärka grundsatserna i FN-stadgan, höja FN-systemets handlingskraft och ställning och understöder reformer som gäller FN. De multilaterala aktörernas resultat, inflytande och öppenhet ska förbättras.
  • — Finlands förmåga att upptäcka och påverka nya mekanismer för internationellt samarbete (t.ex. arrangemang som gäller G-länderna, icke-statliga aktörer och nätverk) ska förbättras.
Åtgärder för att främja externa ekonomiska relationer

Den internationella finanskrisen kastar en skugga över Finlands och Europas ekonomiska utsikter. I den internationella ekonomin kan skönjas en positiv krusning. Tillväxtmarknadernas relativa betydelse håller samtidigt på att öka och konkurrensen på deras marknader tilltar. Att främja Finlands externa ekonomiska relationer ska höra till kärnområdena i Finlands utrikespolitik. För att upprätthålla Finlands ekonomiska välstånd är det viktigt att man satsar på tillväxtmarknaderna utanför Europa, dvs. i Asien, Latinamerika och Afrika. Det krävs ett mera strategiskt grepp och bättre samarbete mellan olika offentliga aktörer för att Finland ska kunna dra full nytta av de nya möjligheter som uppstår. Genom handelspolitiska åtgärder och åtgärder inom ramen för den nationella strategin för främjande av export och internationalisering (FEI-strategin) kan utrikesministeriet i betydande omfattning främja den ekonomiska välfärden och sysselsättningen i Finland.

Mål:

  • — Man ska fortsätta att stärka Team Finland-verksamheten, inklusive handelspolitik, marknadstillträde och främjande av export, och utrikesförvaltningen svarar för sin del för genomförandet.
  • — Finlandsbilden ska stärkas, särskilt på marknader utanför EU, genom offentlig diplomati och Finlandsfrämjande verksamhet.
  • — Finland satsar på EU:s bilaterala och regionala förhandlingar om frihandelsavtal med länder som är viktiga för Finlands ekonomi, såsom USA och Japan, samt särskilt på handelsförhandlingar inom WTO.
  • — Finland verkar för genomförande av Rysslands WTO-förpliktelser samt för upprätthållande av den ekonomiska dialogen mellan EU och Ryssland.
Åtgärder för att minska fattigdom och främja hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och övergripande säkerhet

Trots att världen som helhet blivit rikare har utvecklingen varit ojämn. Ojämlikheten har vuxit såväl inom länderna som mellan dem. Den samhälleliga omvälvningen i arabländerna har ändrat verksamhetens betydelse på de internationella forumen. Befolkningstillväxt, ungdomsarbetslöshet, extrema rörelser, livsmedelskriser, miljöproblem, strukturer som upprätthåller ojämlikhet (t.ex. dålig förvaltning, kapitalflykt och korruption), människorättskränkningar, inomstatliga och regionala konflikter och naturkatastrofer hindrar utvecklingen i utvecklingsländer. De påverkar också Finland och Europa genom ökad invandring och säkerhetsproblem. Förhållandena i utvecklingsländerna förbättras inte enbart genom utvecklingssamarbete utan vi behöver också övergripande och koherenta åtgärder från andra politikområden. Finlands arbete för att bekämpa de här utmaningarna baserar sig på våra starka områden, som fredsmedling, utveckling av rättsstaten, högklassig utbildning, god förvaltning, ekologisk hållbarhet, jämlikhet och den nordiska modellen.

Mål:

  • — I enlighet med det utvecklingspolitiska åtgärdsprogrammet och redogörelsen om Finlands politik för de mänskliga rättigheterna arbetar Finland för att minska extrem fattigdom, ojämlikhet och lidande som orsakas av konflikter och naturkatastrofer. Finland arbetar också för att främja hållbar utveckling och stärka rättsstaten, demokratin, mänskliga rättigheter och kvinnors ställning. Finland strävar efter att förbättra utvecklingspolitikens och utvecklingssamarbetets genomslagskraft.
  • — Utvecklingssamarbetet riktas i enlighet med riktlinjerna i det utvecklingspolitiska åtgärdsprogrammet till de allra fattigaste länderna och verksamheten i bräckliga länder intensifieras.
  • — Finland ska aktivt delta i beredningen av utvecklingsagendan efter 2015.
  • — Hindren för utveckling ska motarbetas genom att man främjar koherens mellan olika politikområden, i Finland, EU och globalt, som stöder utveckling.
  • — Finland främjar fred och stabilitet genom att stärka sin roll i internationell fredsmedling och genom att förstärka de nuvarande samarbetsnätverken bl.a. med de nordiska länderna. Finland främjar också iakttagande och utveckling av internationell rätt.
  • — Finland deltar i internationell civil och militär krishantering på ett ansvarstagande och helhetsbetonat sätt.
  • — Utvecklingsländerna ska uppmuntras att delta i internationell handel, och den ekonomiska tillväxten ska vara mångsidig och minska fattigdomen. Dessutom ska utvecklingsländernas förmåga att hitta inhemska inkomstkällor (inklusive beskattning) understödjas.
Flexibla och effektiva tjänster och verksamhet inom utrikesförvaltningen

Utrikesförvaltningens allt knappare resurser måste koncentreras särskilt till sådana länder och områden som har en ökande politisk och ekonomisk betydelse för Finland. Också de övriga ministeriernas personalresurser förväntas bli fördelade på beskickningar i utlandet när det gäller uppgifter som hör till deras ansvarsområden.

Mål:

  • — Utrikesförvaltningens verksamhet ska noggrannare anpassas till de resurser som finns. Verksamheten ska avgränsas med utgångspunkt i de strategiska prioriteringarna genom att man koncentrerar och lättar upp förvaltningsområdets interna processer och genom att man drar nytta av samarbetet med olika aktörer både i Finland och utomlands. Utrikesrepresentationens inflytande och resultat ska förbättras genom bättre fokusering av verksamheten och genom att Finlands internationella verksamhet lyfts fram genom Team Finland-modellen.
  • — En genomgående utveckling av utrikesrepresentationen fortsätter med beaktande av inte bara de nordiska samarbetet utan också samarbetsmöjligheterna med Europeiska utrikestjänsten.
  • — Flexibiliteten, kostnadseffektiviteten och motsvarigheten med förändringarna i efterfrågan ska utvecklas vid ordnande av medborgarservice bl.a. genom utnyttjande av nya digitala lösningar.
  • — Informationssystemen ska utvecklas så att de motsvarar de krav som utrikesförvaltningens omfattande arbetsfält ställer, med användarvänlighet och hög informationssäkerhet som mål.
  • — Kommunikationens effektivitet intensifieras inom utrikesförvaltningen genom bättre fokusering på de strategiska tyngdpunkterna inom förvaltningsområdet.
Jämställdheten mellan könen

Inom utrikesministeriets förvaltningsområde förbinder man sig att i enlighet med regeringsprogrammet och med beaktande av förvaltningsområdets särdrag främja jämställdhet mellan könen i beslutsfattandet. Ministeriets princip är att jämställdhet mellan könen och likabehandlingsprincipen ska iakttas i ministeriets verksamhet. Ministeriets ledning fastställde i oktober 2013 riktlinjer för aktiv jämställdhet.

Cirka 72 % av anslagen för utrikesministeriets förvaltningsområde är överföringsutgifter och deras konsekvenser för könens ställning är beroende av finansieringsmottagarnas beslut.

Inom utvecklingspolitiken främjar man på ett genomgående sätt kvinnornas och flickornas rättigheter samt jämställdheten mellan könen. Vid verkställandet av den nationella handlingsplanen för FN:s säkerhetsråds resolution 1325 "Kvinnor, fred och säkerhet" ägnar man uppmärksamhet åt att stärka kvinnornas ställning och deras deltagande i konfliktförebyggande arbete, konfliktlösning och fredsuppbyggande arbete. Planen stöder en starkare integrering av könsperspektivet i enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet.

Huvudtitelns fullmakter enligt moment (mn euro)

    2014
ordinarie
budget
2015
budgetprop.
       
24.30.50 Statsbidrag till Fonden för industriellt samarbete Ab    
  — utvecklingssamarbets- och närområdessamarbetsfullmakter 168,19 168,19
  — utvecklingssamarbets- och närområdessamarbetsfullmakter 100,00 100,00
24.30.66 Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år)    
  — utvecklingssamarbets- och närområdessamarbetsfullmakter 716,88 487,69

Förvaltningsområdets anslag 2013—2015

    År 2013
bokslut
1000 €
År 2014
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2015
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2014—2015
    1000 € %
 
01. Utrikesförvaltningen 226 640 227 008 276 680 49 672 22
01. Utrikesförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 200 551 202 407 255 076 52 669 26
21. Produktivitetsanslag för utrikesministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) 794 974 1 155 181 19
29. Mervärdesskatteutgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 21 295 19 627 16 449 -3 178 -16
74. Husbyggen (reservationsanslag 3 år) 4 000 4 000 4 000 0
10. Krishantering 57 080 73 662 52 532 -21 130 -29
20. Utgifter för underhåll av Finlands krishanteringsstyrkor (förslagsanslag) 43 503 56 302 37 172 -19 130 -34
21. Civilpersonalens deltagande i krishantering (förslagsanslag) 13 577 17 360 15 360 -2 000 -12
30. Internationellt utvecklingssamarbete 958 392 901 844 811 422 -90 422 -10
50. Statsbidrag till Fonden för industriellt samarbete Ab 0 0 0
66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år) 940 392 891 844 801 422 -90 422 -10
88. Höjning av Finnfunds (Fonden för industriellt samarbete Ab) kapital (reservationsanslag 3 år) 18 000 10 000 10 000 0
90. Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde 96 496 93 008 83 850 -9 158 -10
50. Vissa statsunderstöd och statsbidrag (fast anslag) 1 733 1 756 1 650 -106 -6
51. Understöd till nödställda (förslagsanslag) 29 45 45 0
66. Vissa medlemsavgifter och finansiella bidrag (reservationsanslag 2 år) 90 051 86 507 79 455 -7 052 -8
67. Utgifter för samarbete som omfattas av den internationella klimatkonventionen (reservationsanslag 3 år) 500 500 100 -400 -80
68. Samarbete med Östersjöområdet, Barentsregionen och det arktiska området (reservationsanslag 3 år) 3 200 3 200 1 600 -1 600 -50
95. Kursfluktuationer (förslagsanslag) 982 1 000 1 000 0
Sammanlagt 1 338 607 1 295 522 1 224 484 -71 038 -5
  Det totala antalet anställda1) 1 562 1 528 1 480    

1) Enligt uppskattning arbetar inom förvaltningsområdet år 2015 dessutom cirka 660 anställda inom militär och civil krishantering och cirka 1 075 anställda vid utrikesrepresentationerna som är avlönade i stationeringslandet.