Statsbudgeten 2015
Förklaring:Som en del av näringspolitiken flätas energipolitiken också ihop med klimat-, ekonomi-, konsument- och miljöpolitiken. I den nationella omvärlden ställs ramvillkoren för energipolitiken av finanspolitiken, sysselsättningsmålen samt av klimat- och miljökraven. I den internationella omvärlden accentueras säker tillgång till energi, differentiering i världsmarknadspriserna på bränslen, målsatta riktlinjer för energi- och klimatpolitiken och åtgärder som dessa föranleder inom Europeiska unionen samt bromsning av klimatförändringen.
Europeiska unionen har förbundit sig att före 2020 ensidigt minska sina växthusgaser med 20 % från 1990 års nivå. EU har dessutom förbundit sig att öka andelen förnybar energi till 20 % inom hela unionen fram till år 2020. För energieffektiviteten har ställts ett gemensamt mål för EU att effektivera energianvändningen med 20 % fram till 2020 jämfört med en utveckling som skulle genomföras utan nya åtgärder. Förbättrad energieffektivitet har tagits till ett allmänt mål för Europa 2020. I Europa har en gemensam diskussion inletts om målen fram till 2030.
Som en del av EU:s gemensamma mål bör Finland minska utsläppen från funktioner som inte omfattas av handeln med utsläppsrätter (bl.a. utsläpp från markbunden trafik och husrelaterad uppvärmning) med 16 % från 2005 års nivå fram till år 2020. Under samma period ska användningen av förnybar energi öka från 28,5 % till 38 % räknat från slutanvändningen av energi. Utsläppen av de funktioner som omfattas av handeln med utsläppsrätter bör i EU minska med i snitt 21 %. Dessutom ska andelen biobränslen i trafiken år 2020 utgöra minst 10 %. Målen innebär bl.a. att uppgången i förbrukningen av energi bör vändas i en nedgång redan under detta årtionde. Enligt uppdateringen av energi- och klimatstrategin som blev färdig våren 2013 håller Finland på att nå de mål som uppställts för 2020.
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet för resultatområdet energipolitik i samarbete med koncernens övriga resultatområden preliminärt upp följande mål för samhälleliga verkningar, härledda ur riktlinjerna för koncernstrategins mål och resultatområdets övriga strategier för 2015:
2011 utfall |
2012 utfall |
2013 uppskattning |
2014 uppskattning |
2015 uppskattning |
|
— Energisjälvförsörjning (%) | 46 | 50 | 50 | 50 | 50 |
— Elmarknadens funktion förbättras (EU:s index för konsumenttillfredsställelsen, MPI-värdet för el) | 74 | 75 | 76 | 76 | 76 |
— Användningen av förnybar energi i % av slutanvändningen (%) | 34 | 35 | 34 | 34 | 34 |
— Slutanvändningen av energi/bruttonationalprodukten minskar (TJ/BNP, mn euro) | 5,8 | 5,7 | < 5,7 | < 5,7 | < 5,7 |
01. Energimyndighetens omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 8 994 000 euro.
Förklaring:Energimyndigheten har till uppgift att övervaka och främja el- och naturgasmarknaden, minskningen av utsläpp, energieffektiviteten och användningen av förnybar energi.
Energimyndighetens tillsynsuppgifter har utvidgas i och med att den är nationell tillsynsmyndighet enligt REMIT-förordningen om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi. De tilläggsresurser som de ökade uppgifterna kräver har beaktats vid dimensioneringen av anslaget under momentet.
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för Energimyndigheten för 2015:
2013 utfall |
2014 mål |
2015 mål |
|
Funktionell effektivitet | |||
— Totalproduktivitetsindex | 129 | 92 | 92 |
Produktion och kvalitetsledning | |||
Den tillsyn som gäller el- och naturgasnätverksamheten, utsläppshandeln och förnybar energi fungerar väl och arbetet med att främja energieffektivitet och förnybar energi ger goda resultat (kundförfrågan, skala 1—5) | 3,7 | 3,6 | 3,7 |
Hantering och utveckling av mänskliga resurser
2013 utfall |
2014 mål |
2015 mål |
|
Utvecklingen av årsverken | 63,6 | 67 | 69 |
Arbetstillfredsställelse totalt (1—5) | 3,66 | 3,7 | 3,7 |
Beräknad användning av anslaget (euro)
Främjande av energisparande och användning av förnybar energi | 3 250 000 |
Omkostnader | 5 744 000 |
Sammanlagt | 8 994 000 |
---|
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
2013 utfall |
2014 ordinarie budget |
2015 budgetprop. |
|
Bruttoutgifter | 6 847 | 10 546 | 10 444 |
Bruttoinkomster | 1 651 | 1 674 | 1 450 |
Nettoutgifter | 5 196 | 8 872 | 8 994 |
Poster som överförs | |||
— överförts från föregående år | 524 | ||
— överförts till följande år | 497 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Genomförandet av REMIT-förordningen (2 årsv., överföring från moment 32.01.21) | 250 |
Den inbesparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna | -12 |
Indexhöjning av hyresutgifterna | 9 |
Löneglidningsinbesparing | -7 |
Lönejusteringar | 17 |
Produktivitetsinbesparing i omkostnaderna | -45 |
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) | 16 |
Ytterligare besparing i omkostnaderna | -106 |
Sammanlagt | 122 |
2015 budget | 8 994 000 |
2014 budget | 8 872 000 |
2013 bokslut | 5 169 000 |
28. Främjande av materialeffektiviteten (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 500 000 euro.
Anslaget får användas
1) för sådan utrednings- provnings-, metodutvecklings- och informationsverksamhet som främjar materialeffektiviteten
2) delfinansiering av andra EU-godkända projekt än sådana som finansieras ur strukturfonderna
3) mindre betydande kostnadsandelar av bidragskaraktär till ett belopp av högst 130 000 euro som utbetalas i samband med utvecklingen av kartläggningen av materialflöden i företagen och som anknyter till företagens försök som gäller kartläggning av materialflöden.
I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Anslaget ska användas för projekt som anknyter till verkställande av det nationella programmet för materialeffektivitet, som offentliggjordes i december 2013. Genom projekten främjas materialeffektiviteten i produktionen så att företagens konkurrenskraft förbättras och de skadliga miljökonsekvenserna minskar. Anslaget används också för försök som gäller kartläggning av materialflöden.
- — En effektivare användning av material ökar energieffektiviteten och konkurrenskraften och främjar en övergång till hållbara produktions- och konsumtionsmönster.
2015 budget | 500 000 |
2014 budget | 500 000 |
2013 bokslut | 500 000 |
40. Energistöd (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 80 908 000 euro.
Anslaget får användas
1) investeringar och utredningar som stöder produktion eller användning av förnybar energi, energisparande, en effektivare energiproduktion eller energianvändning eller införandet av ny teknik med anknytning till detta
2) pilot- och demonstrationsprojekt som hänför sig till teknik för produktion eller användning av biodrivmedel för trafiken samt för utredningar om miljökonsekvenserna och de samhällsekonomiska konsekvenserna av biodrivmedel för trafiken
3) investeringar i produktion eller användning av energi som minskar miljöolägenheterna eller till utredningar om sådan produktion eller användning av energi som minskar miljöolägenheterna.
Understöden beviljas med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) och statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av energistöd (1063/2012). Utredningar som gäller nyttiggörandet av förnybar energi för trafiken är konsumtionsutgifter, och bestämmelserna om stöd tillämpas inte på dem. På de bidrag och utredningar som gäller pilotanläggningar för biodrivmedel som Innovationsfinansieringsverket Tekes beviljar tillämpas Tekes finansieringsvillkor.
Anslaget får även användas till betalning av stöd som tidigare beviljats med stöd av statsrådets förordningar om allmänna villkor för beviljande av energistöd (1313/2007 och 1063/2012).
Anslaget får också användas till konsumtionsutgifter.
I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.
År 2015 får nya förbindelser ingås till ett belopp av högst 35 000 000 euro.
Förklaring:Energistödet är en del av den ekonomiska styrning som syftar till att styra energisystemet mot effektivare lösningar som är optimala med tanke på klimatet och miljön. Energistöd behövs särskilt för att främja införandet av ny teknik och dess kommersialisering, för att öka produktionen av förnybar energi, inbegripet främjande av biodrivmedel för trafiken, samt för att stödja investeringar i energieffektivitet. Som energieffektivitetsteknologi räknas också elfordonssystem, inbegripet väteteknologi. Anslaget kan användas för stödjande av de storskaliga demonstrationsanläggningar som uppförs i Finland och som ingår i EU:s strategiska plan för energiteknik. För att produktionen och användningen av biodrivmedel för trafiken och andra förnybara energikällor också ska främjas så att en nivå som motsvarar målen nås i Finland, förutsätts det att stödinsatserna för energi riktas till pilot- och demonstrationsanläggningar för ny teknik samt till utvärdering av konsekvenserna av bränsleanskaffnings-, bränsleproduktions- och bränsleanvändningskedjorna och till standardisering av alternativa bränslen. Innovationsfinansieringsverket Tekes har vid sidan av arbets- och näringsministeriet en central roll när det gäller att genomföra utvecklingsprogrammet för biobränslen för trafiken. Tekes ansvarar inom ramen för utvecklingsprogrammet för projekt i anslutning till pilotering av teknik, och arbets- och näringsministeriet för stöd som riktas till demonstrationsanläggningarna.
Beräknad användning av bevillningsfullmakten (euro)
Program för utveckling av biodrivmedel för trafiken | 3 000 000 |
Övrigt energistöd | 32 000 000 |
Sammanlagt | 35 000 000 |
Samhälleliga effektmål
- — Finland uppnår EU:s klimat- och energimål.
- — Ny teknik införs i större utsträckning i produktionen och användningen av energi.
- — Mångsidigheten inom energiförsörjningen kvarstår på en god nivå.
Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakter föranleder (1 000 euro)
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | Sammanlagt fr.o.m. 2015 |
|
Förbindelser som ingåtts före år 2015 | 77 408 | 63 298 | 26 735 | 21 000 | 188 441 |
Förbindelser år 2015 | 3 500 | 14 000 | 8 750 | 5 250 | 31 500 |
Utgifter sammanlagt | 80 908 | 77 298 | 35 485 | 26 250 | 219 941 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Demonstrationsprojekt som gäller havsvindkraft | 10 000 |
Justering av det anslag som står till förfogande för betalning | 2 753 |
Sparbeslut | -4 750 |
Sammanlagt | 8 003 |
2015 budget | 80 908 000 |
2014 I tilläggsb. | -500 000 |
2014 budget | 72 905 000 |
2013 bokslut | 29 282 488 |
41. Investeringsstöd för LNG-terminaler (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 30 750 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av investeringsunderstöd för terminaler för kondenserad naturgas (LNG).
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Om en del av bevillningsfullmakten för 2014 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas år 2015.
Förklaring:I den första tilläggsbudgeten för 2013 beviljades för investeringsunderstöd för LNG-terminaler en fullmakt på 33 000 000 euro och i statsbudgeten för 2014 en fullmakt på 90 000 000 euro, Stöden beviljas med stöd av statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av investeringsstöd för terminaler för kondenserad naturgas (707/2013). De beslut som fattas är villkorliga och stödet kan betalas först efter det att Europeiska kommissionen har godkänt att stödet är förenligt med den gemensamma marknaden.
Som en följd av EU:s svaveldirektiv, som trädde i kraft i början av 2015, övergår man inom havstrafiken till att använda bränslen med låga utsläpp. Detta ökar de årliga exportkostnaderna i synnerhet inom den energiintensiva industriella primärproduktionen. Kondenserad naturgas (LNG) är ett kostnadseffektivt och ur miljösynvinkel bra alternativ i fartygstrafiken jämfört med konkurrerande drivmedel. Användningen av LNG förutsätter att man bygger infrastruktur för Östersjöområdet och för LNG-terminaler i Finland innan investeringar görs i LNG-drivna fartyg. Utbyggnaden av LNG-terminaler skulle dessutom främja leveranssäkerheten i fråga om naturgas och främja en diversifiering av bränsleupphandlingen samt konkurrensen på naturgasmarknaden eller i övrigt på bränslemarknaden.
— Ett distributionsnät för kondenserad naturgas som också betjänar havstrafiken byggs ut.
— Leveranssäkerheten i fråga om naturgas förbättras, bränsleupphandlingen diversifieras och konkurrensen på bränslemarknaden ökar.
Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakter föranleder (1 000 euro)
2015 | 2016 | 2017 | Sammanlagt fr.o.m. 2015 |
|
Förbindelser som ingåtts före år 2015 | 30 750 | 61 500 | 30 750 | 123 000 |
Utgifter sammanlagt | 30 750 | 61 500 | 30 750 | 123 000 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Justering av utbetalningar (försenade stödbeslut) | -17 250 |
Nivåförändring | 6 000 |
Sammanlagt | -11 250 |
2015 budget | 30 750 000 |
2014 budget | 42 000 000 |
2013 bokslut | — |
42. Statligt stöd för tryggande av elförsörjningen (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 1 950 000 euro.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:I syfte att trygga elförsörjningen i Norra Lappland stöds verksamheten vid Enontekiön Sähkö Oy, som verkar inom Enontekis kommuns område, och Tunturiverkko Oy:s ersättningsinvesteringar inom Utsjokiregionen. I Enontekis riktas stödet för att sätta i stånd elmatningsförbindelsen inom Kilpisjärvi område. I Utsjoki används stödet för att skapa förutsättningar för elandelslaget Utsjoen Sähköosuuskunta och Inergia Oy att gå samman till ett större nätbolag (Tunturiverkko Oy). De investeringar som krävs i elnäten i området är omfattande i förhållande till bolagens omsättning. Med hjälp av stödet kan höjningarna av elöverföringspriset hållas på en rimlig nivå.
I den första tilläggsbudgeten för 2009 beviljades i ovannämnda syften en fullmakt på 1 000 000 euro och i statsbudgeten för 2014 en fullmakt på 4 800 000 euro, Avsikten är att år 2015 använda 1 800 000 euro av anslaget för investeringar i Enontekiön Sähkö Oy:s nät i Kilpisjärvi och 150 000 euro för ersättningsinvesteringar inom Utsjoki område.
Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakter föranleder (1 000 euro)
2015 | 2016 | 2017 | Sammanlagt fr.o.m. 2015 |
|
Förbindelser som ingåtts före år 2015 | 1 950 | 1 800 | 175 | 3 925 |
Utgifter sammanlagt | 1 950 | 1 800 | 175 | 3 925 |
---|
Vid beviljande av bidrag till Enontekiön Sähkö Oy beaktas EU:s anmälningsförfarande om statligt stöd och regleringen av undantag som gäller det. Vad gäller fjällnätet är det fråga om ett EU-statsstöd enligt artikel 106.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som uppfyller förutsättningarna i kommissionens beslut 2005/842/EG och som inte omfattas av notifieringsplikt.
— Man säkerställer en välfungerande eldistribution i de nordligaste delarna av Finland utan att överföringspriserna blir orimligt höga.
— Upprätthållandet av glesbygdernas livsduglighet stöds.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Ombyggnad av elnätet inom Kilpisjärvi område | 450 |
Sammanlagt | 450 |
2015 budget | 1 950 000 |
2014 budget | 1 500 000 |
2013 bokslut | 135 254 |
43. Kyotomekanismerna (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 600 000 euro.
Anslaget får användas
1) för att med hjälp av de flexibla mekanismerna enligt Kyotoprotokollet skaffa utsläppsenheter i en omfattning av högst 10 miljoner ton för avtalsperioden 2008—2012 och den därpå följande perioden 2013—2020
2) till betalning av kostnaderna för administreringen av de flexibla mekanismerna
3) för att stödja förutsättningarna för anskaffning av utsläppsenheter
4) till betalning av utgifter som föranleds av fluktuationer i valutakurserna.
Anslaget får också användas till konsumtionsutgifter.
I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Finland har förbundit sig att som en del av Europeiska unionen uppfylla sina skyldigheter enligt Kyotoprotokollet. De höga kostnaderna för reducering av utsläppen av växthusgaser belastar samhällsekonomin, och staten deltar därför i minskningen av utsläppen genom användning av Kyotomekanismerna. Dessa mekanismer är gemensamt genomförande (JI, Joint Implementation), ren utveckling (CDM, Clean Development Mechanism) och internationell handel med utsläppsrätter. JI-projekten förverkligas mellan industriländer och CDM-projekten mellan industri- och utvecklingsländer.
Behovet att använda Kyotomekanismer sträcker sig in på Kyotoprotokollets andra åtagandeperioden åren 2013—2020. Genom att man stöder förutsättningarna för anskaffning av utsläppsenheter, dvs. utvecklar detta kunnande i målländerna, och arbetar för att utveckla förvaltningen av mekanismerna internationellt främjar man utsläppsmarknadens funktionsförmåga och en kostnadseffektiv upphandling av utsläppsrätter.
Vid upphandlingen av utsläppsenheter beaktas olika flexibla mekanismers inbördes kostnadseffektivitet och hanteringen av risker i anslutning till upphandlingen. Detta förutsätter att anslaget kan användas och förbindelser om köp av utsläppsrätter kan ingås redan i början av den period som Kyotoåtagandena omfattar, trots att en del av kostnaderna för de utsläppsenheter som skaffas inte realiseras förrän närmare slutet av perioden.
För samordningen av mekanismpolitiken ansvarar arbets- och näringsministeriet. Enligt den administrativa arbetsfördelning avseende användningen av mekanismerna finansieras anskaffningen av utsläppsenheter i anslutning till utrikesministeriets CDM-projekt samt de utsläppsenheter som miljöministeriet skaffar genom JI-projekt och internationell utsläppshandel med medel under momentet.
Anskaffningen av utsläppsenheter innefattar sådana årliga åtgärder vars utgifter täcks med medel från anslaget.
— De samhällsekonomiska kostnaderna av utsläppsminskningen och de risker som är förknippade med uppnåendet av målen för att minska utsläppen minskar.
Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakter föranleder (1 000 euro)
2015 | 2016 | 2017 | 2018— | Sammanlagt fr.o.m. 2015 |
|
Förbindelser som ingåtts före år 2015 | 600 | 350 | 200 | 200 | 1 350 |
Utgifter sammanlagt | 600 | 350 | 200 | 200 | 1 350 |
---|
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Justeringar av det anslag som står till förfogande för betalning | -400 |
Sammanlagt | -400 |
2015 budget | 600 000 |
2014 budget | 1 000 000 |
2013 bokslut | 1 551 193 |
44. Produktionsstöd för förnybar energi (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 204 000 000 euro.
Anslaget får i fråga om följande energikällor som fastställs i lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor (1396/2010) användas
1) till betalning av produktionsstöd för el (ett inmatningspris) som producerats med vindkraft
2) till betalning av produktionsstöd för produktion av biogasbaserad el (ett inmatningspris höjt med en värmepremie)
3) till betalning av produktionsstöd för produktion av trädbränslebaserad el (ett inmatningspris höjt med en värmepremie)
4) till betalning av produktionsstöd för produktion av skogsflisbaserad el (ett inmatningspris höjt med förgasarpremie).
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Med stöd av lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor stöds produktion av el med vindkraft, biogas, skogsflis och träbränsle i anläggningar som godkänts inom inmatningstariffsystemet. Med stöd av lagen betalas till producenterna av vindkrafts-, biogas- och trädbränslebaserad el som stöd inom inmatningstariffsystemet skillnaden mellan det målpris som fastställs i lagen och medeltalet av det områdespris för Finland som under tre månader realiserats på elbörsen (inmatningstariffsystem) samt till producenter av skogsflisbaserad el ett stöd som varierar med utsläppsrättens pris och skatten på torv. Till producenter av biogasbaserad och trädbränslebaserad el betalas dessutom ett inmatningspris höjt med en värmepremie vid kraftvärmeproduktion och till producenter av skogsflisbaserad el ett inmatningspris höjt med en förgasarpremie vid förgasning av skogsflis i en förgasare till bränsle för en pulverförbränningspanna. Stöd betalas ut i högst 12 år per kraftverk.
EU har ställt som mål att öka andelen förnybar energi till 20 % av slutanvändningen av energi fram till år 2020. I Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG har mål för andelen förnybar energi av slutanvändningen av energi fastställts för medlemsländerna för 2020. För Finlands del är målet 38 %.
Produktionsstöd och målpris
Målpris för vindkraft, €/MWh (förhöjt pris högst 3 år/kraftverk) | 105,30 |
— Målpris fr.o.m. 1.1.2016, €/MWh | 83,50 |
Målpris för biogasbaserad el, €/MWh | 83,50 |
Värmepremie för biogasbaserad el i kraftvärmeproduktion, €/MWh | 50,00 |
Målpris för trädbränslebaserad el, €/MWh | 83,50 |
Värmepremie för trädbränslebaserad el i kraftvärmeproduktion, €/MWh | 20,00 |
— högst per år/kraftverk som producerar trädbränslebaserad el, € | 750 000 |
Produktionsstöd, som varierar enligt priset på en utsläppsrätt och skatten på torv, till producenter av skogsflisbaserad el, högst €/MWh, förutsatt att det genomsnittliga priset på en utsläppsrätt under tre månader är högst 10 €/t och skatten på torv är 4,90 €/MWh | 13,1324 |
Förgasarpremie, som varierar enligt skatten på torv, till producenter av skogsflisbaserad el som använder förgasare, högst €/MWh, när skatten på torv är 4,90 €/MWh | 5,4716 |
Samhälleliga effektmål
- — Vindkraftverkens och biogaskraftverkens samt de på skogsenergi baserade kraftverkens konkurrenskraft förbättras jämfört med elproduktion baserad på andra energikällor.
- — Elproduktionen blir mångsidigare och självförsörjningen av el förbättras.
Beräknad användning av anslaget (euro)
Vindkraftverk (inmatningstariff) | 137 900 000 |
Biogaskraftverk (inmatningstariff och dess höjning) | 3 600 000 |
Biogaskraftverk (inmatningspris med höjning) | 60 200 000 |
Trädbränslekraftverk (inmatningstariff och dess höjning) | 2 300 000 |
Sammanlagt | 204 000 000 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Förändring i marknadspriset på el | 3 600 |
Ökning av vindkraftskapaciteten | 56 000 |
Sammanlagt | 59 600 |
2015 budget | 204 000 000 |
2014 budget | 144 400 000 |
2013 bokslut | 57 532 024 |