Hoppa till innehåll
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         10. Miljö- och naturvård

Statsbudgeten 2015

Huvudtitel 35

MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:Stävjandet av klimatförändringen och anpassningen till förändringen för att uppnå de klimat- och energimål som EU godkänt och som sträcker sig fram till 2020—2050 kräver omfattande ändringar i verksamheten och även i tillvägagångssätten. Finland medverkar som en del av EU till att man får till stånd och verkställer en tillräckligt bindande och effektiv internationell klimatkonvention. Genom strama klimatmål skapas en ny typ av efterfrågan och tillväxtmöjligheter för tekniska och andra innovationer och för kompetens.

I de stora tillväxtcentrumen, särskilt i huvudstadsregionen, bidrar det otillräckliga utbudet av bostäder till att höja hyrorna och priserna till en hög nivå. Efterfrågan på bostäder i centrumen kommer även i fortsättningen att öka snabbt när arbetsplatser starkt koncentreras till dessa områden. Rimliga boendekostnader har en central betydelse när det gäller att trygga verksamhetsförutsättningarna för näringslivet och välbefinnandet för områdena och medborgarna. Genom samarbete mellan staten och städerna och kommunerna i tillväxtcentrumen ökar man utbudet av bostadstomter och bostäder. Statens stöd riktas till att minska långtidsbostadslösheten och förbättra bostadssituationen för de svagaste grupperna. De äldres boendeförhållanden förbättras genom åtgärderna i programmet för att förbättra äldres boende.

Inom den nationella klimat- och energipolitiken är målet att bl.a. förtäta samhällsstrukturen, minska den energi som används i byggnader och vid boende och utsläppen från dem samt öka produktionen och användningen av förnybar energi. En tätare struktur i stadsregionerna främjas genom att man samordnar markanvändningen, boendet, tjänsterna och trafiken och genom att man samtidigt beaktar livsmiljöns kvalitet, de sociala konsekvenserna och kostnadseffektiviteten.

Målet är att genom att effektivisera byggnaders energiförbrukning, börja använda förnybar energi och tillämpa energieffektivt byggande uppnå omfattande energiinbesparingar i syfte att nå klimatmålen. När energibestämmelserna för byggnader förnyas förutsätter fastställandet av vad nära-nollenergibyggande ska innebära och utvärderingen av konsekvenserna ett omfattande samarbete och en omfattande beredning.

För att skapa en livsmiljö av hög kvalitet behövs det kunniga planerare och ett professionellt utförande av byggnadsarbetet. Den strukturella säkerheten säkerställs genom samarbete mellan myndigheterna, aktörerna inom byggnadsbranschen och användarna. När befolkningen åldras ökar betydelsen av byggnadernas användningssäkerhet och tillgänglighet. I åtgärdsprogrammet mot fukt och mögel tas nya verksamhetsmodeller i bruk för att minska fuktskador.

Minskningen av spridningen av farliga kemikalier och miljöbelastningen kräver gränsöverskridande samarbete mellan staterna. Den verksamhet som bedrivs på avrinningsområden och till havs inverkar på tillståndet i Östersjön, insjöarna och grundvattnet. Den kraftiga tillväxten av sjöfarten och särskilt oljetransporterna på Finska viken ökar behovet av beredskap för bekämpning av fartygsolje- och kemikalieolyckor.

För att den biologiska mångfalden, vattenvården och en hållbar användning av naturresurserna ska beaktas i beslutsfattandet krävs samarbete mellan förvaltningen och intressentgrupperna samt att olika aktörer deltar. För att uppnå ett gott tillstånd i vattendragen och Östersjön måste de risker som eutrofieringen och skadliga ämnen medför minskas samt mångfalden i vattennaturen skyddas enligt internationella avtal och EU:s mål. Man strävar efter att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden före 2020 bl.a. genom att skydda ekosystem, arter och den genetiska mångfalden, minska trycket mot den biologiska mångfalden och stödja en hållbar användning av naturresurserna.

Klimatförändringen och de begränsade naturresurserna ändrar produktions- och konsumtionsstrukturerna. Utgångspunkten är att naturresurserna ska utnyttjas material- och energieffektivt och med strävan till ett slutet återvinningskretslopp av material, vilket minskar växthusgasutsläppen och avfallet och inte äventyrar naturens ekosystemtjänster. Det behövs strukturella ändringar, styrmedel och försöksverksamhet, genom vilka den gröna ekonomin främjas.

Det nationella samhälleliga åtagandet för hållbar utveckling ställer upp målen för en hållbar utveckling på lång sikt (2050) och uppmuntrar olika förvaltningsområden och aktörer utanför förvaltningen att förbinda sig till genomförandet.

Jämställdheten mellan könen främjas inom miljöministeriets förvaltningsområde genom författnings- och informationsstyrning bl.a. vid den styrning och det beslutsfattande som gäller den byggda miljön. Anslagen i budgeten bedöms inte ha någon betydande inverkan på jämställdheten mellan könen. I förvaltningsområdets egen verksamhet och ledning betonas verksamhetsmetoder som stöder likställdhet och jämställdhet.

Miljöministeriet uppställer följande mål för ansvarsområdets samhälleliga effektivitet:
Ett koldioxidsnålt och energieffektivt Finland
  • — Finlands växthusgasutsläpp minskar.
  • — Lösningarna inom byggande och områdesanvändning stöder koldioxidsnålhet och energieffektivitet.
Ett hållbart utnyttjande av naturresurserna och en fungerande marknad för återvinning
  • — Den gröna tillväxten framskrider.
  • — Återvinningen ökar.
En god miljöstatus
  • — Vattenkvaliteten och luftkvaliteten förbättras.
  • — Utvecklingen av den byggda miljön bidrar till att öka människans välbefinnande.
Biologisk mångfald och fungerande ekosystemtjänster
  • — Naturens mångfald och ekosystemtjänsternas funktion säkerställs.
Boendeförhållanden som stöder välfärden och konkurrenskraften
  • — Bostadsutbudet i tillväxtcentrumen ökar och boendekostnaderna blir skäligare.
  • — Stadsregionernas och särskilt metropolområdets konkurrenskraft stärks.
Förbättring av produktiviteten

En ökad produktivitet inom den offentliga sektorn utgör en del av regeringens finanspolitiska strategi. Avsikten är att med stöd av genomförandet av statsförvaltningens effektivitets- och resultatprogram upprätthålla verksamhetens effektivitet och serviceförmåga trots minskade resurser.

Det nya årliga tillväxtmålet för ökningen av produktiviteten inom den offentliga serviceproduktionen är 0,5 procent och det ska förverkligas genom en motsvarande omkostnadsminskning.

Fullmakter enligt moment under en huvudtitel (mn euro)

    2014
ordinarie
budget
2015
budgetprop.
       
35.10.20 Bekämpning av miljöskador (förslagsanslag)    
  —fullmakt att ingå avtal 4 -
35.10.61 Främjande av vatten- och miljövård (reservationsanslag 3 år)    
  —fullmakt att ingå avtal 4,5 -
35.10.63 Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden (reservationsanslag 3 år)    
  — bevillningsfullmakt 10 10
35.10.70 Fartygsinvesteringar (reservationsanslag 3 år)    
  — fullmakt att ingå avtal - 11

Förvaltningsområdets anslag 2013—2015

    År 2013
bokslut
1000 €
År 2014
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2015
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2014—2015
    1000 € %
 
01. Miljöförvaltningens omkostnader 77 091 78 913 77 020 -1 893 -2
01. Miljöministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 34 293 37 008 34 605 -2 403 -6
04. Finlands miljöcentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år) 31 142 30 655 29 513 -1 142 -4
21. Produktivitetsanslag för miljöministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) 1 886 1 490 3 807 2 317 156
29. Mervärdesskatteutgifter inom miljöministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 7 650 7 600 7 095 -505 -7
65. Understöd till organisationer och miljövård (reservationsanslag 3 år) 2 120 2 160 2 000 -160 -7
10. Miljö- och naturvård 133 450 142 451 120 860 -21 591 -15
20. Bekämpning av miljöskador (förslagsanslag) 4 970 5 200 5 400 200 4
21. Vissa utgifter för naturvård (reservationsanslag 3 år) 2 440 2 840 2 440 -400 -14
22. Vissa utgifter för miljövård (reservationsanslag 3 år) 14 460 17 160 12 660 -4 500 -26
52. Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år) 32 484 29 555 34 098 4 543 15
60. Överföring till oljeskyddsfonden (reservationsanslag 3 år) 3 000 3 000 3 000 0
61. Främjande av vatten- och miljövård (reservationsanslag 3 år) 14 942 12 342 7 542 -4 800 -39
63. Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden (reservationsanslag 3 år) 53 830 53 530 48 830 -4 700 -9
64. EU:s miljöfonds deltagande i miljö- och naturvårdsprojekt (reservationsanslag 3 år) 4 500 3 000 3 000 0
65. Oljeavfallshantering som finansieras med oljeavfallsavgiften (reservationsanslag 3 år) 1 000 1 000 1 000 0
66. Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationellt samarbete (reservationsanslag 2 år) 1 324 1 324 1 440 116 9
70. Fartygsinvesteringar (reservationsanslag 3 år) 500 13 500 1 450 -12 050 -89
20. Samhällen, byggande och boende 88 692 49 869 5 793 -44 076 -88
01. Omkostnader för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (reservationsanslag 2 år) 4 842 5 019 4 943 -76 -2
(37.) Understöd för planläggning och styrning av markanvändningen (reservationsanslag 3 år) 2 000 500 -500 -100
(55.) Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år) 50 500 43 000 -43 000 -100
60. Överföring till statens bostadsfond 0 0 0
64. Understöd för vård av byggnadsarvet (reservationsanslag 3 år) 1 350 1 350 850 -500 -37
(87.) Tillförande av kapital till A-Kruunu Oy (reservationsanslag 3 år) 30 000 0
Sammanlagt 299 233 271 233 203 673 -67 560 -25
  Det totala antalet anställda 997 1 003 990