Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2015
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänt
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
       29. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
         01. Förvaltning
         20. Närings- och innovationspolitik
         30. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik
         40. Företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet
         50. Regionutveckling och strukturfondspolitik
         60. Energipolitik
              01. Energimyndighetens omkostnader
              28. Främjande av materialeffektiviteten
              40. Energistöd
              41. Investeringsstöd för LNG-terminaler
              42. Statligt stöd för tryggande av elförsörjningen
              43. Kyotomekanismerna
              44. Produktionsstöd för förnybar energi
         70. Integration
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2015

60. EnergipolitikPDF-versio

Förklaring: Som en del av näringspolitiken flätas energipolitiken också ihop med klimat-, ekonomi-, konsument- och miljöpolitiken. I den nationella omvärlden ställs ramvillkoren för energipolitiken av finanspolitiken, sysselsättningsmålen samt av klimat- och miljökraven. I den internationella omvärlden accentueras säker tillgång till energi, differentiering i världsmarknadspriserna på bränslen, målsatta riktlinjer för energi- och klimatpolitiken och åtgärder som dessa föranleder inom Europeiska unionen samt bromsning av klimatförändringen.

Europeiska unionen har förbundit sig att före 2020 ensidigt minska sina växthusgaser med 20 % från 1990 års nivå. EU har dessutom förbundit sig att öka andelen förnybar energi till 20 % inom hela unionen fram till år 2020. För energieffektiviteten har ställts ett gemensamt mål för EU att effektivera energianvändningen med 20 % fram till 2020 jämfört med en utveckling som skulle genomföras utan nya åtgärder. Förbättrad energieffektivitet har tagits till ett allmänt mål för Europa 2020. I Europa har en gemensam diskussion inletts om målen fram till 2030.

Som en del av EU:s gemensamma mål bör Finland minska utsläppen från funktioner som inte omfattas av handeln med utsläppsrätter (bl.a. utsläpp från markbunden trafik och husrelaterad uppvärmning) med 16 % från 2005 års nivå fram till år 2020. Under samma period ska användningen av förnybar energi öka från 28,5 % till 38 % räknat från slutanvändningen av energi. Utsläppen av de funktioner som omfattas av handeln med utsläppsrätter bör i EU minska med i snitt 21 %. Dessutom ska andelen biobränslen i trafiken år 2020 utgöra minst 10 %. Målen innebär bl.a. att uppgången i förbrukningen av energi bör vändas i en nedgång redan under detta årtionde. Enligt uppdateringen av energi- och klimatstrategin som blev färdig våren 2013 håller Finland på att nå de mål som uppställts för 2020.

I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet för resultatområdet energipolitik i samarbete med koncernens övriga resultatområden preliminärt upp följande mål för samhälleliga verkningar, härledda ur riktlinjerna för koncernstrategins mål och resultatområdets övriga strategier för 2015:

 2011
utfall
2012
utfall
2013
uppskattning
2014
uppskattning
2015
uppskattning
      
— Energisjälvförsörjning (%)4650505050
— Elmarknadens funktion förbättras (EU:s index för konsumenttillfredsställelsen, MPI-värdet för el)7475767676
— Användningen av förnybar energi i % av slutanvändningen (%)3435343434
— Slutanvändningen av energi/bruttonationalprodukten minskar (TJ/BNP, mn euro)5,85,7< 5,7< 5,7< 5,7

01. Energimyndighetens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 8 994 000 euro.

Förklaring: Energimyndigheten har till uppgift att övervaka och främja el- och naturgasmarknaden, minskningen av utsläpp, energieffektiviteten och användningen av förnybar energi.

Energimyndighetens tillsynsuppgifter har utvidgas i och med att den är nationell tillsynsmyndighet enligt REMIT-förordningen om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi. De tilläggsresurser som de ökade uppgifterna kräver har beaktats vid dimensioneringen av anslaget under momentet.

I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för Energimyndigheten för 2015:

 2013
utfall
2014
mål
2015
mål
    
Funktionell effektivitet   
— Totalproduktivitetsindex1299292
Produktion och kvalitetsledning   
Den tillsyn som gäller el- och naturgasnätverksamheten, utsläppshandeln och förnybar energi fungerar väl och arbetet med att främja energieffektivitet och förnybar energi ger goda resultat (kundförfrågan, skala 1—5)3,73,63,7

Hantering och utveckling av mänskliga resurser

 2013
utfall
2014
mål
2015
mål
    
Utvecklingen av årsverken 63,66769
Arbetstillfredsställelse totalt (1—5)3,663,73,7

Beräknad användning av anslaget (euro)

  
Främjande av energisparande och användning av förnybar energi 3 250 000
Omkostnader 5 744 000
Sammanlagt8 994 000

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

 2013
utfall
2014
ordinarie
budget
2015
budgetprop.
    
Bruttoutgifter6 84710 54610 444
Bruttoinkomster1 6511 6741 450
Nettoutgifter5 1968 8728 994
    
Poster som överförs   
— överförts från föregående år524  
— överförts till följande år497  

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Genomförandet av REMIT-förordningen (2 årsv., överföring från moment 32.01.21)250
Den inbesparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna-12
Indexhöjning av hyresutgifterna9
Löneglidningsinbesparing-7
Lönejusteringar17
Produktivitetsinbesparing i omkostnaderna-45
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.)16
Ytterligare besparing i omkostnaderna -106
Sammanlagt122

2015 budget8 994 000
2014 budget8 872 000
2013 bokslut5 169 000

28. Främjande av materialeffektiviteten (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 500 000 euro.

Anslaget får användas

1) för sådan utrednings- provnings-, metodutvecklings- och informationsverksamhet som främjar materialeffektiviteten

2) delfinansiering av andra EU-godkända projekt än sådana som finansieras ur strukturfonderna

3) mindre betydande kostnadsandelar av bidragskaraktär till ett belopp av högst 130 000 euro som utbetalas i samband med utvecklingen av kartläggningen av materialflöden i företagen och som anknyter till företagens försök som gäller kartläggning av materialflöden.

I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring: Anslaget ska användas för projekt som anknyter till verkställande av det nationella programmet för materialeffektivitet, som offentliggjordes i december 2013. Genom projekten främjas materialeffektiviteten i produktionen så att företagens konkurrenskraft förbättras och de skadliga miljökonsekvenserna minskar. Anslaget används också för försök som gäller kartläggning av materialflöden.

Samhälleliga effektmål
  • — En effektivare användning av material ökar energieffektiviteten och konkurrenskraften och främjar en övergång till hållbara produktions- och konsumtionsmönster.

2015 budget500 000
2014 budget500 000
2013 bokslut500 000

40. Energistöd (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 80 908 000 euro.

Anslaget får användas

1) investeringar och utredningar som stöder produktion eller användning av förnybar energi, energisparande, en effektivare energiproduktion eller energianvändning eller införandet av ny teknik med anknytning till detta

2) pilot- och demonstrationsprojekt som hänför sig till teknik för produktion eller användning av biodrivmedel för trafiken samt för utredningar om miljökonsekvenserna och de samhällsekonomiska konsekvenserna av biodrivmedel för trafiken

3) investeringar i produktion eller användning av energi som minskar miljöolägenheterna eller till utredningar om sådan produktion eller användning av energi som minskar miljöolägenheterna.

Understöden beviljas med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) och statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av energistöd (1063/2012). Utredningar som gäller nyttiggörandet av förnybar energi för trafiken är konsumtionsutgifter, och bestämmelserna om stöd tillämpas inte på dem. På de bidrag och utredningar som gäller pilotanläggningar för biodrivmedel som Innovationsfinansieringsverket Tekes beviljar tillämpas Tekes finansieringsvillkor.

Anslaget får även användas till betalning av stöd som tidigare beviljats med stöd av statsrådets förordningar om allmänna villkor för beviljande av energistöd (1313/2007 och 1063/2012).

Anslaget får också användas till konsumtionsutgifter.

I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.

Fullmakt

År 2015 får nya förbindelser ingås till ett belopp av högst 35 000 000 euro.

Förklaring: Energistödet är en del av den ekonomiska styrning som syftar till att styra energisystemet mot effektivare lösningar som är optimala med tanke på klimatet och miljön. Energistöd behövs särskilt för att främja införandet av ny teknik och dess kommersialisering, för att öka produktionen av förnybar energi, inbegripet främjande av biodrivmedel för trafiken, samt för att stödja investeringar i energieffektivitet. Som energieffektivitetsteknologi räknas också elfordonssystem, inbegripet väteteknologi. Anslaget kan användas för stödjande av de storskaliga demonstrationsanläggningar som uppförs i Finland och som ingår i EU:s strategiska plan för energiteknik. För att produktionen och användningen av biodrivmedel för trafiken och andra förnybara energikällor också ska främjas så att en nivå som motsvarar målen nås i Finland, förutsätts det att stödinsatserna för energi riktas till pilot- och demonstrationsanläggningar för ny teknik samt till utvärdering av konsekvenserna av bränsleanskaffnings-, bränsleproduktions- och bränsleanvändningskedjorna och till standardisering av alternativa bränslen. Innovationsfinansieringsverket Tekes har vid sidan av arbets- och näringsministeriet en central roll när det gäller att genomföra utvecklingsprogrammet för biobränslen för trafiken. Tekes ansvarar inom ramen för utvecklingsprogrammet för projekt i anslutning till pilotering av teknik, och arbets- och näringsministeriet för stöd som riktas till demonstrationsanläggningarna.

Beräknad användning av bevillningsfullmakten (euro)

  
Program för utveckling av biodrivmedel för trafiken3 000 000
Övrigt energistöd32 000 000
Sammanlagt35 000 000

Samhälleliga effektmål

  • — Finland uppnår EU:s klimat- och energimål.
  • — Ny teknik införs i större utsträckning i produktionen och användningen av energi.
  • — Mångsidigheten inom energiförsörjningen kvarstår på en god nivå.

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakter föranleder (1 000 euro)

 2015201620172018Sammanlagt
fr.o.m.
2015
      
Förbindelser som ingåtts före år 201577 40863 29826 73521 000188 441
Förbindelser år 20153 50014 0008 7505 25031 500
Utgifter sammanlagt80 90877 29835 48526 250219 941

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Demonstrationsprojekt som gäller havsvindkraft10 000
Justering av det anslag som står till förfogande för betalning2 753
Sparbeslut-4 750
Sammanlagt8 003

2015 budget80 908 000
2014 I tilläggsb.-500 000
2014 budget72 905 000
2013 bokslut29 282 488

41. Investeringsstöd för LNG-terminaler (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 30 750 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av investeringsunderstöd för terminaler för kondenserad naturgas (LNG).

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Fullmakt

Om en del av bevillningsfullmakten för 2014 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas år 2015.

Förklaring: I den första tilläggsbudgeten för 2013 beviljades för investeringsunderstöd för LNG-terminaler en fullmakt på 33 000 000 euro och i statsbudgeten för 2014 en fullmakt på 90 000 000 euro, Stöden beviljas med stöd av statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av investeringsstöd för terminaler för kondenserad naturgas (707/2013). De beslut som fattas är villkorliga och stödet kan betalas först efter det att Europeiska kommissionen har godkänt att stödet är förenligt med den gemensamma marknaden.

Som en följd av EU:s svaveldirektiv, som trädde i kraft i början av 2015, övergår man inom havstrafiken till att använda bränslen med låga utsläpp. Detta ökar de årliga exportkostnaderna i synnerhet inom den energiintensiva industriella primärproduktionen. Kondenserad naturgas (LNG) är ett kostnadseffektivt och ur miljösynvinkel bra alternativ i fartygstrafiken jämfört med konkurrerande drivmedel. Användningen av LNG förutsätter att man bygger infrastruktur för Östersjöområdet och för LNG-terminaler i Finland innan investeringar görs i LNG-drivna fartyg. Utbyggnaden av LNG-terminaler skulle dessutom främja leveranssäkerheten i fråga om naturgas och främja en diversifiering av bränsleupphandlingen samt konkurrensen på naturgasmarknaden eller i övrigt på bränslemarknaden.

Samhälleliga effektmål

Ett distributionsnät för kondenserad naturgas som också betjänar havstrafiken byggs ut.

— Leveranssäkerheten i fråga om naturgas förbättras, bränsleupphandlingen diversifieras och konkurrensen på bränslemarknaden ökar.

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakter föranleder (1 000 euro)

 201520162017Sammanlagt
fr.o.m.
2015
     
Förbindelser som ingåtts före år 201530 75061 50030 750123 000
Utgifter sammanlagt30 75061 50030 750123 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Justering av utbetalningar (försenade stödbeslut)-17 250
Nivåförändring6 000
Sammanlagt-11 250

2015 budget30 750 000
2014 budget42 000 000
2013 bokslut

42. Statligt stöd för tryggande av elförsörjningen (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 1 950 000 euro.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring: I syfte att trygga elförsörjningen i Norra Lappland stöds verksamheten vid Enontekiön Sähkö Oy, som verkar inom Enontekis kommuns område, och Tunturiverkko Oy:s ersättningsinvesteringar inom Utsjokiregionen. I Enontekis riktas stödet för att sätta i stånd elmatningsförbindelsen inom Kilpisjärvi område. I Utsjoki används stödet för att skapa förutsättningar för elandelslaget Utsjoen Sähköosuuskunta och Inergia Oy att gå samman till ett större nätbolag (Tunturiverkko Oy). De investeringar som krävs i elnäten i området är omfattande i förhållande till bolagens omsättning. Med hjälp av stödet kan höjningarna av elöverföringspriset hållas på en rimlig nivå.

I den första tilläggsbudgeten för 2009 beviljades i ovannämnda syften en fullmakt på 1 000 000 euro och i statsbudgeten för 2014 en fullmakt på 4 800 000 euro, Avsikten är att år 2015 använda 1 800 000 euro av anslaget för investeringar i Enontekiön Sähkö Oy:s nät i Kilpisjärvi och 150 000 euro för ersättningsinvesteringar inom Utsjoki område.

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakter föranleder (1 000 euro)

 201520162017Sammanlagt
fr.o.m.
2015
     
Förbindelser som ingåtts före år 20151 9501 8001753 925
Utgifter sammanlagt1 9501 8001753 925

Vid beviljande av bidrag till Enontekiön Sähkö Oy beaktas EU:s anmälningsförfarande om statligt stöd och regleringen av undantag som gäller det. Vad gäller fjällnätet är det fråga om ett EU-statsstöd enligt artikel 106.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som uppfyller förutsättningarna i kommissionens beslut 2005/842/EG och som inte omfattas av notifieringsplikt.

Samhälleliga effektmål

Man säkerställer en välfungerande eldistribution i de nordligaste delarna av Finland utan att överföringspriserna blir orimligt höga.

— Upprätthållandet av glesbygdernas livsduglighet stöds.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Ombyggnad av elnätet inom Kilpisjärvi område450
Sammanlagt450

2015 budget1 950 000
2014 budget1 500 000
2013 bokslut135 254

43. Kyotomekanismerna (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 600 000 euro.

Anslaget får användas

1) för att med hjälp av de flexibla mekanismerna enligt Kyotoprotokollet skaffa utsläppsenheter i en omfattning av högst 10 miljoner ton för avtalsperioden 2008—2012 och den därpå följande perioden 2013—2020

2) till betalning av kostnaderna för administreringen av de flexibla mekanismerna

3) för att stödja förutsättningarna för anskaffning av utsläppsenheter

4) till betalning av utgifter som föranleds av fluktuationer i valutakurserna.

Anslaget får också användas till konsumtionsutgifter.

I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring: Finland har förbundit sig att som en del av Europeiska unionen uppfylla sina skyldigheter enligt Kyotoprotokollet. De höga kostnaderna för reducering av utsläppen av växthusgaser belastar samhällsekonomin, och staten deltar därför i minskningen av utsläppen genom användning av Kyotomekanismerna. Dessa mekanismer är gemensamt genomförande (JI, Joint Implementation), ren utveckling (CDM, Clean Development Mechanism) och internationell handel med utsläppsrätter. JI-projekten förverkligas mellan industriländer och CDM-projekten mellan industri- och utvecklingsländer.

Behovet att använda Kyotomekanismer sträcker sig in på Kyotoprotokollets andra åtagandeperioden åren 2013—2020. Genom att man stöder förutsättningarna för anskaffning av utsläppsenheter, dvs. utvecklar detta kunnande i målländerna, och arbetar för att utveckla förvaltningen av mekanismerna internationellt främjar man utsläppsmarknadens funktionsförmåga och en kostnadseffektiv upphandling av utsläppsrätter.

Vid upphandlingen av utsläppsenheter beaktas olika flexibla mekanismers inbördes kostnadseffektivitet och hanteringen av risker i anslutning till upphandlingen. Detta förutsätter att anslaget kan användas och förbindelser om köp av utsläppsrätter kan ingås redan i början av den period som Kyotoåtagandena omfattar, trots att en del av kostnaderna för de utsläppsenheter som skaffas inte realiseras förrän närmare slutet av perioden.

För samordningen av mekanismpolitiken ansvarar arbets- och näringsministeriet. Enligt den administrativa arbetsfördelning avseende användningen av mekanismerna finansieras anskaffningen av utsläppsenheter i anslutning till utrikesministeriets CDM-projekt samt de utsläppsenheter som miljöministeriet skaffar genom JI-projekt och internationell utsläppshandel med medel under momentet.

Anskaffningen av utsläppsenheter innefattar sådana årliga åtgärder vars utgifter täcks med medel från anslaget.

Samhälleliga effektmål

— De samhällsekonomiska kostnaderna av utsläppsminskningen och de risker som är förknippade med uppnåendet av målen för att minska utsläppen minskar.

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakter föranleder (1 000 euro)

 2015201620172018—Sammanlagt
fr.o.m.
2015
      
Förbindelser som ingåtts före år 20156003502002001 350
Utgifter sammanlagt6003502002001 350

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Justeringar av det anslag som står till förfogande för betalning-400
Sammanlagt-400

2015 budget600 000
2014 budget1 000 000
2013 bokslut1 551 193

44. Produktionsstöd för förnybar energi (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 204 000 000 euro.

Anslaget får i fråga om följande energikällor som fastställs i lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor (1396/2010) användas

1) till betalning av produktionsstöd för el (ett inmatningspris) som producerats med vindkraft

2) till betalning av produktionsstöd för produktion av biogasbaserad el (ett inmatningspris höjt med en värmepremie)

3) till betalning av produktionsstöd för produktion av trädbränslebaserad el (ett inmatningspris höjt med en värmepremie)

4) till betalning av produktionsstöd för produktion av skogsflisbaserad el (ett inmatningspris höjt med förgasarpremie).

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring: Med stöd av lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor stöds produktion av el med vindkraft, biogas, skogsflis och träbränsle i anläggningar som godkänts inom inmatningstariffsystemet. Med stöd av lagen betalas till producenterna av vindkrafts-, biogas- och trädbränslebaserad el som stöd inom inmatningstariffsystemet skillnaden mellan det målpris som fastställs i lagen och medeltalet av det områdespris för Finland som under tre månader realiserats på elbörsen (inmatningstariffsystem) samt till producenter av skogsflisbaserad el ett stöd som varierar med utsläppsrättens pris och skatten på torv. Till producenter av biogasbaserad och trädbränslebaserad el betalas dessutom ett inmatningspris höjt med en värmepremie vid kraftvärmeproduktion och till producenter av skogsflisbaserad el ett inmatningspris höjt med en förgasarpremie vid förgasning av skogsflis i en förgasare till bränsle för en pulverförbränningspanna. Stöd betalas ut i högst 12 år per kraftverk.

EU har ställt som mål att öka andelen förnybar energi till 20 % av slutanvändningen av energi fram till år 2020. I Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG har mål för andelen förnybar energi av slutanvändningen av energi fastställts för medlemsländerna för 2020. För Finlands del är målet 38 %.

Produktionsstöd och målpris

  
Målpris för vindkraft, €/MWh (förhöjt pris högst 3 år/kraftverk)105,30
— Målpris fr.o.m. 1.1.2016, €/MWh83,50
Målpris för biogasbaserad el, €/MWh83,50
Värmepremie för biogasbaserad el i kraftvärmeproduktion, €/MWh50,00
Målpris för trädbränslebaserad el, €/MWh83,50
Värmepremie för trädbränslebaserad el i kraftvärmeproduktion, €/MWh 20,00
— högst per år/kraftverk som producerar trädbränslebaserad el, € 750 000
Produktionsstöd, som varierar enligt priset på en utsläppsrätt och skatten på torv, till producenter av skogsflisbaserad el, högst €/MWh, förutsatt att det genomsnittliga priset på en utsläppsrätt under tre månader är högst 10 €/t och skatten på torv är 4,90 €/MWh13,1324
Förgasarpremie, som varierar enligt skatten på torv, till producenter av skogsflisbaserad el som använder förgasare, högst €/MWh, när skatten på torv är 4,90 €/MWh5,4716

Samhälleliga effektmål

  • — Vindkraftverkens och biogaskraftverkens samt de på skogsenergi baserade kraftverkens konkurrenskraft förbättras jämfört med elproduktion baserad på andra energikällor.
  • — Elproduktionen blir mångsidigare och självförsörjningen av el förbättras.

Beräknad användning av anslaget (euro)

  
Vindkraftverk (inmatningstariff)137 900 000
Biogaskraftverk (inmatningstariff och dess höjning)3 600 000
Biogaskraftverk (inmatningspris med höjning)60 200 000
Trädbränslekraftverk (inmatningstariff och dess höjning)2 300 000
Sammanlagt204 000 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Förändring i marknadspriset på el3 600
Ökning av vindkraftskapaciteten56 000
Sammanlagt59 600

2015 budget204 000 000
2014 budget144 400 000
2013 bokslut57 532 024