Hoppa till innehåll
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         01. Förvaltning
         10. Polisväsendet
         20. Gränsbevakningsväsendet
         40. Invandring

Statsbudgeten 2013

Huvudtitel 26

INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:Inrikesministeriet är ett ministerium för intern säkerhet och invandring, med uppgift att svara för

  • — upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet, polisförvaltningen, den privata säkerhetsbranschen, styrningen av räddningsväsendet och nödcentralsverksamheten, gränssäkerheten och sjöräddningsverksamheten, utbildningen inom den civila krishanteringen och den nationella beredskapen samt regionförvaltningens gemensamma beredskap för undantagsförhållanden och störningar
  • — ärenden som hänför sig till finskt medborgarskap, invandring, återflyttning och beviljande av internationellt skydd samt främjandet av goda etniska relationer, icke-diskriminering och jämlikhet.

Enligt inrikesförvaltningens strategiska mål ska Finland vara Europas tryggaste och mest jämlika land. För att målet ska kunna nås fokuseras verksamheten på att

  • — förebygga säkerhetsrisker
  • — bygga upp ett Finland som är konkurrenskraftigt och präglas av tolerans och mångfald
  • — säkerställa tillgången och kvaliteten på tjänster på ett sätt som tryggar de grundläggande fri- och rättigheterna och så att man iakttar god förvaltningssed
  • — genom olika åtgärder säkerställa den framtida funktionsförmågan.
Beskrivning av verksamhetsmiljön

Med tanke på den inre säkerheten och invandringen kan omvärlden granskas ur flera synvinklar. Att sörja för den inre säkerheten hör till statens grundläggande uppgifter. Därför är det viktigt att man garanterar tillgången till säkerhetstjänster på alla områden. Det allt mer mångfasetterade, snabbt föränderliga globala säkerhetsläget skapar nya utmaningar när det gäller tryggandet av den inre säkerheten.

Befolkningens stigande medelålder, antalet ensamboende åldringar och befolkningskoncentrationen till tillväxtcentrumen utgör utmaningar för de säkerhetstjänster som tillhandahålls av inrikesministeriets förvaltningsområde. Servicebehovet beräknas öka och servicenivån bör kunna upprätthållas också i glest befolkade områden där befolkningsstrukturen karakteriseras av äldre människor. I och med att befolkningens medelålder stiger ökar också risken för olyckor.

Internationaliseringen, den teknologiska utvecklingen och den ökade miljömedvetenheten samt riskmedvetenheten kan ändra uppgiftsområdet för den inre säkerheten redan i den närmaste framtiden. En central utmaning är att förutse den politiska, ekonomiska, teknologiska, sociala och ekologiska utvecklingen samt att garantera att man snabbt och flexibelt kan reagera på ändringar. Också internationaliseringen har fört med sig ett antal yttre faktorer som absolut måste beaktas. De globala utmaningarna betonar betydelsen av samarbete vid bekämpningen av såväl miljöhoten som den internationella brottsligheten och terrorismen.

Inom Europeiska unionen och den monetära unionen fortsätter problemen att öka inom de offentliga ekonomierna. Även Finlands offentliga ekonomi är inne i en period av skuldsättning. Europeiska unionens betydelse inom alla samhällssektorer är dock fortsättningsvis stor. Inom inrikesministeriets ansvarsområde strävar man efter att genomföra de anpassningsåtgärder som avser den offentliga ekonomin på så sätt att man kan säkerställa funktionsförmågan för myndigheterna inom förvaltningsområdet i deras viktigaste uppgifter.

Tack vare invandringen kan man förebygga en eventuell kommande brist på arbetskraft och också stärka kunskapsunderlaget som till följd av befolkningens stigande medelålder på olika håll i landet annars hotar krympa. Den arbetsrelaterade invandringen kommer att öka ytterligare och inom många sektorer har invandringen en stor betydelse när det gäller tillgången på arbetskraft.

Då de stora åldersklasserna lämnar arbetslivet påverkas också inrikesförvaltningens verksamhet. Det minskade utbudet på arbetskraft förutsätter att verksamheten effektiviseras och rationaliseras och att arbetsproduktiviteten förbättras genom att man mera än tidigare utnyttjar t.ex. olika tekniska lösningar och elektroniska tjänster.

Samhälleliga effektmål

Statsrådet ställer upp följande samhälleliga effektmål för inrikesministeriets förvaltningsområde för 2013:

Polisväsendet, räddningsväsendet och Gränsbevakningsväsendet deltar för sin del i upprätthållandet av den inre säkerheten, vilket är viktigt med tanke på den nationella konkurrenskraften. Målet är att Finland ska vara det tryggaste landet i Europa. De viktigaste målen för den inre säkerheten fastställs i strategin för inrikesministeriets förvaltningsområde för 2012—2015 och i det program för den inre säkerheten som ska beredas i enlighet med regeringsprogrammet.

Det säkerställs att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna förverkligas inom invandrarpolitiken, att förvaltningen fungerar och präglas av rättssäkerhet samt att principerna för god förvaltning följs.

Förvaltningens IT-central

Förvaltningens IT-centrals (HALTIK) samhälleliga effektmål är följande:

1. Det säkerställs att de kritiska informationssystem som hänför sig till den inre säkerheten fungerar störningsfritt under alla förhållanden i samhället.

2. Centrala utvecklingsprojekt inom inrikesförvaltningens förvaltningsområde tryggas och statens nätsäkerhet förbättras.

3. Den inre säkerhetens aktörers IKT-tjänster är tillgängliga och effektiva. De tjänster som produceras av Förvaltningens IT-central möjliggör en integrering av aktörernas verksamhet inom den inre säkerheten och frigör deras resurser för operativ verksamhet.

4. Den inre säkerhetens aktörer har en service- och teknologiarkitektur som är kompatibel med andra säkerhetsmyndigheters och statens arkitektur.

Nyckeltal/mätare1) 2011
utfall
2012
uppskattning
2013
mål
       
IKT-beredskap (ind) 2,90 3,00 3,20

1) IKT-beredskapsindex kan betraktas som ett mått på HALTIK:s samhälleliga effekt. Namnet syftar på HALTIK:s uppgift enligt strategin. I sin nuvarande omfattning beskriver index den beredskap HALTIK har att tillhandahålla sina tjänster under alla förhållanden.

Polisväsendet

I fråga om polisväsendet läggs särskild vikt vid åtgärder för att förebygga och minska brott, ordningsstörningar och olyckor, bekämpa den grå ekonomin samt trygga polisens aktionsberedskap och serviceförmåga. Polisväsendet medverkar dessutom i arbetet för att främja ett positivt säkerhetstänkande och en trygg livsmiljö för medborgarna.

Nyckeltal

  2011
utfall
2012
uppskattning
2013
mål
       
Antal strafflagsbrott, högst 525 725 520 000 530 000
Gatusäkerhetsindex, minst (1999=100)1) 78,7 80,0 80,0
Trafiksäkerhetsindex, minst (1999=100)2) 143,9 144,0 144,0
Medborgarnas allmänna vitsord för polisens verksamhet (4—10)3) 8,0 - 8,2

1) Gatusäkerhetsindex är ett tal för det viktade sammanlagda antalet rån, fall av misshandel, skadegörelse och ratt- och trafikfylleri som anmäls till polisen. Det sammanräknade antalet ställs i relation till invånarantalet i området. Ju större indextalet är desto bättre är läget jämfört med det nationella genomsnittet 1999.

2) Trafiksäkerhetsindex beskriver antalet registrerade bilar och motorcyklar dividerat med det viktade antalet döda och skadade i trafiken.

3) Bedömning av polisens verksamhet som helhet, som givits av medborgare som kontaktat polisen Kvalitetsbarometern för offentlig service och undersökningen av webbtjänster inom offentlig förvaltning, som gjorts på uppdrag av finansministeriet.

Gränsbevakningsväsendet

Gränsbevakningsväsendets samhälleliga effektmål är att upprätthålla gränssäkerheten, säkra en smidig gränstrafik, få en myndighetsnärvaro i gränstrakterna och i de glesbebyggda kustområdena, att öka säkerheten till havs och att delta i det militära försvaret. Effektmålen genomförs kostnadseffektivt på land, till havs och i luften även under svåra naturförhållanden och vid alla slag av störningar och undantagsförhållanden i samhället.

Nyckeltal/mätare 2011
utfall
2012
uppskattning
2013
mål
       
Samhälleliga verkningar (ind.) 103 104 105
Effektivitet (ind.) 94 92 92
— Upprätthållande av gränssäkerheten (1—5) 3,9 3,8 3,8
— Säkrande av en smidig gränstrafik (1—5) 4,3 4,3 4,2
— Myndighetsnärvaro i gränstrakterna och i de glesbebyggda kustområdena (1—5) 4,1 3,5 3,4
— Ökad säkerhet till havs (1—5) 4,1 3,9 3,9
— Deltagande i det militära försvaret (1—5) 3,8 3,8 3,8
Kostnadseffektivitet (ind.) 113 116 118
— Viktade prestationer (1 000 st.) 111 958 109 497 109 298
— Kostnader (mn euro) 239,7 235,0 235,7
Räddningsväsendet

Ett centralt samhälleligt effektmål för räddningsväsendet är att minska antalet olyckor, i synnerhet eldsvådor, och personskador och skador på egendom i samband med bränder. När olyckor inträffar är det räddningsväsendets uppgift att ge snabb och effektiv hjälp och att försöka minimera skadorna till följd av olyckorna.

Nyckeltal 2011
utfall
2012
uppskattning
2013
mål
       
Antal eldsvådor, högst (exkl. skogs- och markbränder) (st.) 11 967 11 000 11 000
— varav antalet byggnadsbränder, högst (st.) 6 013 5 400 5 400
Antal omkomna i bränder, högst (pers.) 67 60 56
Räddningsväsendets genomsnittliga aktionsberedskapstid vid brådskande uppdrag, högst 9:20 9:20 9:20
Värdet av ersättningarna för brandskador vid byggnadsbränder, högst (mn euro)   160 150
Förtroende för räddningsväsendet, % av befolkningen1) 96,0 - -

1) Källa: TNS gallup-undersökning som genomförs vart tredje år. Utfall år 2011: 96 % av invånarna.

Nödcentralsverksamhet

Nödcentralsverket kommer 2015 att vara ett enhetligt, nätverksbaserat och tillförlitligt verk för hela Finland. Verket är den länk som först tillgodoser behovet av hjälp, professionellt och utan dröjsmål.

Nyckeltal 2011
utfall
2012
uppskattning
2013
mål
       
Nödcentralen tar snabbt emot nödsamtal      
Nödsamtal som tas emot inom 10 sekunder (x % av nödsamtalen) 91 90 90
De som ringt nödnumret är nöjda med nödcentralsverkets tjänster      
I vilken mån de som ringt nödnumret är nöjda med nödcentralernas tjänster (på skalan 1—5), minst 4,22 4,4 4,4
Nödcentralsdatasystemets funktionssäkerhet      
Nödcentralsdatasystemets funktionssäkerhet (nyttjandegrad), (%) 100 100 100
Invandring

Migrationspolitiken syftar till att främja Finlands internationella konkurrenskraft och stödja byggandet av ett tolerant, tryggt och mångfaldigt Finland. När lagstiftningen ses över beaktar man behovet av arbetskraft, invandrarnas olika utgångspunkter och behov samt de internationella förpliktelserna. Verksamheten mot illegal invandring och människohandel stärks genom omfattande myndighetssamarbete och nätverksbyggande. Fullgörandet av de skyldigheter som gäller internationellt skydd säkerställs inom asylförfarandet och mottagandeverksamheten. Ett centralt mål är att effektivisera migrationsförvaltningen och försnabba tillståndsprocesserna inom den. De totala kostnaderna för mottagningen av asylsökande anpassas så att de motsvarar antalet asylsökande och de kortare behandlingstiderna. Man satsar på att i samarbete med arbets- och näringsministeriet försnabba placeringen i kommunerna av kvotflyktingar och sådana asylsökande som beviljats uppehållstillstånd.

Nyckeltal 2011
utfall
2012
uppskattning
2013
mål
       
Genomsnittlig behandlingstid (dygn)      
Invandring      
— uppehållstillstånd för arbetstagare (inkl. TE-byråns delbeslut) 108 65 65
    varav Migrationsverkets andel - 30 30
— uppehållstillstånd för studerande 38 40 30
Internationellt skydd, total behandlingstid exklusive tid för överklagande      
— asyl (alla) 263 180 134
    varav Migrationsverkets andel - 150 120
— normalt förfarande 370 255 190
    varav Migrationsverkets andel - 212 170
— påskyndat förfarande 97 65 49
    varav Migrationsverkets andel - 54 42
Medborgarskapsansökningar, total behandlingstid      
— medborgarskapsansökningar (alla) 373 300 265
Oförändrade överklagade beslut av Migrationsverket (%)1) 98,4 >95 >95
Väntetid vid förläggningarna för placering i en kommun, i genomsnitt högst mån.2) 3,8 2,0 2,0

1) Målet är att de avgöranden i fullföljdsdomstolarna där Migrationsverkets beslut upphävs på grund av ett fel i Migrationsverkets lagtolkning eller förfarande ska vara mindre än 5 procent av det totala antalet besvär. Sådana beslut där Migrationsverkets beslut upphävs på grund av omständigheterna beaktas inte här.

2) Tid som åtgår från delfåendet av beslut om beviljande av uppehållstillstånd till inflyttning till kommunen.

Förbättring av produktiviteten

En ökad produktivitet inom den offentliga sektorn utgör en del av regeringens ekonomisk-politiska strategi enligt regeringsprogrammet. Det nuvarande produktivitetsprogrammet inom statsförvaltningen kommer att ersättas med ett nytt effektivitets- och resultatprogram. Enligt regeringsprogrammet kommer storleksklassen av de mål som ställts för att öka funktionernas effektivitet att kvarstå till sina totala ekonomiska konsekvenser.

Antal årsverken inom inrikesministeriets förvaltningsområde

  2011
utfall
2012
uppskattning
2013
mål
       
Inrikesministeriet 256 245 243
Förvaltningens IT-central 416 430 410
Minoritetsombudsmannens byrå och diskrimineringsnämnden 12 12 14
Polisväsendet 10 580 10 609 10 531
Gränsbevakningsväsendet 2 809 2 806 2 811
Räddningsinstitutet (inkl. CMC) 133 133 133
Nödcentralsverket 750 790 772
Migrationsverket 287 278 285
Statliga förläggningar 97 100 95
Sammanlagt 15 340 15 403 15 294
Konsekvenser för jämställdheten

Avsikten är att beakta jämställdhetsperspektivet i all verksamhet inom inrikesförvaltningen. Jämställdheten mellan män och kvinnor främjas på ett målinriktat och planmässigt sätt. Man skapar och etablerar sådana tillvägagångssätt genom vilka man kan säkerställa att jämställdhet främjas i beredningen av ärenden och i beslutsfattandet. Vid behov utreds konsekvenserna för jämställdheten och för minoriteter i lagstiftningsprojekten och görs en granskning i fråga om alla diskrimineringsgrunder.

Med hjälp av den statistik som finns att tillgå följer ministeriet verksamhetens konsekvenser för jämställdheten. Ministeriets funktionella jämställdhetsplan har utarbetats år 2011 i samarbete med avdelningarna och företrädarna för personalen. Den verksamhet vid ministeriet som avser jämställdhet och likabehandling har omorganiserats från och med ingången av 2012.

Inom polisförvaltningen främjas jämställdhet mellan könen med hjälp av resultatstyrning och jämställdhets- och likabehandlingsplaner. Polisens jämställdhets- och likabehandlingsplan utarbetas i samband med personalstrategin. År 2013 verkställs den riksomfattande jämställdhets- och likabehandlingsplanen, och de planer som utarbetats för de enskilda polisenheterna uppdateras. Vid bedömningen av resultaten och verksamheten följer man med den procentuella andelen kvinnor inom olika personalgrupper (poliser, studerande och andra) och i chefsuppgifter (chefer, befäl och underbefäl). På lång sikt har kvinnornas andel ökat stadigt. År 2011 utgjorde kvinnorna 28 procent av hela personalen. Eftersom antalet nya studerande som tas in till polisutbildning minskar och man blir tvungen att minska antalet polismän kommer sannolikt också kvinnornas andel att minska något år 2013.

I enlighet med sin likabehandlingsplan beaktar Gränsbevakningsväsendet mångbottnad diskriminering i all verksamhet och godkänner inte diskriminering i någon form. Som myndighet och arbetsgivare har Gränsbevakningsväsendet skyldighet att främja jämställdhet mellan män och kvinnor. Gränsbevakningsväsendets dagliga verksamhet i gränssäkerhetsuppdrag och uppdrag till havs gäller både män och kvinnor och en med avseende på det etniska ursprunget mångsidig grupp.

Jämställdhets- och likabehandlingsplaner har utarbetats för såväl migrationsverket som alla förläggningar, och planerna uppdateras varje år. Asylsökandena statistikförs på basis av kön. År 2011 var 72 procent av asylsökandena män. Av de minderåriga asylsökande som kommit ensamma, utan vårdnadshavare, var 77 procent pojkar. Kostnaderna för mottagandet är på grund av sökandenas könsfördelning högre för män än för kvinnor.

Förvaltningsområdets anslag 2011—2013

    År 2011
bokslut
1000 €
År 2012
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2013
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2012—2013
    1000 € %
 
01. Förvaltning 101 162 108 989 122 086 13 097 12
01. Inrikesministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 19 916 20 868 21 510 642 3
03. Omkostnader för Förvaltningens IT-central (reservationsanslag 2 år) 535 2 331 921 -1 410 -60
04. Omkostnader för minoritetsombudsmannen och diskrimineringsnämnden (reservationsanslag 2 år) 919 980 1 011 31 3
20. Gemensamma utgifter inom informationsförvaltningen (reservationsanslag 2 år) 4 711 9 888 8 588 -1 300 -13
(21.) Produktivitetsanslag för inrikesministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) 426 0
22. EU:s andel i anslutning till ramprogrammet för solidaritet och hantering av migrationsströmmar (reservationsanslag 3 år) 11 337 14 990 22 100 7 110 47
23. Beredskapen i Finland för civil krishantering (reservationsanslag 2 år) 1 530 1 415 1 439 24 2
29. Mervärdesskatteutgifter inom inrikesministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 60 489 57 500 65 500 8 000 14
66. Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella organisationer utomlands (förslagsanslag) 1 299 1 017 1 017 0
10. Polisväsendet 700 357 705 962 727 077 21 115 3
01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 696 913 702 462 723 577 21 115 3
20. Utgifter för transporter i samband med avlägsnande ur landet och hämtning (förslagsanslag) 3 444 3 500 3 500 0
20. Gränsbevakningsväsendet 248 895 263 305 302 586 39 281 15
01. Gränsbevakningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 223 985 221 305 226 586 5 281 2
70. Anskaffning av luft- och bevakningsfarkoster (reservationsanslag 3 år) 24 910 42 000 76 000 34 000 81
30. Räddningsväsendet och nödcentralerna 85 681 87 256 89 209 1 953 2
01. Räddningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 14 155 13 985 13 632 -353 -3
02. Nödcentralsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 59 372 58 505 64 071 5 566 10
20. Särskilda utgifter (förslagsanslag) 1 544 3 406 3 406 0
(31.) Statsunderstöd till räddningsväsendet (reservationsanslag 2 år) 3 510 3 260 -3 260 -100
43. Kommunikationsnät för säkerhetsmyndigheterna (reservationsanslag 3 år) 7 100 8 100 8 100 0
40. Invandring 97 467 82 921 74 231 -8 690 -10
01. Migrationsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 18 967 18 418 18 066 -352 -2
20. Samhällsorientering för återflyttare (förslagsanslag) 592 876 876 0
63. Mottagande av flyktingar och asylsökande (förslagsanslag) 77 908 63 627 55 289 -8 338 -13
Sammanlagt 1 233 563 1 248 433 1 315 189 66 756 5
  Det totala antalet anställda 15 340 15 403 15 294