Statsbudgeten 2013
Huvudtitel 35
MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Förklaring:Dämpandet av klimatförändringen och anpassningen till förändringen för att uppnå de klimat- och energimål som EU godkänt och som sträcker sig fram till 2020 kräver omfattande ändringar i verksamheten och även i tillvägagångssätten. Finland medverkar som en del av EU till att man får till stånd och verkställer en tillräckligt bindande och effektiv internationell klimatkonvention. Med strama klimatmål skapas en ny typ av efterfrågan och tillväxtmöjligheter för tekniska och andra innovationer och för kompetens.
Inom den nationella klimat- och energipolitiken är målet att bl.a. förtäta samhällsstrukturen, minska den energi som används i byggnader och vid boende och utsläppen från dem samt öka produktionen och användningen av förnybar energi. En tätare samhällsstruktur inom stadsregionerna främjas genom att samordna markanvändningen, boendet, tjänsterna och trafiken. Ökad förnybar energi eftersträvas genom att avsevärt öka vindkraftens kapacitet.
I de stora tillväxtcentren bidrar det otillräckliga utbudet av bostäder till att höja hyres- och prisnivån till en hög nivå. Efterfrågan på bostäder kommer även i fortsättningen att öka snabbt inom dessa områden. Bostäder till rimligt pris är en knäckfråga med tanke på att trygga verksamhetsförutsättningarna för näringslivet och välbefinnandet för områdena och medborgarna. Genom samarbete mellan staten och städerna och kommunerna i tillväxtcentren ökar man utbudet på bostadstomter och bostäder. Tyngdpunkten för det statliga stödet är att minska långtidsbostadslösheten och förbättra bostadssituationen för svagare grupper.
Målet är att uppnå omfattande energiinbesparingar och främja de nationella klimatmålen genom effektivisering av byggnaders energiförbrukning, ibruktagning av förnybar energi och energieffektivt byggande. Sättande i kraft av det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda förutsätter att bestämmelser och föreskrifter om byggande och byggnader revideras i stor omfattning. Kvaliteten på byggnadsverksamheten som helhet och säkerheten är fortfarande viktiga vid styrningen av byggandet.
De farliga kemikaliernas spridning och minskningen av miljöbelastningen kräver gränsöverskridande samarbete mellan staterna. Den verksamhet som bedrivs på avrinningsområden och till havs inverkar på tillståndet i Östersjön och insjöarna samt i grundvattnet. Den starka tillväxten av sjöfarten och särskilt oljetransporterna på Finska viken ökar behovet av tillräcklig beredskap för bekämpning av fartygsolje- och kemikalieolyckor.
För att naturens mångfald, vattenskyddet och ett hållbart nyttjade av naturresurserna ska beaktas i allt beslutsfattande kräver det samarbete mellan förvaltningen och intressentgrupperna samt olika aktörers medverkan. För att uppnå ett gott tillstånd för vattnen och Östersjön måste de risker som eutrofieringen och skadliga ämnen föranleder minskas samt vattennaturens mångfald skyddas enligt internationella avtal och EU:s mål. Man strävar efter att stoppa utarmningen av naturens mångfald före 2020 bl.a. genom att skydda ekosystem, arter och den genetiska mångfalden, minska tryck mot naturens mångfald och stödja ett hållbart nyttjande av naturresurserna.
Klimatförändringen och de begränsade naturresurserna ändrar produktions- och konsumtionsstrukturerna. Utgångspunkten i statsrådets naturresursredogörelse är att naturresurserna nyttiggörs material- och energieffektivt och med strävan till ett slutet återvinningskretslopp av material, vilket minskar växthusgasutsläppen och avfallet och inte äventyrar naturens ekosystemtjänster. Det behövs strukturella ändringar, styrmedel och försök, genom vilka den gröna ekonomin främjas.
En omarbetning av den nationella strategin för hållbar utveckling strävar efter målen för en hållbar utveckling på lång sikt (2050) och att olika förvaltningsområden och aktörer utanför förvaltningen förbinder sig till strategin.
Anslagen i budgeten för miljöministeriets förvaltningsområde bedöms inte ha någon betydande inverkan på jämställdheten mellan könen. Jämställdheten mellan könen främjas inom förvaltningsområdet i övrigt genom författnings- och informationsstyrning bl.a. vid den styrning och det beslutsfattande som gäller den bebyggda miljön. I förvaltningsområdets egen verksamhet och ledning betonas verksamhetsmetoder som stöder jämställdhet och likställdhet.
- — En tillräckligt omfattande och juridiskt bindande internationell överenskommelse skapas med avsikt att dämpa klimatförändringen och anpassa sig till den med målsättningen att begränsa den genomsnittliga globala temperaturstegringen till två grader Celsius.
- — Konsumtion och produktion sker på ett hållbart och ansvarsfullt sätt så att materialeffektiviteten ökar, utsläppen minskar och det ekologiska fotavtrycket av konsumtionen blir mindre. Användningen av naturresurser är hållbar och tryggar ekosystemtjästerna.
- — Volymen kommunalt avfall sjunker, återvinningen av avfall effektiviseras och 2016 kommer endast 20 % av det kommunala avfallet till soptipparna.
- — Man känner till de risker som farliga ämnen och små partiklar orsakar och de leder inte till stora miljö- eller hälsoskador. Beredskapen för bekämpning av olje- och kemikalieskador på Finska viken är tillräcklig.
- — Styrningsinstrumenten för skydd och hållbart nyttjande av naturens mångfald har stärkts för att effektivisera skyddet av arterna och naturtyperna.
- — De belastningar som försvagat tillståndet i Östersjön och insjöarna minskar och tillståndet i vattnen blir bättre. Risken för förorening av grundvattnet minskar.
- — Stadsregionernas samhällsstruktur förtätas så att den blir energisnålare och så att människornas välbefinnande blir bättre och det dagliga livet löper smidigare samt att trafikbehovet minskar.
- — Byggnaderna blir energisnålare. Energisparande lösningar och olika former av förnybar energi tas i bruk.
- — I Helsingforsregionen ökar utbudet av bostadstomter och bostadsbyggandet, vilket förbättrar betingelserna för regionens ekonomiska verksamhet och för boende till ett rimligt pris samt stabiliteten på marknaderna för hyres- och ägarbostäder.
En ökad produktivitet inom den offentliga sektorn utgör en del av regeringens ekonomisk-politiska strategi. Avsikten är att med stöd av statens nya effektivitets- och resultatprogram upprätthålla verksamhetens effektivitet och serviceförmåga trots minskade resurser. De mål för ökad effektivitet i verksamheten som satts upp i tidigare produktivitetsprogram kvarstår såsom oförändrade när det gäller den totala effekten för ekonomin.
Huvudtitelns fullmakter enligt moment (mn euro)
2012 ordinarie budget |
2013 budgetprop. |
||
35.10.61 | Främjande av miljövården (reservationsanslag 3 år) | ||
— bevillningsfullmakt | 5,9 | - | |
35.10.63 | Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden (reservationsanslag 3 år) | ||
— bevillningsfullmakt | 10 | 10 |
Förvaltningsområdets anslag 2011—2013
År 2011 bokslut 1000 € |
År 2012 ordinarie statsbudget 1000 € |
År 2013 budgetprop. 1000 € |
Ändring 2012—2013 |
|||
1000 € | % | |||||
01. | Miljöförvaltningens omkostnader | 77 377 | 74 081 | 74 701 | 620 | 1 |
01. | Miljöministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 35 828 | 34 263 | 33 600 | -663 | -2 |
04. | Finlands miljöcentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 31 035 | 30 603 | 31 215 | 612 | 2 |
21. | Produktivitetsanslag för miljöministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) | 716 | 815 | 1 186 | 371 | 46 |
29. | Mervärdesskatteutgifter inom miljöministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) | 7 748 | 6 350 | 6 700 | 350 | 6 |
65. | Understöd till organisationer och miljövård (reservationsanslag 3 år) | 2 050 | 2 050 | 2 000 | -50 | -2 |
10. | Miljö- och naturvård | 105 235 | 122 386 | 123 280 | 894 | 1 |
20. | Bekämpning av miljöskador (förslagsanslag) | 5 244 | 5 200 | 5 200 | — | 0 |
21. | Vissa utgifter för naturvård (reservationsanslag 3 år) | 2 940 | 2 440 | 2 440 | — | 0 |
22. | Vissa utgifter för miljövård (reservationsanslag 3 år) | — | 14 160 | 12 660 | -1 500 | -11 |
(23.) | Skydd av Östersjön (reservationsanslag 3 år) | 3 000 | — | — | — | 0 |
52. | Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år) | 26 104 | 27 832 | 27 284 | -548 | -2 |
60. | Överföring till oljeskyddsfonden (reservationsanslag 3 år) | 4 300 | 3 700 | 3 000 | -700 | -19 |
61. | Främjande av miljövården (reservationsanslag 3 år) | 2 000 | 11 750 | 11 542 | -208 | -2 |
63. | Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden (reservationsanslag 3 år) | 39 830 | 50 830 | 53 830 | 3 000 | 6 |
64. | EU:s miljöfonds deltagande i miljö- och naturvårdsprojekt (reservationsanslag 3 år) | 4 000 | 4 000 | 4 500 | 500 | 13 |
65. | Oljeavfallshantering som finansieras med oljeavfallsavgiften (reservationsanslag 3 år) | 300 | 300 | 1 000 | 700 | 233 |
66. | Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationellt samarbete (reservationsanslag 2 år) | 1 580 | 1 324 | 1 324 | — | 0 |
70. | Fartygsinvesteringar (reservationsanslag 3 år) | 2 937 | 850 | 500 | -350 | -41 |
(77.) | Miljövårdsarbeten (reservationsanslag 3 år) | 13 000 | — | — | — | 0 |
20. | Samhällen, byggande och boende | 149 361 | 79 171 | 58 494 | -20 677 | -26 |
01. | Omkostnader för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (reservationsanslag 2 år) | 4 693 | 4 521 | 4 644 | 123 | 3 |
37. | Understöd för planläggning och styrning av markanvändningen (reservationsanslag 3 år) | 2 000 | 2 000 | 2 000 | — | 0 |
55. | Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år) | 90 500 | 56 300 | 50 500 | -5 800 | -10 |
(56.) | Konjunkturrelaterade understöd för bostadsaktiebolags och hyreshusbolags reparationer (förslagsanslag) | 49 818 | 15 000 | — | -15 000 | -100 |
60. | Överföring till statens bostadsfond | 0 | 0 | — | — | 0 |
64. | Understöd för vård av byggnadsarvet (reservationsanslag 3 år) | 2 350 | 1 350 | 1 350 | — | 0 |
Sammanlagt | 331 973 | 275 638 | 256 475 | -19 163 | -7 |
Det totala antalet anställda | 979 | 980 | 970 |