Statsbudgeten 2015
20. Närings- och innovationspolitik
Förklaring:Närings- och innovationspolitiken stärker förutsättningarna för ökad konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt. Under de närmaste åren kommer man inom närings- och innovationspolitiken att lyfta fram sådana åtgärder som syftar till att stimulera nya källor för tillväxt genom att strukturerna läggs om och produktivitetsökningen snabbas upp.
Målet är att främja sådan strukturomvandling som är inriktad på högt mervärde, dvs. på att företagen går in för nya växande affärsverksamheter, de anställda övergår till allt mer krävande uppgifter med högre inkomstnivå och att allt effektivare verksamhetssätt tas i bruk i företag och inom den offentliga sektorn.
En konkurrenspräglad verksamhetsomgivning är en viktig förutsättning för att beredskap för förändring ska växa fram. Konkurrensen tvingar företagen till innovationer, till att ändra sina verksamhetssätt och söka nya marknader. På den öppna marknaden är det möjligt att få högre intäkter för att investera i utvecklandet av nya produkter och tjänster. Näringspolitiken ska möta utmaningen med den splittring av värdekedjor och globalisering av ekonomin som förändrar företagens verksamhetsmiljö.
Genom närings- och innovationspolitiska åtgärder förbättras företagens skicklighet att anta utmaningar i konkurrenssituationer, såsom förmåga att utnyttja de möjligheter som globala värdenätverk skapar. Bl.a. de strategier som gäller bioekonomi, cleantech, de kreativa branscherna, livsmedel och hälsoteknik är väsentliga delar av industripolitiken. Själva definitionen av industriell verksamhet börjar förändras i takt med den tekniska utvecklingen och utvecklingen inom serviceproduktionen.
Den offentliga finansieringens instrument spelar en viktig roll när finansmarknadens funktionella brister ska hjälpas upp. Dessa instrument behövs främst för finansiering av nyetablerade företag med nya affärsverksamheter.
Finland svarar på den utmaning till förnyelse som strukturomvandlingen i industrin för med sig genom att investera i tillväxt, internationalisering och omstrukturering av affärsverksamheten hos företagen, i synnerhet på nya tillväxtområden som cleantech, bioekonomi och naturresursekonomi, affärsverksamhet i Arktis och de möjligheter som digitaliseringen öppnar.
Framgång för tillväxtföretagen är ett tecken på att den ekonomiska förändringsberedskapen, dynamiken, har utfallit väl. En central åtgärd för främjandet av strukturomvandlingen är att förbättra internationaliseringen och andra verksamhetsförutsättningar för tillväxtföretagen.
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet i samarbete med koncernens övriga resultatområden preliminärt upp följande samhälleliga effektmål för 2015 för resultatområdet för närings- och innovationspolitik:
2013 utfall/ uppskattning |
2014 mål/ uppskattning |
2015 mål/ uppskattning |
|
De närings- och innovationspolitiska åtgärderna inriktas på tillväxtorienterade företag som struktureras om | |||
---|---|---|---|
— Andelen nyetablerade företag av företagsbeståndet (%) | 10 | 10 | 10 |
— Andelen nedlagda företag av företagsbeståndet (%) | 7 | 7 | 7 |
— Riskinvesteringar i nyetablerade företag (mn euro) | 280 | > 150 | > 350 |
— Antalet arbetsplatser som tillväxtföretagen genererat under de 3 föregående årens tid | 13 000 | >15 000 | >15 000 |
Ökad risktagning för offentliga finansiella tjänster | |||
Bättre förmåga till internationalisering inom små och medelstora företag | |||
— De små och medelstora företagens export (md euro) | 7,5 | > 7,7 | > 7,9 |
— Andel av hela exporten (%) | 13 | > 13 | > 13 |
Innovationsverksamheten ökar och nyttiggörandet av den ökar inom näringslivet och den offentliga sektorn | |||
— Andelen företag med innovationsverksamhet (% av företag med minst 10 anställda) | > 56 | > 56 | > 56 |
— Andelen företag som satsar på användarorienterad innovationsverksamhet (% av företag med minst 10 anställda) | > 21 | > 21 | > 21 |
— Andelen innovationer av den offentliga upphandlingen (%) | 1 | 2 | 2 |
— Mängden ny affärsverksamhet som uppkommer till följd av att de offentliga datalagren och den offentliga informationen öppnas | ökar | ökar | ökar |
— Utgifterna för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet ökar (%/BNP) | 3,8 | 3,8 | 4,0 |
Företagens export och internationalisering ökar och den internationaliserade företagsverksamheten blir mångsidigare | |||
— Exportvolym (md euro) | 72 | > 72 | > 76 |
— Andelen export med offentligt stöd av den totala exporten (%) | > 4,5 | > 4,5 | > 4,5 |
— Andelen direkta utländska investeringar av BNP (%) | 37 | 39 | 40 |
Ny affärsverksamhet uppstår inom nya finska styrkeområden, främst inom bio- och naturresursekonomi och miljöområdet | |||
— Omsättningen, exporten och förädlingsgraden samt antalet nya företag inom branschen | ökar | ökar | ökar |
I genomförandet av närings- och innovationspolitiken deltar inte bara ministeriet utan även Geologiska forskningscentralen, Teknologiska forskningscentralen VTT Ab, Innovationsfinansieringsverket Tekes, Finnvera Abp, Finlands Exportkredit Ab, Finlands Industriinvestering Ab, Finpro rf och flera andra statsbidragssammanslutningar.
01. Geologiska forskningscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 36 098 000 euro.
Anslaget får även användas
1) till betalning av internationella medlemsavgifter
2) till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder.
Förklaring:Geologiska forskningscentralen (GTK) har till uppgift att producera och distribuera geologisk information som främjar en kontrollerad och bärkraftig markanvändning. Målet för forskningscentralens verksamhet är att med hjälp av kunskap, kompetens och innovationer främja näringslivets och regionernas konkurrenskraft och stödja planeringen och verkställandet av samhällspolitiken. Forskningscentralen utvecklas som ett nationellt geodatacenter med toppexpertis på europeisk nivå inom forskningen i mineraltillgångar, bokföringen av dem och ett hållbart utnyttjande av dem.
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för Geologiska forskningscentralen för 2015:
- — Gruv- och utvinningsindustrin och samhällenas råvaruförsörjning stärks som en vital del av ekonomin för hållbar utveckling.
- — Förutsättningarna för hållbara energilösningar och markanvändningsplaneringen förbättras.
- — Geoinformation som en dellösning i fråga om utmaningarna för samhället och den globala utvecklingen.
Verksamhetens resultat
2013 utfall |
2014 mål |
2015 mål |
|
Funktionell effektivitet | |||
Resultatområdenas andel av kostnaderna, % | |||
— mineraltillgångar och råvaruförsörjning | 59,2 | 57 | 57 |
— energiförsörjning och miljö | 20,1 | 22 | 22 |
— markanvändning och byggande | 20,7 | 21 | 21 |
Produktion och kvalitetsledning | |||
Rapporterade råvaruundersökningar i berggrunden | |||
— prognoser och nya tolkningar som gäller malmpotentialen, st. | - | 3 | 3 |
— övriga rapporter och utredda ämnen, st. | - | 20 | 20 |
Kartläggning av torvtillgångar | |||
— kartlagd torvmarksareal, km2 | 285 | 300 | 300 |
— rapporterad tekniskt utvinnbar torvvolym, TWh | 68 | 50 | 50 |
Regionala stenmaterialsutredningar, st. | 1 | 1 | 1 |
Geologiska strukturundersökningar av grundvattensområden, st. | 17 | 18 | 18 |
Maringeologisk kartläggning | |||
— kartlagd areal, km2 | 650 | 500 | 500 |
Publicering | |||
— internationella, vetenskapligt granskade publikationer, st. | 52 | 50 | 55 |
Serviceförmåga och kvalitet | |||
— interna auditeringar, st. | 8 | 10 | 10 |
Hantering och utveckling av mänskliga resurser
2013 utfall |
2014 mål |
2015 mål |
|
Utvecklingen av årsverken | 589 | 575 | 555 |
Arbetstillfredsställelse totalt (1—5) | 3,44 | 3,5 | 3,5 |
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
2013 utfall |
2014 ordinarie budget |
2015 budgetprop. |
|
Bruttoutgifter | 52 296 | 46 974 | 45 098 |
Bruttoinkomster | 11 898 | 9 000 | 9 000 |
Nettoutgifter | 40 398 | 37 974 | 36 098 |
Poster som överförs | |||
— överförts från föregående år | 2 637 | ||
— överförts till följande år | 1 553 |
Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro)
2013 utfall |
2014 ordinarie budget |
2015 budgetprop. |
|
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten | |||
— intäkter av försäljningen av prestationer | 7 221 | 6 500 | 6 500 |
— övriga intäkter | 90 | - | - |
Intäkter sammanlagt | 7 311 | 6 500 | 6 500 |
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten | |||
— särkostnader | 4 968 | 4 600 | 4 600 |
— andel av samkostnaderna | 1 658 | 1 445 | 1 445 |
Kostnader sammanlagt | 6 626 | 6 045 | 6 045 |
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) | 685 | 455 | 455 |
Kostnadsmotsvarighet, % | 110 | 108 | 108 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Produktivitetsavdrag (det gamla produktivitetsprogrammet) | -942 |
Den inbesparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna | -51 |
Finansiellt instrument för strategisk forskning (överföring till moment 29.40.54) | -177 |
Indexhöjning av hyresutgifterna | 48 |
Löneglidningsinbesparing | -69 |
Lönejusteringar | 171 |
Produktivitetsinbesparing i omkostnaderna | -184 |
Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet (överföring till moment 23.01.22) | -98 |
Stärkande av den rättspolitiska forskningen (överföring till moment 29.40.50) | -20 |
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) | -127 |
Ytterligare besparing i omkostnaderna | -427 |
Sammanlagt | -1 876 |
2015 budget | 36 098 000 |
2014 budget | 37 974 000 |
2013 bokslut | 39 314 000 |
(02.) Teknologiska forskningscentralen VTT:s omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Förklaring:Det föreslås att momentet slopas i budgeten.
Enligt lagen om Teknologiska forskningscentralen VTT, som träder i kraft 2014, upphör Teknologiska forskningscentralen VTT:s verksamhet den 31 december 2012. Verksamheten fortsätter i form av ett bolag med specialuppgifter från och med den 1 januari 2015.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Produktivitetsavdrag (det gamla produktivitetsprogrammet) | -177 |
Statsunderstöd för VTT Ab:s verksamhet (överföring till moment 32.20.49) | -82 103 |
Finansiellt instrument för strategisk forskning (överföring till moment 29.40.54) | -1 420 |
Forskningsinfrastrukturer (regeringsprogr.) | -6 390 |
Löneglidningsinbesparing | -115 |
Lönejusteringar | 217 |
Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet (överföring till moment 23.01.22) | -789 |
Stärkande av den rättspolitiska forskningen (överföring till moment 29.40.50) | -158 |
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) | -104 |
Sammanlagt | -91 039 |
2014 I tilläggsb. | 2 283 000 |
2014 budget | 91 039 000 |
2013 bokslut | 89 187 000 |
(05.) Mätteknikcentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Förklaring:Det föreslås att momentet slopas i budgeten.
Statsrådet antog den 5 september 2013 ett principbeslut om en totalreform av statens forskningsinstitut och forskningsfinansiering. Enligt principbeslutet slås Teknologiska forskningscentralen VTT (VTT) och Mätteknikcentralen (MIKES) samman och den enhet som bildas bolagiseras. Som ett led i reformen kommer Mätteknikcentralens ackrediteringsenhet (FINAS) att omplaceras och bli en del av Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes).
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Ackrediteringstjänsten FINAS (överföring till moment 32.40.05) | -420 |
Statsunderstöd för VTT Ab:s verksamhet (överföring till moment 32.20.49) | -5 447 |
Finansiellt instrument för strategisk forskning (överföring till moment 29.40.54) | -35 |
Löneglidningsinbesparing | -12 |
Lönejusteringar | 32 |
Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet (överföring till moment 23.01.22) | -19 |
Stärkande av den rättspolitiska forskningen (överföring till moment 29.40.50) | -4 |
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) | -29 |
Sammanlagt | -5 934 |
2014 budget | 5 934 000 |
2013 bokslut | 5 965 000 |
06. Omkostnader för Innovationsfinansieringsverket Tekes (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 40 362 000 euro.
Anslaget får även användas
1) till att förbättra lönsamheten och effektiviteten i projekt- och programverksamhet samt aktiveringsverksamheten
2) till omkostnaderna för prognostiseringsnätverket Team Finland och för utvecklande och genomförande av prognosmodellen.
Förklaring:Innovationsfinansieringsverket Tekes främjar utvecklingen av industrin och tjänsterna genom teknologi, innovationer och tillväxtfinansiering. Detta förnyar näringarna, höjer förädlingsvärdet, förbättrar produktiviteten och arbetslivskvaliteten, ökar exporten samt skapar sysselsättning och välfärd. Resultaten nås genom kundernas forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet som Tekes uppmuntrar genom finansiering och anknytande service. Till Tekes kunder hör utan branschbegränsningar företag av olika storlek samt forskningsorganisationer och offentliga organisationer.
I samband med beredningen av budgetpropositionen ställer arbets- och näringsministeriet preliminärt upp följande resultatmål för Tekes för 2015:
Effektivitet
2013 utfall |
2014 uppskattning |
2015 mål |
|
Produktiviteten och den internationella affärsverksamheten ökar och näringslivet förnyas särskilt med hjälp av radikala innovationer och sektorsövergripande innovationsverksamhet | |||
---|---|---|---|
Unga företag med snabb tillväxt | |||
— Antalet unga företag med finansiering | 499 | 440 | 440 |
— Företagens prognostiserade omsättning/Tekes finansiering, koefficient | 30 | 23 | 23 |
— Företagens realiserade/prognostiserade omsättning, koefficient | 0,98 | 1 | 1 |
Tillväxtföretag som internationaliseras | |||
— Prognostiserad omsättning för utvecklade affärsverksamheter/Tekes finansiering, koefficient | 19 | 19 | 19 |
— Realiserad/prognostiserad omsättning för utvecklade affärsverksamheter, koefficient | 0,56 | 1 | 1 |
Offentliga forskningsorganisationer | |||
— Antalet användare av resultaten av nätverkade projekt | 15,2 | 12 | 12 |
Bättre kompetens och starkare nätverk möjliggör en framgångsrik innovationsverksamhet | |||
Tillväxtföretag som internationaliseras | |||
— Nyhetsvärde för finansierade projekt (index 0—100) | 79 | 80 | 80 |
— Andelen internationell affärsverksamhet av företagens omsättning | 48 | 49 | 50 |
Storbolag | |||
— Tekes-penningflöde inom stora bolag, % | 95 | 80 | 80 |
— Stora bolags nätverksbildning i Tekes-projekt totalt, % | 201 | 170 | 170 |
Offentliga forskningsorganisationer | |||
— Andelen internationella samprojekt (% av alla projekt) | 86 | 85 | 85 |
Verksamheten resulterar i tjänster, produkter och processer som förbättrar människornas och miljöns välstånd | |||
Specialteman som gäller flera kundsegment | |||
— Antalet anställda som drar nytta arbetsorganisationernas utvecklingsprojekt, st. | 10 864 | 12 000 | 12 000 |
— Andelen cleantech av Tekes-finansieringen (%) | - | 33 | 33 |
— Antalet innovationer som direkt främjar nationella energi- och miljömål | 606 | 500 | 520 |
I arbetet med att nå Tekes resultatmål deltar förutom Tekes egen personal också den personal som vid närings-, trafik- och miljöcentralerna sköter Tekes-uppgifter. I fråga om detta har resurser budgeterats under moment 32.01.02. I syfte att nå resultatmålen används också anslagen och fullmakterna under moment 32.20.40, 32.20.42, 32.20.83 och 32.20.89. Genom fullmakterna finansierar Tekes egna program, program och projekt för de strategiska centren för spetskompetens samt riskfyllda forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt som huvudsakligen genomförs 2015—2018.
Uppnåendet av effektmålen för Tekes följs i första hand upp genom effektivitetsbedömningar som görs med tre års mellanrum samt genom indikativa uppföljningsmätare som publiceras årligen.
Funktionell effektivitet
2013 utfall |
2014 mål |
2015 mål |
|
Verksamhetens resurshållning | |||
De totala kostnaderna för finansierings- och kundrelationsarbetet/beviljad finansiering, % | 4,2 | < 5,0 | < 5,0 |
Produktivitet | |||
---|---|---|---|
Värdet av projekt som inleds, mn euro/årsv. | 3,3 | > 2,7 | > 2,7 |
Produktion och kvalitetsledning
2013 utfall |
2014 mål |
2015 mål |
|
Serviceförmåga och kvalitet | |||
---|---|---|---|
Prestationer | |||
— Små och medelstora företags andel av företagsfinansieringen, % | 67 | > 60 | > 60 |
Kundrespons på Tekes verksamhet, allmän bedömning (1—5) | 4,0 | > 4,0 | > 4,0 |
Handläggningstider för de viktigaste prestationerna | |||
— Handläggningstid för ny ansökan om finansiering till små och medelstora företag, dagar | 57 | < 59 | < 59 |
— Handläggningstid för ny ansökan om finansiering till storbolag, dagar | 69 | < 70 | < 70 |
— Handläggningstid för anhållan om utbetalning samt rapport för små och medelstora företag, dagar | 22 | < 21 | < 21 |
— Rättelseyrkanden/överklagbara beslut, % | 0,5 | < 0,6 | < 0,6 |
Hantering och utveckling av mänskliga resurser
2013 utfall |
2014 mål |
2015 mål |
|
Utvecklingen av årsverken | 285 | 290 | 290 |
Arbetstillfredsställelse totalt (1—5) | 3,5 | 3,5 | > 3,5 |
Beräknad användning av anslaget (euro)
Projekt- och programverksamhet | 7 340 000 |
Omkostnader | 33 022 000 |
Sammanlagt | 40 362 000 |
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
2013 utfall |
2014 ordinarie budget |
2015 budgetprop. |
|
Bruttoutgifter | 43 090 | 41 884 | 40 662 |
Bruttoinkomster | 516 | 600 | 300 |
Nettoutgifter | 42 574 | 41 284 | 40 362 |
Poster som överförs | |||
— överförts från föregående år | 20 223 | ||
— överförts till följande år | 18 288 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Bortfall av ett tillägg av engångsnatur (Team Finland) | -400 |
Den nationella samordningen av fusionsforskningen (överföring till moment 32.20.49) | -160 |
Nationella tjänster inom ramen för INKA-programmet (överföring från moment 32.20.42) | 500 |
Den inbesparing som motsvarar indexhöjningen av hyresutgifterna | -57 |
Finansiellt instrument för strategisk forskning (överföring till moment 29.40.54) | -143 |
Indexhöjning av hyresutgifterna | 29 |
Löneglidningsinbesparing | -53 |
Lönejusteringar | 111 |
Produktivitetsinbesparing i omkostnaderna | -204 |
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) | -68 |
Ytterligare besparing i omkostnaderna | -477 |
Sammanlagt | -922 |
2015 budget | 40 362 000 |
2014 I tilläggsb. | -160 000 |
2014 budget | 41 284 000 |
2013 bokslut | 40 639 000 |
(07.) Omkostnader för Centralen för turistfrämjande (reservationsanslag 2 år)
Förklaring:Det föreslås att momentet slopas i budgeten.
Verksamheterna vid Centralen för turistfrämjande föreslås bli överförda till Finpro rf från och med den 1 januari 2015.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Statsunderstöd för turistfrämjande verksamhet (överföring till moment 32.20.41) | -10 030 |
Löneglidningsinbesparing | -5 |
Lönejusteringar | 11 |
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen, II periodisering (regeringsprogr.) | -13 |
Sammanlagt | -10 037 |
2014 budget | 10 037 000 |
2013 bokslut | 11 091 000 |
40. Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 366 871 000 euro.
År 2015 får nya finansieringsbeslut fattas till ett belopp av högst 359 015 000 euro.
Om en del av bevillningsfullmakten för 2014 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas år 2015 till ett belopp av högst 30 000 000 euro.
Anslaget och fullmakten får användas
1) på grunder som närmare fastställts genom förordning av statsrådet och enligt kommissionens förordning (EG) nr 1407/2013 avseende stöd av mindre betydelse, till företag och andra sammanslutningar, för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet som fokuserar på teknologi, affärsverksamhet och annan forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet och som syftar till att utveckla och nyttiggöra produkter, produktionsmetoder och tjänster
2) för nationell och EU-medfinansiering i europeiska samarbetsprojekt
3) för innovativa utvecklingsprojekt som vidtas i den offentliga verksamhet som bedrivs av organisationer som omfattas av statens budgetekonomi, kommunala organisationer och andra offentliga organisationer utanför budgetekonomin
4) för projekt som gäller utveckling av arbetslivet, även för projekt för utveckling av arbetslivet i kommuner och samkommuner, allmännyttiga samfund samt ämbetsverk och inrättningar som omfattas av statens budgetekonomi
5) för sådana forsknings- och utvecklingsprojekt vid organisationer som omfattas av statens budgetekonomi samt högskolor och motsvarande forskningsorganisationer utanför budgetekonomin som bedriver offentlig forskning, som främjar uppkomsten, utvecklingen och ett omfattande nyttiggörande av teknologiskt kunnande, affärskompetens och annan kompetens som är betydelsefull med tanke på näringslivets och samhällets utveckling
6) för nationella och internationella program och projekt vid organisationer som omfattas av statens budgetekonomi samt högskolor och motsvarande forskningsorganisationer utanför budgetekonomin som bedriver offentlig forskning samt för beredning av projekt och utveckling av kompetens och strategiska verksamhetsbetingelser
7) för medlems- och programavgifter till internationella organisationer som betalas av organisationer som omfattas av statens budgetekonomi samt högskolor och motsvarande forskningsorganisationer utanför budgetekonomin som bedriver offentlig forskning, för anläggningsleveranser samt resekostnader för resor som görs för Tekes räkning av personer som inte är anställda vid centralen
8) för förberedelser och genomförande av offentlig upphandling i fråga om innovationer som ökar den offentliga verksamhetens kvalitet och kostnadseffektivitet i kommuner och samkommuner, allmännyttiga samfund, statens ämbetsverk och inrättningar samt sådana övriga upphandlande enheter som avses i lagen om offentlig upphandling (348/2007)
9) för medlems- och deltagaravgifter till internationella organisationer för innovationssamarbete och innovationsprogram.
Bidragen kan även betalas i form av servicesedlar.
Med anslaget under momentet kan betalas utgifter som orsakas av förbindelser som ingåtts före 2010 under moment 32.20.20.
Med anslaget under momentet kan betalas förskott till forskningsorganisationer utanför budgetekonomin för projekt som gäller offentlig forskning.
Mervärdesskatteutgifter som hänför sig till konsumtionsutgifter som budgeterats under momentet betalas med medel under moment 32.01.29.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:För att säkerställa en enhetlig utvärderingen av projekten och flexibilitet vid årsskiftet föreslås det att om en del av bevillningsfullmakten för 2014 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas år 2015 till ett belopp av högst 20 000 000 euro.
Finansiering riktas särskilt till riskfyllda projekt som påskyndar förnyelsen av näringslivets strukturer. Med finansieringen sporras företag och andra sammanslutningar samt organisationer som omfattas av statens budgetekonomi till forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet samt till gemensamma program som har som mål att påskynda utvecklingen och höja förädlingsvärdet, förbättra produktiviteten samt främja utvecklingen av arbetslivet. Vid beviljandet av finansiering beaktas effekterna av Tekes finansiering på projektets genomförande, projektets genomslagskraft, den eftertraktade affärsverksamheten och nyhetsvärdet av den innovation eller det kunnande som ska utvecklas, nyttiggörandet av resultaten, de resurser som ska användas, de ekonomiska förutsättningarna och nätbildningen samt projektens indirekta verkningar i näringslivet och samhället.
Stöd beviljas särskilt
- — för riskfyllda forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt och program som syftar till skapande och nyttiggörande av ny teknologi och kompetens samt till utveckling av energiekonomi och miljö- och välfärdsteknologier inom industrin och i samband med tjänster
- — för utveckling av affärsverksamheten vid unga innovativa företag
- — till små och medelstora företag för anskaffning av ny teknik och industriella rättigheter och innovationstjänster
- — för utveckling av innovativa produktionssätt och testning i pilot- eller demonstrationsskala samt till försöksproduktion
- — för planering och genomförande av sådana innovativa anskaffningar vid kommunala organisationer, organisationer som omfattas av statens budgetekonomi, företag och andra sammanslutningar som betydligt ska förbättra kvaliteten på och kostnadseffektiviteten i beställarens verksamhet eller tjänster och som förutsätter att anbudsgivarna utvecklar nya produkter, produktionsmetoder, tjänster eller andra innovativa lösningar
- — för projekt för utveckling av arbetslivet.
Målen för effektiviteten och för resultatet av stödsystemets verksamhet har angetts i samband med Tekes omkostnadsmoment (32.20.06).
EU-inkomsterna från europeiska samarbetsprojekt har antecknats under moment 12.32.99.
Den beräknade fördelningen av användningen av fullmakten och anslaget (1 000 euro)
Anslag | Fullmakt | |
Bidrag till forskning, utveckling och innovationsverksamhet | 194 144 | 198 139 |
Finansiering av offentlig forsknings- och utvecklingsverksamhet | 156 227 | 144 676 |
Programavgifter till Europeiska rymdorganisationen (ESA) | 16 500 | 16 200 |
Sammanlagt | 366 871 | 359 015 |
Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakter föranleder (1 000 euro)
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019— | Sammanlagt fr.o.m. 2015 |
|
Förbindelser som ingåtts före år 2015 | 313 970 | 144 962 | 49 667 | 13 412 | 3 778 | 525 789 |
Förbindelser år 2015 | 52 901 | 143 642 | 82 433 | 31 692 | 48 347 | 359 015 |
Utgifter sammanlagt | 366 871 | 288 604 | 132 100 | 45 104 | 52 125 | 884 804 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
EEN-programmet (överföring till moment 32.20.41) | -500 |
INKA-programmet (överföring till moment 32.20.42) | -4 000 |
Justeringar av det anslag som står till förfogande för betalning | 9 951 |
Utbetalningar med anledning av fullmaktsökning (III tilläggsbudg. för 2012) | -500 |
Finansiellt instrument för strategisk forskning (överföring till moment 29.40.54) | -10 000 |
Sparbeslut | -33 400 |
Sammanlagt | -38 449 |
2015 budget | 366 871 000 |
2014 budget | 405 320 000 |
2013 bokslut | 430 661 200 |
41. Statsunderstöd för att främja företagens internationalisering och tillväxt (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 49 342 000 euro.
Anslaget får användas i enlighet med statsrådets förordning om allmänt understöd till sammanslutningar som främjar utrikeshandeln, näringspolitiken och företags internationalisering (1301/2010) som allmänt understöd
1) för sammanslutningar med anknytning till arbets- och näringsministeriets verksamhetsområde som främjar näringspolitiken och för utveckling och produktion av tjänster för små och medelstora företag
2) till att producera grundläggande rådgivning, sakkunnigtjänster och företags utvecklingstjänster som tillhandahålls av sammanslutningar som främjar internationell affärsverksamhet
3) för turistfrämjande verksamhet
4) för främjande av utländska investeringar i Finland.
Anslaget får dessutom användas som allmänt understöd
1) för standardiseringsverksamhet
2) för skötseln av uppgifterna på nationell nivå inom det nordiska miljömärkningssystemet.
Anslaget får användas som specialunderstöd
1) för finansiering av statsbidragssammanslutningars, offentliga sammanslutningars och andra sammanslutningars projekt
2) för tjänster och verksamhet inom ramen för Team Finland som främjar företagens internationella affärsverksamhet samt investeringar och turism i Finland
3) för genomförandet av ett treårigt program som stimulerar små och medelstora företags internationella affärsverksamhet, turism och utländska investeringar
4) för finansiering av Finlands verksamhet inom nätverket Enterprise Europe Network.
Upprätthållandet av nätverket av exportcentra och de sakkunnigtjänster som främjar internationell affärsverksamhet är funktioner som kan finansieras till det fulla kostnadsbeloppet. Dessutom kan för kostnaderna för att främja turism och utländska investeringar och för att effektivisera nyttiggörandet av formgivning i näringsverksamheten samt för att utveckla företagstjänster, på grund av att servicen i fråga kan jämställas med en kollektiv nyttighet, allmänt understöd beviljas till ett belopp som motsvarar det fulla kostnadsbeloppet. I särskilda fall kan även för åtgärder som främjar tjänster för små och medelstora företag, företagsverksamheten inom de kreativa branscherna samt den kreativa ekonomin på grund av åtgärdernas samhälleliga effekter och goda resultat beviljas statsunderstöd till ett belopp som motsvarar det fulla kostnadsbeloppet. Också tjänster och verksamhet inom ramen för Team Finland och genomförandet av det treåriga programmet för att stimulera små och medelstora företags internationella affärsverksamhet, turism och utländska investeringar kan på grund av de samhälleliga effekterna och goda resultaten finansieras till ett belopp som motsvarar det fulla kostnadsbeloppet.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Allmänt understöd kan beviljas för Finpro rf:s sakkunnig-, rådgivnings- och kontaktskapande tjänster samt för kostnaderna för upprätthållandet av nätverket av exportcentra som lyder under Finpro. Inom den turistfrämjande verksamheten samordnas åtgärder som stärker bilden av Finland som turistland. Dessutom stimuleras exporten av och efterfrågan på turismprodukter genom gemensam marknadsföring tillsammans med aktörerna samt genom stöd för produktutveckling. När det gäller anskaffning av investeringar betonas kunskapsintensiva branscher, produktion med högt mervärde, investeringar i forskning, utveckling och innovationer samt investeringarnas sysselsättningsverkningar.
Allmänt understöd kan också användas för produktion av internationaliseringstjänster. Allmänt understöd för främjande av internationalisering inom de kreativa branscherna riktas till främjande av kännedomen om och efterfrågan på finländsk musik, den finländska filmbranschen och den finländska audiovisuella branschen i världen. Den primära uppgiften för sammanslutningar som främjar internationell affärsverksamhet är att tillhandahålla tjänster för de finländska företagen och näringslivet både i och utanför Finland som en del av nätverket Team Finland.
Specialunderstödet kan användas för Team Finland-verksamhet för att skaffa utländska investeringar till Finland, för Team Finland-verksamhet för att främja internationell affärsverksamhet samt för genomförandet av det treåriga program som ska stimulera företagens internationella affärsverksamhet, turism och utländska investeringar. Nätverket Team Finland för samman de statsfinansierade aktörerna och gör det möjligt att genomföra de funktioner och tjänster som hör till verksamhetsfältet på ett kundorienterat och innovativt sätt i ett samarbete mellan staten och privata aktörer.
Inom ramen för det treåriga programmet för att stimulera små och medelstora företags internationalisering, turism och utländska investeringar kan man införa nya och flexibla verksamhetsmodeller och genomföra snabba försök i syfte att stödja internationalisering och omstrukturering av verksamheten hos finska företag exempelvis på nya tillväxtområden som cleantech, bioekeonomi och naturresursekonomi, affärsverksamhet i Arktis och de möjligheter som öppnas genom digitalisering, samt främja anskaffningen av nya investeringar till Finland med särskild tyngdpunkt på investeringar i forskning, utveckling och innovationer som stärker det finländska kunnandet.
Effektivitet
2013 utfall |
2014 mål |
2015 mål |
|
Företagen internationaliseras och bildar nätverk och deras kunskaper i internationell affärsverksamhet fördjupas | |||
— Antal kunder hos Finpros rådgivningstjänst (st.) | 1 832 | 1 300 | 1 500 |
Inkomsterna från turismen ökar | |||
— Med export likställda inkomster från utländsk turism (inkl. transportinkomster, mn euro) | 4 200 | 4 425 | 4 800 |
Utländska investeringar skapar ekonomisk tillväxt, ökar antalet arbetsplatser och stärker kunskapsunderlaget | |||
— Utländska investeringars sysselsättningsskapande effekt (antalet arbetsplatser) | 591 | 600 | 630 |
— Utländska investeringars ekonomiska betydelse (mn euro) | 416 | 450 | 470 |
Standardisering stöder utvecklandet och kommersialiseringen av nya teknologier och marknader | |||
---|---|---|---|
— Antal arbetsobjekt på nya områden | 1 258 | 1 350 | 1 430 |
Konsumtionen inriktas på miljösparande produkter och tjänster och antalet finländska företag som förbinder sig till att vara ansvarsfulla ökar |
Beräknad användning av anslaget (euro)
Globala internationaliseringstjänster, främjande av utländska investeringar och turism | 32 240 000 |
Treårigt program för att främja företagens internationalisering och utländska investeringar | 5 000 000 |
Team Finland-verksamhet för att främja internationalisering och utländska investeringar | 9 000 000 |
Främjande av företagande och de kreativa branscherna | 1 772 000 |
Standardiseringsverksamhet | 1 330 000 |
Sammanlagt | 49 342 000 |
---|
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Bortfall av poster av engångsnatur | -2 425 |
EEN-programmet (överföring från moment 32.20.40) | 500 |
Mervärdesskatteutgifter (överföring från moment 32.01.29) | 1 300 |
Omfördelning av inbesparingar av näringsunderstöd (regeringsprogr.) inom huvudtiteln | 300 |
Regeringens tillväxtsatsningar | 20 000 |
Samordning inom ramen för Team Finland (överföring till moment 23.01.01) | -1 000 |
Statsunderstöd för turistfrämjande verksamhet (överföring från moment 32.20.(07)) | 10 030 |
Uppfinningsverksamhet (överföring till moment 32.30.45) | -750 |
Omfördelning | -1 000 |
Sparbeslut | -5 000 |
Nivåförändring | 750 |
Sammanlagt | 22 705 |
Momentets rubrik har ändrats.
2015 budget | 49 342 000 |
2014 II tilläggsb. | 6 300 000 |
2014 I tilläggsb. | 29 000 000 |
2014 budget | 26 637 000 |
2013 bokslut | 36 122 000 |
42. Utveckling av innovationskluster (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 9 800 000 euro.
Anslaget får användas
1) för genomförandet av programmet Innovativa städer, inbegripet åtgärder som vidtas av kommuner, samkommuner, allmännyttiga samfund samt statens ämbetsverk och inrättningar
2) för utvecklingsåtgärder som stöder innovationskluster och lokal och regional innovationsverksamhet.
Anslaget får också användas till konsumtionsutgifter.
I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Målet för programmet Innovativa städer (INKA) är att stödja synergin mellan de nationella och regionbaserade åtgärderna inom innovationspolitiken i syfte att skapa internationellt attraktiva innovationskluster. Eftersom programmet baserar sig på lokala åtgärder och förenar de nationella och regionala resurserna och åtgärderna kompletterar det under perioden 2014—2020 andra instrument inom innovationspolitiken.
Programmet stöder stadsregionernas specialisering inom sina starka områden och ackumuleringen av internationellt betydande kompetens genom att sporra klustren till strategiska val av prioriteringar och ett brett samarbete mellan den offentliga sektorn och näringslivet. Kompetensbaserad ny affärsverksamhet främjas genom tidsenliga utvecklingsmiljöer, pionjärmarknader samt genom effektivt nationellt och internationellt nätverkande. Ett av målen för programmet är att utnyttja stora investeringar i stadsregionerna som test- och demonstrationsmiljöer för innovationer.
För programmet har man fastställt fem tematiska fokusområden: hållbara energilösningar, bioekonomi, cybersäkerhet, hälsan i framtiden samt smart stad och industri i förnyelse. De tolv största stadsregionerna har utsetts att genomföra programmet.
Avsikten är att anslaget ska användas för genomförandet av utvecklingsprojekten inom programmet Innovativa städer på de grunder som närmare bestäms genom förordning av statsrådet.
Anslaget under momentet får också användas för utvecklingsåtgärder som stöder innovationskluster och lokal och regional innovationsverksamhet.
- — I innovationsklustren uppkommer ny kompetensorienterad, internationellt konkurrenskraftig affärsverksamhet som baserar sig på samarbete mellan näringslivets och den offentliga sektorns aktörer
- — Urbana miljöer görs till attraktiva test- och utvecklingsplattformer för innovationer.
- — Integreringen av innovationsaktörer i nationella och globala innovations- och värdenätverk stärks.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
INKA-programmet (överföring från moment 32.20.40) | 4 000 |
Nationella tjänster inom ramen för INKA-programmet (överföring till moment 32.20.06) | -500 |
Startup-huset (bortfall av en post av engångsnatur) | -300 |
Sparbeslut | -4 000 |
Sammanlagt | -800 |
2015 budget | 9 800 000 |
2014 budget | 10 600 000 |
2013 bokslut | 7 600 000 |
43. Internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 14 518 000 euro.
År 2015 får nya understöd beviljas till ett belopp av 9 786 000 euro.
Fullmakten och anslaget får användas till genomförande och betalning av projekt enligt statsrådets förordning om internationaliseringsunderstöd för företags gemensamma projekt (1300/2010).
Enligt den ovan nämnda förordningen får fullmakten och anslaget förutom för internationaliseringsprojekt som främjar utrikeshandel och export dessutom användas
1) för gemensamt deltagande i internationella utställningar samt för exportnätverksprojekt och partnerskapsprogram
2) för andra samprojekt, för gemensamma projekt inom nya verksamhetsområden och servicebranscher, för strategiska spetsprojekt, för stödjande av företagsinitierade kulturexportprojekt samt för riksomfattande projekt inom turistbranschen.
Understödet till små och medelstora företag är högst 50 %. Understöd kan dock beviljas till högre procentandelar för sådana riksomfattande eller regionalt betydelsefulla projekt i vilka företag inte medverkar, beträffande vilka det är svårt att fördela kostnaderna företagsvis, där nyttan av projektet kan uppskattas tillfalla ett stort antal företag eller där projektet till sin natur är avvikande och riskfyllt.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Företags gemensamma projekt genomförs av organisationer som främjar utrikeshandeln och näringspolitiken och av Finpro ry, olika branschförbund och företag eller sammanslutningar av dem.
Med anslaget genomförs sådana samprojekt för företag där deltagarna utgörs av små och medelstora företag. Genom att delta i samprojekt strävar företagen efter att inleda export inom nya marknadsområden samt att exportera nya produkter till marknaden, öka exporten och hålla kvar befintliga affärsförbindelser samt att se sig om efter nya partnerskap inom nya exportmarknader. Att delta i samprojekt sänker företags tröskel för internationalisering och snabbar upp små och medelstora företags inträde på nya marknader. Deltagarna i samprojekten utgörs av tillväxtföretag, företag som befinner sig i kommersialiseringsskedet efter produktutvecklingsskedet, nya och innovativa nätverk av företag samt andra företagsgrupper. Understöden riktas särskilt till samprojekt inom miljöaffärsverksamheten och branscher för ren teknologi samt till utbildningsexporten och till innovativa nya projekt inom högteknologibranscher. Dessutom kan deltagarna vara aktörer inom kreativa branscher eller aktörer som skapar nya innovationer och utvecklar och skapar nya mångsidiga tjänster inom bioteknologi eller hälso- och välfärdsteknologi.
Särskilda målländer där projekt genomförs i är BRICS-länderna Ryssland, Kina, Indien, Brasilien och Sydafrika. I företagens traditionella exportländer i Europa satsar man i huvudsak enbart på nya öppningar. Särskild vikt fästs vid branscher som är föremål för betydande strukturella förändringar
Samhälleliga verkningar
2013 utfall |
2014 uppskattning |
2015 uppskattning |
|
Affärskompetensen och internationaliseringsfärdigheterna vid små och medelstora företag stärks | |||
---|---|---|---|
— Antal företag som deltar i strategiska spetsprojekt som stöds av ministeriet, st. | 190 | 150 | 120 |
Verksamhetens resultat
2013 utfall |
2014 uppskattning |
2015 uppskattning |
|
Företag som deltar i samprojekt, st. | 1 749 | 1 200 | 1 000 |
Små och medelstora företags andel av understöden för samprojekt, % | 73 | 85 | 87 |
Antalet genomförda enskilda samprojekt, st. | 393 | 330 | 300 |
Produktion och kvalitetsledning
2013 utfall |
2014 uppskattning |
2015 uppskattning |
|
Antal anmälningar, st. | 331 | 340 | 350 |
Antal positiva beslut, st. | 263 | 220 | 200 |
Behandlingstid, mån. | 1—2 mån. | 1—2 mån. | 1—2 mån. |
Antal exportnätverksprojekt och partnerskapsprogram som riktar sig till små och medelstora företag, st. | 70 | 40 | 30 |
Deltagande i internationella utställningar | 108 | 90 | 80 |
Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakter föranleder (1 000 euro)
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | Sammanlagt fr.o.m. 2015 |
|
Förbindelser som ingåtts före år 2015 | 7 668 | 3 400 | 1 580 | 752 | 13 400 |
Förbindelser år 2015 | 6 850 | 1 467 | 978 | 491 | 9 786 |
Utgifter sammanlagt | 14 518 | 4 867 | 2 558 | 1 243 | 23 186 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Justeringar av det anslag som står till förfogande för betalning | 107 |
Minskningar av utbetalningar av tidigare fullmaktsökningar (IV tilläggsbudget 2010, budget 2011, III tilläggsbudget 2012, tilläggsbudget 2013, III tilläggsbudget 2013) | -1 400 |
Sparbeslut | -4 704 |
Sammanlagt | -5 997 |
2015 budget | 14 518 000 |
2014 I tilläggsb. | -1 700 000 |
2014 budget | 20 515 000 |
2013 bokslut | 15 977 000 |
(44.) Statsunderstöd för enskilda företags projektberedning i Ryssland (reservationsanslag 3 år)
Förklaring:Det föreslås att momentet och anslaget under det stryks i budgeten.
2014 budget | 1 400 000 |
2013 bokslut | 700 000 |
(45.) Beredning av företagens forsknings- och utvecklingsprojekt (reservationsanslag 3 år)
Förklaring:Det föreslås att momentet och anslaget under det stryks i budgeten.
2014 budget | 2 000 000 |
2013 bokslut | 4 000 000 |
(46.) Innovationsstöd för skeppsbyggnad (reservationsanslag 3 år)
Förklaring:Det föreslås att momentet och anslaget under det stryks i budgeten.
2014 budget | 3 200 000 |
2013 bokslut | 26 100 000 |
47. Ersättningar för Finnvera Abp:s förluster (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 54 338 000 euro.
Anslaget för användas för ersättning av förluster som uppkommit till följd av bolagens utlånings- och borgensverksamhet i enlighet med statsrådets förbindelser som ingåtts med stöd av lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit-, borgens- och kapitalplaceringsverksamhet (445/1998) och den lag om aktiebolaget Kera Abp (65/1971) som föregick denna.
Förklaring:Ersättningarna för kreditförluster gör det möjligt för Finnvera Abp att bevilja riskfyllda lån och ställa borgen också när företagets säkerhet är otillräcklig. I fråga om tillväxtföretag och nystartade företag bedöms risknivån vara högre än i snitt.
Statsrådet har med stöd av 8 § i lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit-, borgens- och kapitalplaceringsverksamhet ingått en förbindelse om att staten, enligt villkoren i förbindelsen, ersätter Finnvera Abp för kreditförluster som gäller de krediter och borgensförbindelser som bolaget beviljar från och med den 1 januari 1999. I fråga om krediter och borgensförbindelser som beviljats av Kera Abp före denna tidpunkt ersätts kredit- och borgensförluster i enlighet med statsrådets förbindelser enligt lagen om Kera Abp.
Vid dimensioneringen av anslaget har man beaktat det beslut genom vilket statens ersättningsandel av förluster som gäller krediter och borgensförbindelser som Finnvera Abp beviljar höjs från 40 procent till 55 procent utanför stödområdena i andra delar av Finland. De krediter och borgensförbindelser som Finnvera Abp beviljar 2015 beräknas orsaka staten utgifter första gången år 2016.
Även finansiering ur Europeiska regionala utvecklingsfonden har kanaliserats till ersättning av kreditförluster för investerings- och driftskapitallån som beviljats av Finnvera Abp under programperioden 2000—2006. Ersättningarna för förluster (ERUF:s andel och den nationella andelen) betalas från ERUF-spärrkontot så länge som denna avtalsstock är gällande.
Effektivitet
2013 utfall |
2014 uppskattning |
2015 uppskattning |
|
Antal nystartade företag som får finansiering från bolaget, st. | 3 473 | 3 500 | 3 500 |
Antalet nya arbetstillfällen som Finnvera Abp främjat, st. | 8 663 | 8 000 | 8 000 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Höjning av ersättningsprocenten för förluster utanför stödområdena | 490 |
Justeringar av det anslag som står till förfogande för betalning | 526 |
Tillägg som gäller risktagning (regeringsprogr.) | 800 |
Sparbeslut | -200 |
Sammanlagt | 1 616 |
Momentets rubrik har ändrats.
2015 budget | 54 338 000 |
2014 budget | 52 722 000 |
2013 bokslut | 60 310 400 |
48. Räntestöd och annat stöd till offentligt understödda export- och fartygskrediter (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 11 800 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av räntestöd enligt lagen om utjämning av räntan för offentligt understödda export- och fartygskrediter (1137/1996) och lagen om offentligt understödda export- och fartygskrediter samt ränteutjämning (1543/2011)
2) till betalning av behövliga åtgärder och kostnader för att skydda ränte- och valutarisker som föranleds Statskontoret till följd av ränteutjämningsavtal
3) till betalning av förvaltningsarvode till bolaget Finlands Exportkredit Ab i enlighet med lagen om ett ränteutjämningsbolag för offentligt understödda export- och fartygskrediter (1136/1996)
4) till betalning av underskottsersättning till bolaget Finlands Exportkredit Ab som avses i lagen om offentligt understödda export- och fartygskrediter samt ränteutjämning (1543/2011).
I fråga om överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut.
Förklaring:Syftet med räntestöd för offentligt understödda export- och fartygskrediter är att trygga de finländska bolagen ett internationellt konkurrenskraftigt system för finansiering av export och fartygsleveranser, öka kapitalvaruexporten och fartygsleveranserna från Finland och främja sysselsättningen för exportörer, finländska varv och deras underleverantörer.
Med stöd av lagen om offentligt understödda export- och fartygskrediter samt ränteutjämning (1543/2011) får Finlands Exportkredit Ab ingå ränteutjämningsavtal till ett kapitalvärde av högst 5 000 miljoner euro och fatta finansieringsbeslut som gäller krediter med fast eller rörlig ränta som beviljas på OECD-villkor till ett kapitalvärde av högst 3 000 miljoner euro. Vid beräkningen av bevillningsfullmaktens användningsgrad beaktas i fråga om krediterna och ränteutjämningsavtalen det oförfallna kapitalet till dess fulla belopp och i fråga om anbud 30 % av kapitalvärdet. I överensstämmelse med regeringens strukturpolitiska program höjs finansierings- och ränteutjämningsfullmakterna för export- och fartygskrediter betydligt. Riksdagen har år 2014 godkänt de relevanta lagändringarna (488/2014).
Betalning av underskottsersättning uppkommer när bolaget enligt ett års- eller mellanbokslut gör en sådan förlust till följd av beviljande av export- och fartygskrediter som överstiger bolagets fria egna kapital.
Nyckeltal som beskriver verksamheten
2013 utfall |
2014 uppskattning |
2015 uppskattning |
|
Ränteutjämningsavtal för nya exportkrediter | |||
— mn euro | 60 | 750 | 1 000 |
Avtalsstocken för beviljade krediter vid utgången av året | |||
— mn euro | 800 | 1 200 | 2 000 |
Utgifter som föranleds staten på grund av ränteutjämningsavtalen (1 000 euro)
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | Sammanlagt fr.o.m. 2015 |
|
Räntestöd för exportkrediter | 7 300 | 16 300 | 25 100 | 33 400 | 39 700 | 121 800 |
Utgifter för skyddsåtgärder | 4 500 | 3 100 | 1 500 | 600 | 200 | 9 900 |
Utgifter sammanlagt | 11 800 | 19 400 | 26 600 | 34 000 | 39 900 | 131 700 |
Ränteutjämningsavtalen och skyddet mot ränte- och valutarisker ger utöver utgifterna upphov till räntegottgörelser och inkomster av skyddsåtgärder till staten. År 2013 uppgick de räntegottgörelser som inflöt till staten till sammanlagt 25,2 miljoner euro. Ränteutjämningsverksamheten uppvisade ett överskott på 14,8 miljoner euro. De räntegottgörelser och inkomster av skyddsåtgärder som inflyter till staten från ränteutjämningsverksamheten beräknas vara 17,8 miljoner euro 2014 och 12,5 miljoner euro 2015.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Justering av det anslag som står till förfogande för betalning | 1 800 |
Sammanlagt | 1 800 |
2015 budget | 11 800 000 |
2014 budget | 10 000 000 |
2013 bokslut | 10 468 893 |
49. Teknologiska forskningscentralen VTT:s omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 105 710 000 euro.
Av anslaget får som ett allmänt understöd till bolaget, som finansiering enligt bolagslagen användas
1) 86 710 000 euro för annan strategisk verksamhet vid Teknologiska forskningscentralen VTT än sådan som bedrivs på företagsekonomiska grunder. Detta innefattar bl.a. utgifter för bolagets själv- och samfinansierade forsknings- och utvecklingsarbete, kompetensutveckling, innovationsverksamhet, teknologilicensiering och generering av nya företag samt självfinansieringsandelen inom samfinansierade forskningsprojekt, samt införandet, förvaltningen och utvecklandet av det nationella mätnormalsystemet på allmän nivå, styrningen av verksamheten vid de nationella mätnormallaboratorierna, organiseringen av den nationella kalibreringstjänsten samt främjandet av mätteknik.
2) 19 000 000 euro för att kompensera bolaget för andelen mervärdesskatt i anskaffningar och lokalhyror samt för lokalhyrornas dolda mervärdesskattekostnader i fråga om annan företagsekonomisk verksamhet än sådan rörelsemässig verksamhet som avses i 1 § 1 mom. 1 punkten i mervärdesskattelagen (1503/1993).
1) för skötseln av den nationella samordningen av Europeiska atomenergigemenskapens fusionsforskning (Euratomprogrammet 2014—2018)
4) till betalning av medlemsavgiften i internationella byrån för mått och vikt.
Förklaring:Mervärdersskattekompensationen justeras årligen utifrån det senaste mervärdesskatteintaget för bolaget. Kompensationen betalas i euro och baserar sig på uppgifterna i det senast fastställda bokslutet.
VTT:s uppgift är att i egenskap av oberoende och opartisk forskningsanstalt på bred front främja nyttiggörandet och kommersialiseringen av forskning och teknik i näringslivet och i samhället. Uppgiften innefattar genomförande av internationella måttenhetssystemet SI i Finland i egenskap av nationellt metrologiinstitut. Genom att delta i den internationella spetsforskningen på området säkerställer VTT att verksamheten hålls på hög nivå. Nya mättekniker och mätinstrument utvecklas för den finska industrins behov. Bolaget svarar för den internationella verksamhet som ingår i dess uppdrag. För att fullgöra sitt uppdrag kan bolaget ha dotterbolag.
I forskning av särskild stor strategisk betydelse är det statliga stödet 100 %.
VTT genomför sina effektmål såväl genom sina egna program (spets- och innovationsprogram, programmet Emerging Technologies) som genom att delta i offentliga forskningsprojekt (EU, Tekes, SHOK-programmen och Finlands Akademi) där man utvecklar ny kompetens. Huvuddelen av statsunderstödet används som självfinansieringsandel i dessa offentliga forskningsprojekt. Det huvudsakliga verktyget för reformen av VTT är programmet Emerging Technologies, inom ramen för vilket man skapar lösningar som kommer att ha betydande teknologiska, industriella och samhälleliga effekter på 5—10 års sikt. VTT: forskningsverksamhet bidrar till att främja den finska industrins livsduglighet och konkurrenskraft genom att skapa tillämpad teknologisk forskning och tillämpade teknologiska innovationer. Statsunderstödet används dessutom till att bygga ut och upprätthålla högklassiga forsknings- och pilotinfrastrukturer. På så sätt säkerställer man att forskningsresultaten är högkvalitativa och användbara för industriella ändamål.
Statsunderstödet inriktas på helheter med stort genomslag (% av beloppet av statsunderstödet)
2013 utfall |
2014 uppskattning |
2015 mål |
|
Spets- och innovationsprogram | 44 | 48 | 50—60 |
Kompetensutveckling |
52 | 49 | 35—45 |
Förnyelse (programmet Emerging Technologies) | 3 | 3 | 5 |
- — VTT:s pionjärroll inom forskningen ger det finländska näringslivet konkurrenskraft och värdeskapande förmåga. VTT riktar in åtgärder på utvecklings- och kompetensbehoven inom utvalda, strategiska tillväxtområden i Finland, i synnerhet när det gäller bio- och naturresursekonomin samt cleantech och hälsoområdet.
- — VTT skapar förutsättningar för företagande och för tillväxt i synnerhet i små och medelstora företag samt förutsättningar för ekonomisk förnyelse genom att föra samman kunnande från flera olika sektorer och genom att inrikta forskning på att lösa samhälleliga problem och på forskning som utgår från användarens behov.
- — Genom att delta i nationella och internationella värdenätverk och nyttiggöra nationell och internationell spetskompetens stärker VTT Finlands dragningskraft som innovationsmiljö och partner i innovationsverksamhet.
- — MIKES-funktionen inom VTT genomför måttenhetssystemet SI i Finland och säkerställer med hjälp av internationell spetsforskning att systemet stöder den finska industrin. Nya mättekniker och mätinstrument utvecklas.
Mätare
2013 utfall |
2014 mål |
2015 mål |
|
— Projektresultat som nyttiggjorts inom produktion eller kommersiellt eller projektresultat som ska nyttiggöras inom 3 år, % | 69 | 65—70 | 65—70 |
— VTT:s roll inom den teknologiska utvecklingen och främjandet av idrifttagning, VTT:s enkät om kundupplevd effektivitet (1—5), medelvärde | 3,6 | 4,0 | 4,0 |
— VTT:s externa intäkter från SHOK-projekt (mn euro) | 15,6 | 11—13 | 11—13 |
— VTT:s roll vid effektiviseringen av användningen av energi och råvaror, VTT:s enkät om kundupplevd effektivitet (1—5), medelvärde | 3,5 | 3,6—3,8 | 3,6—3,9 |
Beräknad användning av anslaget (1 000 euro)
Allmänt understöd till basfinansiering | 86 460 |
Mervärdesskattekompensation | 19 000 |
Specialunderstöd för skötseln av den nationella samordningen av Europeiska atomenergigemenskapens fusionsforskning (Euratomprogrammet 2014—2018) | 160 |
Specialunderstöd för medlemsavgifter | 90 |
Sammanlagt | 105 710 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Den nationella samordningen av fusionsforskningen (överföring från moment 32.20.06) | 160 |
Mervärdesskatteutgifter (överföring från moment 32.01.29) | 19 000 |
Statsunderstöd för VTT Ab:s verksamhet (överföring från moment 32.20.(02)) | 82 103 |
Statsunderstöd för VTT Ab:s verksamhet (överföring från moment 32.20.(05)) | 5 447 |
Omfördelning | -1 000 |
Sammanlagt | 105 710 |
2015 budget | 105 710 000 |
(50.) Bidrag i anslutning till utbetalningen av ett internationellt teknologipris (reservationsanslag 2 år)
Förklaring:Det föreslås att momentet och anslaget under det stryks i budgeten.
2014 budget | 1 000 000 |
80. Lån för Finlands Exportkredit Ab:s refinansieringsverksamhet (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 459 295 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av de lån som beviljats Finlands Exportkredit Ab för refinansieringsverksamhet när det gäller exporten
2) till betalning av sådana kostnader som tas ut hos låntagaren i samband med ränta eller i övrigt. Kostnaderna föranleds av åtgärder som behövs för skydd mot ränte- och valutarisker i fråga om lån som beviljats Statskontoret för refinansieringsverksamhet.
Förklaring:Modellen för refinansiering av exporten tillämpades temporärt åren 2009—2011, varefter den ersättes av ett exportfinansieringssystem baserat på finansiering från Finnvera Abp (1543/2011). Utbetalningen av refinansieringskrediter som beviljats under den tid som den temporära refinansieringsmodellen tillämpades fortsätter till år 2015.
Utbetalningen av lånet följer samma tidtabell som den refinansiering som Finlands Exportkredit Ab beviljar. Det maximala beloppet av Finlands Exportkredit Ab:s finansieringsandel är beloppet av den exportkredit som beviljas på OECD-villkor, förutsatt att Finnvera Abp ställer Finlands Exportkredit Ab full garanti. Ett ytterligare villkor är att den bank som beviljas refinansiering i tillräcklig utsträckning uppfyller kraven på soliditet och ekonomisk funktionsförmåga.
Statens utgifter för refinansieringsverksamhet (1 000 euro)
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | Sammanlagt | |
Uttagna krediter | 402 200 | - | - | - | - | 402 200 |
Utgifter för skyddsåtgärder | 57 095 | 52 300 | 50 300 | 45 100 | 41 000 | 245 795 |
Sammanlagt | 459 295 | 52 300 | 50 300 | 45 100 | 41 000 | 647 995 |
---|
De tillgångar som används till refinansieringsverksamhet är sådana lån som ska återbetalas och som staten får inkomster av i form av återbetalat kapital och räntor. Staten kan också få inkomster av skyddsåtgärder. År 2013 var inkomsterna av refinansieringsverksamheten 124,5 miljoner euro och amorteringarna på lån 108,8 miljoner euro. De beräknade inkomsterna av refinansieringen och amorteringarna på lån är sammanlagt 445,2 miljoner euro 2014 och 373,3 miljoner euro 2015. Amorteringarna på lånen för refinansieringsverksamheten intäktsförs under moment 15.01.04 och räntorna under moment 13.01.05.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Ökning av skyddsutgifterna | 44 400 |
Ökning av utbetalningen av krediter | 31 095 |
Nivåförändring | -30 700 |
Sammanlagt | 44 795 |
2015 budget | 459 295 000 |
2014 I tilläggsb. | 60 000 000 |
2014 budget | 414 500 000 |
2013 bokslut | 803 255 945 |
82. Lån för Finnvera Abp:s medelsanskaffning (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 10 000 euro.
Anslaget får användas till sådana lån som avses i 8 b § i lagen om statens specialfinansieringsbolag (443/1998) och som tryggar den medelsanskaffning som hänför sig till exportfinansiering i form av krediter.
Arbets- och näringsministeriet kan bevilja Finnvera Abp lån som hänför sig till finansiering av export enligt 8 b § i lagen om statens specialfinansieringsbolag (443/1998) till ett belopp av högst 200 000 000 euro. Lånen kan beviljas utan krav på säkerhet. En förutsättning för beviljande av lånen är att störningarna på finansmarknaden ställer hinder för sådan medelsanskaffning till Finnvera Abp som avses i 8 a § i lagen om statens specialfinansieringsbolag. Återbetalningstiden för de lån som beviljas ska vara högst 12 månader. På de lån som beviljas uppbärs gängse ränta.
Förklaring:Med stöd av lagen om offentligt understödda export- och fartygskrediter samt ränteutjämning (1543/2011) får Finlands Exportkredit Ab bevilja export- och fartygskrediter som grundar sig på Finnvera Abp:s medelsanskaffning. Enligt lagen kan staten ställa garanti för Finnvera Abp:s medelsanskaffning i anslutning till exportfinansiering i form av krediter. Om det finns sådana störningar i verksamheten på finansmarknaden att Finnvera Abp inte via marknaden kan skaffa lån och låneprogram avsedda för medelsanskaffningen, kan bolaget inom ramen för anslagen i statsbudgeten mot gängse ränta beviljas kortfristigt lån för högst 12 månader. Avsikten är att bevilja lånen utan krav på säkerhet.
2015 budget | 10 000 |
2014 budget | 10 000 |
2013 bokslut | — |
83. Lån för forsknings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 140 500 000 euro.
Anslaget får användas i enlighet med lagen om statens långivning samt statsborgen och statsgaranti (449/1988), på grunder som närmare föreskrivs genom förordningar av statsrådet och genom förordning (EG) nr 1407/2013 avseende stöd av mindre betydelse, för företag och andra sammanslutningar för teknologi, affärsverksamhet och annan forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet som syftar till att utveckla och nyttiggöra produkter, produktionsmetoder och tjänster samt för inledande av verksamheten i sådana företagsacceleratorer och företag som samlar in medel till riskkapitalfonder som främst tjänar nystartade innovativa företag.
Lån kan beviljas som innehåller villkor för riskexponering. Om utvecklingsarbetet misslyckas tekniskt eller om det inte leder till ett resultat som kan utnyttjas i ekonomiskt syfte har Tekes rätt att på ansökan av låntagaren ändra lånevillkoren på det sätt som närmare bestäms genom statsrådets förordning. Stora företag kan beviljas lån endast av mycket tungt vägande skäl speciellt när lånevillkoret för riskexponering är väsentligt med tanke på genomförandet av projektet och det kan fastställas på förhand.
Lånen beviljas i regel utan krav på säkerhet. En del av finansieringen kan betalas ut i förskott.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.
År 2015 får nya lån beviljas till ett belopp av högst 166 823 000 euro.
Om en del av bevillningsfullmakten för 2014 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas år 2015 till ett belopp av högst 50 000 000 euro.
Förklaring:I den första tilläggsbudgeten för 2014 beviljades under momentet en tilläggsfullmakt på 60 000 000 euro. Tilläggsfullmakten är avsedd i synnerhet för omfattande pilot- och demonstrationsprojekt som drivs av flera aktörer i form av samprojekt. Beredningen av sådana projekt kräver ett längre planeringsskede än enskilda företags utvecklingsprojekt. Därför kan det hända att förbindelser som gäller tilläggsfullmaktens fulla belopp inte hinner ingås under 2014. Av denna anledning föreslås det att om en del av bevillningsfullmakten för 2014 är oanvänd får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas år 2015 till ett belopp av högst 50 000 000 euro.
Med lånen sporras såväl stora som små och medelstora företag och andra sammanslutningar till teknologi-, forsknings- och innovationsverksamhet samt till gemensamma teknologi-, forsknings-, utvecklings- och innovationsprogram som har som mål att påskynda utvecklingen samt att höja förädlingsvärdet och förbättra produktiviteten.
Finansiering beviljas särskilt
— företag och andra sammanslutningar för forsknings- och utvecklingsarbete som syftar till att främja utvecklingen och förbättringen av internationellt konkurrenskraftiga produkter, produktionsmetoder och tjänster
— för riskfyllda forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt och program som syftar till nyttiggörande av ny teknologi och kompetens samt till utveckling av energiekonomi och miljö- och välfärdsteknologier inom industrin och i samband med tjänster
— för startande av affärsverksamheter vid nygrundade innovativa företag och nya affärsverksamheter vid redan verksamma företag samt för främjande av företagsekonomiskt nyttiggörande av forsknings- och utvecklingsverksamheten och dess resultat
— små och medelstora företag för marknadsnära riskfyllda utvecklings- och produktifieringsprojekt
— för utveckling av innovativa produktionssätt och testning i pilot- eller demonstrationsskala samt till försöksproduktion
— små och medelstora företag för teknologianskaffningar och anskaffning av industriella rättigheter och innovationstjänster som en del av ett forsknings-, produktutvecklings- eller innovationsprojekt.
Tekes lånestock som sköts av statskontoret uppgick i 2013 års bokslut till 683,5 miljoner euro.
Inkomsterna av återbetalning av lån har antecknats under moment 15.01.04 och räntorna under moment 13.01.05.
Målen har angetts i samband med Tekes omkostnadsmoment (32.20.06).
Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakter föranleder (1 000 euro)
2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019— | Sammanlagt fr.o.m. 2015 |
|
Förbindelser som ingåtts före år 2015 | 75 500 | 27 000 | 9 000 | 4 000 | 1 100 | 116 600 |
Förbindelser år 2015 | 65 000 | 63 000 | 25 500 | 7 500 | 5 823 | 166 823 |
Utgifter sammanlagt | 140 500 | 90 000 | 34 500 | 11 500 | 6 923 | 283 423 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Justeringar av det anslag som står till förfogande för betalning | 4 500 |
Regeringens tillväxtsatsningar | 46 200 |
Övrig förändring | -600 |
Sammanlagt | 50 100 |
2015 budget | 140 500 000 |
2014 I tilläggsb. | 24 600 000 |
2014 budget | 90 400 000 |
2013 bokslut | 101 511 668 |
87. Kapitallån till Finnvera Abp (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 5 000 000 euro.
Anslaget får användas för att bevilja Finnvera Abp kapitallån enligt 12 kap. 1 § i aktiebolagslagen (624/2006) utan ränta och säkerhet för att användas för rekapitalisering av fonden Aloitusrahasto Vera Oy. Om den finansiella verksamheten i det bolag som ska rekapitaliseras uppvisar förlust, kan lånet avskrivas.
Förklaring:Avsikten är att återbetalningstiden på kapitallånet är högst 15 år. Aloitusrahasto Vera Oy fungerar som en kapitalinvesterare som kompletterar den finansiella marknaden. Genom fondens verksamhet kompletteras den finansiella marknaden mellan finansiering av produktutvecklingsverksamhet och privat kapitalplaceringsverksamhet särskilt för företag i begynnelse- och inledningsfasen. Fonden investerar i nyetablerade teknologiföretag samt i teknikintensiva eller innovativa serviceföretag.
Målföretagen ska ha potential för att kunna utvecklas till tillväxtföretag och för internationalisering. För fondens förvaltning ansvarar Finnveras dotterbolag Veraventure Ab. Avsikten med anslaget är att förebygga brister på marknaden för riskkapitalplaceringar, vilka gör det svårare att få riskkapital särskilt för snabbväxande företag samt företag som inleder och utvidgar sin verksamhet.
I enlighet med det tillväxtfinansieringsprogram som regeringen linjerade ut våren 2013 upphör Finnvera Abp:s kapitalplaceringsverksamhet vid utgången av 2017. Kapitalplaceringsverksamheten för företag i begynnelse- och inledningsfasen överförs stegvis till Tekes, som inleder kapitalplaceringsverksamheten för den tidiga fasen år 2014.
2015 budget | 5 000 000 |
2014 budget | 5 000 000 |
2013 bokslut | 10 000 000 |
88. Kapitalinvestering i Finlands Industriinvestering Ab (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 80 000 000 euro.
Anslaget får användas för att höja Finlands Industriinvestering Ab:s aktiekapital.
Förklaring:Av anslaget ska 30 000 000 euro användas för den verksamhet som Fonden för tillväxtfonder II bedriver. Genom den statliga finansieringen aktiveras inhemskt och utländskt privat kapital på den finländska riskkapitalmarknaden. Fonden för tillväxtfonder II inrättades vid ingången av 2014 och har ett kapital på 130 000 000 euro varav Finlands Industriinvestering Ab:s andel är 60 000 000. I detta syfte höjs Finlands Industriinvestering Ab:s aktiekapital med 30 000 000 euro varje år åren 2014—2015. Finlands Industriinvestering Ab förvaltar Fonden för tillväxtfonder II för egen räkning och för de institutioners räkning som investerar i den. Fonden investerar på marknadsvillkor i venture capital-fonder och tillväxtfasens buyout-fonder verksamma i Finland. Tyngdpunkten i investeringsverksamheten ligger på tillväxtorienterade och internationellt inriktade finländska små och medelstora företag i enlighet med regeringsprogrammet och det tillväxtfinansieringsprogram som regeringen linjerade ut i rambeslutet den 27 mars 2013.
Av anslaget ska 50 000 000 euro användas för att höja Finlands Industriinvestering Ab:s aktiekapital för kapitalplaceringsverksamhet som främjar förnyelse, större mångsidigheten och tillväxt hos industriella företag samt tillväxten hos företag inom bioekonomi, cleantech och hälsovård. Ett anslag av motsvarande storlek anvisades för detta syfte i den första tilläggsbudgeten för 2014. Med anslaget inleds ett finansieringsprogram genom vilket investeringar görs i industriella finländska bolag som bedöms vara lönsamma. Det nya finansieringsprogrammet främjar en bredare och starkare bas för industribolagen och de bolag som betjänar dem. Med tanke på näringslivets struktur är det ändamålsenligt att sprida konjunkturrisken i fråga om enskilda branscher och bolag och skapa en mer mångsidig företagsstruktur Målet är att främja målföretagens konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättningsförmåga.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Regeringens tillväxtsatsningar | 50 000 |
Sammanlagt | 50 000 |
2015 budget | 80 000 000 |
2014 I tilläggsb. | 50 000 000 |
2014 budget | 30 000 000 |
89. Kapitalinvestering i nystartade företags kapitalplaceringsverksamhet (fast anslag)
Under momentet beviljas 20 000 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av teckningspriset för aktier och av annat kapital i det bolag som förvaltas av Innovationsfinansieringsverket Tekes och som bedriver kapitalplaceringsverksamhet som riktar sig till nystartade företag. Investeringarna görs via statens och privata investerares gemensamma fonder. I investeringarna kan staten godta mindre avkastning än privata investerare eller ta större risker.
Förklaring:Innovationsfinansieringsverket Tekes har 2014 inlett kapitalplaceringsverksamhet som är en del av det tillväxtfinansieringsprogram som ingår i statsrådets ramar för statsfinanserna 2014—2017 och av omorganiseringen av statens kapitalplaceringsverksamhet. Investeringarna görs i kapitalplaceringsfonder av Tekes Pääomasijoitus Oy tillsammans med privata investerare. Tekes Pääomasijoitus Oy är ett helt och hållet statsägt företag där Tekes utövar ägarstyrningen. Tyngdpunkten i fondernas placeringsverksamheten i det inledande skedet ligger på tillväxtorienterade och internationellt inriktade finländska bolag. Beloppet av investeringsåtagandena år 2015 bedöms uppgå till 15—20 miljoner euro och investeringarna kan innefatta statligt stöd. Till kostnaderna för verksamheten för Tekes Pääomasijoitus Oy beräknas det åtgå högst 500 000 euro.
2015 budget | 20 000 000 |
2014 budget | 20 000 000 |