Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2013
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänna föreskrifter
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
       29. Undervisnings-och kulturministeriets förvaltningsområde
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
         01. Förvaltning
         10. Utveckling av landsbygden
         20. Jordbruk
         30. Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet
         40. Fiskeri-, vilt- och renhushållning
              01. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets omkostnader
              20. Skyldighet att vårda fiskbeståndet
              41. Ersättning för hjortdjurs skadegörelse
              42. Ersättning för rovdjurs skadegörelse
              43. Främjande av renskötseln
              50. Främjande av vilthushållningen
              51. Främjande av fiskerihushållningen
              52. Återbäringar av avgifter för tillstånd till fiske och avtalsbaserade ersättningar i anslutning till skyddet av saimenvikaren
              62. Främjande av marknadsföringen och strukturpolitiken inom fiskerinäringen
              77. Fiskeriekonomiska byggnads- och iståndsättningsprojekt
         50. Vattenhushållning
         60. Skogsbruk
         63. Forststyrelsen
         70. Infrastruktur för fastigheter och geografisk information
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2013

40. Fiskeri-, vilt- och renhushållningPDF-versio

Förklaring: Under detta kapitel har utgifterna för styrningen av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och fiskeri-, vilt- och renhushållningen budgeterats. Beloppet av de anslag som budgeterats under kapitlet uppgår till ca 63 miljoner euro, och i gengäld beräknas till staten inflyta ca 31 miljoner euro i inkomster. De största inkomstposterna är EU-inkomster samt influtna avgifter för hjortdjursjakt och jaktvårds- och fiskevårdsavgifter.

Omvärlden

De viktigaste fiskbestånden väntas förbli livskraftiga, särskild uppmärksamhet bör dock fästas vid hållbart nyttjande av vissa arter. Bestånden av säl och storskarv har vuxit och försämrar verksamhetsförutsättningarna för yrkesfisket. Antalet fritidsfiskare och fritidsjägare ligger fortfarande på en relativt hög nivå.

Viltbeståndens storleksutveckling varierar beroende på artgruppen. Nyttjandet av de viktigaste viltbestånden inom vilthushållningen kan hållas på nuvarande nivå utan att det äventyrar bestånden. Ändringar i markägostrukturen och markanvändningen leder till att jaktmarkerna splittras, vilket försvårar planmässig viltvård. EU:s bestämmelser om naturskydd ökar betydelsen av mångsidiga förvaltningsplaner för viktiga viltarter och deras livsmiljöer. Finlands viltcentral, som inrättades 2011, skapar nya förutsättningar för utveckling av viltpolitiken.

Rennäringens lönsamhet förbättras i och med att prisutvecklingen i fråga om renhushållningsprodukter förväntas vara gynnsam. Samtidigt försvagar emellertid de ökade produktionskostnaderna lönsamheten och begränsar den strukturella utvecklingen. Skador orsakade av stora rovdjur försämrar förutsättningarna för att bedriva renhushållning.

Behovet av forskningsdata ökar och förändras. Vid Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet inleder man arbetet med anpassning och inriktning av verksamheten så att den bättre motsvarar informationsbehovet. Särskilt tryggandet av livskraftiga vilt- och fiskbestånd, bedömning av fiskets och jaktens hållbarhet och styrning av reglerande åtgärder förutsätter att inriktningen i forskningen ändras. Dessutom kräver hanteringen av samhälleliga konflikter i anslutning till nyttjandet och skyddet av fisk- och viltbestånd en förstärkning av forskningsdata som rör samhället.

Effektmål för de viktigaste åtgärderna
Fiskerihushållning

Fiskerinäringen styrs i enlighet med EU:s gemensamma fiskeripolitik, som syftar till ett hållbart utnyttjande av fiskresurserna. I instrumenten ingår reglering och övervakning av fisket samt genomförande av åtgärdsprogrammet för fiskerinäringen. Syftet med åtgärderna är dels att trygga fiskbeståndens hållbarhet, dels att säkra utbudet av fiskråvara året runt för förädling och konsumtion. Ansträngningar görs för att kvoterna i fråga om de fiskbestånd som är viktigast för Finland på basis av den vetenskapliga rådgivningen ställs så att fortsatt fiske säkerställs. Den nationella strategiska planen och åtgärdsprogrammet för fiskerinäringen för åren 2007—2013 genomförs i syfte att förbättra verksamhetsbetingelserna, lönsamheten och konkurrenskraften inom fiskerinäringen. Vattenbruket, yrkesfisket samt fiskförädlingen och fiskhandeln främjas i enlighet med sektorsvisa utvecklingsprogram.

Fritidsfisket och verksamheten för vård av fiskbestånden styrs och utvecklas på basis av utvecklingsstrategin för fritidsfisket, strategin för fiskvägarna, handlingsprogrammet för utveckling av fisketurismen samt forsknings- och övervakningsuppgifter om fiskbestånden. I samband med regleringen av fisket fästs särskild uppmärksamhet vid den ekologiska hållbarheten inom fisket. När det gäller vården av fiskbestånden arbetar man för att bevara mångfalden och stärka försvagade bestånd. Målet är att främja fiskarnas naturliga förökning. I utbyggda strömmande vatten förbättras fiskarnas vandringsmöjligheter, och potentiella förökningsområden främjas med hjälp av fiskvägar. Nyttjandet och vården av fiskresurserna baserar sig på de artspecifika förvaltningsplanerna för bestånden och planerna för nyttjande och vård av fiskeområdena. Övervakningen av fisket ordnas i enlighet med de nya bestämmelserna så att den är effektiv och fungerande.

Genom styrning av nyttjandet och vården av fiskresurser skapas förutsättningar för intressanta och mångsidiga fiskemöjligheter. Fisketjänster som baserar sig på ett hållbart nyttjande av fiskresurser och som utgår från kunderna och är innovativa främjas inom fritidsfisket och inom fisketurismen. I och med att det skapas förutsättningar för verksamheten utvecklas dessutom fisket som hobby och tjänsterna i anslutning därtill. Informations- och planeringssystemen för nyttjandet och vården av fiskbestånden utvecklas.

Vilthushållning

För att effektiviteten inom viltpolitiken ska förbättras bildar de organisationer som styrs av ministeriet och vars verksamhet gäller vilthushållning eller annars stöder den en offentlig viltvårdskoncern. Den ansvarar för verksamheten i enlighet med de samhälleliga effektmål som ställts för viltpolitiken samt samordnar de förväntningar som finns på viltpolitiken.

Den offentliga viltvårdskoncernens strategiska mål fram till 2015 är följande: 1) jakten och viltvården utgör en väsentlig del av den övergripande naturvården och det övergripande naturskyddet, 2) vilthushållningen baserar sig på vetenskapligt tillförlitliga och aktuella forskningsresultat om viltbestånden och deras livsmiljöer, 3) viltvårdskoncernen arbetar öppet och aktivt med nationella och internationella aktörer och intressegrupper samt 4) viltvårdskoncernens verksamhetsformer är effektiva, ekonomiska, kundorienterade och framsynta.

De samhälleliga effektmål som ställs på viltpolitiken förutsätter att de nuvarande övervaknings- och forskningsmetoderna utvecklas. Att utveckla uppskattningen av bestånden av stora rovdjur samt av arter som gått tillbaka såsom skogsvildren och sädgås utgör en särskild utmaning. I anslutning till Finlands viltcentral finns de regionala viltvårdsråden och riksviltvårdsrådet, vilka skapar interaktiva forum för att samordna olika slags intressen.

Renhushållning

Det centrala inom renhushållningen består alltjämt i att trygga betesmarkernas hållbarhet samt att utveckla rennäringens struktur och lönsamhet. Målet är att dimensionera antalet livrenar med hänsyn till betesmarkernas hållbarhet och att upprätthålla renhushållningsföretagens lönsamhet. Utvecklingen av renhushållningens struktur stöds genom understöd som finansieras med medel ur Gårdsbrukets utvecklingsfond, räntestöd för lån (mom. 30.20.49) samt genom anslaget för det nationella stödet för jordbruket och trädgårdsodlingen (mom. 30.20.40).

01. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 17 298 000 euro.

Anslaget får också användas till betalning av sådana utgifter som föranleds av ombyggnaden av fiskodlingsanstalter och forskningsstationer och som hänförs till investeringsutgifter samt till betalning av utgifter som hänför sig till självfinansieringsandelen för projekt som genomförs med stöd som beviljas ur EU-fonder.

Förklaring: Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet har till uppgift att producera forskningsinformation och sakkunnigtjänster som stöder ett hållbart och mångsidigt utnyttjande av fisk- och viltresurserna, upprätthåller naturens mångfald samt tryggar fiskeri-, vilt- och renhushållningens livskraft.

Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet stöder uppnåendet av de effektmål för jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde som anges i motiveringen till huvudtiteln på följande sätt:

  • — åstadkommer ett forskningsmässigt underlag för utarbetandet och uppdaterandet av viltarts- och livsmiljöspecifika förvaltningsplaner för bestånden samt beaktar i sin verksamhet åtgärdsförslagen och forskningsbehoven enligt de viktigaste, redan färdiga förvaltningsplanerna för viltarter eller deras livsmiljöer samt den offentliga viltvårdskoncernens strategiska mål
  • — sköter bedömningen av renbetesmarkernas tillstånd samt forskningen kring renskötsel och renhushållning särskilt inom den arktiska forskningen
  • — producerar information om fisk- och viltresurserna samt bedömer och prognostiserar situationen beträffande fisk- och viltbestånden som en grund för ett hållbart och mångsidigt utnyttjande av dem
  • — främjar fiskeri- och renhushållningsnäringarna och tar fram statistik för fiskerihushållningen samt information om användningen och bearbetningen av fisk, vilt och ren och om handeln med dessa produkter med hjälp av informationsproduktion
  • — deltar i genomförandet av de sektorsvisa utvecklingsprogrammen inom fiskerinäringen samt i de forsknings- och utvecklingsuppgifter som förutsätts i avsnittet om vattenbruket i EU:s Östersjöstrategi
  • — har hand om produktion och analys av forskningsdata som gäller fiskerinäringens primärproduktion
  • — odlar utrotningshotade fiskarter
  • — producerar information om de ekologiska, sociala och ekonomiska verkningarna av fritidsfiske för genomförande av utvecklingsstrategin för fritidsfisket och handlingsprogrammet för utveckling av fisketurismen
  • — producerar information för genomförande av strategin för fiskvägarna
  • — ansvarar för uppskattningarna av viltbestånden särskilt med tanke på att utveckla forskningen om bestånden av stora rovdjur samt genom att sköta statistikföringen över fällda djur och utveckla den särskilt med tanke på ett elektroniskt system för insamling av uppgifter om fällda djur
  • — har hand om den forskning som krävs i fråga om viltarter som gått tillbaka
  • — har hand om forskningen om hanteringen av konflikter med vilt och om skador orsakade av vilt bl.a. genom att utveckla alternativa modeller och metoder för hur viltkonflikter kan hanteras samt genom att undersöka dynamiken för hur stammen regleras.

Jord- och skogsbruksministeriet ställer i samband med beredningen av budgetpropositionen för år 2013 upp följande resultatmål för Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet:

Verksamhetens resultat
Funktionell effektivitet

Med hänvisning till de preliminära mål för resultatet av verksamheten inom förvaltningsområdet som anges i motiveringen till huvudtiteln

  • — inriktas institutets forskning och utvecklas stödfunktionerna och infrastrukturerna för forskningen i enlighet med de tyngdpunkter som överenskommits inom sammanslutningen för naturresurs- och miljöforskning (LYNET)
  • — deltar institutet i beredningen av inrättandet av en forskningscentral för naturresurser.

Den strategiska ledningen enligt den nya verksamhets- och organisationsmodellen och införandet av strategin samt utvecklandet av nätverket av verksamhetsställen och kompetensledningen fortsätter. Forskningsinstitutet förbättrar arbetsproduktiviteten genom att effektivisera verksamheten, anpassa uppgifterna till resurserna och koncentrera sig på kärnuppgifterna. Forskningsinstitutet fortsätter som kund inom statsförvaltningens gemensamma system och tjänster och deltar i statsförvaltningens övriga gemensamma utvecklingsprojekt och utvidgar deras användning. Förberedelser för att ta i bruk Kieku görs.

Forskningsinstitutet fortsätter i enlighet med sin strategi att ändra tyngdpunkterna mellan forskningen inom olika politikområden. Forskningen kring stora rovdjur och inventeringen av bestånden av dem stärks ytterligare, likaså rapporteringen från inventeringen av alla viltbestånd samt närings- och samhällsforskningen. Resurser inriktas på utveckling av nya produkter och informationshantering. För vård av fiskbestånden används ca 0,8 miljoner euro för kontraktsodling och utplantering av värdefisk.

Avsikten är att forskningsinstitutets externa finansiering ska kvarstå på nuvarande nivå. Av forskningsinstitutets utgifter täcks 30 % med extern finansiering som härrör från den privata och den offentliga sektorn. Av den avgiftsbelagda verksamheten beräknas det inflyta 2 miljoner euro. Den avgiftsbelagda vattenbruksverksamhetens lönsamhet förbättras genom planerade och påbörjade åtgärder.

Fördelningen av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets totala kostnader (inkl. avskrivningar och räntor), personal och inkomster åren 2011—2013 1)

 Kostnader, mn euroÅrsv.Inkomster, mn euro
HuvudfunktionerUtfall
2011
Uppskattning
2012
Uppskattning
2013
Utfall
2011
Uppskattning
2012
2013Utfall
2011
Uppskattning
2012
Uppskattning
2013
          
Uppskattning av viltbestånd och fiskresurserna samt statistikföring6,667,006,9584,083,583,50,991,030,90
— uppföljning av fiskbestånd3,963,903,8551,851,051,00,760,800,70
— uppföljning av vilt och ren1,782,302,3020,725,425,40,02-0,10
— statistik och insamling av ekonomisk information0,920,800,8011,57,17,10,210,230,10
          
Forskning och sakkunskap12,9611,7010,90144,1135,4135,43,081,641,54
Fiskerihushållning9,999,008,40111,198,898,82,651,351,25
— forskning7,496,706,3085,982,082,01,810,800,80
— sakkunniguppgifter1,841,701,7019,215,615,60,280,110,05
— avgiftsbelagd verksamhet0,660,600,406,01,21,20,560,440,40
Vilt- och renhushållningspolitik2,972,702,5033,036,636,60,430,290,29
— forskning2,211,801,7026,233,033,00,340,240,24
— sakkunniguppgifter0,760,700,706,83,63,60,090,050,05
— avgiftsbelagd verksamhet0,000,200,10------
          
Vattenbruk5,506,155,6553,056,056,01,991,491,40
— vattenbruk2,323,403,0027,143,043,00,02--
— avgiftsbelagd verksamhet2,321,851,8525,012,012,01,971,491,40
— kontraktsodling0,860,900,800,91,01,0---
          
Övriga prestationer0,530,450,30---0,360,200,20
Sammanlagt 25,6525,3023,80281,1274,9274,96,424,364,04

1) I siffrorna ingår det anslag som beviljas under moment 30.50.20 och årsverkena.

Produktion och kvalitetsledning

Forskningens och sakkunniguppgifternas förmåga att tjäna samhället och deras effekt förbättras genom en ökad tvärvetenskaplig hantering av forskningsteman och genom erbjudande av lösningsmodeller som motsvarar kundernas behov. Forskningsinstitutet nätverkar med universiteten i Helsingfors, Joensuu, Jyväskylä, Uleåborg och Åbo och samarbetar med internationella forskningsinstitut och universitet.

Möjligheterna att utnyttja forsknings- och sakkunnigarbetet utökas. Antalet publicerade vetenskapliga publikationer hålls på nuvarande nivå. Produktionsmängderna inom vattenbruket minskas, förutom när det gäller utrotningshotade fiskbestånd.

Forskningsinstitutet producerar högklassig information enligt vetenskapliga kriterier. Projektarbete, inklusive evalueringssystem, stärks ytterligare. Dessutom utvecklas uppföljningsmetoder och analyser, chefsarbetet och ledningssystemet. Kvaliteten på verksamheten inom vattenbruket, beståndsberäkningen och statistikföringen samt forskningen förbättras med hjälp av verksamhetssystem samt genom en effektivisering av forsknings- och kundprocesserna. Informationssäkerhetsplanen genomförs.

Nyckeltal för produktionen

 2011
utfall
2012
uppskattning
2013
mål
    
Utlåtanden89100100
Medlemskap i arbetsgrupper357305300
Vetenskapliga publikationer (medelvärde under 3 år)777373
Övriga publikationer224240240
Beståndsberäkningar och statistik232223
Rom, liter4 0584 4004 300
Yngel från fiskodlingsanstalter, 1 000 yngelenheter à 50 g/st.1 4331 6001 500
Yngel från naturdammar, 1 000 yngelenheter à 5 g/st.1 4021 4001 300
Stamfisk och kräftor, bestånd i romproduktion, st.616160
Mjölke i mjölkebank, förvarade bestånd, st.424242

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

 2011
utfall
2012
ordinarie
budget
2013
budgetprop.
    
Bruttoutgifter 23 14620 96621 338
Bruttoinkomster 6 4404 0404 040
Nettoutgifter 16 70616 92617 298
    
Poster som överförs    
— överförts från föregående år2 398  
— överförts till följande år2 995  

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Utgiftsbesparing som gäller IT-kostnader inom den offentliga förvaltningen (regeringsprogr.)-85
Lönejusteringar527
Produktivitetsfrämjande åtgärder (-3 årsv.)-50
Temporär användning av produktivitetsinbesparingar (1 årsv.)100
Bortfall av engångsanvändningen av produktivitetsinbesparingar (-1 årsv.)-120
Sammanlagt372

2013 budget17 298 000
2012 II tilläggsb.302 000
2012 budget16 926 000
2011 bokslut17 303 000

20. Skyldighet att vårda fiskbeståndet (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 2 400 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter som föranleds av åtgärder för vård av fiskbeståndet som tillståndsvillkoren i tillståndsbeslut som meddelats med stöd av 3 kap. 14 och 22 b  § i vattenlagen (587/2011) och 44 § i miljöskyddslagen (86/2000) och i andra motsvarande tillståndsbeslut förutsätter

2) till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst tre årsverken

3) till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder, när utgifterna direkt hänför sig till åtgärder för vård av fiskbeståndet enligt punkt 1.

Förklaring: Anslaget används för att kompensera och förhindra de skador som byggande i samt reglering och rensning av vattendrag och utsläpp av avloppsvatten m.fl. tillståndspliktiga åtgärder orsakat fiskbestånden samt för utgifter för fiskerikontrollen. De vattenrättsliga fiskerihushållningsavgifter som beräknas inflyta år 2013 har antecknats som inkomster under moment 12.30.40.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Ökning i de influtna inkomsterna av fiskerihushållningsavgiften100
Sammanlagt100

Anslaget under momentet har ombildats till ett treårigt reservationsanslag.


2013 budget2 400 000
2012 budget2 300 000
2011 bokslut2 300 000

41. Ersättning för hjortdjurs skadegörelse (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 5 400 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av ersättning enligt viltskadelagen (105/2009) för skador som har orsakats av hjortdjur samt ersättning som hänför sig till tidigare år

2) till betalning av utgifter som föranleds av åtgärder för att förebygga skador enligt viltskadelagen

3) till betalning av utgifter som föranleds av observation av hjortdjursbestånden och forskning avseende hjortdjur enligt lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift (616/1993) samt utgifter som föranleds av utarbetandet och genomförandet av förvaltningsplaner för dem.

Anslaget får också användas till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst fyra årsverken och till betalning av andra konsumtionsutgifter.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut beträffande överföringsutgifterna.

Förklaring: Anslaget används för utgifter som föranleds av förebyggande åtgärder och ersättande av skador som orsakats av hjortdjur, huvudsakligen år 2012, samt för utgifter som föranleds av observation av hjortdjursbestånd och forskning avseende hjortdjur. Motsvarande inkomst har antecknats under moment 12.30.42.

Beräknad användning av anslaget (euro)

  
Ersättande av skador4 400 000
Åtgärder för förebyggande av skador300 000
Observation och forskning avseende älgbeståndet400 000
Observation och forskning avseende beståndet av skogsvildren300 000
Sammanlagt 5 400 000

Anslaget under momentet har ombildats till ett tvåårigt reservationsanslag.


2013 budget5 400 000
2012 budget5 400 000
2011 bokslut3 823 157

42. Ersättning för rovdjurs skadegörelse (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 4 300 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter som föranleds av ersättningar för skador som orsakats av sådana stora rovdjur som avses i viltskadelagen (105/2009)

2) till betalning av ersättningar som hänför sig till tidigare år samt utgifter som hänför sig till verkställigheten av viltskadelagen

3) till betalning av utgifter som föranleds av åtgärder för att förebygga skador som förorsakats av stora rovdjur, dock högst 500 000 euro.

Anslaget får också användas till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst fem årsverken och till betalning av andra konsumtionsutgifter.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut beträffande överföringsutgifterna.

Förklaring: Avsikten är att anslaget används för skador orsakade av stora rovdjur 2013, mängden skador vet man först 2014. Avsikten är att skadornas storlek minskas med hjälp av förvaltningsplanerna för stora rovdjur och andra åtgärder. År 2011 behövdes det 5 481 000 euro för att ersätta de skador som orsakades av stora rovdjur.

Beräknad användning av anslaget (euro)

  
Ersättning för stora rovdjurs skadegörelse3 800 000
Förebyggande av skador (högst)500 000
Sammanlagt 4 300 000

2013 budget4 300 000
2012 II tilläggsb.1 201 000
2012 budget4 300 000
2011 bokslut4 300 000

43. Främjande av renskötseln (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 1 764 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av statsbidrag som beviljas för att främja renskötseln och till betalning av konsumtionsutgifter som föranleds av de uppgifter som staten ansvarar för när det gäller rengärden vid riksgränserna

2) för stödjande av rådgivningsarbete som syftar till att främja lönsamheten inom renskötseln.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut beträffande överföringsutgifterna.

Förklaring: De statliga skyldigheterna i anslutning till rengärden vid riksgränserna baserar sig på rengärdesavtal som ingåtts mellan staterna, och innefattar åtgärder för att bygga och underhålla rengärden vid Finlands gräns till Norge respektive Ryssland samt vissa andra uppgifter.

Beräknad användning av anslaget (euro)

  
Försöksverksamhet inom renskötseln53 000
Stödjande av Renbeteslagsföreningen871 000
Byggande och underhåll av rengärden vid riksgränserna i enlighet med rengärdesavtalen840 000
Sammanlagt 1 764 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Lönejusteringar43
Sammanlagt43

2013 budget1 764 000
2012 II tilläggsb.20 000
2012 budget1 721 000
2011 bokslut1 821 000

50. Främjande av vilthushållningen (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 10 187 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av utgifter som avses i 3 § i lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift (616/1993).

Anslaget får också användas till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst fem årsverken och till betalning av andra konsumtionsutgifter.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut beträffande överföringsutgifterna.

Förklaring: I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till ändring av lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift (616/1993) så att jaktvårdsavgiften höjs från 30 euro till 33 euro. Avsikten är att avgiften därefter ska hållas kvar på denna nivå de närmaste åren. Av de avgifter som tas ut för prestationerna flyter det in inkomster på ca 220 000 euro till Finlands viltcentral. Dessa inkomster täcker delvis de kostnader som skötseln av offentliga förvaltningsuppgifter orsakar. Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats det genomsnittliga antal personer som har betalat jaktvårdsavgift, vilket 2009—2011 var 308 700. När riksdagen antog viltförvaltningslagen förutsatte den att en större del än tidigare av de influtna medlen från jaktvårdsavgifterna anvisas för jaktvårdsföreningarnas verksamhet. Jaktvårdsföreningarnas andel av anslaget har höjts med 10 % från nivån 2012. Tillägget på 926 000 euro riktas närmast till utvecklande av räkningen av stora rovdjur och viltvårdskoncernens gemensamma informationssystem samt till genomförande av viltvårdskoncernens strategi på annat sätt. De inkomster som beräknas inflyta av jaktvårdsavgifterna år 2013 har antecknats under moment 12.30.45.

Resultatet av verksamheten vid Finlands viltcentral

Till Finlands viltcentrals uppgifter hör att främja hållbar vilthushållning, stödja jaktvårdsföreningarnas verksamhet, sörja för verkställigheten av viltpolitiken och fullgöra för centralen föreskrivna offentliga förvaltningsuppgifter.

Finlands viltcentral stöder uppnåendet av de effektmål för jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde som anges i motiveringen till huvudtiteln på följande sätt:

  • — ansvarar för beredningen och uppdateringen av förvaltningsplaner som gäller viltarter och deras livsmiljöer i samråd med intressentgrupper
  • — tar i sin verksamhet, inklusive de offentliga förvaltningsuppgifterna, i beaktande riktlinjerna i de fastställda förvaltningsplanerna
  • — förvaltar och utvecklar det system för övervakning som krävs i artikel 12 i habitatdirektivet och som gäller antalet oavsiktligt fångade och oavsiktligt dödade individer av de viltarter som anges i bilaga IV till habitatdirektivet
  • — utvecklar och stöder i samarbete med Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och jaktvårdsföreningarna verksamheten för nätverket för kontaktpersoner i frågor som rör stora rovdjur samt främjar annan uppföljning av viltbestånden som grundar sig på frivilligt arbete och att observationerna skickas till Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet
  • — utvecklar i samarbete med Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet statistikföringen över fällda djur och andra dataarkiv för vilt med tanke på planeringsverksamheten inom viltförvaltningen
  • — sörjer för att skador orsakade av vilt minskar bl.a. genom aktiva åtgärder för förebyggande av skador samt genom att rikta jakten mot viltarter som orsakar skador på skadekänsliga områden och mot individer som orsakar särskilt stor skada
  • — sörjer för att intressentgrupperna blir hörda i allt väsentligt särskilt genom att utnyttja de regionala viltvårdsråden och riksviltvårdsrådet
  • — strävar efter att med aktiva åtgärder minska olagligt dödande av vilt
  • — sörjer för att utbildningssystemet för jägare utvecklas och
  • — har hand om utgivningen av tidskriften Metsästäjä - Jägaren.

Beräknad användning av anslaget (euro)

  
Finlands viltcentral6 601 000
Jaktvårdsföreningarna2 068 000
Stödjande av jaktmuseiverksamhet370 000
Verkställandet av viltvårdskoncernens strategi, såsom räkning av stora rovdjur och utvecklande av viltvårdskoncernens gemensamma informationssystem 1 148 000
Sammanlagt 10 187 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Höjning av jaktvårdsavgiften926
Sammanlagt926

2013 budget10 187 000
2012 budget9 261 000
2011 bokslut9 234 000

51. Främjande av fiskerihushållningen (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 5 887 000 euro.

Anslaget får enligt 91 och 91 a § i lagen om fiske (286/1982) användas

1) till ersättningar som betalas till vattenägarna för utnyttjandet av fiskevatten

2) för fiskeområdenas verksamhet

3) för fiskeriorganisationernas verksamhet

4) för främjande av fiskerihushållningen

5) till betalning av utgifter som uppbörden av avgifterna och förandet av registret över fiskevårdsavgifter föranleder staten.

Anslaget får också användas till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst fem årsverken och till betalning av andra konsumtionsutgifter.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut beträffande överföringsutgifterna.

Förklaring: Enligt 90 § i lagen om fiske ska i statsbudgeten årligen för främjande av fiskerihushållningen tas upp ett anslag som motsvarar minst det belopp som, beräknat enligt medelantalet personer som under de tre närmast föregående åren betalt fiskevårdsavgift, skulle inflyta i form av fiskevårdsavgifter, dock minst det belopp som inflöt i fiskevårdsavgifter året före budgetåret. År 2011 inflöt sammanlagt 5 625 575 euro i fiskevårdsavgifter. Fiskevårdsavgiften för hela året är alltjämt 22 euro och avgiften för en fiskeperiod på sju dygn 7 euro. När det genomsnittliga antalet personer som betalat fiskevårdsavgift under åren 2009—2011 var 255 714 och antalet personer som betalat avgift för sju dygn var i medeltal 34 871, är minimibeloppet för fiskevårdsavgiftsmedlen enligt 90 § i lagen om fiske 5 869 800 euro.

Vid dimensioneringen av anslaget har dessutom beaktats 17 000 euro i utgifter som motsvarar inkomsterna av försäljningen av namn- och adressuppgifter i fiskevårdsavgiftsregistret. Beloppet av fiskevårdsavgifter och inkomster av försäljning av uppgifter i fiskevårdsavgiftsregistret som beräknas inflyta år 2013 har antecknats under moment 12.30.44.

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Minskning i influtna avgifter-278
Sammanlagt-278

2013 budget5 887 000
2012 budget6 165 000
2011 bokslut6 303 000

52. Återbäringar av avgifter för tillstånd till fiske och avtalsbaserade ersättningar i anslutning till skyddet av saimenvikaren (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 3 592 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av den andel av inkomsterna av tillstånd till fiske i Tana älv som ska återbäras till vattenägarna

2) enligt 89 a § i lagen om fiske (286/1982) till återbäringar på spöfiskeavgifter till vattenägarna

3) till betalning av konsumtionsutgifter och andra utgifter för uppbörden av de spöfiskeavgifter som inflyter år 2013

4) till betalning av högst 360 000 euro för utgifter som föranleds av de avtalsbaserade ersättningar i anslutning till skyddet av saimenvikaren som betalas till vattenägarna.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut beträffande överföringsutgifterna.

Förklaring: Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats den andel på ca 73 %, dvs. ca 365 000 euro, av de beräknade inkomsterna av tillstånd till fiske i Tana älv i budgeten år 2012, dvs. 500 000 euro, som ska återbäras till de privata vattenägarna i förhållande till vattenområdenas storlek. Den inkomst som år 2013 beräknas inflyta av tillstånd till fiske i Tana älv har antecknats under moment 12.30.41.

Vid dimensioneringen av anslaget har dessutom beaktats 2 717 000 euro som det belopp av spöfiskeavgifterna som år 2013 ska delas ut till vattenägarna. Beloppet fås genom att den intäkt av spöfiskeavgifterna, dvs. 2 867 000 euro, som beräknats inflyta i budgeten för 2012, minskas med de utgifter som uppbörden av spöfiskeavgifterna beräknats föranleda staten år 2012. I budgeten för år 2012 har utgifterna uppskattats till 150 000 euro. Uppbörden av spöfiskeavgifter beräknas år 2013 föranleda staten utgifter på 150 000 euro. De spöfiskeavgifter som beräknas inflyta år 2013 har antecknats under moment 12.30.43.

Vid dimensioneringen av anslaget har dessutom beaktats 360 000 euro som sådana avtalsbaserade ersättningar i anslutning till skyddet av saimenvikaren som betalas till vattenägarna. Målet är att ingå avtal om begränsning av fiske på ett område av 2 000 km² i syfte att skydda saimenvikaren. Under moment 30.40.62 har medel reserverats för ersättning till yrkesfiskare i Saimenområdet för ekonomiska skador till följd av skyddet av saimenvikaren.

Beräknad användning av anslaget (euro)

  
Andel av tillståndsinkomsterna som ska återbäras till ägare av privata vattenområden i Tana älv365 000
Andel av spöfiskeavgifterna som ska återbäras till ägarna av vattenområden2 717 000
Utgifter som uppbörden av spöfiskeavgifter föranleder för staten150 000
Avtalsbaserad ersättning till vattenägare i syfte att skydda saimenvikaren (högst)360 000
Sammanlagt 3 592 000

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Ökning i influtna avgifter32
Sammanlagt32

2013 budget3 592 000
2012 budget3 560 000
2011 bokslut3 476 515

62. Främjande av marknadsföringen och strukturpolitiken inom fiskerinäringen (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 11 889 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter som föranleds av nationellt finansierade åtgärder som vidtas i syfte att främja fiskerinäringen och av ersättningar till yrkesfiskare för ekonomiska skador till följd av skyddet av saimenvikaren

2) till betalning av EU:s medfinansiering och statens medfinansiering i fiskerinäringsåtgärder som finansieras av medel ur Europeiska fiskerifonden (EFF).

Anslaget får också användas till utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst 40 årsverken och till betalning av andra konsumtionsutgifter.

Av anslaget har 5 423 000 euro reserverats för den statliga medfinansieringen i projekt som delfinansieras av EU.

Anslaget budgeteras enligt kontantprincipen beträffande överföringsutgifterna.

Förklaring: Vid dimensioneringen av anslaget har som utgifter som föranleds av EU:s gemensamma fiskeripolitik beaktats 9 889 000 euro, vilket utgör medfinansiering för program som delfinansieras av Europeiska fiskerifonden under åren 2007—2013. EU-medfinansieringens och den nationella medfinansieringens andelar har fastställts i de verksamhetsprogram som antagits av kommissionen. I EU-andelen för anslaget har också Ålands andel beaktats. Åland anvisar den nationella offentliga medfinansiering som behövs i sin egen budget. Under moment 12.30.03 beräknas inflyta sammanlagt 4 000 000 euro i form av medfinansiering från Europeiska fiskerifonden (EFF) under programperioden 2007—2013.

Åtgärder för främjande av fiskerinäringen som i sin helhet finansieras nationellt är sådana bidrag som avses i lagen om fiskeriförsäkringsföreningar (331/1958) och sådan bidrag för transporten av fisk som beviljats på de villkor som jord- och skogsbruksministeriet fastställt. Anslaget får också användas till annan förbättring av förutsättningarna för fiskerinäringen, såsom till utvecklingsprojekt. Dessutom kan anslaget vid behov användas för ersättningar till yrkesfiskare i Saimenområdet för ekonomiska skador till följd av skyddet av saimenvikaren. Behovet uppgår till uppskattningsvis 80 000 euro. Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 500 000 euro för reduktionsfiske som en skyddsåtgärd för Östersjön som grundar sig på regeringsprogrammet. År 2013 behövs det uppskattningsvis 1 500 000 euro för andra utgifter som i sin helhet finansieras nationellt.

Lagen om ett förvaltningsförsök i Kajanaland (343/2003) är inte längre i kraft 2013. Anslag som budgeterats tidigare år används för betalning av utgifter enligt lagen.

Beräknad användning av anslaget (mn euro)

 Nationell
andel
EU:s andel
(EFF)
Sammanlagt
    
Åtgärdsprogrammet för fiskerinäringen5,4234,4669,889
Skyddet av Östersjön: reduktionsfiske (regeringsprogr.)0,500-0,500
Nationella åtgärder1,500 -1,500
Sammanlagt 7,423 4,46611,889

Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

  
Nivåförändring-57
Skyddet av Östersjön (regeringsprogr.)500
Bortfall av engångsnatur (riksdagen)-100
Sammanlagt343

2013 budget11 889 000
2012 budget11 546 000
2011 bokslut15 778 000

77. Fiskeriekonomiska byggnads- och iståndsättningsprojekt (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 757 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter för planering och genomförande av fiskeriekonomiska iståndsättningsprojekt som syftar till att trygga och förbättra bestånden av vandringsfisk samt andra byggnadsprojekt som främjar fiskerihushållningen

2) för fullgörande av skyldigheter som ingår i tillståndsbeslut för olika projekt

3) till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder.

Anslaget får också användas till utgifter för avlönande av personal i en omfattning motsvarande högst 15 årsverken och till betalning av andra konsumtionsutgifter.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut beträffande överföringsutgifterna.

Förklaring: Anslaget används för genomförande av projekt som främjar fiskens vandring, den naturliga förökningen inom fiskbestånden och upprätthållandet av mångfalden. Dessa projekt minskar samtidigt behovet av sådan vård av fiskevatten som genomförs i form av utplantering av fisk.


2013 budget757 000
2012 budget757 000
2011 bokslut757 000