Hoppa till innehåll
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         10. Militärt försvar
         30. Militär krishantering

Statsbudgeten 2015

Huvudtitel 27

FÖRSVARSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:

Beskrivning av verksamhetsmiljön

Utöver utvecklingen i närområdet påverkas Finlands försvar av förändringarna i den globala omvärlden, av ekonomin och av behovet av internationellt samarbete. Finlands ställning är en kombination av traditionell geopolitik och en samarbets - och konkurrenssituation till följd av ökat ömsesidigt beroende.

Vårt säkerhetsläge är stabilt, även om den globala omvärlden präglas av oförutsebarhet, ömsesidigt beroende och snabba förändringar. Krigföringen omfattar utöver militära maktmedel och påtryckningsåtgärder också olika slag av asymmetriska metoder och kombinationer av olika maktmedel. Bland framtida påverkningsmedel framträder också informations- och cyberkrigföring, kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot (Chemical, Biological, Radiological and Nuclear, CBRN), cyberhot och terrorism. Till följd av den teknologiska utvecklingen och ett allt mera sårbart samhälle ökar också påverkningsmöjligheterna för icke-statliga aktörer. Tryggandet av den gemensamma omvärlden (hav, luft, rymd, cyber) blir allt viktigare. Klimat-, råvaru- och energifrågor ökar betydelsen av framför allt det arktiska området.

När antalet olika hotbilder ökar, kvarstår risken för användning av militära maktmedel. Den säkerhetspolitiska betydelsen av närområdet blir allt viktigare. Många stater förbereder sig fortfarande på konventionell krigföring på samma gång som de utvecklar ett urval av nya metoder. Också Finland kan bli utsatt för påtryckning eller maktmedel vid en allmäneuropeisk eller regional kris. Försvarsförmågan förblir viktig och samtidigt blir kraven på den allt mer mångfasetterad.

Inom den närmaste framtiden är knappa resurser inom den offentliga sektorn den trend som råder. Majoriteten av de europeiska staterna försöker nå en balans mellan uppgifter och begränsade resurser. Det finns en risk att Finlands statsfinanser till följd av den prognostiserade tillväxten också i framtiden fortsätter att visa ett underskott, och den finansiella situationen inom den offentliga ekonomin beräknas fortsättningsvis vara en utmaning också på lång sikt. Ekonomiska konjunkturer, strukturomvandlingen i samhället och hållbarhetsunderskottet påverkar verksamheten inom alla förvaltningsområden.

De framtida hoten riktar sig mot samhällena i sin helhet. Tryggandet av samhällets vitala funktioner, förmågan att tåla kriser och försörjningsberedskapen är centrala faktorer som även påverkar försvaret. Inriktningen av samhällets resurser på långvariga och storskaliga försvarsåtgärder blir i framtiden en större utmaning än tidigare. Det är i praktiken omöjligt att upprätthålla försörjningsberedskapen enbart med hjälp av nationella åtgärder och resurser. I en krissituation är det stöd som fås från det övriga samhället samt stödet från strategiska partner och stödet genom försvarssamarbetet avgörande för att det militära försvaret ska kunna realiseras.

En förutsättning för försvaret är att den nationella försvarsförmågan upprätthålls och att ett internationellt samarbete som stöder försvarsförmågan utvidgas och fördjupas. Försvarsförmågan ska ses som en helhet i vilken det ingår en inre (nationell) och en yttre (internationell) dimension som stöder varandra. Målet är att upprätthålla en försvarsförmåga som står i relation till säkerhetsmiljön och resurserna, att utveckla försvaret som en del av den övergripande säkerheten och att fördjupa det internationella samarbetet.

Samhälleliga effektmål

För försvarsministeriets förvaltningsområde uppställs följande samhälleliga effektmål:

Försvarspolitik som främjar Finlands intressen

Målet för försvarspolitiken är en försvarsförmåga som bildar en förebyggande tröskel mot användningen av militära maktmedel och hot om detta.

Ett effektivt försvarssystem

Försvarsförmågan bygger på försvarssystemets kapaciteter och det stöd som dessa får genom nationellt och internationellt samarbete. Försvarssystemet utgör en helhet vars främsta delar är ledningssystemet, spanings- och övervakningssystemet, logistiksystemet samt stridssystemet som består av arméns, marinens och flygvapnets trupper och system. Systemet som gäller trupproduktion och systemet för verksamhetsstyrning stöder planeringen, uppbyggnaden och upprätthållandet samt användningen av försvarssystemets kapaciteter. Försvarssystemets kapaciteter utnyttjas för att fullgöra försvarsmaktens lagstadgade uppgifter. Målbilden utgår från att ett effektivt försvarssystem förebygger och vid behov avvärjer militära hot mot vårt land och därigenom tryggar den nationella suveräniteten och statsledningens handlingsfrihet. 

Ett tryggt samhälle

Utöver att försvarsförvaltningen upprätthåller ett effektivt försvarssystem får det övriga samhället stöd genom dess kapacitet, resurser och kunnande. Genom sin verksamhet främjar försvarsförvaltningen den övergripande säkerheten i samhället. Säkerhetskommittén, som finns vid försvarsministeriet, samordnar den övergripande säkerheten med målet att trygga samhällets vitala funktioner i samarbete med myndigheterna, näringslivet samt organisationer och medborgare. Målet med samordningen av den övergripande säkerheten är att upprätthålla samhällets vitala funktioner i alla situationer. Vid samordningen iakttas principerna i säkerhetsstrategin för samhället.

Stärkande av den internationella säkerheten

Krishanteringen är ett viktigt instrument för Finlands säkerhetspolitik. Med stöd av den strävar Finland efter att främja stabiliteten i konfliktområden i världen. Militär krishantering är en del av Finlands försvar. Genom internationell krishantering förebyggs och begränsas kriser och de följder dessa kan ha för Finlands del. Deltagandet i insatserna utvecklar den beredskap och den förmåga som Finland behöver för sitt eget försvar och vid kriser som påverkar Finland. Finland strävar efter att öka effektiviteten i sin krishanteringsverksamhet och att förbättra sin förmåga att delta också i krävande internationella krishanteringsuppdrag på ett heltäckande sätt och på ett sätt som beaktar Finlands kompetensområden.

Försvarsministeriets förvaltningsområdes utgifter i anslutning till effektmålen (mn euro)1)

  2013
utfall
2014
prognos
2015
uppskattning
       
Försvarspolitik som främjar Finlands intressen 10 16 16
Ett effektivt försvarssystem 2 412 2 328 2 289
Ett tryggt samhälle 21 4 4
Stärkande av den internationella säkerheten 55 64 41
Sammanlagt 2 498 2 412 2 350

1) Utfall enligt kassaprincipen år 2013. Inkluderar varken mervärdesskatteutgifter eller de underhållsutgifter för krishanteringsstyrkorna som budgeterats under UM:s huvudtitel.

Jämställdhet mellan könen

Inom försvarsministeriets förvaltningsområde förbinder man sig att främja jämställdheten mellan könen i allt beslutsfattande med beaktande av förvaltningsområdets särdrag.

I syfte att främja jämställdhet och likabehandling tillämpar försvarsministeriet, försvarsmakten och försvarsförvaltningens byggverk jämställdhets- och likabehandlingsplaner som är inriktade på den avlönade personalen inom förvaltningsområdet samt inom försvarsmakten också till krishanteringspersonalen och de värnpliktiga. Målet är att främja utvecklandet av en jämställd arbetsmiljö och ledning, bl.a. genom att ingripa och att slopa verksamhetsmetoder som kan leda till ojämställdhet. Faktorer som, med beaktande av olika arbetstagar- och åldersgrupper, ska följas upp i verksamheten är bl.a. löner, karriärplanering, utbildning, frånvaro, samordning av arbetslivet och familjen, arbetsplatsmobbning samt trakasserier av olika slag. Uppföljningen av iakttandet av jämställdhet och likabehandling i fråga om försvarsförvaltningens avlönade personal sker genom regelbundna arbetsklimatsundersökningar. När det gäller beväringar sker motsvarande uppföljning genom slutenkäter för beväringarna.

Försvarsförvaltningen genomför principerna för FN:s säkerhetsråds resolution 1325 "Kvinnor, fred och säkerhet" i alla militära krishanteringsinsatser. I resolution 1325 och i det nationella handlingsprogram som stöder resolutionen betonas det att man vid krishantering och återuppbyggnad av samhällen bättre än tidigare ska beakta kvinnornas ställning och specifika problem, garantera deras säkerhet och stödja deras delaktighet i olika politiska processer. Försvarsförvaltningens mål är att på ett mera övergripande sätt införliva jämställdhets- och likabehandlingsaspekter med krishanteringsverksamheten redan i utbildningsfasen. Målet är att i krishanteringsuppdrag öka både kvinnornas andel av krishanteringspersonalen och antalet gender-rådgivare och gender-kontaktpersoner. Försvarsförvaltningen deltar dessutom i NORDEFCO (Nordic Defence Cooperation) där man främjar jämställdhet och likabehandling inom krishanteringsverksamheten.

Försvarsmaktsreformen påverkar förvaltningsområdets personal både i form av en minskning och en omplacering av personalen. Likabehandling och jämställdhet i fråga om personalen har beaktats i alla faser av planeringen och genomförandet. Personalkonsekvenserna och personalminskningarna berör alla ålders- och personalgrupper. Det beräknas att 2 000 uppgifter inom försvarsmakten överförs till en annan ort till följd av organisationsförändringarna i samband med reformen. Det totala antalet anställda vid försvarsmakten kommer att minska med ca 2 100 personer före år 2015. Antalet soldater beräknas minska med 670 personer och antalet civila med 1 430 personer. Minskningen genomförs till största del via pensionsavgång. Antalet personer inom försvarsmakten som berörs av uppsägningshot är under 500. Av dem är 56 % kvinnor och 44 % män. Till följd av försvarsmaktsreformen minskar verksamhetsvolymen vid Försvarsförvaltningens byggverk, vilket för personalens del leder till att antalet årsverken minskar med cirka 12 procent. Av de personer som berörs av omställningen är cirka 71 procent män och 29 procent kvinnor.

Ansvaret för nivå 2 av underhållet av arméns och marinens materiel överförs på Millog Oy i form av ett strategiskt partnerskap. Genom omorganiseringen överförs den personal som sköter underhållsuppgifter i sin helhet till Millog Oy. Det är sammanlagt fråga om 354 personer. I samband med överlåtelsen av förvaltningens säkerhetsnätsprojekt överförs 154 uppgifter från försvarsmakten till Suomen Turvallisuusverkko Oy. Av de personer som överförs i samband med båda projekten är majoriteten män.

Förbättring av produktiviteten

En ökad produktivitet inom den offentliga sektorn utgör en del av regeringens ekonomisk-politiska strategi enligt regeringsprogrammet. För försvarsministeriets förvaltningsområde utgörs effektivitets- och resultatprogrammet enligt regeringsprogrammet av en helhet som genomförs genom försvarsmaktsreformen och vars ekonomiska konsekvenser ingår i statsrådets gällande rambeslut.

Fullmakter enligt moment under en huvudtitel (mn euro)

    2014
ordinarie
budget
2015
budgetprop.
       
27.10.01 Försvarsmaktens omkostnader (reservationsanslag 2 år)    
  — beställningsfullmakter 113,3 707,7
27.10.18 Anskaffning av försvarsmateriel (reservationsanslag 3 år)    
  — beställningsfullmakter 452,9 155,6

Förvaltningsområdets anslag 2013—2015

    År 2013
bokslut
1000 €
År 2014
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2015
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2014—2015
    1000 € %
 
01. Försvarspolitik och förvaltning 347 315 360 174 358 452 -1 722 0
01. Försvarsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 20 145 20 183 19 840 -343 -2
21. Produktivitetsanslag för försvarsministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) 1 755 2 315 2 875 560 24
29. Mervärdesskatteutgifter inom försvarsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 324 265 337 676 335 737 -1 939 -1
(40.) Understöd till Leijona Catering Oy (reservationsanslag 3 år) 1 150 0
10. Militärt försvar 2 443 142 2 329 861 2 291 398 -38 463 -2
01. Försvarsmaktens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 1 784 193 1 857 426 1 842 710 -14 716 -1
18. Anskaffning av försvarsmateriel (reservationsanslag 3 år) 656 871 470 357 446 810 -23 547 -5
50. Stödjande av försvarsorganisationernas verksamhet (fast anslag) 2 078 2 078 1 878 -200 -10
30. Militär krishantering 61 486 60 076 37 528 -22 548 -38
20. Utrustnings- och förvaltningsutgifter för militär krishantering (reservationsanslag 2 år) 61 478 60 066 37 518 -22 548 -38
95. Kursfluktuationer (förslagsanslag) 8 10 10 0
Sammanlagt 2 851 943 2 750 111 2 687 378 -62 733 -2
  Det totala antalet anställda 14 570 14 440 12 680