Statsbudgeten 2013
Huvudtitel 29
UNDERVISNINGS-OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
De statsandelar som beviljas inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde budgeteras 2013 på grundval av beslutet om beviljande avvikande från de allmänna bestämmelserna om fördelningen av inkomster och utgifter. De statsandelar och statsunderstöd som omfattas av fullmaktsförfarandet budgeteras likväl enligt kontantprincipen.
Förklaring:
Finland påverkas i hög grad av konjunkturerna i världsekonomin. Säkerställandet av kunnandet, välfärden och konkurrenskraften kräver satsningar på utbildning, forskning, kreativitet, kultur och innovationsverksamhet. Ungdomsarbetslösheten är en särskild utmaning för utbildnings- och ungdomspolitiken. Ministeriet har utarbetat en verksamhetsstrategi som sträcker sig fram till 2020 och som för sin del bidrar till att bemöta utmaningarna i verksamhetsmiljön.
Den åldersklass som börjar gymnasium eller grundläggande yrkesutbildning minskar. I fråga om den åldersklass som börjar studera på högskolenivå kommer det inte att ske några väsentliga förändringar. Andelen barn och unga med invandrarbakgrund ökar på alla utbildningsnivåer. Efterfrågan på vuxenutbildning ökar.
Det kreativa arbetet och den kreativa verksamheten och produktionen samt den digitala användningen av kulturinnehåll får ökad betydelse till följd av utvecklingen av informationssamhället. Den kreativa ekonomins sysselsättande effekt ökar. I och med att samhället blir allt mer mångskiftande och differentierat blir det en utmaning att stärka medborgarverksamheten så att den främjar den sociala gemenskapen, välfärden och hälsan. Medborgarverksamhetens roll i produktionen av kultur- och idrottstjänster förväntas växa.
Den regionala differentieringen innebär en utmaning när det gäller att tillhandahålla jämlika tjänster i hela landet. Dessutom accentueras förebyggandet av utslagning och ojämlikhet bland barn och unga i och med att åldersklasserna blir mindre och den samhällsekonomiska försörjningskvoten blir sämre.
Tryggandet av basservicen förutsätter att reformen av kommunstrukturen och av kommunernas servicestruktur fortsätter.
Det finländska välfärdssamhället grundar sig på en hög utbildningsnivå och en avgiftsfri utbildning av hög kvalitet. Lika möjligheter till en högklassig utbildning såväl inom tidig fostran som inom högskoleutbildning måste säkerställas i hela landet. Målet är att höja befolkningens utbildnings- och kompetensnivå så att finländarna är världens kunnigaste folk 2020. Finländarnas utbildningsnivå ska utvecklas så att 88 % av den vuxna befolkningen i arbetsför ålder har avlagt examen efter grundstadiet och 30 % högskoleexamen målåret 2020. På motsvarande sätt ska 94 % av 30-åringarna ha avlagt examen efter grundstadiet och 42 % högskoleexamen.
Redan inom en nära framtid kommer det att bli brist på kunnig arbetskraft åtminstone inom vissa branscher. Särskilt stora kommer problemen med tillgången på arbetskraft förmodligen att vara inom social- och hälsovårdsområdet, men också t.ex. inom vissa områden inom teknik och trafik. Genom åtgärder riktade till utbildningssystemet ska arbetskarriärerna förlängas i början och utbildningsutbudet riktas så att det motsvarar det branschvisa arbetskraftsbehovet. Målet är att de ungas studievägar ska bli kortare än tidigare och att de utbildas inom branscher där förutsättningarna för att få arbete är goda. Det branschvisa och regionala utbudet av utbildning riktas i enlighet med befolkningsutvecklingen och behovet av arbetskraft.
Målet är att
- — alla som går ut grundstadiet inleder studier efter grundstadiet
- — hälften av de nya studenterna fortsätter sina studier samma år
- — den genomsnittliga åldern för dem som utexamineras från högskolor sjunker
- — genomströmningen i utbildningen förbättras på alla utbildningsstadier.
Tillgången på arbetskraft påverkas förutom genom utbildning för unga också genom utveckling av vuxenutbildningstjänster. Genom vuxenutbildning stöder man arbetsmotivationen och trivseln på arbetsplatsen. Målet är att 60 % av de vuxna årligen ska delta i utbildning och att deltagarunderlaget för vuxenutbildningen breddas.
Personer som avslutar den grundläggande utbildningen och genast inleder utbildning (%)1)
2008 | 2009 | 2010 | 2011 uppskattning |
2012 uppskattning |
2013 uppskattning |
|
Studerande i yrkesutbildning | 44,3 | 44,0 | 43,8 | 44,1 | 44,8 | 45,0 |
— utbildning som leder till grundexamen | 41,9 | 41,2 | 40,7 | 41,0 | 41,5 | 41,8 |
— förberedande utbildningar2) | 2,4 | 2,8 | 3,1 | 3,1 | 3,3 | 3,2 |
Studerande i gymnasieutbildning | 50,6 | 50,2 | 50,4 | 51,2 | 51,7 | 52,0 |
Studerande i grundskolans påbyggnadsundervisning3) | 2,5 | 2,5 | 2,5 | 2,5 | 2,5 | 2,5 |
— i grundskolor | 2,0 | 2,0 | 2,0 | 2,0 | 2,0 | 2,0 |
— i folkhögskolor | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,5 |
Utbildningar som leder till examen sammanlagt | 92,5 | 91,4 | 91,1 | 92,2 | 93,2 | 93,8 |
Påbyggnadsundervisning och föreberedande utbildningar sammanlagt | 4,9 | 5,3 | 5,6 | 5,6 | 5,8 | 5,7 |
Sammanlagt | 97,4 | 96,7 | 96,7 | 97,8 | 99,0 | 99,5 |
1) Källa: Statistikcentralen (studerande i utbildning som leder till yrkesinriktad grundexamen och studerande i gymnasieutbildning).
2) Källa: statistik för statsandelssystemet (också siffran för 2011 anger utfallet). Inkluderar även förberedande och rehabiliterande undervisning och handledning för personer med funktionshinder, utbildning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning för invandrare, undervisning i huslig ekonomi samt orienterande och förberedande utbildning i anslutning till grundläggande yrkesutbildning (Yrkesstart).
3) De tal som gäller sådan påbyggnadsutbildning som ordnas i anslutning till grundskolorna är uppskattningar som grundar sig på Statistikcentralens statistik över elevantal. De tal som gäller påbyggnadsundervisning som ordnas i folkhögskolor är uppskattningar som grundar sig på elevantalet enligt statsandelsstatistiken.
Medelåldern för dem som avlagt högskoleexamen (median)1)
2008 | 2009 | 2010 | 2011 uppskattning |
2012 uppskattning |
2013 uppskattning |
|
Yrkeshögskoleexamen | 25,1 | 25,2 | 25,2 | 25,0 | 24,9 | 24,9 |
Högre högskoleexamen | 28,6 | 27,3 | 27,9 | 27,3 | 27,0 | 27,0 |
1) Källa: Statistikcentralen. Gäller i fråga om yrkeshögskolor ungas utbildning.
Andelen (%) studerande som avlagt examen inom målsatt tid av dem som inlett studier1)
2008 | 2009 | 2010 | 2011 uppskattning |
2012 uppskattning |
2013 uppskattning |
|
Gymnasieutbildning (3 år) | 79,1 | 79,4 | 79,2 | 80,0 | 81,0 | 82,0 |
Yrkesinriktad grundexamen (3 år) | 58,1 | 59,5 | 60,0 | 61,0 | 62,0 | 63,0 |
Yrkeshögskoleexamen (5 år) | 59,8 | 59,9 | 64,0 | 66,0 | 67,0 | 69,0 |
Lägre och högre yrkeshögskoleexamen (7 år) | 55,8 | 51,4 | 60,0 | 64,0 | 66,0 | 69,0 |
1) Källa: Statistikcentralen. Inkluderar endast utbildning som lyder under undervisningsförvaltningen. Inkluderar inte utbildning som förbereder för en yrkesinriktad grundexamen som avläggs i form av en fristående examen, läroavtalsutbildning eller utbildning vid specialyrkesläroanstalter. Avser i fråga om lägre och högre högskoleexamina andelen studerande som avlagt målexamen, den högsta examen som en ny studerande har beviljats rätt att avlägga. I fråga om 2009 och 2010 är de tal som anger utbildning som leder till yrkesinriktad grundexamen uppskattningar.
Studerande och examina1)
2008 | 2009 | 2010 | 2011 uppskattning |
2012 uppskattning |
2013 uppskattning |
|
Dagvård | ||||||
— barn | 204 750 | 206 350 | 208 300 | 209 700 | ||
Förskoleundervisning | ||||||
— antal studerande | 56 650 | 57 750 | 58 770 | 59 000 | 59 200 | 59 200 |
Grundläggande utbildning | ||||||
— nya studerande | 57 030 | 56 770 | 57 880 | 57 500 | 57 500 | 57 500 |
— studerande som fått avgångsbetyg | 66 810 | 65 090 | 64 960 | 64 000 | 62 000 | 62 000 |
— antal studerande | 544 410 | 536 780 | 530 680 | 521 000 | 518 000 | 518 000 |
Gymnasieutbildning | ||||||
— nya studerande | 38 750 | 38 060 | 38 000 | 38 000 | 38 000 | 38 000 |
— Avlagda studentexamina2) | 32 600 | 32 650 | 33 000 | 33 000 | 33 000 | 33 000 |
— antal studerande | 110 080 | 108 390 | 107 400 | 110 000 | 110 000 | 110 000 |
Grundläggande yrkesutbildning (vid läroanstalter) | ||||||
— nya studerande | 56 040 | 60 320 | 60 800 | 61 000 | 61 800 | 62 200 |
— avlagda examina | 35 070 | 36 930 | 37 220 | 38 700 | 40 500 | 40 700 |
— antal studerande3) | 138 840 | 143 930 | 149 200 | 150 560 | 151 800 | 152 300 |
Grundläggande yrkesutbildning sammanlagt 4) | ||||||
— nya studerande | 68 400 | 67 370 | 67 630 | 66 400 | 66 000 | |
— avlagda examina | 39 110 | 42 520 | 43 140 | 44 500 | 46 800 | |
— antal studerande3) | 161 670 | 162 300 | 164 390 | 163 520 | 164 090 | |
Yrkesinriktad tilläggsutbildning 5) | ||||||
— nya studerande | 28 200 | 27 100 | 29 300 | 29 500 | 32 700 | 28 500 |
— avlagda examina | 15 900 | 17 000 | 16 000 | 16 500 | 18 000 | 16 500 |
— antal studerande i utbildning vid läroanstalter | 27 300 | 29 600 | 29 000 | 30 000 | 32 000 | 31 500 |
— antal studerande i läroavtalsutbildning | 38 300 | 37 200 | 36 500 | 36 000 | 39 300 | 33 900 |
Grundexamina vid yrkeshögskolor | ||||||
— studerande som inlett sina studier | 32 590 | 33 676 | 33 978 | 34 963 | 34 900 | 32 900 |
— avlagda examina | 20 951 | 20 044 | 20 581 | 21 321 | 22 000 | 22 060 |
— antal studerande | 127 875 | 129 282 | 131 595 | 130 400 | 130 300 | 128 000 |
Högre yrkeshögskoleexamina | ||||||
— studerande som inlett sina studier | 1 990 | 2 308 | 2 722 | 2 800 | 2 900 | 2 900 |
— avlagda examina | 681 | 940 | 1 253 | 1 521 | 1 800 | 1 800 |
— antal studerande | 3 453 | 5 557 | 6 580 | 6 600 | 6 800 | 6 800 |
Grundexamina vid universitet 6) | ||||||
— nya studerande | 19 643 | 20 169 | 19 988 | 20 119 | 20 100 | 20 100 |
— avlagda lägre högskoleexamina | 13 876 | 10 775 | 12 300 | 13 275 | 13 800 | 14 200 |
— avlagda högre högskoleexamina | 21 825 | 10 535 | 14 384 | 12 515 | 14 000 | 15 023 |
— antal studerande | 140 558 | 145 033 | 144 321 | 144 441 | 145 000 | 144 000 |
Doktorsexamina vid universitet | 1 527 | 1 642 | 1 518 | 1 653 | 1 600 | 1 635 |
1) Utbildning som lyder under utbildningsförvaltningen. De tal som gäller nya studerande inom grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och yrkesinriktad grund- och tilläggsutbildning, studerande som fått avgångsbetyg från grundläggande utbildning, studerande som avlagt examen inom yrkesinriktad grund- och tilläggsutbildning och utländska studerande är i fråga om 2010 uppskattningar. Antalet studerande inom förskoleutbildning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning samt yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning är antalet studerande enligt statsandelssystemet. Yh-talen är i fråga om 2010 utfall.
2) IB-gymnasieexamina och Reifeprüfungexamina ingår inte.
3) Omfattar även studerande i annan utbildning än sådan som leder till examen.
4) Omfattar sådan utbildning som ordnas som läroplansbaserad utbildning och som utbildning som förbereder för fristående examen vid läroanstalter och i läroavtalsform och som leder till en yrkesinriktad grundexamen.
5) I fråga om nya studerande och avlagda examina ingår sådan utbildning vid läroanstalter och i läroavtalsform som förbereder för yrkesexamen och specialyrkesexamen.
6) Inbegriper studerande för lägre och högre högskoleexamen och dessa examina.
Konsten och kulturen främjar befolkningens välbefinnande och livskvalitet samt stärker det kulturella kapitalet. Genom att stärka kulturgrunden, verksamhetsförutsättningarna för dem som utför kreativt arbete, medborgarnas möjligheter till kulturellt deltagande samt kulturekonomin främjas bildningen, kreativiteten, kunnandet och innovativiteten, regionernas livskraft samt utvecklingen av sysselsättningen och samhällsekonomin.
Centrala kulturpolitiska områden är konst- och konstnärs-, kulturarvs-, biblioteks-, kulturexport- och upphovsrättspolitiken liksom även den audiovisuella politiken och den kommunala kulturverksamheten.
I Finland har deltagandet i kulturella aktiviteter ökat under de senaste tio åren och skillnaderna i deltagande mellan befolkningsgrupperna har jämnats ut. Däremot koncentreras kulturtjänsterna till de större städerna, varvid tillgången till tjänsterna varierar i olika delar av landet. Andelen av hela befolkningen som besöker bibliotek och teatrar är störst av EU-länderna och andelen finländare som ser inhemska filmer är klart över genomsnittet jämfört med den nationella andelen i andra länder. Medvetenheten om kulturens välgörande effekter och möjligheterna att främja dem inom olika områden av samhällelig verksamhet har ökat.
Antalet personer som arbetar i yrken inom konst och kultur har fortsatt att stiga under de senaste åren - 2011 var antalet över 97 000. En större variation vad gäller kulturella och konstnärliga uttrycks- och deltagandeformer och konsumtionsbehovet inom kultur samt digitaliseringen präglar utvecklingen inom konst och kultur. Digitaliseringen inverkar på ett genomgripande sätt på produktionen, distributionen, bevarandet och konsumtionen av konst och kultur.
Målen för de samhälleliga verkningarna inom kulturpolitiken är:
1. Kulturgrunden stärks
Kulturgrunden stärks genom att man främjar infrastrukturen för och tillgången till kultur och information, bevarandet av kulturarvet och kulturmiljöerna, konst-, kulturarvs- och mediefostran liksom även den nationella, regionala och lokala konst- och kulturförvaltningens funktioner och kulturens internationalisering, med beaktande av omvärldens utmaningar globalt och med tanke på den tekniska och hållbara utvecklingen.
2. Verksamhetsförutsättningarna för dem som utför kreativt arbete förbättras
Verksamhetsförutsättningarna för dem som utför kreativt arbete förbättras genom att stödformerna för konst och kultur utvecklas, konstnärernas utkomstmöjligheter görs mångsidigare och ett fungerande upphovsrättssystem utvecklas. Dessutom stärks förutsättningarna för företagsamhet inom kulturella och kreativa branscher.
3. Möjligheterna till kulturellt deltagande för alla befolkningsgrupper ökas
Möjligheterna till kulturellt deltagande för alla befolknings- och medborgargrupper förbättras genom att den nationella, regionala och lokala tillgången och tillgängligheten till konst- och kulturtjänster och kulturarvet förbättras och genom att utvecklingen av kulturell mångfald främjas (inkl. kulturtjänster).
4. Kulturekonomin och den kreativa ekonomin stärks
Förutsättningarna för att utveckla kulturekonomin och den kreativa ekonomin och deras effekt på sysselsättningen förbättras genom att den finansiella basen och kunskapsunderlaget för kulturen utvecklas och breddas, regeringsprogrammets spetsprojekt som gäller kreativa branscher och kulturexport genomförs och upphovsrätten utnyttjas bättre.
Nyckeltal för kulturpolitiken
2010 utfall |
2011 utfall |
2013 uppskattning |
|
1. Stärkande av kulturgrunden | |||
Teatrar med rätt till statsandel | |||
— uppskattade årsverken | 2 469 | 2 469 | 2 469 |
— antal föreställningar | 11 941 | 12 198 | 12 200 |
Orkestrar med rätt till statsandel | |||
— uppskattade årsverken | 1 033 | 1 033 | 1 033 |
— antal konserter | 1 885 | 1 861 | 1 861 |
Finlands Nationalopera | |||
— antal anställda med månadslön | 540 | 538 | 534 |
— antal föreställningar | 337 | 292 | 280 |
Suomen Kansallisteatteri | |||
— antal anställda | 330 | 346 | 315 |
— antal föreställningar | 605 | 597 | 620 |
Museer med rätt till statsandel, årsverken | 1 158 | ||
Antal regioncentrum för konst | 31 | 31 | 31 |
2. Personer som utför kreativt arbete | |||
Antal mottagare/sökande av årsstipendier | 277/1 985 | 286/1 971 | 280/1 980 |
Andelen personer som bor i huvudstadsregionen av dem som får stipendium från statens konstkommissioner, % | 56 | 55 | 54 |
Andelen sysselsatta inom kulturbranscherna av det totala antalet sysselsatta, % | .. | ||
— Sysselsatta inom kulturbranscherna, 1 000 personer | |||
Antal konstnärspensioner sammanlagt (31.12) | 1 017 | 1 048 | 1 041 |
— Antal nya mottagare av konstnärspensioner i förhållande till antalet sökande, % | 7,98 | 13,33 | 13,3 |
3. Kulturen och medborgarna | |||
Besökare på teatrar med rätt till statsandel, 1 000 personer | 2 502 | 2 507 | 2 510 |
Suomen Kansallisteatteris publikkontakter, 1 000 personer | 116 | 167 | 170 |
Åhörare vid orkestrar med rätt till statsandel, 1 000 personer | 670 | 777 | 780 |
Finlands Nationaloperas publikkontakter, 1 000 personer | 295 | 264 | 250 |
Besökare i museer med rätt till statsandel och i andra museer som sköts som huvudsyssla, 1 000 personer | 4 900 | ||
Premiärer på inhemska filmer | 23 | 32 | 25 |
Antal biobesökare vid inhemska filmer, 1 000 personer | 2 073 | 1 225 | 1 400 |
Antal huvudbibliotek och biblioteksfilialer, st. | 798 | 794 | 794 |
Den totala utlåningen vid inhemska bibliotek, 1 000 st. | 96 228 | 97 448 | 98 000 |
Fysiska biblioteksbesök, 1 000 st. | 52 647 | 52 797 | 53 000 |
Biblioteksbesök på nätet, 1 000 st. | 57 078 | 56 874 | 57 000 |
4. Kulturen och ekonomin | |||
Verksamhetsställen för företag inom kulturbranschen | 19 842 | .. | 19 900 |
En motionsinriktad livsstil utgör en del av bildningsbasen. Motion främjar delaktighet, välbefinnande och hälsa. Elitidrotten ger upplevelser och positiva förebilder samt ökar det egna motionsintresset. Motion och idrott har också effekter på ekonomin och sysselsättningen, bl.a. i samband med ordnande av storevenemang och byggande av idrottsanläggningar.
Målet för idrottspolitiken är främjandet av idrott och därigenom befolkningens välmående, hälsa och delaktighet. I främjandet av idrott tar man på ett övergripande sätt fasta på idrottens likvärdighets- och jämställdhetsaspekter, behoven hos personer som behöver särskilt stöd inom idrotten samt etik och ärlighet i idrotten.
Drygt en tiondel av befolkningen i arbetsför ålder följer rekommendationerna om hälsofrämjande motion helt och hållet. Hälften av dem som är i arbetsför ålder tränar uthållighet i den utsträckning som anges i rekommendationerna, men endast tio procent styrketränar tillräckligt. En utmaning när det gäller att främja en motionsinriktad livsstil är att få i synnerhet dem som motionerar lite eller inte alls att motionera. Finländarna deltar rätt aktivt i motions- och idrottsföreningars verksamhet, men det finns dock stora skillnader mellan olika befolkningsgrupper när det gäller deltagande i föreningsverksamhet, engagemang och motionsaktivitet. Tillgängligheten till idrotts- och motionstjänster påverkas i framtiden främst av flyttningsrörelsen, reformen av kommunstrukturen samt förändringar i idrottsförvaltningen och idrottskulturen.
De viktigaste målområdena inom idrottspolitiken är motionstjänster, en motionsinriktad livsstil, medborgarverksamhet inom motion och idrott, elitidrott samt målområdet att öka kompetensen och kunskapsbasen inom idrottsverksamheten, vilket på ett övergripande sätt stöder de andra målområdena.
De samhälleliga effektmålen för idrottspolitiken är följande:
1. Tillgängligheten till idrotten ska vara likvärdig
Rätten till motion och idrott främjas. Målet är att trygga en likvärdig tillgänglighet till motionstjänster och skapa förutsättningar för att delta i motionsverksamhet i hela landet.
2. Den motionsinriktade livsstilen blir allt vanligare
Den motionsinriktade livsstilens spridning främjas. Målet är att öka den fysiska aktiviteten och motionsintresset bland hela befolkningen samt minska orörligheten. Målgruppen utgörs i synnerhet av barn och unga, eftersom deras motionsaktivitet skapar grunden för en motionsinriktad livsstil för resten av livet. Till målgruppen hör också sådana befolkningsgrupper där sociala, ekonomiska eller kulturella faktorer utgör hinder för motion.
3. Medborgarverksamhet inom motion och idrott ökar befolkningens deltagande och stärker delaktigheten
Medborgarverksamheten inom motion och idrott främjas. Målet är att förbättra kvaliteten på medborgarverksamheten inom motion och idrott och deltagandet i medborgarverksamheten på ett lokalt plan i synnerhet när det gäller sådana befolkningsgrupper som hindras att delta av sociala, ekonomiska eller kulturella faktorer.
4. En etisk och samhällsansvarig elitidrottsverksamhet ökar antalet idrottsintresserade
En etisk och samhällsansvarig elitidrottsverksamhet främjas. Målet är att förbättra de finländska idrottarnas framgångar inom elitidrotten och integreringen av handikappidrott på elitnivå samt att stärka effekterna av elitidrottsevenemang som ordnas i Finland.
Nyckeltal för idrottspolitiken
2010 utfall |
2011 utfall |
2013 uppskattning |
|
1. Jämställd tillgänglighet | |||
Motionslokaler som understöds med statsunderstöd (renoverings - och nybyggnadsprojekt) | |||
— simhallar (m2) | 23 497 | 23 268 | 24 000 |
— sporthallar (m2) | 27 587 | 38 131 | 23 000 |
— ishallar (m2) | 14 878 | 13 016 | 20 000 |
Sammanlagt | 65 962 | 74 415 | 67 000 |
— lokala idrottsplatser (st.) | 53 | 62 | 55 |
2. Antalet medborgare med en motionsinriktad livsstil | |||
Personer som motionerar på fritiden minst 4 ggr/v i åldern 15—64 (%)1) | |||
— män | 31 | 31 | 35 |
— kvinnor | 32 | 34 | 35 |
Barn och unga som motionerar och är fysiskt aktiva på fritiden (%)2) | |||
Ansträngande idrott högst 1 h/v | |||
— åk 8—9 | 35 | 34 | 32 |
— åk 1—2 i gymnasiet | 31 | 30 | 28 |
— åk 1—2 i yrkesutbildningen | 48 | 47 | 46 |
3. Medborgarverksamhet inom motion och idrott | |||
Idrott och medborgarverksamhet inom motion och idrott (%)3) | |||
"Regelbunden" motion | |||
— i Finland | 17 | 17 | 19 |
— i EU-länder | 9 | ||
Engagemang i frivilligverksamhet inom idrott | |||
— i Finland | 18 | 18 | 20 |
— i EU-länder | 7 | ||
Medlem i idrottsförening eller idrottsorganisation % (Aika vapaalla Nuorten vapaa-aikatutkimus 2009) | |||
— 10—29 -åringar | 21 | 21 | 24 |
4. Dopningstest och dopningsbrott (st.) | |||
Test inom det nationella testningsprogrammet, sammanlagt | 2 259 | 3 126 | 3 300 |
— utanför tävlingar | 1 248 | 1 722 | 1 800 |
— vid tävlingar | 1 011 | 1 404 | 1 500 |
— varav blodprov | 112 | 123 | 140 |
Idrottsprofiler, blodprov | 100 | ||
Dopningsbrott | 12 | 13 |
1) AVTK 2009, motion minst 30 min. så att personen blir åtminstone lätt andfådd eller svettas
2) Enkäten Hälsa i skolan: enkäten utförs jämna år i södra och östra Finland och Lappland och udda år i sydvästra, västra, inre och norra Finland och på Åland.
3) Eurobarometern 2009
Målen för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken är att stödja de ungas utveckling och självständighetsprocess, att främja ett aktivt medborgarskap hos de unga, att stärka de ungas sociala identitet samt att förbättra de ungas uppväxt- och levnadsvillkor. Dessa mål gäller alla som är under 29 år och bor i Finland. Utgångspunkten för målen är gemenskap, solidaritet, likställdhet och jämlikhet, kulturell mångfald och internationalism, sunda levnadsvanor samt respekt för miljön och livet. Ett centralt programdokument är det barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogram som godkänns av statsrådet vart fjärde år och som förverkligar de gemensamma målen inom ungdomsområdet i EU.
Det skärpta ekonomiska läget ökar ojämlikheten mellan ungdomar och förutsätter nya lösningar inom ungdomsarbetet och ungdomspolitiken. De ungas möjligheter att vara med och påverka i samhället har förbättrats under de senaste åren. De regionala skillnaderna är fortfarande betydande. De ungas deltagande sker numera allt oftare utanför den traditionella organisationsverksamheten, särskilt i sociala nätverk.
Målen för de samhälleliga verkningarna inom ungdomspolitiken är:
1. Aktivare medborgarskap för unga
En målinriktad verksamhet bland unga i samhället främjas. Man skapar förutsättningar för de unga att delta och påverka samt förutsättningar för deras fritidsaktiviteter.
2. De ungas sociala identitet stärks
Man stärker de ungas förmåga att hantera vardagen och förebygger utslagning. Målet är att få varje ung person med i samhälls- och arbetslivet. Man stöder det sektorsövergripande samarbete mellan myndigheter i kommunerna som ungdomslagen förutsätter i syfte att förbättra de tjänster som riktar sig till de unga.
3. De ungas uppväxt- och levnadsvillkor förbättras
Man strävar i samarbete med andra aktörer efter att de ungas levnadsvillkor ska uppnå samma nivå som hos andra befolkningsgrupper.
Nyckeltal för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken
2010 utfall |
2011 utfall |
2013 uppskattning |
|
Aktivt medborgarskap för unga | |||
— Initiativkanalen för ungdomar eller motsvarande arrangemang, andel av kommunerna | 43 % | 50 % | |
— Ungdomsfullmäktige eller motsvarande organ, andel av kommunerna | 70 % | 75 % | 85 % |
— Informations- och rådgivningstjänster för unga, andel av kommunerna | 70 % | 73 % | 75 % |
— Deltagare i EU:s program Aktiv ungdom/antal | 2 492 | 2 500 | 2 500 |
Stärkande av de ungas sociala identitet | |||
— Ungdomsverkstäder, andel av kommunerna | 80 % | 80 % | 83 % |
— Unga (under 29 år) i verkstäderna | 13 000 | 13 000 | 13 200 |
— Antal arbetslösa unga | 33 200 | 31 600 | 30 000 |
— Antal unga som fångats upp av det uppsökande ungdomsarbetet | 5 724 | 10 044 | 12 000 |
— Uppsökande ungdomsarbete, andel av kommunerna | 56 % | 65 % | 68 % |
Förbättrande av de ungas uppväxt- och levnadsvillkor | |||
— Nätverk för vägledning av och tjänster för unga, andel av kommunerna | 60 % | 100 % | |
Ensamma barn i grundskoleålder (har ingen vän/Enkäten Hälsa i skolan, Institutet för hälsa och välfärd) | 9 % | ||
Nedstämda och sorgsna barn i grundskoleålder (i vilken sinnesstämning är du/Enkäten Hälsa i skolan, Institutet för hälsa och välfärd) | 13 % |
Undervisnings- och kulturministeriets mål är att garantera verksamhetsförutsättningarna för evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkan och andra religionssamfund och att främja möjligheterna till religionsbekännelse och religionsutövning och att på andra sätt främja religionsfriheten. I fråga om det allmänna ordnandet av begravningsväsendet är utgångspunkten religionsfrihet och jämlikhet samt värdighet och vördnad.
Genom att utnyttja det rådande internationella intresset och de finländska utbildningsanordnarnas och andra aktörers höga kompetensnivå främjas exporten av finländsk utbildning och finländskt kunnande.
Man påverkar i Europeiska unionen och i internationella organisationer i syfte att främja Finlands mål i ärenden som gäller utbildnings- och forskningspolitik, kulturpolitik, audiovisuell politik samt idrotts- och ungdomspolitik.
Anslag för statsandelar inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (1 000 euro)
Moment | Verksamhetsform | 2011 | 2012 | 2013 | 2012/2013 förändring |
29.10.30 | Allmänbildande utbildning | 791 917 | 842 693 | 851 818 | 9 125 |
29.10.34 | Byggande av skolor | 53 200 | 58 000 | 58 000 | 0 |
29.20.30 | Yrkesutbildning | 685 339 | 718 106 | 723 774 | 5 668 |
29.30.30 | Fritt bildningsarbete | 167 109 | 164 442 | 164 418 | -24 |
29.30.31 | Yrkesinriktad tilläggsutbildning | 148 629 | 152 775 | 142 175 | -10 600 |
29.30.32 | Läroavtalsutbildning | 140 552 | 140 594 | 114 494 | -26 100 |
29.30.33 | Kompetensprogrammet för unga vuxna | 27 000 | 27 000 | ||
29.30.51 | Särskilda yrkesläroanstalter | 20 519 | 21 279 | 19 279 | -2 000 |
29.40.30 | Yrkeshögskolor | 409 774 | 429 001 | 411 754 | -17 247 |
29.80.30 | Bibliotek | 4 471 | 4 613 | 4 513 | -100 |
29.80.31 och 52 | Teatrar och orkestrar | 80 107 | 78 418 | 80 783 | 2 365 |
29.80.32 och 52 | Museer | 38 240 | 35 845 | 36 811 | 966 |
29.80.33 | Kommunernas kulturverksamhet | 106 | 106 | 106 | 0 |
29.80.34 | Byggande av bibliotek | 5 000 | 5 300 | 5 000 | -300 |
29.90.50 och 52 | Idrottsutbildningscenter | 17 151 | 17 773 | 17 773 | 0 |
29.90.50 | Kommunernas idrottsväsende | 18 974 | 19 058 | 19 147 | 89 |
29.91.50 | Kommunernas ungdomsarbete | 8 091 | 8 094 | 8 099 | 5 |
Sammanlagt | 2 589 179 | 2 696 097 | 2 684 944 | -11 153 | |
Bedömning av fördelningen av statsandelarna | |||||
Kommuner och samkommuner | 1 100 401 | 1 145 841 | 1 141 101 | -4 740 | |
— Kommuner | -418 152 | -435 420 | -433 618 | 1 800 | |
— Samkommuner | 1 518 553 | 1 581 261 | 1 574 720 | -6 541 | |
Privata | 1 488 778 | 1 550 256 | 1 543 843 | -6 413 |
I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) och av lagen om fritt bildningsarbete (632/1998), så att statsandelsindexet inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde fryses för 2013 av besparingsskäl. Denna frysning gäller inte statsandelarna för teatrar, orkestrar och museer.
I enlighet med lotterilagen (1047/2001) används avkastningen av penninglotterier och tippnings- och vadhållningsspel för att främja idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst och ungdomsarbete. Tippningsvinstmedlen utgör en viktig finansieringskälla inom vetenskapens, konstens, idrottens och ungdomsarbetets område. I enlighet med lotterilagen tas i statsbudgeten varje år in ett anslag som uppskattas motsvara vinsten under räkenskapsperioden i fråga för den penningspelsammanslutning som ordnar ovannämnda spel samt de amorteringar och räntor som inflyter på lån som beviljats av vinstmedlen.
Veikkaus Ab:s egentliga intäkter för 2013 uppskattas till 517,5 miljoner euro. I uppskattningen har man beaktat effekterna av höjningen av lotteriskatten. Utöver de beräknade egentliga intäkterna ställs ur Veikkaus Ab:s fond för ofördelade vinstmedel sammanlagt 14,4 miljoner euro till förfogande, varvid det totala beloppet av tippningsvinstmedel som står till förfogande 2013 uppgår till 531,9 miljoner euro, vilket är en ökning på ca 2,2 % jämfört med budgeten för 2012. I tillägget har beaktats ett extra belopp på 6,3 miljoner euro som ställts till förfogande ur fonden för ofördelade vinstmedel för finansieringen av totalrenoveringen av Olympiastadion i Helsingfors. De beräknade intäkterna har fördelats mellan förmånstagarna i det förhållande som anges i den lag som gäller fördelning av tippningsvinstmedel.
Av vinstmedlen föreslås ett belopp på 102,2 miljoner euro bli beviljat under moment 29.40.53 för stöd till vetenskapen, 224,8 miljoner euro under moment 29.80.52 för stöd till konsten, 152,3 miljoner euro under moment 29.90.50 för stöd till idrotten och 52,6 miljoner euro under moment 29.91.50 för stöd till ungdomsarbetet.
Den statliga finansieringen av vetenskap, konst, idrott och ungdomsarbete under kapitlen 29.40, 80, 90 och 91 föreslås år 2013 uppgå till 1 058,9 miljoner euro, varav 531,9 miljoner euro, dvs. 50,2 %, beviljas av tippningsvinstmedel.
Tippningsvinstmedel och övriga anslag som beviljats för samma ändamål, mn euro
2006 bokslut |
2007 bokslut |
2008 bokslut |
2009 bokslut |
2010 bokslut |
2011 bokslut |
2012 budget |
2013 budgetprop. |
|
Statsandel för bibliotekens driftskostnader | 90,8 | 110,6 | 115,2 | 119,5 | - | - | - | - |
— tippningsvinstmedel | 39,9 | 36,5 | 24,7 | 13,1 | - | - | - | - |
— budgetmedel | 50,9 | 74,1 | 90,5 | 106,4 | 1) | - | - | - |
Vetenskap | 261,3 | 270,6 | 283,7 | 332,1 | 355,1 | 388,3 | 409,2 | 398,6 |
— tippningsvinstmedel | 79,5 | 76,6 | 77,1 | 86,9 | 95,8 | 100,3 | 101,2 | 102,2 |
— budgetmedel | 181,8 | 194,0 | 206,6 | 245,2 | 259,3 | 288,0 | 308,0 | 296,4 |
Konst | 274,3 | 281,6 | 311,2 | 363,9 | 400,6 | 425,1 | 430,0 | 433,8 |
— tippningsvinstmedel | 150,4 | 152,3 | 164,5 | 191,3 | 209,3 | 220,3 | 222,6 | 224,8 |
— budgetmedel | 123,9 | 129,3 | 146,7 | 172,6 | 191,3 | 204,8 | 207,4 | 209,0 |
Idrott | 99,1 | 101,4 | 106,7 | 127,6 | 137,6 | 142,5 | 147,3 | 152,4 |
— tippningsvinstmedel | 97,8 | 100,1 | 104,0 | 124,3 | 135,8 | 141,9 | 144,5 | 152,3 |
— budgetmedel | 1,3 | 1,3 | 2,7 | 3,3 | 1,8 | 0,6 | 2,8 | 0,1 |
Ungdom | 39,9 | 42,7 | 47,0 | 55,6 | 69,3 | 65,2 | 69,9 | 74,1 |
— tippningsvinstmedel | 35,2 | 36,0 | 37,4 | 44,7 | 51,3 | 51,5 | 52,0 | 52,6 |
— budgetmedel | 4,7 | 6,7 | 9,6 | 10,9 | 18,0 | 13,7 | 17,9 | 21,5 |
Tippningsvinstmedel sammanlagt utan bibliotek | 362,9 | 365,0 | 383,2 | 447,2 | 492,3 | 514,1 | 520,4 | 531,9 |
Tippningsvinstmedel sammanlagt | 402,8 | 401,5 | 407,9 | 460,3 | 492,3 | 514,1 | 520,4 | 531,9 |
1) Statsandelen för bibliotekens driftskostnader finansieras fr.o.m. 2010 med anslag under finansministeriets huvudtitel.
Anslag som reserverats för vissa ändamål ur tippningsvinstmedel och ur andra moment i budgeten (euro)
Tippnings- vinstmedel |
Allmänna budgetmedel |
Sammanlagt | |
Omkostnader för Forskningscentralen för de inhemska språken | 3 067 000 | 2 055 000 | 5 122 000 |
Finlands Akademis forskningsanslag | 72 443 000 | 238 592 000 | 311 035 000 |
Statsandelar och statsunderstöd för teatrar och orkestrar | 40 363 000 | 40 420 000 | 80 783 000 |
Statsandelar för museer | 19 380 000 | 17 431 000 | 36 811 000 |
Idrottsutbildningscenter | 22 580 000 | 109 000 | 22 689 000 |
Utveckling av verkstadsverksamheten för unga och uppsökande ungdomsarbete | 6 000 000 | 21 000 000 | 27 000 000 |
Genomförandet av informationsförvaltningsstrategin för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde 2006—2015 fortsätter. I enlighet med informationsförvaltningsstrategins riktlinjer stärks den gemensamma kunskapsbasen för undervisningen, forskningen och kulturen. Nya tjänster tillhandahålls i elektronisk form. Inom förvaltningsområdet övergår man i all verksamhet inom förvaltningen och ämbetsverk emellan till elektronisk kommunikation och elektronisk förvaltning. Informationsförvaltningens kostnadseffektivitet förbättras alltjämt. Centrala metoder är ökad användning av gemensamma tjänster och andra resurser och samarbete vid anskaffningar.
Projekt enligt informationsförvaltningsstrategin är en utökning av grundfunktionaliteten i dokumenthanteringen och de processer i samband med den som gäller resultatorienterad styrning och ledning.
En ökad produktivitet inom den offentliga sektorn utgör en del av regeringens ekonomisk-politiska strategi enligt regeringsprogrammet. Det nuvarande produktivitetsprogrammet inom statsförvaltningen kommer att ersättas med ett nytt effektivitets- och resultatprogram. Enligt regeringsprogrammet kommer storleksklassen av de mål som ställts för att öka funktionernas effektivitet att kvarstå till sina totala ekonomiska konsekvenser. För de produktivitetsfrämjande åtgärderna redogörs närmare i samband med de berörda kapitlen.
Över hälften av anslagen inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde är överföringsutgifter och deras konsekvenser för jämställdheten är beroende av finansieringsmottagarnas beslut.
I de unga åldersgrupperna är skillnaden mellan kvinnors och mäns utbildningsnivå till kvinnornas klara fördel. Att inte genomgå den grundläggande utbildningen, inte fortsätta studera efter den grundläggande utbildningen eller att avbryta yrkesutbildning eller högskoleutbildning är typiskt i synnerhet för pojkelever och manliga studerande. Genom att förbättra kvaliteten på den grundläggande utbildningen, ha flexibel grundläggande utbildning som praxis och utveckla den utbildning som förbereder för yrkesutbildning bedöms i synnerhet den andel av befolkningen som inte har yrkesutbildning minska och därigenom även skillnaderna i kvinnors och mäns utbildningsnivå.
Flickors och pojkars segregerade studieval upprätthåller segregationen i arbetslivet. Man vidtar fortsatta åtgärder för att påverka flickors och pojkars studieval.
Den kultur-, idrotts- och ungdomspolitiska verksamheten är i regel könsneutral. Däremot är främjande av jämställdhet enligt idrottslagen utgångspunkten i t.ex. strategin för statsunderstöd för idrottsverksamhet, vilket beaktas i understödskriterierna. I idrottsverksamheten läggs särskild vikt vid att beakta könsaspekten i utvecklandet av utbildningen för tränare och instruktörer. Inom ungdomsarbetet riktas finansieringen vid behov särskilt till projekt som gäller flickor eller pojkar. I takt med att den kulturella mångfalden ökar kommer behovet av differentierad verksamhet att öka inom ungdomsarbetet. Kulturbranschen är kvinnodominerad såväl när det gäller kulturaktörer som när det gäller användare av kulturtjänster och kulturutövare, men männens andel som användare av kulturtjänster har ökat på 2000-talet. Däremot tjänar kvinnor som får sin försörjning från konstens område i genomsnitt sämre än män, och avsikten är att uppmärksamma detta när verksamhetsförutsättningarna för dem som utför kreativt arbete förbättras.
Med hjälp av statistik och undersökningar följer undervisnings- och kulturministeriet könskonsekvenserna av förvaltningsområdets verksamhet och beaktar dessa då budgeten görs upp.
Huvudtitelns fullmakter enligt moment (mn euro)
2012 ordinarie budget |
2013 budgetprop. |
||
29.01.51 | Understöd för kyrklig och religiös verksamhet (fast anslag) | ||
— fullmakt för ombyggnad | - | 1,20 | |
29.10.01 | Omkostnader för statlig allmänbildande utbildning (reservationsanslag 2 år) | ||
— fullmakt för hyresavtal | 1,5 | - | |
29.10.34 | Statsandel och statsunderstöd för läroanstalternas anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år) | ||
— fullmakt för anläggningsprojekt inom den allmänbildande utbildningen | 8,0 | 12,0 | |
29.40 | Högskoleundervisning och forskning | ||
—fullmakt för Finlands Akademis forskningsprojekt | 282,3 | 282,6 | |
29.40.20 | Gemensamma utgifter inom högskoleväsendet och vetenskapens område (reservationsanslag 3 år) | ||
— fullmakt för upphandlingskontrakt | 25,0 | - | |
29.80.34 | Statsandel och statsunderstöd för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek (reservationsanslag 3 år) | ||
— fullmakt för anläggningsprojekt | 4,50 | 4,50 | |
29.80.75 | Ombyggnad och underhåll av lokaler och fastighetsförmögenhet (reservationsanslag 3 år) | ||
—fullmakt för ombyggnad och småprojekt | 1,60 | 1,60 |
Förvaltningsområdets anslag 2011—2013
År 2011 bokslut 1000 € |
År 2012 ordinarie statsbudget 1000 € |
År 2013 budgetprop. 1000 € |
Ändring 2012—2013 |
|||
1000 € | % | |||||
01. | Förvaltning, kyrkliga ärenden och gemensamma utgifter inom ansvarsområdet | 113 184 | 117 944 | 120 711 | 2 767 | 2 |
01. | Undervisnings- och kulturministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 25 528 | 26 481 | 27 609 | 1 128 | 4 |
02. | Utbildningsstyrelsens omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 21 905 | 21 814 | 21 935 | 121 | 1 |
03. | Omkostnader för centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO (reservationsanslag 2 år) | 8 824 | 8 735 | 8 865 | 130 | 1 |
04. | Utvärdering av utbildningen och högskolorna samt rättskyddsnämnden för studerande (reservationsanslag 2 år) | 2 489 | 2 539 | 2 539 | — | 0 |
21. | Internationellt samarbete (reservationsanslag 2 år) | 4 711 | 3 948 | 3 848 | -100 | -3 |
22. | Vissa dispositionsrättsersättningar (reservationsanslag 3 år) | 15 835 | 17 888 | 17 888 | — | 0 |
(23.) | Produktivitetsanslag för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde | — | — | — | — | 0 |
29. | Mervärdesskatteutgifter inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) | 28 666 | 30 800 | 32 003 | 1 203 | 4 |
50. | Vissa understöd (fast anslag) | 585 | 685 | 585 | -100 | -15 |
51. | Understöd för kyrklig och religiös verksamhet (fast anslag) | 2 620 | 2 844 | 3 102 | 258 | 9 |
66. | Finansiella bidrag till internationella organisationer (förslagsanslag) | 2 022 | 2 210 | 2 337 | 127 | 6 |
10. | Allmänbildande utbildning | 868 327 | 963 599 | 975 309 | 11 710 | 1 |
01. | Omkostnader för statlig allmänbildande utbildning (reservationsanslag 2 år) | 46 276 | 47 403 | 49 564 | 2 161 | 5 |
02. | Studentexamensnämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 6 | 1 306 | 1 905 | 599 | 46 |
20. | Utvecklande av den allmänbildande utbildningen och barndagvården (reservationsanslag 2 år) | 12 889 | 12 894 | 12 894 | — | 0 |
30. | Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag) | 754 410 | 842 693 | 851 818 | 9 125 | 1 |
34. | Statsandel och statsunderstöd för läroanstalternas anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år) | 53 200 | 58 000 | 58 000 | — | 0 |
51. | Statsunderstöd till organisationer (fast anslag) | 1 546 | 1 303 | 1 128 | -175 | -13 |
20. | Yrkesutbildning | 693 046 | 730 956 | 736 705 | 5 749 | 1 |
01. | Omkostnader för statlig yrkesutbildning (reservationsanslag 2 år) | 8 342 | 8 485 | 8 566 | 81 | 1 |
20. | Inlärning på arbetsplatsen (reservationsanslag 2 år) | 3 026 | 3 026 | 3 026 | — | 0 |
21. | Utvecklande av yrkesutbildningen (reservationsanslag 2 år) | 1 364 | 1 339 | 1 339 | — | 0 |
30. | Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningens driftskostnader (förslagsanslag) | 680 314 | 718 106 | 723 774 | 5 668 | 1 |
30. | Vuxenutbildning | 502 658 | 515 596 | 502 989 | -12 607 | -2 |
20. | Undervisningsväsendets personalutbildning och vissa andra utgifter (reservationsanslag 2 år) | 24 247 | 25 747 | 25 347 | -400 | -2 |
21. | Utvecklande av vuxenutbildningen (reservationsanslag 2 år) | 1 985 | 3 010 | 3 010 | — | 0 |
30. | Statsandelar för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag) | 166 903 | 164 442 | 164 418 | -24 | 0 |
31. | Statsandel och statsunderstöd för yrkesinriktad tilläggsutbildning (förslagsanslag) | 148 339 | 152 775 | 142 175 | -10 600 | -7 |
32. | Statsandel och statsunderstöd för läroavtalsutbildning (förslagsanslag) | 131 082 | 140 594 | 114 494 | -26 100 | -19 |
33. | Kompetensprogrammet för unga vuxna (förslagsanslag) | — | — | 27 000 | 27 000 | 0 |
51. | Statsandelar för särskilda yrkesläroanstalters driftskostnader (förslagsanslag) | 20 433 | 21 279 | 19 279 | -2 000 | -9 |
(52.) | Statsunderstöd för det fria bildningsarbetets anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år) | 1 000 | 308 | — | -308 | -100 |
53. | Statsunderstöd till organisationer (fast anslag) | 8 670 | 7 441 | 7 266 | -175 | -2 |
40. | Högskoleundervisning och forskning | 2 993 355 | 2 730 994 | 2 727 959 | -3 035 | 0 |
01. | Finlands Akademis omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 13 038 | 12 806 | 12 455 | -351 | -3 |
02. | Arkivverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 19 440 | 18 959 | 19 388 | 429 | 2 |
03. | Omkostnader för Institutet för de inhemska språken (reservationsanslag 2 år) | 2 505 | 1 965 | 2 055 | 90 | 5 |
04. | Depåbibliotekets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 1 609 | 1 589 | 1 621 | 32 | 2 |
20. | Gemensamma utgifter inom högskoleväsendet och vetenskapens område (reservationsanslag 3 år) | 23 536 | 30 554 | 35 490 | 4 936 | 16 |
22. | Finansiering av forskningsinfrastrukturprojekt (reservationsanslag 3 år) | — | 4 000 | 5 000 | 1 000 | 25 |
30. | Statsandel och statsunderstöd för kommunala och privata yrkeshögskolors driftskostnader (förslagsanslag) | 406 241 | 429 001 | 411 754 | -17 247 | -4 |
50. | Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år) | 1 839 393 | 1 831 487 | 1 851 920 | 20 433 | 1 |
51. | Finlands Akademis forskningsanslag (reservationsanslag 3 år) | 236 211 | 251 526 | 238 592 | -12 934 | -5 |
52. | Särskild statlig finansiering för undervisning och forskning vid Helsingfors universitet och Östra Finlands universitet (fast anslag) | 31 707 | 30 731 | 30 159 | -572 | -2 |
53. | Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av vetenskapen (förslagsanslag) | 100 297 | 101 180 | 102 191 | 1 011 | 1 |
66. | Finansiella bidrag till internationella organisationer (förslagsanslag) | 15 236 | 17 196 | 17 334 | 138 | 1 |
(88.) | Statlig finansiering av stiftelsen för Tammerfors tekniska universitets kapital (fast anslag) | 62 748 | — | — | — | 0 |
(89.) | Statlig finansiering av kapitalplaceringar i offentligrättsliga universitet (fast anslag) | 241 394 | — | — | — | 0 |
70. | Studiestöd | 862 870 | 937 382 | 916 102 | -21 280 | -2 |
01. | Omkostnader för besvärsnämnden för studiestöd (reservationsanslag 2 år) | 693 | 683 | 703 | 20 | 3 |
52. | Statsgaranti för studielån (förslagsanslag) | 33 094 | 35 200 | 30 200 | -5 000 | -14 |
55. | Studiepenning och bostadstillägg (förslagsanslag) | 754 804 | 818 505 | 798 000 | -20 505 | -3 |
57. | Måltidsstöd till högskolestuderande (förslagsanslag) | 27 129 | 30 750 | 32 200 | 1 450 | 5 |
58. | Understöd för ersättning av hyreskostnader (reservationsanslag 2 år) | 5 244 | 5 244 | 5 549 | 305 | 6 |
59. | Stöd för skolresor för studerande i gymnasieutbildning och yrkesutbildning (förslagsanslag) | 41 906 | 47 000 | 49 450 | 2 450 | 5 |
80. | Konst och kultur | 425 100 | 430 047 | 433 801 | 3 754 | 1 |
01. | Omkostnader för Centret för konstfrämjande (reservationsanslag 2 år) | 5 113 | 4 820 | 4 919 | 99 | 2 |
02. | Statens konstmuseums omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 19 075 | 19 221 | 19 469 | 248 | 1 |
03. | Omkostnader för förvaltningsnämnden för Sveaborg (reservationsanslag 2 år) | 2 683 | 2 851 | 2 644 | -207 | -7 |
04. | Museiverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 20 074 | 19 938 | 22 728 | 2 790 | 14 |
05. | Omkostnader för biblioteket för synskadade (reservationsanslag 2 år) | 6 724 | 6 412 | 6 385 | -27 | 0 |
06. | Omkostnader för Nationell audiovisuella arkivet (reservationsanslag 2 år) | 6 846 | 6 860 | 6 844 | -16 | 0 |
07. | Omkostnader för Centralen för mediefostran och bildprogram (reservationsanslag 2 år) | 621 | 645 | 667 | 22 | 3 |
(08.) | Omkostnader för Institutet för Ryssland och Östeuropa (reservationsanslag 2 år) | 978 | 969 | — | -969 | -100 |
16. | Extra konstnärs- och journalistpensioner (förslagsanslag) | 16 693 | 18 563 | 19 142 | 579 | 3 |
30. | Statsunderstöd för de allmänna bibliotekens verksamhet (fast anslag) | 4 471 | 4 613 | 4 513 | -100 | -2 |
31. | Statsandel och statsunderstöd för teatrars och orkestrars driftskostnader (förslagsanslag) | 42 109 | 40 445 | 40 420 | -25 | 0 |
32. | Statsandelar för museer (förslagsanslag) | 20 078 | 17 683 | 17 431 | -252 | -1 |
33. | Statsunderstöd för utveckling av kulturverksamheten i kommunerna och regionerna (förslagsanslag) | 106 | 106 | 106 | — | 0 |
34. | Statsandel och statsunderstöd för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek (reservationsanslag 3 år) | 5 000 | 5 300 | 5 000 | -300 | -6 |
40. | Ersättning för driftsförluster för servicetrafiken till Sveaborg (förslagsanslag) | 230 | 252 | 252 | — | 0 |
50. | Vissa understöd (reservationsanslag 3 år) | 9 475 | 8 676 | 7 970 | -706 | -8 |
51. | Stipendier åt konstnärer, författare och översättare (förslagsanslag) | 13 019 | 13 391 | 14 091 | 700 | 5 |
52. | Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av konsten (förslagsanslag) | 220 346 | 222 595 | 224 821 | 2 226 | 1 |
53. | Statsunderstöd för lokalkostnader (fast anslag) | 18 822 | 18 824 | 19 824 | 1 000 | 5 |
54. | Statsunderstöd för konst- och kulturinstitutioners lokalinvesteringar (fast anslag) | 3 095 | 7 402 | 7 336 | -66 | -1 |
55. | Stöd till digitaliseringen av kulturarvet (reservationsanslag 3 år) | 2 500 | 2 500 | 2 100 | -400 | -16 |
(56.) | Främjande av kulturexport (reservationsanslag 3 år) | 100 | — | — | — | 0 |
(57.) | Understöd för grundkapitalet till den stiftelse som fortsätter Institutet för Ryssland och Östeuropas verksamhet (fast anslag) | — | — | — | — | 0 |
70. | Anskaffning av inventarier (reservationsanslag 3 år) | 2 100 | 2 825 | 2 250 | -575 | -20 |
72. | Utökning av Statens konstmuseums samlingar (reservationsanslag 3 år) | 939 | 739 | 739 | — | 0 |
75. | Ombyggnad och underhåll av lokaler och fastighetsförmögenhet (reservationsanslag 3 år) | 3 900 | 4 400 | 4 000 | -400 | -9 |
95. | Utgifter för skydd av kulturmiljö (förslagsanslag) | 2 | 17 | 150 | 133 | 782 |
90. | Idrottsverksamhet | 142 501 | 147 294 | 152 397 | 5 103 | 3 |
50. | Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av idrott och fysiskt fostran (förslagsanslag) | 141 904 | 144 542 | 145 988 | 1 446 | 1 |
52. | Statsandel för idrottsutbildningscenter (fast anslag) | 597 | 2 752 | 109 | -2 643 | -96 |
53. | Tippnings- och penninglotterivinstmedel för en totalrenovering av Olympiastadion i Helsingfors (förslagsanslag) | — | — | 6 300 | 6 300 | 0 |
91. | Ungdomsarbete | 65 200 | 69 908 | 74 056 | 4 148 | 6 |
50. | Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av ungdomsarbete (förslagsanslag) | 51 527 | 52 035 | 52 556 | 521 | 1 |
51. | Verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete (reservationsanslag 2 år) | 13 323 | 17 523 | 21 000 | 3 477 | 20 |
52. | Samernas kultur- och språkboverksamhet (reservationsanslag 2 år) | 350 | 350 | 500 | 150 | 43 |
Sammanlagt | 6 666 242 | 6 643 720 | 6 640 029 | -3 691 | 0 |
Det totala antalet anställda | 3 515 | 3 472 | 3 430 |