Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2013
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänna föreskrifter
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
       29. Undervisnings-och kulturministeriets förvaltningsområde
         01. Förvaltning, kyrkliga ärenden och gemensamma utgifter inom ansvarsområdet
         10. Allmänbildande utbildning
         20. Yrkesutbildning
         30. Vuxenutbildning
         40. Högskoleundervisning och forskning
         70. Studiestöd
         80. Konst och kultur
         90. Idrottsverksamhet
         91. Ungdomsarbete
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2013

Huvudtitel 29

UNDERVISNINGS-OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

De statsandelar som beviljas inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde budgeteras 2013 på grundval av beslutet om beviljande avvikande från de allmänna bestämmelserna om fördelningen av inkomster och utgifter. De statsandelar och statsunderstöd som omfattas av fullmaktsförfarandet budgeteras likväl enligt kontantprincipen.

Förklaring:

Förvaltningsområdets verksamhetsmiljö

Finland påverkas i hög grad av konjunkturerna i världsekonomin. Säkerställandet av kunnandet, välfärden och konkurrenskraften kräver satsningar på utbildning, forskning, kreativitet, kultur och innovationsverksamhet. Ungdomsarbetslösheten är en särskild utmaning för utbildnings- och ungdomspolitiken. Ministeriet har utarbetat en verksamhetsstrategi som sträcker sig fram till 2020 och som för sin del bidrar till att bemöta utmaningarna i verksamhetsmiljön.

Den åldersklass som börjar gymnasium eller grundläggande yrkesutbildning minskar. I fråga om den åldersklass som börjar studera på högskolenivå kommer det inte att ske några väsentliga förändringar. Andelen barn och unga med invandrarbakgrund ökar på alla utbildningsnivåer. Efterfrågan på vuxenutbildning ökar.

Det kreativa arbetet och den kreativa verksamheten och produktionen samt den digitala användningen av kulturinnehåll får ökad betydelse till följd av utvecklingen av informationssamhället. Den kreativa ekonomins sysselsättande effekt ökar. I och med att samhället blir allt mer mångskiftande och differentierat blir det en utmaning att stärka medborgarverksamheten så att den främjar den sociala gemenskapen, välfärden och hälsan. Medborgarverksamhetens roll i produktionen av kultur- och idrottstjänster förväntas växa.

Den regionala differentieringen innebär en utmaning när det gäller att tillhandahålla jämlika tjänster i hela landet. Dessutom accentueras förebyggandet av utslagning och ojämlikhet bland barn och unga i och med att åldersklasserna blir mindre och den samhällsekonomiska försörjningskvoten blir sämre.

Tryggandet av basservicen förutsätter att reformen av kommunstrukturen och av kommunernas servicestruktur fortsätter.

Förvaltningsområdets samhälleliga verkningar
Utbildnings- och vetenskapspolitiken

Det finländska välfärdssamhället grundar sig på en hög utbildningsnivå och en avgiftsfri utbildning av hög kvalitet. Lika möjligheter till en högklassig utbildning såväl inom tidig fostran som inom högskoleutbildning måste säkerställas i hela landet. Målet är att höja befolkningens utbildnings- och kompetensnivå så att finländarna är världens kunnigaste folk 2020. Finländarnas utbildningsnivå ska utvecklas så att 88 % av den vuxna befolkningen i arbetsför ålder har avlagt examen efter grundstadiet och 30 % högskoleexamen målåret 2020. På motsvarande sätt ska 94 % av 30-åringarna ha avlagt examen efter grundstadiet och 42 % högskoleexamen.

Redan inom en nära framtid kommer det att bli brist på kunnig arbetskraft åtminstone inom vissa branscher. Särskilt stora kommer problemen med tillgången på arbetskraft förmodligen att vara inom social- och hälsovårdsområdet, men också t.ex. inom vissa områden inom teknik och trafik. Genom åtgärder riktade till utbildningssystemet ska arbetskarriärerna förlängas i början och utbildningsutbudet riktas så att det motsvarar det branschvisa arbetskraftsbehovet. Målet är att de ungas studievägar ska bli kortare än tidigare och att de utbildas inom branscher där förutsättningarna för att få arbete är goda. Det branschvisa och regionala utbudet av utbildning riktas i enlighet med befolkningsutvecklingen och behovet av arbetskraft.

Målet är att

  • — alla som går ut grundstadiet inleder studier efter grundstadiet
  • — hälften av de nya studenterna fortsätter sina studier samma år
  • — den genomsnittliga åldern för dem som utexamineras från högskolor sjunker
  • — genomströmningen i utbildningen förbättras på alla utbildningsstadier.

Tillgången på arbetskraft påverkas förutom genom utbildning för unga också genom utveckling av vuxenutbildningstjänster. Genom vuxenutbildning stöder man arbetsmotivationen och trivseln på arbetsplatsen. Målet är att 60 % av de vuxna årligen ska delta i utbildning och att deltagarunderlaget för vuxenutbildningen breddas.

Personer som avslutar den grundläggande utbildningen och genast inleder utbildning (%)1)

 2008200920102011
uppskattning
2012
uppskattning
2013
uppskattning
       
Studerande i yrkesutbildning 44,344,043,844,144,845,0
— utbildning som leder till grundexamen41,941,240,741,041,541,8
— förberedande utbildningar2)2,42,83,13,13,33,2
Studerande i gymnasieutbildning 50,650,250,451,251,752,0
Studerande i grundskolans påbyggnadsundervisning3)2,52,52,52,52,52,5
— i grundskolor2,02,02,02,02,02,0
— i folkhögskolor0,50,50,50,50,50,5
Utbildningar som leder till examen sammanlagt 92,591,491,192,293,293,8
Påbyggnadsundervisning och föreberedande utbildningar sammanlagt 4,95,35,65,65,85,7
Sammanlagt 97,496,796,797,899,099,5

1) Källa: Statistikcentralen (studerande i utbildning som leder till yrkesinriktad grundexamen och studerande i gymnasieutbildning).

2) Källa: statistik för statsandelssystemet (också siffran för 2011 anger utfallet). Inkluderar även förberedande och rehabiliterande undervisning och handledning för personer med funktionshinder, utbildning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning för invandrare, undervisning i huslig ekonomi samt orienterande och förberedande utbildning i anslutning till grundläggande yrkesutbildning (Yrkesstart).

3) De tal som gäller sådan påbyggnadsutbildning som ordnas i anslutning till grundskolorna är uppskattningar som grundar sig på Statistikcentralens statistik över elevantal. De tal som gäller påbyggnadsundervisning som ordnas i folkhögskolor är uppskattningar som grundar sig på elevantalet enligt statsandelsstatistiken.

Medelåldern för dem som avlagt högskoleexamen (median)1)

 2008200920102011
uppskattning
2012
uppskattning
2013
uppskattning
       
Yrkeshögskoleexamen25,125,225,225,024,924,9
Högre högskoleexamen28,627,327,927,327,027,0

1) Källa: Statistikcentralen. Gäller i fråga om yrkeshögskolor ungas utbildning.

Andelen (%) studerande som avlagt examen inom målsatt tid av dem som inlett studier1)

 2008200920102011
uppskattning
2012
uppskattning
2013
uppskattning
       
Gymnasieutbildning (3 år)79,179,479,280,081,082,0
Yrkesinriktad grundexamen (3 år)58,159,560,061,062,063,0
Yrkeshögskoleexamen (5 år)59,859,964,066,067,069,0
Lägre och högre yrkeshögskoleexamen (7 år)55,851,460,064,066,069,0

1) Källa: Statistikcentralen. Inkluderar endast utbildning som lyder under undervisningsförvaltningen. Inkluderar inte utbildning som förbereder för en yrkesinriktad grundexamen som avläggs i form av en fristående examen, läroavtalsutbildning eller utbildning vid specialyrkesläroanstalter. Avser i fråga om lägre och högre högskoleexamina andelen studerande som avlagt målexamen, den högsta examen som en ny studerande har beviljats rätt att avlägga. I fråga om 2009 och 2010 är de tal som anger utbildning som leder till yrkesinriktad grundexamen uppskattningar.

Studerande och examina1)

 2008200920102011
uppskattning
2012
uppskattning
2013
uppskattning
       
Dagvård       
— barn   204 750206 350208 300 209 700
Förskoleundervisning       
— antal studerande56 65057 75058 77059 00059 20059 200
Grundläggande utbildning       
— nya studerande57 03056 77057 88057 50057 50057 500
— studerande som fått avgångsbetyg66 81065 09064 96064 00062 00062 000
— antal studerande544 410536 780530 680521 000518 000518 000
Gymnasieutbildning       
— nya studerande38 75038 06038 00038 00038 00038 000
— Avlagda studentexamina2)32 60032 65033 00033 00033 00033 000
— antal studerande 110 080108 390107 400110 000110 000110 000
Grundläggande yrkesutbildning (vid läroanstalter)       
— nya studerande56 04060 32060 80061 00061 80062 200
— avlagda examina35 07036 93037 22038 70040 50040 700
— antal studerande3)138 840143 930149 200150 560151 800152 300
Grundläggande yrkesutbildning sammanlagt 4)       
— nya studerande68 40067 37067 63066 40066 000 
— avlagda examina39 11042 52043 14044 50046 800 
— antal studerande3)161 670162 300164 390163 520164 090 
Yrkesinriktad tilläggsutbildning 5)       
— nya studerande28 20027 10029 30029 50032 70028 500
— avlagda examina15 90017 00016 00016 50018 00016 500
— antal studerande i utbildning vid läroanstalter27 30029 60029 00030 00032 00031 500
— antal studerande i läroavtalsutbildning38 30037 20036 50036 00039 30033 900
Grundexamina vid yrkeshögskolor       
— studerande som inlett sina studier32 59033 67633 97834 96334 90032 900
— avlagda examina20 95120 04420 58121 32122 00022 060
— antal studerande 127 875129 282131 595130 400130 300128 000
Högre yrkeshögskoleexamina       
— studerande som inlett sina studier1 9902 3082 7222 8002 9002 900
— avlagda examina6819401 2531 5211 8001 800
— antal studerande 3 4535 5576 5806 6006 8006 800
Grundexamina vid universitet 6)       
— nya studerande19 64320 16919 98820 11920 10020 100
— avlagda lägre högskoleexamina13 87610 77512 30013 27513 80014 200
— avlagda högre högskoleexamina21 82510 53514 38412 51514 00015 023
— antal studerande140 558145 033144 321144 441145 000144 000
Doktorsexamina vid universitet 1 5271 6421 5181 6531 6001 635

1) Utbildning som lyder under utbildningsförvaltningen. De tal som gäller nya studerande inom grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och yrkesinriktad grund- och tilläggsutbildning, studerande som fått avgångsbetyg från grundläggande utbildning, studerande som avlagt examen inom yrkesinriktad grund- och tilläggsutbildning och utländska studerande är i fråga om 2010 uppskattningar. Antalet studerande inom förskoleutbildning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning samt yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning är antalet studerande enligt statsandelssystemet. Yh-talen är i fråga om 2010 utfall.

2) IB-gymnasieexamina och Reifeprüfungexamina ingår inte.

3) Omfattar även studerande i annan utbildning än sådan som leder till examen.

4) Omfattar sådan utbildning som ordnas som läroplansbaserad utbildning och som utbildning som förbereder för fristående examen vid läroanstalter och i läroavtalsform och som leder till en yrkesinriktad grundexamen.

5) I fråga om nya studerande och avlagda examina ingår sådan utbildning vid läroanstalter och i läroavtalsform som förbereder för yrkesexamen och specialyrkesexamen.

6) Inbegriper studerande för lägre och högre högskoleexamen och dessa examina.

Konst- och kulturpolitiken

Konsten och kulturen främjar befolkningens välbefinnande och livskvalitet samt stärker det kulturella kapitalet. Genom att stärka kulturgrunden, verksamhetsförutsättningarna för dem som utför kreativt arbete, medborgarnas möjligheter till kulturellt deltagande samt kulturekonomin främjas bildningen, kreativiteten, kunnandet och innovativiteten, regionernas livskraft samt utvecklingen av sysselsättningen och samhällsekonomin.

Centrala kulturpolitiska områden är konst- och konstnärs-, kulturarvs-, biblioteks-, kulturexport- och upphovsrättspolitiken liksom även den audiovisuella politiken och den kommunala kulturverksamheten.

I Finland har deltagandet i kulturella aktiviteter ökat under de senaste tio åren och skillnaderna i deltagande mellan befolkningsgrupperna har jämnats ut. Däremot koncentreras kulturtjänsterna till de större städerna, varvid tillgången till tjänsterna varierar i olika delar av landet. Andelen av hela befolkningen som besöker bibliotek och teatrar är störst av EU-länderna och andelen finländare som ser inhemska filmer är klart över genomsnittet jämfört med den nationella andelen i andra länder. Medvetenheten om kulturens välgörande effekter och möjligheterna att främja dem inom olika områden av samhällelig verksamhet har ökat.

Antalet personer som arbetar i yrken inom konst och kultur har fortsatt att stiga under de senaste åren - 2011 var antalet över 97 000. En större variation vad gäller kulturella och konstnärliga uttrycks- och deltagandeformer och konsumtionsbehovet inom kultur samt digitaliseringen präglar utvecklingen inom konst och kultur. Digitaliseringen inverkar på ett genomgripande sätt på produktionen, distributionen, bevarandet och konsumtionen av konst och kultur.

Målen för de samhälleliga verkningarna inom kulturpolitiken är:

1. Kulturgrunden stärks

Kulturgrunden stärks genom att man främjar infrastrukturen för och tillgången till kultur och information, bevarandet av kulturarvet och kulturmiljöerna, konst-, kulturarvs- och mediefostran liksom även den nationella, regionala och lokala konst- och kulturförvaltningens funktioner och kulturens internationalisering, med beaktande av omvärldens utmaningar globalt och med tanke på den tekniska och hållbara utvecklingen.

2. Verksamhetsförutsättningarna för dem som utför kreativt arbete förbättras

Verksamhetsförutsättningarna för dem som utför kreativt arbete förbättras genom att stödformerna för konst och kultur utvecklas, konstnärernas utkomstmöjligheter görs mångsidigare och ett fungerande upphovsrättssystem utvecklas. Dessutom stärks förutsättningarna för företagsamhet inom kulturella och kreativa branscher.

3. Möjligheterna till kulturellt deltagande för alla befolkningsgrupper ökas

Möjligheterna till kulturellt deltagande för alla befolknings- och medborgargrupper förbättras genom att den nationella, regionala och lokala tillgången och tillgängligheten till konst- och kulturtjänster och kulturarvet förbättras och genom att utvecklingen av kulturell mångfald främjas (inkl. kulturtjänster).

4. Kulturekonomin och den kreativa ekonomin stärks

Förutsättningarna för att utveckla kulturekonomin och den kreativa ekonomin och deras effekt på sysselsättningen förbättras genom att den finansiella basen och kunskapsunderlaget för kulturen utvecklas och breddas, regeringsprogrammets spetsprojekt som gäller kreativa branscher och kulturexport genomförs och upphovsrätten utnyttjas bättre.

Nyckeltal för kulturpolitiken

 2010
utfall
2011
utfall
2013
uppskattning
    
1. Stärkande av kulturgrunden    
Teatrar med rätt till statsandel   
— uppskattade årsverken2 4692 4692 469
— antal föreställningar11 94112 19812 200
Orkestrar med rätt till statsandel   
— uppskattade årsverken1 0331 0331 033
— antal konserter1 8851 8611 861
Finlands Nationalopera   
— antal anställda med månadslön540538534
— antal föreställningar337292280
Suomen Kansallisteatteri   
— antal anställda330346315
— antal föreställningar605597620
Museer med rätt till statsandel, årsverken 1 158  
Antal regioncentrum för konst313131
2. Personer som utför kreativt arbete    
Antal mottagare/sökande av årsstipendier277/1 985286/1 971280/1 980
Andelen personer som bor i huvudstadsregionen av dem som får stipendium från statens konstkommissioner, %565554
Andelen sysselsatta inom kulturbranscherna av det totala antalet sysselsatta, %..  
— Sysselsatta inom kulturbranscherna, 1 000 personer   
Antal konstnärspensioner sammanlagt (31.12)1 0171 0481 041
— Antal nya mottagare av konstnärspensioner i förhållande till antalet sökande, %7,9813,3313,3
3. Kulturen och medborgarna    
Besökare på teatrar med rätt till statsandel, 1 000 personer2 5022 5072 510
Suomen Kansallisteatteris publikkontakter, 1 000 personer116167170
Åhörare vid orkestrar med rätt till statsandel, 1 000 personer670777780
Finlands Nationaloperas publikkontakter, 1 000 personer295264250
Besökare i museer med rätt till statsandel och i andra museer som sköts som huvudsyssla, 1 000 personer4 900  
Premiärer på inhemska filmer233225
Antal biobesökare vid inhemska filmer, 1 000 personer2 0731 2251 400
Antal huvudbibliotek och biblioteksfilialer, st.798794794
Den totala utlåningen vid inhemska bibliotek, 1 000 st.96 22897 44898 000
Fysiska biblioteksbesök, 1 000 st.52 64752 79753 000
Biblioteksbesök på nätet, 1 000 st.57 07856 87457 000
4. Kulturen och ekonomin    
Verksamhetsställen för företag inom kulturbranschen19 842..19 900
Idrottspolitiken

En motionsinriktad livsstil utgör en del av bildningsbasen. Motion främjar delaktighet, välbefinnande och hälsa. Elitidrotten ger upplevelser och positiva förebilder samt ökar det egna motionsintresset. Motion och idrott har också effekter på ekonomin och sysselsättningen, bl.a. i samband med ordnande av storevenemang och byggande av idrottsanläggningar.

Målet för idrottspolitiken är främjandet av idrott och därigenom befolkningens välmående, hälsa och delaktighet. I främjandet av idrott tar man på ett övergripande sätt fasta på idrottens likvärdighets- och jämställdhetsaspekter, behoven hos personer som behöver särskilt stöd inom idrotten samt etik och ärlighet i idrotten.

Drygt en tiondel av befolkningen i arbetsför ålder följer rekommendationerna om hälsofrämjande motion helt och hållet. Hälften av dem som är i arbetsför ålder tränar uthållighet i den utsträckning som anges i rekommendationerna, men endast tio procent styrketränar tillräckligt. En utmaning när det gäller att främja en motionsinriktad livsstil är att få i synnerhet dem som motionerar lite eller inte alls att motionera. Finländarna deltar rätt aktivt i motions- och idrottsföreningars verksamhet, men det finns dock stora skillnader mellan olika befolkningsgrupper när det gäller deltagande i föreningsverksamhet, engagemang och motionsaktivitet. Tillgängligheten till idrotts- och motionstjänster påverkas i framtiden främst av flyttningsrörelsen, reformen av kommunstrukturen samt förändringar i idrottsförvaltningen och idrottskulturen.

De viktigaste målområdena inom idrottspolitiken är motionstjänster, en motionsinriktad livsstil, medborgarverksamhet inom motion och idrott, elitidrott samt målområdet att öka kompetensen och kunskapsbasen inom idrottsverksamheten, vilket på ett övergripande sätt stöder de andra målområdena.

De samhälleliga effektmålen för idrottspolitiken är följande:

1. Tillgängligheten till idrotten ska vara likvärdig

Rätten till motion och idrott främjas. Målet är att trygga en likvärdig tillgänglighet till motionstjänster och skapa förutsättningar för att delta i motionsverksamhet i hela landet.

2. Den motionsinriktade livsstilen blir allt vanligare

Den motionsinriktade livsstilens spridning främjas. Målet är att öka den fysiska aktiviteten och motionsintresset bland hela befolkningen samt minska orörligheten. Målgruppen utgörs i synnerhet av barn och unga, eftersom deras motionsaktivitet skapar grunden för en motionsinriktad livsstil för resten av livet. Till målgruppen hör också sådana befolkningsgrupper där sociala, ekonomiska eller kulturella faktorer utgör hinder för motion.

3. Medborgarverksamhet inom motion och idrott ökar befolkningens deltagande och stärker delaktigheten

Medborgarverksamheten inom motion och idrott främjas. Målet är att förbättra kvaliteten på medborgarverksamheten inom motion och idrott och deltagandet i medborgarverksamheten på ett lokalt plan i synnerhet när det gäller sådana befolkningsgrupper som hindras att delta av sociala, ekonomiska eller kulturella faktorer.

4. En etisk och samhällsansvarig elitidrottsverksamhet ökar antalet idrottsintresserade

En etisk och samhällsansvarig elitidrottsverksamhet främjas. Målet är att förbättra de finländska idrottarnas framgångar inom elitidrotten och integreringen av handikappidrott på elitnivå samt att stärka effekterna av elitidrottsevenemang som ordnas i Finland.

Nyckeltal för idrottspolitiken

 2010
utfall
2011
utfall
2013
uppskattning
    
1. Jämställd tillgänglighet    
Motionslokaler som understöds med statsunderstöd (renoverings - och nybyggnadsprojekt)   
— simhallar (m2)23 49723 26824 000
— sporthallar (m2)27 58738 13123 000
— ishallar (m2)14 87813 01620 000
Sammanlagt65 96274 41567 000
— lokala idrottsplatser (st.)536255
2. Antalet medborgare med en motionsinriktad livsstil    
Personer som motionerar på fritiden minst 4 ggr/v i åldern 15—64 (%)1)   
— män313135
— kvinnor323435
Barn och unga som motionerar och är fysiskt aktiva på fritiden (%)2)   
Ansträngande idrott högst 1 h/v   
— åk 8—9353432
— åk 1—2 i gymnasiet313028
— åk 1—2 i yrkesutbildningen484746
3. Medborgarverksamhet inom motion och idrott    
Idrott och medborgarverksamhet inom motion och idrott (%)3)   
"Regelbunden" motion   
— i Finland171719
— i EU-länder9  
Engagemang i frivilligverksamhet inom idrott   
— i Finland181820
— i EU-länder7  
Medlem i idrottsförening eller idrottsorganisation % (Aika vapaalla Nuorten vapaa-aikatutkimus 2009)   
— 10—29 -åringar212124
4. Dopningstest och dopningsbrott (st.)    
Test inom det nationella testningsprogrammet, sammanlagt2 2593 1263 300
— utanför tävlingar1 2481 7221 800
— vid tävlingar1 0111 4041 500
— varav blodprov112123140
Idrottsprofiler, blodprov  100
Dopningsbrott1213 

1) AVTK 2009, motion minst 30 min. så att personen blir åtminstone lätt andfådd eller svettas

2) Enkäten Hälsa i skolan: enkäten utförs jämna år i södra och östra Finland och Lappland och udda år i sydvästra, västra, inre och norra Finland och på Åland.

3) Eurobarometern 2009

Ungdomsarbetet och ungdomspolitiken

Målen för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken är att stödja de ungas utveckling och självständighetsprocess, att främja ett aktivt medborgarskap hos de unga, att stärka de ungas sociala identitet samt att förbättra de ungas uppväxt- och levnadsvillkor. Dessa mål gäller alla som är under 29 år och bor i Finland. Utgångspunkten för målen är gemenskap, solidaritet, likställdhet och jämlikhet, kulturell mångfald och internationalism, sunda levnadsvanor samt respekt för miljön och livet. Ett centralt programdokument är det barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogram som godkänns av statsrådet vart fjärde år och som förverkligar de gemensamma målen inom ungdomsområdet i EU.

Det skärpta ekonomiska läget ökar ojämlikheten mellan ungdomar och förutsätter nya lösningar inom ungdomsarbetet och ungdomspolitiken. De ungas möjligheter att vara med och påverka i samhället har förbättrats under de senaste åren. De regionala skillnaderna är fortfarande betydande. De ungas deltagande sker numera allt oftare utanför den traditionella organisationsverksamheten, särskilt i sociala nätverk.

Målen för de samhälleliga verkningarna inom ungdomspolitiken är:

1. Aktivare medborgarskap för unga

En målinriktad verksamhet bland unga i samhället främjas. Man skapar förutsättningar för de unga att delta och påverka samt förutsättningar för deras fritidsaktiviteter.

2. De ungas sociala identitet stärks

Man stärker de ungas förmåga att hantera vardagen och förebygger utslagning. Målet är att få varje ung person med i samhälls- och arbetslivet. Man stöder det sektorsövergripande samarbete mellan myndigheter i kommunerna som ungdomslagen förutsätter i syfte att förbättra de tjänster som riktar sig till de unga.

3. De ungas uppväxt- och levnadsvillkor förbättras

Man strävar i samarbete med andra aktörer efter att de ungas levnadsvillkor ska uppnå samma nivå som hos andra befolkningsgrupper.

Nyckeltal för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken

  2010
utfall
2011
utfall
2013
uppskattning
    
Aktivt medborgarskap för unga    
— Initiativkanalen för ungdomar eller motsvarande arrangemang, andel av kommunerna 43 %50 %
— Ungdomsfullmäktige eller motsvarande organ, andel av kommunerna70 %75 %85 %
— Informations- och rådgivningstjänster för unga, andel av kommunerna70 %73 %75 %
— Deltagare i EU:s program Aktiv ungdom/antal2 4922 5002 500
Stärkande av de ungas sociala identitet    
— Ungdomsverkstäder, andel av kommunerna80 %80 %83 %
— Unga (under 29 år) i verkstäderna13 00013 00013 200
— Antal arbetslösa unga33 20031 60030 000
— Antal unga som fångats upp av det uppsökande ungdomsarbetet5 72410 04412 000
— Uppsökande ungdomsarbete, andel av kommunerna56 %65 %68 %
Förbättrande av de ungas uppväxt- och levnadsvillkor    
— Nätverk för vägledning av och tjänster för unga, andel av kommunerna 60 %100 %
Ensamma barn i grundskoleålder (har ingen vän/Enkäten Hälsa i skolan, Institutet för hälsa och välfärd) 9 % 
Nedstämda och sorgsna barn i grundskoleålder (i vilken sinnesstämning är du/Enkäten Hälsa i skolan, Institutet för hälsa och välfärd) 13 % 
Kyrkliga ärenden

Undervisnings- och kulturministeriets mål är att garantera verksamhetsförutsättningarna för evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkan och andra religionssamfund och att främja möjligheterna till religionsbekännelse och religionsutövning och att på andra sätt främja religionsfriheten. I fråga om det allmänna ordnandet av begravningsväsendet är utgångspunkten religionsfrihet och jämlikhet samt värdighet och vördnad.

Internationellt samarbete

Genom att utnyttja det rådande internationella intresset och de finländska utbildningsanordnarnas och andra aktörers höga kompetensnivå främjas exporten av finländsk utbildning och finländskt kunnande.

Man påverkar i Europeiska unionen och i internationella organisationer i syfte att främja Finlands mål i ärenden som gäller utbildnings- och forskningspolitik, kulturpolitik, audiovisuell politik samt idrotts- och ungdomspolitik.

Anslag för statsandelar inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (1 000 euro)

MomentVerksamhetsform2011201220132012/2013
förändring
      
29.10.30Allmänbildande utbildning791 917842 693851 8189 125
29.10.34Byggande av skolor53 20058 00058 0000
29.20.30Yrkesutbildning685 339718 106723 7745 668
29.30.30Fritt bildningsarbete167 109164 442164 418-24
29.30.31Yrkesinriktad tilläggsutbildning148 629152 775142 175-10 600
29.30.32Läroavtalsutbildning140 552140 594114 494-26 100
29.30.33Kompetensprogrammet för unga vuxna  27 00027 000
29.30.51Särskilda yrkesläroanstalter20 51921 27919 279-2 000
29.40.30Yrkeshögskolor409 774429 001411 754-17 247
29.80.30Bibliotek4 4714 6134 513-100
29.80.31 och 52Teatrar och orkestrar80 10778 41880 7832 365
29.80.32 och 52Museer38 24035 84536 811966
29.80.33Kommunernas kulturverksamhet1061061060
29.80.34Byggande av bibliotek5 0005 3005 000-300
29.90.50 och 52Idrottsutbildningscenter17 15117 77317 7730
29.90.50Kommunernas idrottsväsende18 97419 05819 14789
29.91.50Kommunernas ungdomsarbete8 0918 0948 0995
Sammanlagt   2 589 179 2 696 097 2 684 944 -11 153
      
Bedömning av fördelningen av statsandelarna     
Kommuner och samkommuner 1 100 4011 145 8411 141 101-4 740
— Kommuner -418 152-435 420-433 6181 800
— Samkommuner1 518 5531 581 2611 574 720-6 541
Privata 1 488 7781 550 2561 543 843-6 413

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) och av lagen om fritt bildningsarbete (632/1998), så att statsandelsindexet inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde fryses för 2013 av besparingsskäl. Denna frysning gäller inte statsandelarna för teatrar, orkestrar och museer.

Tippnings- och penninglotterivinstmedel

I enlighet med lotterilagen (1047/2001) används avkastningen av penninglotterier och tippnings- och vadhållningsspel för att främja idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst och ungdomsarbete. Tippningsvinstmedlen utgör en viktig finansieringskälla inom vetenskapens, konstens, idrottens och ungdomsarbetets område. I enlighet med lotterilagen tas i statsbudgeten varje år in ett anslag som uppskattas motsvara vinsten under räkenskapsperioden i fråga för den penningspelsammanslutning som ordnar ovannämnda spel samt de amorteringar och räntor som inflyter på lån som beviljats av vinstmedlen.

Veikkaus Ab:s egentliga intäkter för 2013 uppskattas till 517,5 miljoner euro. I uppskattningen har man beaktat effekterna av höjningen av lotteriskatten. Utöver de beräknade egentliga intäkterna ställs ur Veikkaus Ab:s fond för ofördelade vinstmedel sammanlagt 14,4 miljoner euro till förfogande, varvid det totala beloppet av tippningsvinstmedel som står till förfogande 2013 uppgår till 531,9 miljoner euro, vilket är en ökning på ca 2,2 % jämfört med budgeten för 2012. I tillägget har beaktats ett extra belopp på 6,3 miljoner euro som ställts till förfogande ur fonden för ofördelade vinstmedel för finansieringen av totalrenoveringen av Olympiastadion i Helsingfors. De beräknade intäkterna har fördelats mellan förmånstagarna i det förhållande som anges i den lag som gäller fördelning av tippningsvinstmedel.

Av vinstmedlen föreslås ett belopp på 102,2 miljoner euro bli beviljat under moment 29.40.53 för stöd till vetenskapen, 224,8 miljoner euro under moment 29.80.52 för stöd till konsten, 152,3 miljoner euro under moment 29.90.50 för stöd till idrotten och 52,6 miljoner euro under moment 29.91.50 för stöd till ungdomsarbetet.

Den statliga finansieringen av vetenskap, konst, idrott och ungdomsarbete under kapitlen 29.40, 80, 90 och 91 föreslås år 2013 uppgå till 1 058,9 miljoner euro, varav 531,9 miljoner euro, dvs. 50,2 %, beviljas av tippningsvinstmedel.

Tippningsvinstmedel och övriga anslag som beviljats för samma ändamål, mn euro

 2006
bokslut
2007
bokslut
2008
bokslut
2009
bokslut
2010
bokslut
2011
bokslut
2012
budget
2013
budgetprop.
         
Statsandel för bibliotekens driftskostnader90,8110,6115,2119,5----
— tippningsvinstmedel39,936,524,713,1----
— budgetmedel50,974,190,5106,4 1) ---
         
Vetenskap261,3270,6283,7332,1355,1388,3409,2398,6
— tippningsvinstmedel79,576,677,186,995,8100,3101,2102,2
— budgetmedel181,8194,0206,6245,2259,3288,0308,0296,4
         
Konst274,3281,6311,2363,9400,6425,1430,0433,8
— tippningsvinstmedel150,4152,3164,5191,3209,3220,3222,6224,8
— budgetmedel123,9129,3146,7172,6191,3204,8207,4209,0
         
Idrott99,1101,4106,7127,6137,6142,5147,3152,4
— tippningsvinstmedel97,8100,1104,0124,3135,8141,9144,5152,3
— budgetmedel1,31,32,73,31,80,62,80,1
         
Ungdom39,942,747,055,669,365,269,974,1
— tippningsvinstmedel35,236,037,444,751,351,552,052,6
— budgetmedel4,76,79,610,918,013,717,921,5
         
Tippningsvinstmedel sammanlagt utan bibliotek362,9365,0383,2447,2492,3514,1520,4531,9
Tippningsvinstmedel sammanlagt 402,8401,5407,9460,3492,3514,1520,4531,9

1) Statsandelen för bibliotekens driftskostnader finansieras fr.o.m. 2010 med anslag under finansministeriets huvudtitel.

Anslag som reserverats för vissa ändamål ur tippningsvinstmedel och ur andra moment i budgeten (euro)

 Tippnings-
vinstmedel
Allmänna
budgetmedel
Sammanlagt
    
Omkostnader för Forskningscentralen för de inhemska språken3 067 0002 055 0005 122 000
Finlands Akademis forskningsanslag72 443 000238 592 000311 035 000
Statsandelar och statsunderstöd för teatrar och orkestrar40 363 00040 420 00080 783 000
Statsandelar för museer19 380 00017 431 00036 811 000
Idrottsutbildningscenter22 580 000109 00022 689 000
Utveckling av verkstadsverksamheten för unga och uppsökande ungdomsarbete6 000 00021 000 00027 000 000
Förvaltningsområdets informationsförvaltning

Genomförandet av informationsförvaltningsstrategin för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde 2006—2015 fortsätter. I enlighet med informationsförvaltningsstrategins riktlinjer stärks den gemensamma kunskapsbasen för undervisningen, forskningen och kulturen. Nya tjänster tillhandahålls i elektronisk form. Inom förvaltningsområdet övergår man i all verksamhet inom förvaltningen och ämbetsverk emellan till elektronisk kommunikation och elektronisk förvaltning. Informationsförvaltningens kostnadseffektivitet förbättras alltjämt. Centrala metoder är ökad användning av gemensamma tjänster och andra resurser och samarbete vid anskaffningar.

Projekt enligt informationsförvaltningsstrategin är en utökning av grundfunktionaliteten i dokumenthanteringen och de processer i samband med den som gäller resultatorienterad styrning och ledning.

Förbättring av produktiviteten

En ökad produktivitet inom den offentliga sektorn utgör en del av regeringens ekonomisk-politiska strategi enligt regeringsprogrammet. Det nuvarande produktivitetsprogrammet inom statsförvaltningen kommer att ersättas med ett nytt effektivitets- och resultatprogram. Enligt regeringsprogrammet kommer storleksklassen av de mål som ställts för att öka funktionernas effektivitet att kvarstå till sina totala ekonomiska konsekvenser. För de produktivitetsfrämjande åtgärderna redogörs närmare i samband med de berörda kapitlen.

Bedömning av könskonsekvenserna i samband med budgetpropositionen

Över hälften av anslagen inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde är överföringsutgifter och deras konsekvenser för jämställdheten är beroende av finansieringsmottagarnas beslut.

I de unga åldersgrupperna är skillnaden mellan kvinnors och mäns utbildningsnivå till kvinnornas klara fördel. Att inte genomgå den grundläggande utbildningen, inte fortsätta studera efter den grundläggande utbildningen eller att avbryta yrkesutbildning eller högskoleutbildning är typiskt i synnerhet för pojkelever och manliga studerande. Genom att förbättra kvaliteten på den grundläggande utbildningen, ha flexibel grundläggande utbildning som praxis och utveckla den utbildning som förbereder för yrkesutbildning bedöms i synnerhet den andel av befolkningen som inte har yrkesutbildning minska och därigenom även skillnaderna i kvinnors och mäns utbildningsnivå.

Flickors och pojkars segregerade studieval upprätthåller segregationen i arbetslivet. Man vidtar fortsatta åtgärder för att påverka flickors och pojkars studieval.

Den kultur-, idrotts- och ungdomspolitiska verksamheten är i regel könsneutral. Däremot är främjande av jämställdhet enligt idrottslagen utgångspunkten i t.ex. strategin för statsunderstöd för idrottsverksamhet, vilket beaktas i understödskriterierna. I idrottsverksamheten läggs särskild vikt vid att beakta könsaspekten i utvecklandet av utbildningen för tränare och instruktörer. Inom ungdomsarbetet riktas finansieringen vid behov särskilt till projekt som gäller flickor eller pojkar. I takt med att den kulturella mångfalden ökar kommer behovet av differentierad verksamhet att öka inom ungdomsarbetet. Kulturbranschen är kvinnodominerad såväl när det gäller kulturaktörer som när det gäller användare av kulturtjänster och kulturutövare, men männens andel som användare av kulturtjänster har ökat på 2000-talet. Däremot tjänar kvinnor som får sin försörjning från konstens område i genomsnitt sämre än män, och avsikten är att uppmärksamma detta när verksamhetsförutsättningarna för dem som utför kreativt arbete förbättras.

Med hjälp av statistik och undersökningar följer undervisnings- och kulturministeriet könskonsekvenserna av förvaltningsområdets verksamhet och beaktar dessa då budgeten görs upp.

Huvudtitelns fullmakter enligt moment (mn euro)

 2012
ordinarie
budget
2013
budgetprop.
    
29.01.51 Understöd för kyrklig och religiös verksamhet (fast anslag)  
 — fullmakt för ombyggnad-1,20
29.10.01 Omkostnader för statlig allmänbildande utbildning (reservationsanslag 2 år)  
 — fullmakt för hyresavtal1,5-
29.10.34 Statsandel och statsunderstöd för läroanstalternas anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år)  
 — fullmakt för anläggningsprojekt inom den allmänbildande utbildningen8,012,0
29.40 Högskoleundervisning och forskning   
 —fullmakt för Finlands Akademis forskningsprojekt282,3282,6
29.40.20 Gemensamma utgifter inom högskoleväsendet och vetenskapens område (reservationsanslag 3 år)  
 — fullmakt för upphandlingskontrakt25,0-
29.80.34 Statsandel och statsunderstöd för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek (reservationsanslag 3 år)  
 — fullmakt för anläggningsprojekt4,504,50
29.80.75 Ombyggnad och underhåll av lokaler och fastighetsförmögenhet (reservationsanslag 3 år)  
 —fullmakt för ombyggnad och småprojekt1,601,60

Förvaltningsområdets anslag 2011—2013

  År 2011
bokslut
1000 €
År 2012
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2013
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2012—2013
  1000 €%
 
01.Förvaltning, kyrkliga ärenden och gemensamma utgifter inom ansvarsområdet113 184117 944120 7112 7672
01.Undervisnings- och kulturministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)25 52826 48127 6091 1284
02.Utbildningsstyrelsens omkostnader (reservationsanslag 2 år)21 90521 81421 9351211
03.Omkostnader för centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO (reservationsanslag 2 år)8 8248 7358 8651301
04.Utvärdering av utbildningen och högskolorna samt rättskyddsnämnden för studerande (reservationsanslag 2 år)2 4892 5392 5390
21.Internationellt samarbete (reservationsanslag 2 år)4 7113 9483 848-100-3
22.Vissa dispositionsrättsersättningar (reservationsanslag 3 år)15 83517 88817 8880
(23.)Produktivitetsanslag för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde0
29.Mervärdesskatteutgifter inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag)28 66630 80032 0031 2034
50.Vissa understöd (fast anslag)585685585-100-15
51.Understöd för kyrklig och religiös verksamhet (fast anslag)2 6202 8443 1022589
66.Finansiella bidrag till internationella organisationer (förslagsanslag)2 0222 2102 3371276
10.Allmänbildande utbildning868 327963 599975 30911 7101
01.Omkostnader för statlig allmänbildande utbildning (reservationsanslag 2 år)46 27647 40349 5642 1615
02.Studentexamensnämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år)61 3061 90559946
20.Utvecklande av den allmänbildande utbildningen och barndagvården (reservationsanslag 2 år)12 88912 89412 8940
30.Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag)754 410842 693851 8189 1251
34.Statsandel och statsunderstöd för läroanstalternas anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år)53 20058 00058 0000
51.Statsunderstöd till organisationer (fast anslag)1 5461 3031 128-175-13
20.Yrkesutbildning693 046730 956736 7055 7491
01.Omkostnader för statlig yrkesutbildning (reservationsanslag 2 år)8 3428 4858 566811
20.Inlärning på arbetsplatsen (reservationsanslag 2 år)3 0263 0263 0260
21.Utvecklande av yrkesutbildningen (reservationsanslag 2 år)1 3641 3391 3390
30.Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningens driftskostnader (förslagsanslag)680 314718 106723 7745 6681
30.Vuxenutbildning502 658515 596502 989-12 607-2
20.Undervisningsväsendets personalutbildning och vissa andra utgifter (reservationsanslag 2 år)24 24725 74725 347-400-2
21.Utvecklande av vuxenutbildningen (reservationsanslag 2 år)1 9853 0103 0100
30.Statsandelar för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag)166 903164 442164 418-240
31.Statsandel och statsunderstöd för yrkesinriktad tilläggsutbildning (förslagsanslag)148 339152 775142 175-10 600-7
32.Statsandel och statsunderstöd för läroavtalsutbildning (förslagsanslag)131 082140 594114 494-26 100-19
33.Kompetensprogrammet för unga vuxna (förslagsanslag)27 00027 0000
51.Statsandelar för särskilda yrkesläroanstalters driftskostnader (förslagsanslag)20 43321 27919 279-2 000-9
(52.)Statsunderstöd för det fria bildningsarbetets anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år)1 000308-308-100
53.Statsunderstöd till organisationer (fast anslag)8 6707 4417 266-175-2
40.Högskoleundervisning och forskning2 993 3552 730 9942 727 959-3 0350
01.Finlands Akademis omkostnader (reservationsanslag 2 år)13 03812 80612 455-351-3
02.Arkivverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)19 44018 95919 3884292
03.Omkostnader för Institutet för de inhemska språken (reservationsanslag 2 år)2 5051 9652 055905
04.Depåbibliotekets omkostnader (reservationsanslag 2 år)1 6091 5891 621322
20.Gemensamma utgifter inom högskoleväsendet och vetenskapens område (reservationsanslag 3 år)23 53630 55435 4904 93616
22.Finansiering av forskningsinfrastrukturprojekt (reservationsanslag 3 år)4 0005 0001 00025
30.Statsandel och statsunderstöd för kommunala och privata yrkeshögskolors driftskostnader (förslagsanslag)406 241429 001411 754-17 247-4
50.Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år)1 839 3931 831 4871 851 92020 4331
51.Finlands Akademis forskningsanslag (reservationsanslag 3 år)236 211251 526238 592-12 934-5
52.Särskild statlig finansiering för undervisning och forskning vid Helsingfors universitet och Östra Finlands universitet (fast anslag)31 70730 73130 159-572-2
53.Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av vetenskapen (förslagsanslag)100 297101 180102 1911 0111
66.Finansiella bidrag till internationella organisationer (förslagsanslag)15 23617 19617 3341381
(88.)Statlig finansiering av stiftelsen för Tammerfors tekniska universitets kapital (fast anslag)62 7480
(89.)Statlig finansiering av kapitalplaceringar i offentligrättsliga universitet (fast anslag)241 3940
70.Studiestöd862 870937 382916 102-21 280-2
01.Omkostnader för besvärsnämnden för studiestöd (reservationsanslag 2 år)693683703203
52.Statsgaranti för studielån (förslagsanslag)33 09435 20030 200-5 000-14
55.Studiepenning och bostadstillägg (förslagsanslag)754 804818 505798 000-20 505-3
57.Måltidsstöd till högskolestuderande (förslagsanslag)27 12930 75032 2001 4505
58.Understöd för ersättning av hyreskostnader (reservationsanslag 2 år)5 2445 2445 5493056
59.Stöd för skolresor för studerande i gymnasieutbildning och yrkesutbildning (förslagsanslag)41 90647 00049 4502 4505
80.Konst och kultur425 100430 047433 8013 7541
01.Omkostnader för Centret för konstfrämjande (reservationsanslag 2 år)5 1134 8204 919992
02.Statens konstmuseums omkostnader (reservationsanslag 2 år)19 07519 22119 4692481
03.Omkostnader för förvaltningsnämnden för Sveaborg (reservationsanslag 2 år)2 6832 8512 644-207-7
04.Museiverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)20 07419 93822 7282 79014
05.Omkostnader för biblioteket för synskadade (reservationsanslag 2 år)6 7246 4126 385-270
06.Omkostnader för Nationell audiovisuella arkivet (reservationsanslag 2 år)6 8466 8606 844-160
07.Omkostnader för Centralen för mediefostran och bildprogram (reservationsanslag 2 år)621645667223
(08.)Omkostnader för Institutet för Ryssland och Östeuropa (reservationsanslag 2 år)978969-969-100
16.Extra konstnärs- och journalistpensioner (förslagsanslag)16 69318 56319 1425793
30.Statsunderstöd för de allmänna bibliotekens verksamhet (fast anslag)4 4714 6134 513-100-2
31.Statsandel och statsunderstöd för teatrars och orkestrars driftskostnader (förslagsanslag)42 10940 44540 420-250
32.Statsandelar för museer (förslagsanslag)20 07817 68317 431-252-1
33.Statsunderstöd för utveckling av kulturverksamheten i kommunerna och regionerna (förslagsanslag)1061061060
34.Statsandel och statsunderstöd för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek (reservationsanslag 3 år)5 0005 3005 000-300-6
40.Ersättning för driftsförluster för servicetrafiken till Sveaborg (förslagsanslag)2302522520
50.Vissa understöd (reservationsanslag 3 år)9 4758 6767 970-706-8
51.Stipendier åt konstnärer, författare och översättare (förslagsanslag)13 01913 39114 0917005
52.Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av konsten (förslagsanslag)220 346222 595224 8212 2261
53.Statsunderstöd för lokalkostnader (fast anslag)18 82218 82419 8241 0005
54.Statsunderstöd för konst- och kulturinstitutioners lokalinvesteringar (fast anslag)3 0957 4027 336-66-1
55.Stöd till digitaliseringen av kulturarvet (reservationsanslag 3 år)2 5002 5002 100-400-16
(56.)Främjande av kulturexport (reservationsanslag 3 år)1000
(57.)Understöd för grundkapitalet till den stiftelse som fortsätter Institutet för Ryssland och Östeuropas verksamhet (fast anslag)0
70.Anskaffning av inventarier (reservationsanslag 3 år)2 1002 8252 250-575-20
72.Utökning av Statens konstmuseums samlingar (reservationsanslag 3 år)9397397390
75.Ombyggnad och underhåll av lokaler och fastighetsförmögenhet (reservationsanslag 3 år)3 9004 4004 000-400-9
95.Utgifter för skydd av kulturmiljö (förslagsanslag)217150133782
90.Idrottsverksamhet142 501147 294152 3975 1033
50.Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av idrott och fysiskt fostran (förslagsanslag)141 904144 542145 9881 4461
52.Statsandel för idrottsutbildningscenter (fast anslag)5972 752109-2 643-96
53.Tippnings- och penninglotterivinstmedel för en totalrenovering av Olympiastadion i Helsingfors (förslagsanslag)6 3006 3000
91.Ungdomsarbete65 20069 90874 0564 1486
50.Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av ungdomsarbete (förslagsanslag)51 52752 03552 5565211
51.Verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete (reservationsanslag 2 år)13 32317 52321 0003 47720
52.Samernas kultur- och språkboverksamhet (reservationsanslag 2 år)35035050015043
Sammanlagt6 666 2426 643 7206 640 029-3 6910
 Det totala antalet anställda3 5153 4723 430