Hoppa till innehåll
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         10. Miljö- och naturvård

Statsbudgeten 2015

20. Samhällen, byggande och boendePDF-versio

Förklaring:

Ett koldioxidsnålt och energieffektivt Finland

Genom planläggning främjas en enhetlig samhällsstruktur som minskar trafikbehovet och skapas förutsättningar för kompletterande byggande som förbättrar livsmiljöns kvalitet. I utvärderingen av hur markanvändnings- och bygglagen fungerar betonades särskilt utvecklandet av planeringen av stadsregionhelheterna och styrningen av samhällsstrukturen.

Uppgifterna enligt landskaps-, general- och detaljplaner förtydligas så att planerna kan användas på ett ändamålsenligare sätt. Skillnaden mellan de växande stadsregionernas och landsbygdens planeringsbehov är större än tidigare. År 2015 utreds bl.a. möjligheterna att förbättra styrningen av samhällstrukturen för stadsregionerna samt kompletterande byggande av hög kvalitet. Vid kompletterande byggande som främjar livsmiljöns kvalitet i bostads- och arbetsplatsområden utnyttjas existerande infrastruktur, minskas trafikbehovet och stöds ordnandet av kollektivtrafiken och annan service. Styrningen av markanvändningen i kyrkbyar, byar och på landsbygden utvecklas med beaktande av utvecklingsbehov som avviker från dem i tillväxtområdena samt de nya utvecklingstrenderna inom naturresursekonomin och strävan efter lokal energiproduktion. Kommunstrukturreformen medför ett behov av sådan planering som stöder servicen i landsbygdsområdena.

Möjligheterna till en planmässig skötsel och användning av kulturmiljön vid begränsningen av och anpassningen till klimatförändringen identifieras och åtgärder i anslutning till detta stöds.

Planeringen av utbyggnaden av vindkraft styrs genom olika förfaranden enligt lag och kvaliteten på utbyggnaden behöver förenhetligas. Metoderna för att styra utbyggnaden av vindkraft utvecklas ytterligare för att uppnå målen i klimat- och energistrategin. Bestämmelser om bullernivåer för vindkraftverk utfärdas genom förordning.

En övergång till nära-nollenergibyggande vid nybyggen bereds i samarbete med aktörerna inom branschen. Det ses till att beslutsfattarna är väl informerade om de samhälleliga konsekvenserna av en övergång till nära-nollenergibyggande samt konsekvenserna för energiproduktionen och bygg- och fastighetsbranschen. Det skapas möjligheter för och uppmuntras till sådant byggande inom nybyggande och ombyggnad som är energieffektivare än de gällande minimikraven. Genom genomförandet av energieffektivitetsdirektivet (EED) förbättras byggnaders energieffektivitet. De åtgärder som krävs enligt RES-direktivet som gäller främjande av användningen av energi från förnybara energikällor genomförs. Energimärkningen av nya byggproduktgrupper och genomförandet och styrningen av kraven på ekologisk planering av produkter som förbrukar energi säkerställs.

Åtgärder för att minska miljöbelastningen och förbättra material- och resurseffektiviteten vid nybyggande och ombyggnad bereds. Planmässig fastighetshållning och gott underhåll av fastigheter samt god praxis vid ombyggnad främjas genom portallösningar och genom att stärka nätverket för rådgivning om ombyggnad. Omarbetningen av byggbestämmelserna fortsätter med beaktande av EU-rättsakterna. Resurserna i fråga om marknadstillsynen av byggprodukter säkerställs.

I ombyggnadsåtgärder som förbättrar energieffektiviteten beaktas lösningar som bevarar och tryggar byggnaders särdrag och som samtidigt stöder att livsmiljöns kvalitet förbättras och att även kulturmiljöns och det traditionella byggnadsbeståndets specialbehov beaktas.

En god miljöstatus

En välskött och livskraftig kulturmiljö ökar människors välbefinnande och har en viktig betydelse när en trivsam boendemiljö skapas. Kulturmiljöns värde och positiva verkningar vid utvecklandet av samhällen och näringslivet identifieras och utnyttjas när en god livsmiljö skapas och säkerställs. Förfarandena vid skötseln och skyddet av statens kulturhistoriskt värdefulla fastighetsförmögenhet utvecklas. Nationellt betydande byggda kulturmiljöer och nationellt värdefulla landskapsvårdsområden beaktas vid användningen och byggandet av områden, liksom byar och kyrkbyar på landsbygden och tryggandet av deras livskraft. Livskraften i områden som stagnerat stöds bl.a. genom att främja användningen av lokaler som underutnyttjas.

Planeringen av användningen av områden stöder att en grön infrastruktur upprätthålls och stärks. Anläggningen av grönområden granskas som en helhet. Möjligheterna att röra sig i naturen och möjligheterna till rekreation i närområden förbättras så att människor i alla åldrar har tillgång till natur.

Antalet personer som exponeras för buller bedöms utifrån kartläggningar av buller enligt direktivet om omgivningsbuller samt statsrådets principbeslut om bullerbekämpning, och så kostnadseffektiva lösningar för bullerbekämpning som möjligt utvecklas.

De åtgärder som riksdagen förutsätter vidtas och åtgärdsprogrammet för fukt och mögel fortsätter för att undanröja fukt- och mögelproblemen i byggnader. Risker för den personliga säkerheten i hallar och motsvarande högriskbyggnader minskas.

Boendeförhållanden som stöder välfärden och konkurrenskraften

Ett bostadsutbud som i tillräcklig omfattning motsvarar efterfrågan intar en nyckelställning vid genomförandet av boende till rimligt pris i de växande tillväxtcentrumen. En fungerande bostadsmarknad främjar en kontrollerad samhällsstruktur i tillväxtregionerna och skapar förutsättningar för deras allmänna ekonomiska funktionsförmåga och ett effektivt ordnande av olika tjänster.

Att stadsregioner förtätas medför att behovet av bilism minskar, att det dagliga livet löper smidigare och att tillgången på tjänster förbättras. Områden utvecklas på ett övergripande sätt, dvs. planeringen och genomförandet av markanvändning, boende, trafik, tjänster och näringar samordnas över kommungränserna. Samarbete mellan kommunerna främjar att man klarar av de utmaningar som en stramare kommunal ekonomi medför.

Den allmänna ekonomiska osäkerheten och svaga ekonomiska utvecklingen har pågått redan länge. Byggandet av nya bostäder har avtagit endast i liten skala trots de senaste årens långsamma ekonomiska tillväxt. År 2013 uppgick antalet bostäder till 27 900. Minskningen väntas fortsätta 2014, men bostadsproduktionen väntas öka igen 2015. Även om räntenivån fortfarande är mycket låg har ökningen av arbetslösheten och en allmänt svagare köpkraft tillsammans med den redan färdigt höga prisnivån på bostäder tyglat efterfrågan på särskilt större ägarbostäder.

Det behövs klart fler nya bostäder än i nuläget i de stora tillväxtregionerna, särskilt i Helsingforsregionen. I synnerhet boendelösningar till rimligt pris behövs i huvudstadsregionen där situationen på bostadsmarknaden är mest utmanande i hela landet. Utöver urbaniseringen innebär även den åldrande befolkningen, det ökade behovet av arbetskraft inom servicesektorn och den ökade invandringen att särskilt efterfrågan på hyresbostäder i tillväxtcentrumen ökar också i fortsättningen.

En primär förutsättning för en fungerande bostadsmarknad och boende till rimligt pris är en tillräcklig tomtreserv som snabbt kan tas i bruk. Det är nödvändigt att utöka den planlagda tomtreserven med stöd av den nuvarande samhällstrukturen, vilket innebär att kollektivtrafiken och tjänsterna kan ordnas på ett effektivt sätt.

I de största stadsregionerna genomförs avsiktsförklaringar med enhetliga, fungerande och konkurrenskraftiga stadsregioner som mål. Förfarandet med MBT-intentionsavtal utvecklas som ett sätt att förtäta både samarbetet mellan kommunerna och samarbetet mellan kommunerna och statens olika förvaltningsområden i syfte att uppnå de uppställda målen. Tyngdpunkten i den statsunderstödda bostadsproduktionen ligger i de största tillväxtcentrumen, alldeles särskilt i Helsingforsregionen.

Miljöministeriet samordnar metropolpolitiken genom vilken metropolregionen utvecklas som en helhet så att man betonar samarbetsformer mellan olika aktörer och regionalt anpassade nationella politikåtgärder. Metropolpolitiken och hur dess förfaranden fungerar bedöms och utreds även med tanke på den inverkan ett områdes samhällsstruktur har på konkurrenskraften och ökningen av produktionen, och detta görs med stöd av internationella forskningsresultat inom branschen. De lagstiftningsändringar och anvisningar som krävs för en metropolförvaltning bereds.

Den åldrande befolkningens boendeförhållanden främjas inom ramen för ett utvecklingsprogram. Antalet bostäder för befolkningsgrupper som behöver särskilt stöd i sitt boende ökas bl.a. till följd av det ökade antalet äldre personer som lider av en minnessjukdom och målet att minska antalet platser inom institutionsvården. Understöd till grupper med särskilda behov riktas i första hand till att förbättra boendeförhållandena för de svagaste grupperna. Programmet för att minska långtidsbostadslösheten fortsätter enligt regeringens principbeslut. Tyngdpunktsområden är decentraliserade bostadslösningar och förebyggande av bostadslöshet. I stödfunktioner för boende understryks multiprofessionella mobila stöd som man kan ta med sig hem. Bostadssituationen för utvecklingsstörda förbättras med mål att minska antalet institutionsplatser för utvecklingsstörda. Även boendet för personer som rehabiliteras inom mentalhälsovården utvecklas.

I bostadsproduktionen i Helsingforsregionen understöds räntestödslån på 40 år med startbidrag. I den mellanmodell för borgen som inte omfattas av bestämmelserna om allmännyttighet används dessutom ett tidsbundet startbidrag som är begränsat till kommunerna i huvudstadsregionen. I den statsunderstödda räntestödsproduktionen som baserar sig på en självkostnadshyra tas även en 20-årig stödmodell i bruk där de begränsningar som följer av statsstödet är objektspecifika. Utgångspunkten för statens produktionsstöd är ett långvarigt behov av bostäder samt projektens ekonomiska hållbarhet. Den understödda bostadsproduktionen riktas i de stora stadsregionerna huvudsakligen till områden där behovet av boendelösningar till rimligt pris är stort.

Vid utvecklandet av bostadsområden betonas särskilt förorterna i de största städerna och åtgärder som skapar social enhetlighet och med hjälp av vilka man förbättrar serviceförmågan i områdena, invånarnas verksamhetsmöjligheter, inklusive invånarlokaler, samt områdenas funktionalitet. Boenderådgivningen utvecklas.

Bostadsproduktionens fördelning enligt region och produktionstyp

  2012 2013 2014
uppskattning
2015
uppskattning
         
ARA-produktion (delbeslut)        
Tillväxtcentrum 4 500 4 900 6 500 7 000
Det övriga landet 1 700 1 500 1 000 1 000
Bostäder i ARA-produktionen avsedda för grupper med särskilda behov 3 800 3 000 4 000 4 000
Andelen små bostäder av ARA-produktionen (normala hyres- och bostadsrättshus), % 73 70 70 70
Förändringen i bostadspriser, % 1,7 0,7 1 2
Förändringen i hyrorna i fritt finansierade bostäder, % 3,8 3,8 2 2
Förändringen i Aravahyror, % 3,6 3,8 3 3

Genomförandet av avsiktsförklaringen för Helsingforsregionen i de kommuner som anslutit sig till förklaringen

Mål Mål
på lång
sikt/år
2012
utfall
2013
utfall
2014
uppskattning
2015
uppskattning
           
Nya planer (bostäder) 13 000 11 000 11 900 13 000 13 000
Total bostadsproduktion (som påbörjas) 13 000 10 700 10 800 12 000 12 000
Statsunderstödd hyresbostadsproduktion (som påbörjas) 2 600 2 050 1 540 2 500 2 500

Antalet bostadslösa

  2012 2013 2014
uppskattning
2015
uppskattning
         
Enpersonshushåll, sammanlagt 7 850 7 500 7 500 7 500
Familjer, sammanlagt 450 420 400 400
Långtidsbostadslösa, sammanlagt 2 600 2 545 2 500 2 500

Statsunderstödd nyproduktion, ombyggnad och anskaffning av bostäder samt övrig bostadsproduktion 2013 och uppskattning för 2014—2015

  2013
utfall
bostäder
2014
uppskattning
bostäder
2015
uppskattning och fullmakter
bostäder
       
Påbörjade nya bostäder, sammanlagt 27 900 26 500 27 000
— räntestöd för bostadslån 6 255 7 500 8 000
— mellanmodell med fyllnadsborgen 162 1 000 2 000
— fritt finansierade bostäder och andra bostäder 21 500 18 000 17 000
Räntestödslån för reparationsverksamhet 6 927 12 000 4 500
Anskaffning av bostäder      
— bostadssparpremiesystemet 3 851 1 500 1 500
— räntestödslån, sociala hyresbostäder - 500 500
Statsborgen för hushållens bostadslån1) 15 600 15 000 15 000

1) Riktas huvudsakligen till anskaffningar, men även till reparationer och byggande.

Riskhanteringen i statens bostadsfond

Den statsunderstödda bostadsproduktionen ökar beloppet av statens borgensansvar. Att den nya understödda produktionen riktas i huvudsak till stora stadsregioner minskar dock borgensrisken i anknytning till lånen. Även de aravalån som staten beviljat tidigare koncentrerades till stora tillväxtcentrum.

Risker i anknytning till lånen följs upp i Finansierings- och utvecklingscentralen för boendets och Statskontorets gemensamma riskarbetsgrupp. Antalet försenade betalningar av gamla aravalån har ökat något under det senaste året. Enligt den riskmodell som utarbetats av Statskontoret finns trots detta ca 92 % av aravalånekapitalet i kommuner där risken är liten eller obetydlig. Betalningsproblemen koncentreras i huvudsak till områden med minskande befolkningsunderlag och de beror närmast på tomma bostäder som belastar samhällenas ekonomi.

Den ekonomiska situationen för problemtyngda samhällen lindras med hjälp av olika stöd och lättnader i anslutning till lånen samt genom att befria enskilda objekt från de begränsningar de är föremål för. I åtgärderna betonas kostnadseffektivitet. Förtida återbetalning av aravalån med hjälp av ersättande lånefinansiering underlättas dessutom genom fyllnadsborgen som beviljas av staten. Extra amorteringar av aravalån har under de två senaste åren uppgått till sammanlagt ca 543 miljoner euro.

Vid stöd till ombyggnad av bostadshus riktas stödet till objekt som även i fortsättningen ska användas länge. Antalet försenade betalningar av ägarbostadslån med statsborgen är i förhållande till lånestocken mycket litet och borgensersättningarna väntas fortsättningsvis hålla sig på en låg nivå.

  2012 2013 2014
uppskattning
2015
uppskattning
         
Aravalånebeståndet (mn euro, läget 31.3) 7 500 6 900 6 400 6 100
Borgen för räntestödslån för hyres- och bostadsrättshus (mn euro, läget 31.12) 8 200 8 300 9 300 10 300
Statens borgensansvar för ägarbostadslån (mn euro, läget 31.12) 2 000 2 000 2 100 2 200
Andelen aravalån med betalningsförseningar (270 dagar) av aravalånebeståndet (läget 31.3), % 0,22 0,29 0,5 0,3
Borgensersättningar som betalats för ägarbostadslån med statsborgen (1 000 euro) 620 700 700 800
Beslut om befrielse från arava-begränsningar (bostäder) 4 100 3 300 4 000 4 000

Stöd för boendet, utvecklingen 2013—2015 (mn euro)

  2013
utfall
2014
budget
2015
budgetprop.
       
Understöd som betalas ur statsbudgeten      
— Reparations- och energiunderstöd för bostäder 35.20.55 50,5 43,0 -
       
Stöd i form av skatteavdrag för räntor på bostadslån (uppskattning) 310 310 370
Allmänt bostadsbidrag 670 726 812
Bostadsbidrag för pensionstagare 468 492 508
Bostadstillägg för studerande 259 285 280
       
Understöd som betalas ur Statens bostadsfond      
Räntestöd      
— räntestöd för bostadslån 12,7 19,0 17,0
Fullmakter att bevilja understöd      
— startbidrag för räntestödslån 10,0 10,0 10,0
— startbidrag för borgenslån - - 3,0
— understöd för grupper med särskilda behov 120,0 120,0 120,0
— understöd till hyres- och bostadsrättshus för sanering av ekonomin 0,1 2,6 2,6
— rivningsbidrag 0,7 2,0 2,0
— understöd för byggande av kommunalteknik 10,0 15,0 15,0
— områdesspecifika understöd till kommuner i tillväxtcentrum 8,0 4,0 4,0
— rivningsackord för aravahus 0,3 3,5 3,5
— begränsningsackord för aravahus 0,3 1,5 1,5
— boenderådgivning 0,5 0,6 0,9
— startbidrag för ombyggnad 15,0 100,0 -
— understöd för reparation - - 35,0
— understöd för ändring av användningsändamål - - 2,0
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet, forsknings- och utvecklingspengar 0,7 0,7 0,7
       
Fullmakt att godkänna räntestödslån för bostadsproduktion 912 1 040 1 250
Statens borgensfullmakt för byggnadslån för hyresbostäder enligt mellanmodellen med fyllnadsborgen 21 285 285
Statens borgensfullmakt för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag - - 100
Ändring av den totala borgensfullmakten för ägarbostadslån 0 100 200

01. Omkostnader för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 4 943 000 euro.

Förklaring:Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet främjar hållbart boende till rimligt pris genom att stödja det med verkställighet, styrning och tillsyn samt därmed anknuten utvecklingsverksamhet. Centralen sköter uppgifter som finansieras med medel ur statens bostadsfond och statsbudgeten och som gäller räntestödslån för bostäder samt statsborgen och statsunderstöd samt finansierar forsknings- och utvecklingsprojekt för boende. Dessutom styr och övervakar centralen de allmännyttiga bostadssamfundens verksamhet och övervakar fastställandet av hyrorna för ARA-hyresbostäder, sköter riskhanteringen i fråga om lån och borgen samt ansvarar för informationstjänsterna i anslutning till boendet och bostadsmarknaden.

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet betonar i sin verksamhet uppgifter som gäller hyresbostadsproduktion till rimligt pris, boende för grupper med särskilda behov och utvecklande av bostadsbeståndet. Centralen beaktar i synnerhet en förbättrad energieffektivitet, den åldrande befolkningens bostadsbehov och utvecklandet av bostadsområden. Centralen ansvarar för tillsynen över förfarandet med energicertifikat och ser till att dataregistret för energicertifikat upprätthålls.

Miljöministeriet uppställer följande preliminära resultatmål för resultatet av verksamheten vid Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet 2015:

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet

  • — betonar i sin verksamhet främjandet av den normala produktionen av hyresbostäder till rimligt pris särskilt i fråga om Helsingforsregionen och andra avsiktsförklaringskommuner och utvecklar beviljandet av stöd
  • — betonar genomförandet av projekt genom konkurrensförfaranden så att kostnaderna för projekten inte överstiger en rimlig nivå
  • — riktar investeringsunderstöden för grupper med särskilda behov till de allra svagaste grupperna och stöder för sin del genomförandet av programmet för att förbättra äldres boende, verkställandet av det principbeslut som gäller boende för utvecklingsstörda och genomförandet av programmet för att minska långtidsbostadslösheten
  • — främjar förbättrandet av byggnaders energieffektivitet och en enhetlig samhällsstruktur
  • — ansvarar för tillsynen över fastställandet av hyror utifrån de reviderade bestämmelserna och säkerställer att självkostnadsprincipen genomförs
  • — främjar en lösning på problemen i fråga om hyreshussamfund som har ekonomiska svårigheter och som beviljats arava- och räntestödslån samt utvecklandet av bostadsbeståndet, fastighetsförvaltningen och den systematiska reparationsverksamheten
  • — utvecklar styrnings- och tillsynsverksamheten så att den är mera förutseende och har större inverkan och säkerställer samtidigt att stöden i samband med bostadsproduktionen riktas till invånarna
  • — ansvarar för genomförandet i praktiken av programmet för utvecklandet av bostadsområden samt för kommunikationen
  • — koncentrerar forsknings- och utvecklingsverksamheten till faktorer som gäller kvaliteten, ändamålsenligheten för boende och kostnaderna i fråga om ARA-bostäder med särskild betoning på de praktiska effekterna av resultaten.

De centrala prestationerna, utveckling

  2012
utfall
2013
utfall
2014
uppskattning
2015
uppskattning
         
Godkännande som räntestödslån, beslut st. 284 245 300 300
Understöd beviljade av ARA, utbetalningar st. 797 596 1 100 1 100
Understöd beviljade av kommunerna, utbetalningar st. 5 302 5 822 4 000 4 000
Understöd för byggande av hissar, beslut st. 131 70 170 170
Understöd för undanröjande av sanitära olägenheter, beslut st. 113 74 80 -
Understöd för utvecklande av bostadsområden, beslut st. - 53 50 50
Val av mottagare av överlåtelse 44 35 40 40
Befrielse från begränsningar, beslut st. 319 242 200 200
Upphandlingsbeslut som fattats med stöd av utvecklingspengar 32 27 25 25
Styrnings- och kontrollbesök i kommunala hyreshus och allmännyttiga samfund 14 22 18 18
Styrningsbesök i anslutning till riskhantering 12 11 12 12
Kontrollbesök i kommunerna i anslutning till beviljandet av reparations- och energiunderstöd, antal 5 5 5 5

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

  2013
utfall
2014
ordinarie
budget
2015
budgetprop.
       
Bruttoutgifter 4 562 5 115 5 039
Bruttoinkomster - 96 96
Nettoutgifter 4 562 5 019 4 943
       
Poster som överförs      
— överförts från föregående år 1 209    
— överförts till följande år 1 489    

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Den inbesparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna -7
Indexhöjning av hyresutgifterna 8
Löneglidningsinbesparing -8
Lönejusteringar 21
Produktivitetsinbesparing i omkostnaderna -26
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) -6
Ytterligare besparing i omkostnaderna -58
Sammanlagt -76

2015 budget 4 943 000
2014 budget 5 019 000
2013 bokslut 4 842 000

(37.) Understöd för planläggning och styrning av markanvändningen (reservationsanslag 3 år)

Förklaring: Det föreslås att momentet och anslaget under det stryks i budgeten.


2014 budget 500 000
2013 bokslut 2 000 000

(55.) Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år)

Förklaring:Det föreslås att momentet och anslaget under det stryks i budgeten.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Programmet för att förbättra äldres boende (hissunderstöd) -3 000
Överföring av reparationsunderstöd till Bostadsfonden -25 000
Sparbeslut -15 000
Sammanlagt -43 000

2014 budget 43 000 000
2013 bokslut 50 500 000

60. Överföring till statens bostadsfond

Under momentet beviljas inget anslag.

Räntestödslån och statliga borgensförbindelser

År 2015 får det av statens bostadsfonds medel får lån enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001) och lån enligt lagen som gäller kort räntestöd för hyresbostadslån godkännas som understödda räntestödslån till ett belopp av sammanlagt högst 1 250 000 000 euro.

År 2015 får lån enligt lagen om statsborgen för byggnadslån för hyresbostäder (856/2008) godkännas som borgenslån så att beloppet av det borgensansvar som föranleds staten är sammanlagt högst 285 000 000 euro.

År 2015 får lån enligt lagen om statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolagshus godkännas som borgenslån så att beloppet av det borgensansvar som föranleds staten är sammanlagt högst 100 000 000 euro.

År 2015 får lån enligt lagen om statsborgen för återbetalning av aravalån (868/2008) godkännas som borgenslån så att beloppet av det borgensansvar som föranleds staten är sammanlagt högst 1 000 000 000 euro.

Det totala beloppet av statens ansvar enligt lagen om statsborgen för ägarbostadslån (204/1996) får i fritt finansierade lån och bsp-lån vara sammanlagt högst 2 500 000 000 euro vid utgången av 2015. Lån som beviljas enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån omfattas dessutom av statens ansvar enligt fullmakten att godkänna lånen.

Av statens bostadsfonds medel betalas räntestöd, räntegottgörelser och kreditreserveringsersättningar enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån, lagen om räntestödslån för anskaffande av bostäder (867/1980), lagen om räntestöd för bostadsrättshuslån (1205/1993), lagen om räntestöd för byggnadslån för hyresbostäder år 2009 och 2010 i syfte att främja sysselsättningen inom byggbranschen, lagen som gäller kort räntestöd för hyresbostadslån, lagen om räntestöd för ägarbostadslån, lagen om räntestöd för lån för bostadsaktiebolagshus och lagen om räntestödslån för anskaffande av ägarbostad (639/1982). Av bostadsfondens medel täcks dessutom de statliga ansvarsförbindelserna enligt 9 och 9 a § i lagen om räntestödslån för anskaffande av bostäder, 10 § i lagen om räntestöd för bostadsrättshuslån, lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån, lagen om statsborgen för byggnadslån för hyreshus, lagen om räntestöd för byggnadslån för hyresbostäder år 2009 och 2010 i syfte att främja sysselsättningen inom byggbranschen, lagen som gäller kort räntestöd för hyresbostadslån, lagen om statsborgen för återbetalning av aravalån, lagen om statsborgen för ägarbostadslån samt lagen om statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolagshus.

Uppskov, skuldsaneringar och ackord

För att lindra svårigheter som uppstått oberoende av den som tagit ett personligt aravalån kan det 2015 med stöd av 46 § i aravalagen och 28 § i aravaförordningen (1587/1993) beviljas uppskov med betalningen av räntor eller amorteringar på lån eller bådadera till ett belopp av sammanlagt högst 15 000 euro.

Statskontoret har rätt att i samband med den frivilliga skuldsanering som avses i 78 § i lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/1993) och det frivilliga skuldarrangemang som avses i 97 § i lagen om företagssanering (47/1993) efterskänka en del av lånekapitalet och räntan på bostadslån som beviljats av statens medel och som ska betalas tillbaka till bostadsfonden.

Statskontoret har rätt att på frivillig väg sälja en aravahyresbostad eller ett aravahyreshus i stället för att sälja det på exekutiv auktion och rätt att efterskänka en del av kapitalet för statliga bostadslån, om de kreditförluster som föranleds staten väntas bli mindre genom frivillig försäljning än genom exekutiv auktion.

När aravahyreshus som permanent står tomma rivs i områden med minskande befolkningsunderlag får statens ansvar för aravalånekapital i enlighet med 17 a § i aravabegränsningslagen (1190/1993) uppgå till högst 3 500 000 euro 2015. Om det är nödvändigt för att förhindra större kreditförluster i områden där bostadsbehovet minskar, får dessutom statens ansvar för aravalånekapital med stöd av 16 a § i aravabegränsningslagen uppgå till sammanlagt högst 1 500 000 euro 2015.

Understöd

År 2015 får det av statens bostadsfonds medel beviljas understöd enligt lagen om understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov (1281/2004) för sammanlagt högst 120 000 000 euro.

År 2015 får det av statens bostadsfonds medel med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) beviljas tidsbundna startbidrag till ett sammanlagt belopp av högst 10 000 000 euro i de kommuner som förbundit sig till avsiktsförklaringen mellan staten och kommunerna i Helsingforsregionen. Startbidrag får beviljas dem som låter bygga hyresbostäder enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001) med en begränsningstid på 40 år för användning av och överlåtelse till andra än grupper med särskilda behov. Startbidraget uppgår till 10 000 euro per ovan avsedd bostad. Understödet beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet.

År 2015 får det av statens bostadsfonds medel med stöd av statsunderstödslagen beviljas tidsbundna startbidrag till ett sammanlagt belopp av högst 3 000 000 euro i kommunerna i huvudstadsregionen till dem som bygger hyresbostäder enligt lagen om statsborgen för byggnadslån för hyresbostäder (856/2008). Startbidraget uppgår till 5 000 euro per ovan avsedd bostad. Understödet beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet.

År 2015 får det i huvudstadsregionen av statens bostadsfonds medel med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) beviljas understöd för ändring av användningsändamål till ett sammanlagt belopp av högst 2 000 000 euro för ombyggnad av kontors- och industribyggnader till hyresbostäder. Understödet uppgår till högst 10 procent av de godkända ändringskostnaderna. Bostäderna ska användas som hyresbostäder i minst 5 år. Om understöd beviljas låneobjekt genom ombyggnadslån för boende i hyresbostad enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001), uppgår understödet till högst 20 procent av de godkända ändringskostnaderna. Understödet beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet.

År 2015 får det av statens bostadsfonds medel beviljas understöd enligt lagen om understöd för reparation av bostäder, energiunderstöd och understöd för sanitära olägenheter (1184/2005) till ett sammanlagt belopp av högst 35 000 000 euro.

År 2015 får det av statens bostadsfonds medel beviljas understöd enligt lagen om understöd för sanering av ekonomin i hyreshussamfund och bostadsrättshussamfund (1030/2008) till ett sammanlagt belopp av högst 2 600 000 euro, av vilket Statskontoret får använda högst 100 000 euro för kostnader för utredningar och åtgärder som främjar saneringen av ekonomin och planeringen av underhåll i fråga om bostadssamfund som har ekonomiska svårigheter.

År 2015 får det av statens bostadsfonds medel med stöd av statsunderstödslagen beviljas rivningsunderstöd för bostäder till ett sammanlagt belopp av högst 2 000 000 euro enligt vad som närmare bestäms genom statsrådets förordning om bidrag till kostnader för rivning av aravahyreshus (79/2006).

Av statens bostadsfonds medel får det 2015 med stöd av statsunderstödslagen beviljas tidsbundna projektbaserade understöd till ett sammanlagt belopp av högst 15 000 000 euro enligt vad som närmare bestäms genom statsrådets förordning om statsunderstöd som åren 2013—2015 beviljas för byggande av kommunalteknik i nya bostadsområden (810/2012).

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet får med stöd av statsunderstödslagen av statens bostadsfonds medel 2015 bevilja sammanlagt högst 900 000 euro för boenderådgivning. Understödet uppgår till högst 35 procent av kostnaderna. Understöd kan inte beviljas om understödstagaren har beviljats annat understöd för samma kostnader.

År 2015 får det av Statens bostadsfonds medel med stöd av statsunderstödslagen beviljas tidsbundna understöd för att främja bostadsområdens livskraft och för att förhindra segregation till ett sammanlagt belopp av högst 4 000 000 euro. Understöd kan beviljas städer med tillväxtcentrum. Ett villkor för att understöd ska beviljas är att utvecklandet av bostadsområdena utgör en del av kommunens strategiska planering. Understöd kan beviljas för planering, utveckling och genomförande av lokaler och åtgärder som stärker områdets gemenskap och livskraft, för förbättring av förutsättningarna för kompletterande byggande samt för förbättring av boendemiljöns kvalitet och för en boendemiljö utan hinder. Understöd kan även beviljas forskningsinstitutioner för forskning som främjar genomförandet av ovannämnda projekt samt för produktion av undervisningsmaterial för etablering av goda verksamhetsmodeller. Dessutom kan miljöministeriet och Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet använda 200 000 euro per år till information i anslutning till utvecklandet av bostadsområden och deras byggnadsbestånd. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet godkänner kostnaderna för projekt som understöds och beviljar understödet. Understödet får uppgå till högst 20 procent av kostnaderna. När det gäller forsknings- och utredningsprojekt kan understödet uppgå till 80 procent.

Forskning och utveckling

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet får 2015 använda högst 700 000 euro av statens bostadsfonds medel till att finansiera forskning och utveckling kring boendet i enlighet med den dispositionsplan som miljöministeriet fastställt.

Fullmakter att anskaffa medel

Bostadsfonden får samtidigt ha lån för totalt högst 500 000 000 euro.

Förklaring:I syfte att göra utbudet av hyresbostäder mångsidigare överlämnar regeringen i samband med budgetpropositionen till riksdagen en proposition med förslag till lag som gäller kortfristigt räntestöd för hyresbostadslån. Vid sidan av det nuvarande räntestödssystemet upprättas det en ny räntestödsmodell där begränsningstiden är 20 år och det statliga stödet är mindre än i nuläget. Det säkerställs samtidigt att det nuvarande 40-åriga räntestödslånet är konkurrenskraftigt.

Räntestödslån som beviljas för byggande av egnahemshus slopas på grund av den ringa efterfrågan på dem.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag som gäller statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag. Avsikten är att förbättra finansieringsförutsättningarna för ombyggnad av bostadsaktiebolagshus i synnerhet i förorterna samt att främja långsiktig och planmässig fastighetshållning. Statsborgen ska börja användas i stället för räntestödslån för ombyggnad av bostadsaktiebolag som nu kommer att slopas.

För att trygga tillgången på arbetskraft och näringslivets konkurrenskraft främjas utbudet av s.k. normala hyresbostäder genom ett startbidrag för hyresbostäder enligt den 40-åriga räntestödsmodellen som gäller till utgången av 2015. Understödet inriktas på Helsingforsregionen med beaktande av att situationen i Helsingforsregionen avviker från situationen i det övriga landet när det gäller kostnader och efterfrågan. I denna region erbjuder bostadsmarknaden inte i tillräcklig omfattning bostäder till rimliga priser för hushåll med små- eller medelstora inkomster, vilket utgör ett hot mot den ekonomiska tillväxten i regionen och samhällets allmänna intresse. Med startbidraget kan man förbättra små och medelstora aktörers förutsättningar att bygga hyresbostäder till rimligt pris genom att minska projektets behov av eget kapital.

I syfte att öka utbudet av hyresbostäder i huvudstadsregionen och göra det mångsidigare ska även beviljandet av de tidsbundna startbidrag i anslutning till borgenslån för byggande av hyresbostäder som tagits i bruk 2014 fortsätta. Understöden används för att stödja byggande av 600 bostäder per år. Även detta startbidrag minskar projektets behov av eget kapital.

I huvudstadsregionen tas även ett understöd för ändring av användningsändamål i bruk för att främja att kontors- och industribyggnader byggs om till hyresbostäder. För att understödet ska uppfylla kraven i EU:s bestämmelser om statligt stöd beviljas stödet som de minimis-stöd av mindre betydelse (kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013, EUT 24.12.2013), om inte understödet beviljas genom räntestödslån för låneobjekt som ska användas som sociala hyresbostäder till rimligt pris. I fråga om objekt för vilka räntestödslån beviljas innebär understödet att eget kapital inte behövs för objekten som ska byggas om. Understödet används för att stödja byggandet av uppskattningsvis ca 100 nya hyresbostäder.

Understöd enligt lagen om understöd för reparation av bostäder, energiunderstöd och understöd för sanitära olägenheter (1184/2005) beviljas för reparation av bostäder för äldre och handikappade, byggande av hissar och reparationer i syfte att avlägsna rörelsehinder i bostadshus. Dessutom beviljas understöd för undersökning av konstruktioner i fuktskadade byggnader som orsakar hälsoskador. Andra reparationsunderstöd enligt den nämnda lagen beviljas inte. Energiunderstöd beviljas understödstagarhushåll med små inkomster, när åtgärden gäller ett bostadshus som består av högst två bostadslägenheter. Andra energiunderstöd beviljas inte.

Enligt statsrådets bostadspolitiska åtgärdsprogram stöds åren 2013—2015 byggande av kommunalteknik i bostadsområden med understöd på 30 procent för byggande av kommunalteknik. För understöd reserveras årligen 15 miljoner euro. Genom understödet främjas byggandet av nya bostadsområden i tillväxtcentrum som har ingått MBT-intentionsavtal med staten. Understödet främjar samarbetet mellan kommunerna, en enhetlig samhällsstruktur samt en energieffektiv bostadsproduktion till rimligt pris. En förutsättning för att understöd beviljas är att kommunen uppvisar en redogörelse för genomförande av intentionsavtalet.

Understödet till boenderådgivningen fortsätter i anslutning till boendet för personer som behöver särskilt stöd i sitt boende. Genom verksamheten kan kostnaderna som föranleds av hyresskulder och vräkningar minskas. Boenderådgivning omfattar i allt högre grad att arbeta med personer med svåra sociala problem. Det är därför nödvändigt att boenderådgivningen utvecklas å ena sidan inom miljöministeriets förvaltningsområde i anslutning till fastighetshållning och å andra sidan på ett övergripande sätt som en mer omfattande och områdesspecifikt verkningsfull socialservice som hör till social- och hälsovårdsministeriet förvaltningsområde. I syfte att vidare utveckla och etablera boendeverksamheten 2015—2017 så att den blir en permanent verksamhet höjs understödets belopp till högst 35 procent. Samtidigt höjs fullmakten att bevilja understöd till 0,9 miljoner euro.

För genomförandet av det förvaltningsövergripande programmet för att främja bostadsområdenas livskraft och förhindra segregation reserveras för understöd årligen 4 miljoner euro 2013—2015 i enlighet med det bostadspolitiska åtgärdsprogrammet.

År 2015 är statens bostadsfond i praktiken skuldfri. För att jämna ut de tidsmässiga skillnaderna mellan de åligganden som betalas ur bostadsfonden och de inkomster som flyter in till fonden och för att säkerställa fondens likviditet ska fonden vid behov snabbt kunna anskaffa medel. Bostadsfondens skuld uppgick den 31 december 2013 till 280 miljoner euro.

Bostadsfondens finansieringsstruktur beräknas 2015 vara följande:

Bostadsfondens finansieringsstruktur 2015 (mn euro)

   
Uppskattat saldo 1.1.2015 100
Inkomster  
— Inkomster från bostadslån 565
— Inkomster från borgensavgifter 10
Utgifter  
— Utgifter för räntestöd och understöd 250
— Överföringar till budgeten 66
Uppskattat saldo 31.12.2015 359

2015 budget
2014 II tilläggsb.
2014 I tilläggsb.
2014 budget
2013 bokslut

64. Understöd för vård av byggnadsarvet (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 850 000 euro.

Anslaget får användas

1) till understöd till privata ägare och samfund som främjar vården av byggnadsarvet för underhåll, skydd och förbättring av kulturhistoriskt värdefulla objekt och deras omedelbara omgivning

2) till ersättningar som betalas med stöd av 13 § i lagen om skyddande av byggnadsarvet (498/2010) och till utgifter som orsakas staten för verkställande av skyddet

3) till understöd till kommuner enligt 57 § 3 mom. i markanvändnings- och bygglagen (132/1999).

Understöd för vården av byggnadsarvet får beviljas till högst 50 % av kostnaderna för åtgärderna.

Förklaring:Anslaget används huvudsakligen till att ge privata ägare understöd för att trygga bevarandet av ett värdefullt byggnadsarv i enlighet med skyddsvärdena.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

   
Omfördelning -500
Sammanlagt -500

2015 budget 850 000
2014 budget 1 350 000
2013 bokslut 1 350 000