Statsbudgeten 2013

Förklaring:Förändringarna i ansvarsområdets omvärld kräver ny information och tillämpning av lösningarna i praktiken. Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT) producerar forskningsdata och tjänster som rör de med tanke på samhället mest relevanta frågorna inom jordbruket och livsmedelsekonomin samt forskningsdata och tjänster till stöd för beslutsfattandet i samhället. En allt viktigare uppgift är att kunna utnyttja kunskaperna inom forskningen och ny teknik för att utveckla näringarnas konkurrenskraft och skapa nya affärsverksamhetskoncept. Till MTT:s viktigaste forskningsområden hör en hållbar och ansvarsfull bioekonomi, förebyggande av klimatförändringen och anpassning till den samt forskning som stöder produktionen inom jordbruket och livsmedelsekonomin och utvecklandet av landsbygden.

Dessutom sköter MTT myndighets- och sakkunniguppgifter som utnyttjar den sakkunskap som förvärvas i samband med forskningen. Dessutom gör MTT ett stort antal uppföljningar inom jordbruket och livsmedelsekonomin.

I sin strategiska forskning inom de fem forskningsområdena tillämpar MTT ett tvärvetenskapligt grepp och kombinerar gediget kunnande från områden som naturvetenskap, den tekniska utvecklingen samt ekonomi och samhällsvetenskap.

MTT stöder uppnåendet av de effektmål för jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde som anges i motiveringen till huvudtiteln på följande sätt:

Jord- och skogsbruksministeriet ställer i samband med beredningen av budgetpropositionen för 2013 preliminärt upp följande resultatmål för MTT:

Med hänvisning till de preliminära mål för resultatet av verksamheten inom förvaltningsområdet som anges i motiveringen till huvudtiteln

Verksamheten enligt jord- och skogsbruksministeriets förordning om certifierat föröknings- och plantmaterial (9/2006) förutsätter ett prisstöd som fastställts till 80 000 euro för stabilisering av elitplantproduktionens verksamhetsbetingelser.

Genom verksamheten för kontroll och testning av växtskyddsmedel produceras på det sätt som förutsätts enligt internationella kvalitetssystem objektiv information om produkternas biologiska effektivitet och duglighet samt om rester av växtskyddsmedel i EU:s nordliga extrema förhållanden. Informationen används vid registreringen, vid rådgivningen och vid stödjandet av informationen till konsumenterna.

I utvecklingsländerna genomför MTT projekt som omfattas av utrikesministeriets instrument för samarbete mellan institutioner (IKI). Av anslaget under moment 24.30.66 betalar utrikesministeriet MTT för de kostnader projektet medför för Finland och det land där utvecklingssamarbete pågår i efterhand mot redovisning. Eftersom utvecklingsländerna inte har egna medel för investering i projekt, och därmed inte kan vänta på utrikesmininsteriets utbetalning som görs i efterhand, är det vidare nödvändigt att ge kortfristig förskottsfinansiering till det land där utvecklingssamarbete pågår, för att trygga att projekten inleds och framskrider.

Av anslaget används minst 168 000 euro för hästhushållningsforskning. I anslaget har beloppet beaktats som ett belopp som finansieras ur den andel av avkastningen av totospel som inflyter under moment 12.30.20.

Som inkomster beaktas andra inkomster än de inkomster av forskningscentralens verksamhet som inflyter under momenten 12.30.32 och 12.30.99. De inkomster som år 2013 inflyter i form av förädlingsavgifter för trädgårdsväxter, 80 000 euro, har antecknats under moment 12.30.32 och de inkomster som till sin karaktär är kapitalinkomster under moment 12.30.99.

Förklaring:Syftet med det nationella stödet för jordbruket och trädgårdsodlingen är att komplettera EU:s stödsystem (EU:s inkomststöd, kompensationsbidraget och miljöstödet) samt att för sin del trygga jordbrukets och trädgårdsodlingens verksamhetsbetingelser och produktionens lönsamhet samt bevarandet av landsbygdens livskraft. Av anslaget betalas nationellt stöd till södra Finland, nordligt stöd, den nationella tilläggsdelen till kompensationsbidraget och vissa andra nationella stöd. Nationellt stöd betalas till nästan alla de aktiva gårdarna.

Ett anslag på 119 300 000 euro behövs för betalningen av utgifter för förbindelser som ingåtts eller som år 2013 ingås i Fastlandsfinland beträffande den nationella tilläggsdelen till kompensationsbidraget och ett anslag på 10 000 000 euro för betalning av utgifter för andra stödbeslut som fattats före år 2013. Under momentet föreslås ett anslag på 381 700 000 euro för betalning av utgifter som föranleds av andra stödbeslut som fattas år 2013 och en bevillningsfullmakt på 30 000 000 euro. De förbindelser som ingås med stöd av bevillningsfullmakten ingås på villkor att förbindelserna betalas endast till den del riksdagen beviljar anslag i framtida budgetar.

Nationellt stöd till södra Finland betalas för husdjursskötsel, trädgårdsodling samt för växtodling i stödområdena A och B på grundval av det stödprogram som kommissionen godkände år 2008. Nordligt stöd betalas i mellersta och norra Finland (stödområde C) för husdjursskötsel, trädgårdsodling, växtodling och vissa andra objekt på basis av ett långsiktigt system för nordligt stöd som kommissionen godkände 2009.

Den nationella tilläggsdelen till kompensationsbidraget betalas i hela landet som en tilläggsdel till det EU-delfinansierade kompensationsbidraget (LFA). Av anslaget betalas dessutom vissa andra stödformer, såsom studiepenning och nationellt stöd för sockerbeta.

Förklaring:Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats EU:s inkomststöd och marknadsstöd som utbetalas år 2013. EU:s inkomststöd är direktstöd som för sin del tryggar jorbruksproduktionens lönsamhet och att andra mål för EU:s gemensamma jordbrukspolitik uppnås. Villkor för stöden har bl.a. varit att krav gällande miljön samt djurhälsa och växters sundhet, dvs. de s.k. tvärvillkoren, ska iakttas.

Största delen av EU:s inkomststöd betalas i form av gårdsstöd som är frikopplat från produktionen och som togs i bruk år 2006. Dessutom betalas stöd som är kopplade till produktionen.

De direkta stöden berörs årligen av en anpassning, dvs. modulering, av stödet. Denna beräknas 2013 alltjämt uppgå till 10 % av jordbruksföretagarens direktstöd som överstiger 5 000 euro. Det anslag som behövs för inkomststöden kvarstår alltså på samma nivå som 2012.

År 2011 utgjorde EU:s inkomststöd ca 8 % av de totala intäkterna enligt totalkalkylen för jordbruket. År 2013 beräknas EU:s inkomststöd utgöra 29 % av alla stöd som betalas till jordbruket och trädgårdsodlingen.

EU-marknadsstöd (exportstöd och stöd för den inre marknaden) beräknas bli utbetalade till ett belopp av 6 000 000 euro.

Inkomster som hänför sig till utgifter under momentet har antecknats under moment 12.30.01.

Förklaring:Med stöd av lagen kan ersättning betalas för sådana skador som drabbat växande eller skördemogen gröda till följd av exceptionella naturförhållanden, skador som till följd av exceptionella övervintringsförhållanden har orsakats övervintrande växter samt skada som åsamkats av att sådden omöjliggjorts av väta till följd av exceptionell översvämning eller osedvanligt rikliga regn, samt till rådgivningsorganisationerna för sakkunnighjälp som de tillhandahåller kommunerna.

Förklaring:Anslagsbehovet uppskattas till sammanlagt 393 544 000 euro. Eftersom 29 215 000 euro av anslagsbehovet bedöms bli finansierat med anslag som överförs från föregående år uppgår behovet av anslag år 2013 till sammanlagt 364 329 000 euro.

Målet med miljöstödet för jordbruket och stödet för icke-produktiva investeringar är bl.a. att åstadkomma en situation där jordbruks- och trädgårdsproduktion kan bedrivas på ett hållbart sätt så, att produktionen belastar miljön mindre än i dagens läge, bevarandet av naturens mångfald och jordbrukets kulturlandskap tryggas och förutsättningarna för bedrivandet av produktion förblir goda också på lång sikt. Miljöstöd och stöd för icke-produktiva investeringar kan också beviljas för en grundläggande röjning och vård av våtmarker och kulturbiotoper enligt Leaderdimensionen samt för främjande av naturens och landskapets mångfald. Med specialstödsavtalen för jordbruket och stödet för icke-produktiva investeringar understöds i synnerhet målen i statsrådets principbeslut ”Riktlinjer för vattenskydd fram till år 2015”. Statsrådet godkände förvaltningsplanerna år 2009 och det program för genomförande av vattenvård som utarbetats för att verkställa förvaltningsplanerna, i början av 2011. Syftet med stöden för att främja djurens välbefinnande är att djurens välbefinnande och hälsa ska förbättras och att husdjursskötseln ska motsvara artens specifika behov. På detta sätt är det också möjligt att tillgodose konsumenternas förväntningar beträffande behandlingen av produktionsdjuren.

Avsikten är att förbindelser som upphör 2013 ska förlängas med ett år. Avsikten är dessutom att ingå fem- och tioåriga avtal om miljöspecialstöd, femåriga förbindelser som gäller främjande av djurens välbefinnande samt beslut om beviljande av stöd för icke-produktiva investeringar, av vilka de utgifter som föranleds efter 2013 betalas med medel för den nya programperioden. I och med att reglerna ändras programperioden 2014—2020 måste förbindelserna om miljöstöd förnyas 2014.

Tilläggsresurser (65,6 miljoner euro) som erhållits i samband med halvtidsöversynen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (den s.k. hälsokontrollen) inriktas på åtgärder inom miljöstödet som föreslagits i det gällande programmet. Avsikten är att man ytterligare ska höja effekterna av miljöstödet för jordbruket, bl.a. genom ett ökat antal nya avtal om specialstöd.

Vid dimensioneringen av anslaget har också beaktats de avtal om miljöspecialstöd som ingåtts åren 1995—1999 och 2000—2006. EU:s finansieringsandel är 28 %, förutom i fråga om åtgärder som vidtas enligt Leaderdimensionen och i fråga om ytterligare medel, där den är 45 %.

Totalt 94 % av den disponibla jordbruksmarken och 90 % av alla jordbrukare som fick jordbruksstöd omfattades av miljöstödssystemet 2011. Cirka 5 000 husdjursproducenter har förbundit sig till systemet för främjande av djurens välbefinnande (29 % av nötkreatursgårdarna och 32 % av svingårdarna).

Vid dimensioneringen av anslaget har som utgifter för jordbrukets miljöstödssystem även beaktats de utgifter som finansieras nationellt i sin helhet och föranleds av projektbestämd planering av vattenvårdsåtgärder som är gemensamma för flera gårdar samt konsumtionsutgifter för utarbetande av planer för skyddszoner, naturens mångfald och våtmarker. Dessutom har beaktats den finansiering för planering av vattenvårdsåtgärder som behövs för ordnande och skötsel av uppföljningen av utsläpp från jord- och skogsbruket. Detta är en del av den uppföljning av genomförandet av ramdirektivet för vattenpolitiken som hänför sig till fastställandet av yt- och grundvattnens tillstånd. Vid dimensioneringen har dessutom beaktats kostnaderna för fortsättningen på det projekt som effektiviserar vattenvården inom jordbruket (TEHOPlus).

De utbetalningar som föranleds av förbindelser som ingåtts enligt programmen för programperioderna 2000—2006 och 2007—2013 under detta moment kan göras helt med nationella medel till den del stödtagaren har laglig rätt att ta emot betalning.

Inkomster som hänför sig till utgifter under momentet har antecknats under moment 12.30.02.

Förklaring:Med kompensationsbidrag ersätts lantbruksföretagarna för den olägenhet som permanenta ogynnsamma naturförhållanden orsakar jordbruksproduktionen. Syftet med kompensationsbidraget är att trygga jordbrukets verksamhetsbetingelser och kontinuitet och bevara jordbruksmarken i jordbruksanvändning. EU:s medfinansiering är 28 %. Till kompensationsbidraget behövs år 2013 uppskattningsvis 422 673 000 euro, varav EU:s andel är 118 348 000 euro och statens andel 304 325 000 euro.

Med anslaget under moment 30.20.40 betalas dessutom en nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget som helt och hållet finansieras av staten.

Inkomster som hänför sig till utgifter under momentet har antecknats under moment 12.30.02.

De förbindelser som ingås 2013 med stöd av fullmakten ingås på villkor att förbindelsen kan ändras, om stödsystemet och lagstiftningen eller de ekonomiska ramarna för programperioden som inleds 2014 förutsätter det. De utgifter som infaller efter 2013 betalas av medlen för den nya programperioden.

De förbindelser som ingåtts under detta moment enligt programmen under EU:s programperioder 2000—2006 och 2007—2013 kan betalas helt med nationella medel till den del stödtagaren har laglig rätt att ta emot betalning.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk (612/2006) så att försäljning av åker slopas som avträdelseform vid ingången av 2013 och så att vissa andra ändringar görs i villkoren i systemet med avträdelsestöd. Arrendering av åker som avträdelseform slopades vid ingången av 2012. Genom avträdelsestödet främjas en förstoring av enhetsstorleken samt generationsväxlingar inom jordbruket och renhushållningen. Syftet är också att sänka lantbruksföretagarnas medelålder. Med hänvisning till förklaringsdelen till moment 33.10.53 har vid dimensioneringen av anslaget som tillägg beaktats 150 000 euro till följd av att indexjusteringen tidigareläggs till den 1 juli 2013.

År 2013 betalas utgifter för de fyra helt och hållet nationellt finansierade systemen med avträdelsestöd för lantbruksföretagare (perioderna 2000—2002, 2003—2006, 2007—2010 och 2011—2014) och för systemet med avträdelsepension och avträdelseersättning från tidigare år, inklusive kostnaderna för förvaltningen av avtalen. Systemet med avträdelsestöd, som genomförs åren 2011—2014, beräknas år 2013 omfatta ungefär 350 gårdar och ungefär 520 avträdare.

Åren 1995—1999 genomfördes stödsystemen med medfinansiering från EU. Betalningen av utgifterna fortsätter som en del av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland, axel 1. År 2013 beräknas utbetalningarna uppgå till sammanlagt 950 000 euro, varav EU:s medfinansiering är 320 000 euro.

År 2013 kommer utgifter enligt programmet för skogliga åtgärder inom jordbruket inte längre att betalas.

Inkomster som hänför sig till utgifter under momentet har antecknats under moment 12.30.02.

Momentets rubrik har ändrats.

Förklaring:Med de medel som är avsedda för åtgärder för att utveckla den nationella marknadsföringen och produktionen stöds riksomfattande utvecklingsprogram som avser marknadsföring och produktion av jordbruksprodukter (inkl. honung). Understöd kan beviljas bl.a. för information om och reklam för jordbruksprodukter.

Utgifterna för EU:s program för främjande av avsättningen av jordbruksprodukter uppgår till 2 200 000 euro, varav EU:s medfinansiering är 1 200 000 euro och statens medfinansiering 1 000 000 euro.

För främjande av den av EU delfinansierade produktionen och marknadsföringen av honung behövs det uppskattningsvis 205 000 euro, varav EU:s medfinansiering är 50 %.

Inkomster från Europeiska garantifonden för jordbruket som hänför sig till utgifter under momentet har antecknats under moment 12.30.01.

Förklaring:Anslaget används för genomförandet av åtgärdsprogrammet för livsmedelskedjan. Anslaget används också för finansiering av åtgärder som stöder målen i redogörelsen om livsmedelspolitik.

Av anslaget är 1 580 000 euro avsett att användas för beredningen av de verkställighetsprogram som gäller den ekologiska branschen och närproducerad mat och för vidtagande av åtgärderna i programmen (Tillägg enligt regeringsprogrammet: Grön ekonomi).

Förklaring:Sådana organisationer för marknadsföring som producenterna bildar, dvs. producentorganisationer, betalas stöd för genomförande av verksamhetsprogrammet.

Av anslaget betalas fr.o.m. 2012 inte längre utgifter för åtgärderna för strukturreformen i anslutning till EU:s sockerreform.

Det stöd som betalas av anslaget finansieras i sin helhet ur Europeiska garantifonden för jordbruket.

Inkomster som hänför sig till utgifter under momentet har antecknats under moment 12.30.01.

Momentets rubrik har ändrats.

Förklaring: I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om strukturstöd till jordbruket (1476/2007) så att räntestödet för räntestödslån som beviljas med stöd av lagen om strukturstöd till jordbruket är högst 3 procentenheter fr.o.m. ingången av 2013, vilket är en sänkning med en procentenhet.

I och med att räntenivån på lånen sänks förbättras jordbrukarnas investeringsmöjligheter och underlättas etableringen av jordbruk. För räntestödslån som beviljas med stöd av lagen om strukturstöd till jordbruket är räntestödet enligt den föreslagna lagändringen högst 3 procentenheter i fråga om räntestödslån som beviljas fr.o.m. 2013 och högst 4 procentenheter i fråga om räntestödslån som beviljats före det. För lån som 1996—2012 beviljats med stöd av den tidigare finansieringslagstiftningen är räntestödet högst 4 eller 5 procentenheter beroende på tidpunkten för beviljande av lånet. För lån som före 1996 beviljats enligt landsbygdsnäringslagen betalas till kreditinstitutet i räntestöd 50 % av den totala ränta som kreditinstitutet tar ut. Beloppet av räntegottgörelse för lån enligt lagen om gårdsbruksenheter varierar beroende på tidpunkten för beviljande av lånet och låneslaget. De beviljade räntestödslånen uppgick till sammanlagt 1,461 miljarder euro vid utgången av år 2011. Vid dimensioneringen av anslaget har det kalkylmässigt antagits att den genomsnittliga räntenivån för lån beviljade före 2013 är 6 % och för lån som beviljas 2013 4 %.

Förklaring:Med budgetöverföringen täcks de utgifter för Interventionsfonden för jordbruket som staten svarar för. Beloppet av utgifter som staten ska svara för beräknas uppgå till 1 000 000 euro, närmast utgifter för EU:s livsmedelsbiståndsprogram och interventionslagring.