Statsbudgeten 2013
Huvudtitel 26
INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Förklaring:Inrikesministeriet är ett ministerium för intern säkerhet och invandring, med uppgift att svara för
- — upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet, polisförvaltningen, den privata säkerhetsbranschen, styrningen av räddningsväsendet och nödcentralsverksamheten, gränssäkerheten och sjöräddningsverksamheten, utbildningen inom den civila krishanteringen och den nationella beredskapen samt regionförvaltningens gemensamma beredskap för undantagsförhållanden och störningar
- — ärenden som hänför sig till finskt medborgarskap, invandring, återflyttning och beviljande av internationellt skydd samt främjandet av goda etniska relationer, icke-diskriminering och jämlikhet.
Enligt inrikesförvaltningens strategiska mål ska Finland vara Europas tryggaste och mest jämlika land. För att målet ska kunna nås fokuseras verksamheten på att
- — förebygga säkerhetsrisker
- — bygga upp ett Finland som är konkurrenskraftigt och präglas av tolerans och mångfald
- — säkerställa tillgången och kvaliteten på tjänster på ett sätt som tryggar de grundläggande fri- och rättigheterna och så att man iakttar god förvaltningssed
- — genom olika åtgärder säkerställa den framtida funktionsförmågan.
Med tanke på den inre säkerheten och invandringen kan omvärlden granskas ur flera synvinklar. Att sörja för den inre säkerheten hör till statens grundläggande uppgifter. Därför är det viktigt att man garanterar tillgången till säkerhetstjänster på alla områden. Det allt mer mångfasetterade, snabbt föränderliga globala säkerhetsläget skapar nya utmaningar när det gäller tryggandet av den inre säkerheten.
Befolkningens stigande medelålder, antalet ensamboende åldringar och befolkningskoncentrationen till tillväxtcentrumen utgör utmaningar för de säkerhetstjänster som tillhandahålls av inrikesministeriets förvaltningsområde. Servicebehovet beräknas öka och servicenivån bör kunna upprätthållas också i glest befolkade områden där befolkningsstrukturen karakteriseras av äldre människor. I och med att befolkningens medelålder stiger ökar också risken för olyckor.
Internationaliseringen, den teknologiska utvecklingen och den ökade miljömedvetenheten samt riskmedvetenheten kan ändra uppgiftsområdet för den inre säkerheten redan i den närmaste framtiden. En central utmaning är att förutse den politiska, ekonomiska, teknologiska, sociala och ekologiska utvecklingen samt att garantera att man snabbt och flexibelt kan reagera på ändringar. Också internationaliseringen har fört med sig ett antal yttre faktorer som absolut måste beaktas. De globala utmaningarna betonar betydelsen av samarbete vid bekämpningen av såväl miljöhoten som den internationella brottsligheten och terrorismen.
Inom Europeiska unionen och den monetära unionen fortsätter problemen att öka inom de offentliga ekonomierna. Även Finlands offentliga ekonomi är inne i en period av skuldsättning. Europeiska unionens betydelse inom alla samhällssektorer är dock fortsättningsvis stor. Inom inrikesministeriets ansvarsområde strävar man efter att genomföra de anpassningsåtgärder som avser den offentliga ekonomin på så sätt att man kan säkerställa funktionsförmågan för myndigheterna inom förvaltningsområdet i deras viktigaste uppgifter.
Tack vare invandringen kan man förebygga en eventuell kommande brist på arbetskraft och också stärka kunskapsunderlaget som till följd av befolkningens stigande medelålder på olika håll i landet annars hotar krympa. Den arbetsrelaterade invandringen kommer att öka ytterligare och inom många sektorer har invandringen en stor betydelse när det gäller tillgången på arbetskraft.
Då de stora åldersklasserna lämnar arbetslivet påverkas också inrikesförvaltningens verksamhet. Det minskade utbudet på arbetskraft förutsätter att verksamheten effektiviseras och rationaliseras och att arbetsproduktiviteten förbättras genom att man mera än tidigare utnyttjar t.ex. olika tekniska lösningar och elektroniska tjänster.
Statsrådet ställer upp följande samhälleliga effektmål för inrikesministeriets förvaltningsområde för 2013:
Polisväsendet, räddningsväsendet och Gränsbevakningsväsendet deltar för sin del i upprätthållandet av den inre säkerheten, vilket är viktigt med tanke på den nationella konkurrenskraften. Målet är att Finland ska vara det tryggaste landet i Europa. De viktigaste målen för den inre säkerheten fastställs i strategin för inrikesministeriets förvaltningsområde för 2012—2015 och i det program för den inre säkerheten som ska beredas i enlighet med regeringsprogrammet.
Det säkerställs att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna förverkligas inom invandrarpolitiken, att förvaltningen fungerar och präglas av rättssäkerhet samt att principerna för god förvaltning följs.
Förvaltningens IT-centrals (HALTIK) samhälleliga effektmål är följande:
1. Det säkerställs att de kritiska informationssystem som hänför sig till den inre säkerheten fungerar störningsfritt under alla förhållanden i samhället.
2. Centrala utvecklingsprojekt inom inrikesförvaltningens förvaltningsområde tryggas och statens nätsäkerhet förbättras.
3. Den inre säkerhetens aktörers IKT-tjänster är tillgängliga och effektiva. De tjänster som produceras av Förvaltningens IT-central möjliggör en integrering av aktörernas verksamhet inom den inre säkerheten och frigör deras resurser för operativ verksamhet.
4. Den inre säkerhetens aktörer har en service- och teknologiarkitektur som är kompatibel med andra säkerhetsmyndigheters och statens arkitektur.
Nyckeltal/mätare1) | 2011 utfall |
2012 uppskattning |
2013 mål |
IKT-beredskap (ind) | 2,90 | 3,00 | 3,20 |
1) IKT-beredskapsindex kan betraktas som ett mått på HALTIK:s samhälleliga effekt. Namnet syftar på HALTIK:s uppgift enligt strategin. I sin nuvarande omfattning beskriver index den beredskap HALTIK har att tillhandahålla sina tjänster under alla förhållanden.
I fråga om polisväsendet läggs särskild vikt vid åtgärder för att förebygga och minska brott, ordningsstörningar och olyckor, bekämpa den grå ekonomin samt trygga polisens aktionsberedskap och serviceförmåga. Polisväsendet medverkar dessutom i arbetet för att främja ett positivt säkerhetstänkande och en trygg livsmiljö för medborgarna.
Nyckeltal
2011 utfall |
2012 uppskattning |
2013 mål |
|
Antal strafflagsbrott, högst | 525 725 | 520 000 | 530 000 |
Gatusäkerhetsindex, minst (1999=100)1) | 78,7 | 80,0 | 80,0 |
Trafiksäkerhetsindex, minst (1999=100)2) | 143,9 | 144,0 | 144,0 |
Medborgarnas allmänna vitsord för polisens verksamhet (4—10)3) | 8,0 | - | 8,2 |
1) Gatusäkerhetsindex är ett tal för det viktade sammanlagda antalet rån, fall av misshandel, skadegörelse och ratt- och trafikfylleri som anmäls till polisen. Det sammanräknade antalet ställs i relation till invånarantalet i området. Ju större indextalet är desto bättre är läget jämfört med det nationella genomsnittet 1999.
2) Trafiksäkerhetsindex beskriver antalet registrerade bilar och motorcyklar dividerat med det viktade antalet döda och skadade i trafiken.
3) Bedömning av polisens verksamhet som helhet, som givits av medborgare som kontaktat polisen Kvalitetsbarometern för offentlig service och undersökningen av webbtjänster inom offentlig förvaltning, som gjorts på uppdrag av finansministeriet.
Gränsbevakningsväsendets samhälleliga effektmål är att upprätthålla gränssäkerheten, säkra en smidig gränstrafik, få en myndighetsnärvaro i gränstrakterna och i de glesbebyggda kustområdena, att öka säkerheten till havs och att delta i det militära försvaret. Effektmålen genomförs kostnadseffektivt på land, till havs och i luften även under svåra naturförhållanden och vid alla slag av störningar och undantagsförhållanden i samhället.
Nyckeltal/mätare | 2011 utfall |
2012 uppskattning |
2013 mål |
Samhälleliga verkningar (ind.) | 103 | 104 | 105 |
Effektivitet (ind.) | 94 | 92 | 92 |
— Upprätthållande av gränssäkerheten (1—5) | 3,9 | 3,8 | 3,8 |
— Säkrande av en smidig gränstrafik (1—5) | 4,3 | 4,3 | 4,2 |
— Myndighetsnärvaro i gränstrakterna och i de glesbebyggda kustområdena (1—5) | 4,1 | 3,5 | 3,4 |
— Ökad säkerhet till havs (1—5) | 4,1 | 3,9 | 3,9 |
— Deltagande i det militära försvaret (1—5) | 3,8 | 3,8 | 3,8 |
Kostnadseffektivitet (ind.) | 113 | 116 | 118 |
— Viktade prestationer (1 000 st.) | 111 958 | 109 497 | 109 298 |
— Kostnader (mn euro) | 239,7 | 235,0 | 235,7 |
Ett centralt samhälleligt effektmål för räddningsväsendet är att minska antalet olyckor, i synnerhet eldsvådor, och personskador och skador på egendom i samband med bränder. När olyckor inträffar är det räddningsväsendets uppgift att ge snabb och effektiv hjälp och att försöka minimera skadorna till följd av olyckorna.
Nyckeltal | 2011 utfall |
2012 uppskattning |
2013 mål |
Antal eldsvådor, högst (exkl. skogs- och markbränder) (st.) | 11 967 | 11 000 | 11 000 |
— varav antalet byggnadsbränder, högst (st.) | 6 013 | 5 400 | 5 400 |
Antal omkomna i bränder, högst (pers.) | 67 | 60 | 56 |
Räddningsväsendets genomsnittliga aktionsberedskapstid vid brådskande uppdrag, högst | 9:20 | 9:20 | 9:20 |
Värdet av ersättningarna för brandskador vid byggnadsbränder, högst (mn euro) | 160 | 150 | |
Förtroende för räddningsväsendet, % av befolkningen1) | 96,0 | - | - |
1) Källa: TNS gallup-undersökning som genomförs vart tredje år. Utfall år 2011: 96 % av invånarna.
Nödcentralsverket kommer 2015 att vara ett enhetligt, nätverksbaserat och tillförlitligt verk för hela Finland. Verket är den länk som först tillgodoser behovet av hjälp, professionellt och utan dröjsmål.
Nyckeltal | 2011 utfall |
2012 uppskattning |
2013 mål |
Nödcentralen tar snabbt emot nödsamtal | |||
Nödsamtal som tas emot inom 10 sekunder (x % av nödsamtalen) | 91 | 90 | 90 |
De som ringt nödnumret är nöjda med nödcentralsverkets tjänster | |||
I vilken mån de som ringt nödnumret är nöjda med nödcentralernas tjänster (på skalan 1—5), minst | 4,22 | 4,4 | 4,4 |
Nödcentralsdatasystemets funktionssäkerhet | |||
Nödcentralsdatasystemets funktionssäkerhet (nyttjandegrad), (%) | 100 | 100 | 100 |
Migrationspolitiken syftar till att främja Finlands internationella konkurrenskraft och stödja byggandet av ett tolerant, tryggt och mångfaldigt Finland. När lagstiftningen ses över beaktar man behovet av arbetskraft, invandrarnas olika utgångspunkter och behov samt de internationella förpliktelserna. Verksamheten mot illegal invandring och människohandel stärks genom omfattande myndighetssamarbete och nätverksbyggande. Fullgörandet av de skyldigheter som gäller internationellt skydd säkerställs inom asylförfarandet och mottagandeverksamheten. Ett centralt mål är att effektivisera migrationsförvaltningen och försnabba tillståndsprocesserna inom den. De totala kostnaderna för mottagningen av asylsökande anpassas så att de motsvarar antalet asylsökande och de kortare behandlingstiderna. Man satsar på att i samarbete med arbets- och näringsministeriet försnabba placeringen i kommunerna av kvotflyktingar och sådana asylsökande som beviljats uppehållstillstånd.
Nyckeltal | 2011 utfall |
2012 uppskattning |
2013 mål |
Genomsnittlig behandlingstid (dygn) | |||
Invandring | |||
— uppehållstillstånd för arbetstagare (inkl. TE-byråns delbeslut) | 108 | 65 | 65 |
varav Migrationsverkets andel | - | 30 | 30 |
— uppehållstillstånd för studerande | 38 | 40 | 30 |
Internationellt skydd, total behandlingstid exklusive tid för överklagande | |||
— asyl (alla) | 263 | 180 | 134 |
varav Migrationsverkets andel | - | 150 | 120 |
— normalt förfarande | 370 | 255 | 190 |
varav Migrationsverkets andel | - | 212 | 170 |
— påskyndat förfarande | 97 | 65 | 49 |
varav Migrationsverkets andel | - | 54 | 42 |
Medborgarskapsansökningar, total behandlingstid | |||
— medborgarskapsansökningar (alla) | 373 | 300 | 265 |
Oförändrade överklagade beslut av Migrationsverket (%)1) | 98,4 | >95 | >95 |
Väntetid vid förläggningarna för placering i en kommun, i genomsnitt högst mån.2) | 3,8 | 2,0 | 2,0 |
1) Målet är att de avgöranden i fullföljdsdomstolarna där Migrationsverkets beslut upphävs på grund av ett fel i Migrationsverkets lagtolkning eller förfarande ska vara mindre än 5 procent av det totala antalet besvär. Sådana beslut där Migrationsverkets beslut upphävs på grund av omständigheterna beaktas inte här.
2) Tid som åtgår från delfåendet av beslut om beviljande av uppehållstillstånd till inflyttning till kommunen.
En ökad produktivitet inom den offentliga sektorn utgör en del av regeringens ekonomisk-politiska strategi enligt regeringsprogrammet. Det nuvarande produktivitetsprogrammet inom statsförvaltningen kommer att ersättas med ett nytt effektivitets- och resultatprogram. Enligt regeringsprogrammet kommer storleksklassen av de mål som ställts för att öka funktionernas effektivitet att kvarstå till sina totala ekonomiska konsekvenser.
Antal årsverken inom inrikesministeriets förvaltningsområde
2011 utfall |
2012 uppskattning |
2013 mål |
|
Inrikesministeriet | 256 | 245 | 243 |
Förvaltningens IT-central | 416 | 430 | 410 |
Minoritetsombudsmannens byrå och diskrimineringsnämnden | 12 | 12 | 14 |
Polisväsendet | 10 580 | 10 609 | 10 531 |
Gränsbevakningsväsendet | 2 809 | 2 806 | 2 811 |
Räddningsinstitutet (inkl. CMC) | 133 | 133 | 133 |
Nödcentralsverket | 750 | 790 | 772 |
Migrationsverket | 287 | 278 | 285 |
Statliga förläggningar | 97 | 100 | 95 |
Sammanlagt | 15 340 | 15 403 | 15 294 |
Avsikten är att beakta jämställdhetsperspektivet i all verksamhet inom inrikesförvaltningen. Jämställdheten mellan män och kvinnor främjas på ett målinriktat och planmässigt sätt. Man skapar och etablerar sådana tillvägagångssätt genom vilka man kan säkerställa att jämställdhet främjas i beredningen av ärenden och i beslutsfattandet. Vid behov utreds konsekvenserna för jämställdheten och för minoriteter i lagstiftningsprojekten och görs en granskning i fråga om alla diskrimineringsgrunder.
Med hjälp av den statistik som finns att tillgå följer ministeriet verksamhetens konsekvenser för jämställdheten. Ministeriets funktionella jämställdhetsplan har utarbetats år 2011 i samarbete med avdelningarna och företrädarna för personalen. Den verksamhet vid ministeriet som avser jämställdhet och likabehandling har omorganiserats från och med ingången av 2012.
Inom polisförvaltningen främjas jämställdhet mellan könen med hjälp av resultatstyrning och jämställdhets- och likabehandlingsplaner. Polisens jämställdhets- och likabehandlingsplan utarbetas i samband med personalstrategin. År 2013 verkställs den riksomfattande jämställdhets- och likabehandlingsplanen, och de planer som utarbetats för de enskilda polisenheterna uppdateras. Vid bedömningen av resultaten och verksamheten följer man med den procentuella andelen kvinnor inom olika personalgrupper (poliser, studerande och andra) och i chefsuppgifter (chefer, befäl och underbefäl). På lång sikt har kvinnornas andel ökat stadigt. År 2011 utgjorde kvinnorna 28 procent av hela personalen. Eftersom antalet nya studerande som tas in till polisutbildning minskar och man blir tvungen att minska antalet polismän kommer sannolikt också kvinnornas andel att minska något år 2013.
I enlighet med sin likabehandlingsplan beaktar Gränsbevakningsväsendet mångbottnad diskriminering i all verksamhet och godkänner inte diskriminering i någon form. Som myndighet och arbetsgivare har Gränsbevakningsväsendet skyldighet att främja jämställdhet mellan män och kvinnor. Gränsbevakningsväsendets dagliga verksamhet i gränssäkerhetsuppdrag och uppdrag till havs gäller både män och kvinnor och en med avseende på det etniska ursprunget mångsidig grupp.
Jämställdhets- och likabehandlingsplaner har utarbetats för såväl migrationsverket som alla förläggningar, och planerna uppdateras varje år. Asylsökandena statistikförs på basis av kön. År 2011 var 72 procent av asylsökandena män. Av de minderåriga asylsökande som kommit ensamma, utan vårdnadshavare, var 77 procent pojkar. Kostnaderna för mottagandet är på grund av sökandenas könsfördelning högre för män än för kvinnor.
Förvaltningsområdets anslag 2011—2013
År 2011 bokslut 1000 € |
År 2012 ordinarie statsbudget 1000 € |
År 2013 budgetprop. 1000 € |
Ändring 2012—2013 |
|||
1000 € | % | |||||
01. | Förvaltning | 101 162 | 108 989 | 122 086 | 13 097 | 12 |
01. | Inrikesministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 19 916 | 20 868 | 21 510 | 642 | 3 |
03. | Omkostnader för Förvaltningens IT-central (reservationsanslag 2 år) | 535 | 2 331 | 921 | -1 410 | -60 |
04. | Omkostnader för minoritetsombudsmannen och diskrimineringsnämnden (reservationsanslag 2 år) | 919 | 980 | 1 011 | 31 | 3 |
20. | Gemensamma utgifter inom informationsförvaltningen (reservationsanslag 2 år) | 4 711 | 9 888 | 8 588 | -1 300 | -13 |
(21.) | Produktivitetsanslag för inrikesministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) | 426 | — | — | — | 0 |
22. | EU:s andel i anslutning till ramprogrammet för solidaritet och hantering av migrationsströmmar (reservationsanslag 3 år) | 11 337 | 14 990 | 22 100 | 7 110 | 47 |
23. | Beredskapen i Finland för civil krishantering (reservationsanslag 2 år) | 1 530 | 1 415 | 1 439 | 24 | 2 |
29. | Mervärdesskatteutgifter inom inrikesministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) | 60 489 | 57 500 | 65 500 | 8 000 | 14 |
66. | Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella organisationer utomlands (förslagsanslag) | 1 299 | 1 017 | 1 017 | — | 0 |
10. | Polisväsendet | 700 357 | 705 962 | 727 077 | 21 115 | 3 |
01. | Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 696 913 | 702 462 | 723 577 | 21 115 | 3 |
20. | Utgifter för transporter i samband med avlägsnande ur landet och hämtning (förslagsanslag) | 3 444 | 3 500 | 3 500 | — | 0 |
20. | Gränsbevakningsväsendet | 248 895 | 263 305 | 302 586 | 39 281 | 15 |
01. | Gränsbevakningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 223 985 | 221 305 | 226 586 | 5 281 | 2 |
70. | Anskaffning av luft- och bevakningsfarkoster (reservationsanslag 3 år) | 24 910 | 42 000 | 76 000 | 34 000 | 81 |
30. | Räddningsväsendet och nödcentralerna | 85 681 | 87 256 | 89 209 | 1 953 | 2 |
01. | Räddningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 14 155 | 13 985 | 13 632 | -353 | -3 |
02. | Nödcentralsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 59 372 | 58 505 | 64 071 | 5 566 | 10 |
20. | Särskilda utgifter (förslagsanslag) | 1 544 | 3 406 | 3 406 | — | 0 |
(31.) | Statsunderstöd till räddningsväsendet (reservationsanslag 2 år) | 3 510 | 3 260 | — | -3 260 | -100 |
43. | Kommunikationsnät för säkerhetsmyndigheterna (reservationsanslag 3 år) | 7 100 | 8 100 | 8 100 | — | 0 |
40. | Invandring | 97 467 | 82 921 | 74 231 | -8 690 | -10 |
01. | Migrationsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 18 967 | 18 418 | 18 066 | -352 | -2 |
20. | Samhällsorientering för återflyttare (förslagsanslag) | 592 | 876 | 876 | — | 0 |
63. | Mottagande av flyktingar och asylsökande (förslagsanslag) | 77 908 | 63 627 | 55 289 | -8 338 | -13 |
Sammanlagt | 1 233 563 | 1 248 433 | 1 315 189 | 66 756 | 5 |
Det totala antalet anställda | 15 340 | 15 403 | 15 294 |