Statsbudgeten 2013
Huvudtitel 31
KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Förklaring:Kommunikationsministeriets förvaltningsområde betjänar samhället genom att det ansvarar för fungerande och säkra trafik- och kommunikationsförbindelser med hjälp av hållbara lösningar.
Elektroniska kommunikationsnät och digitala tjänster är av största vikt för att samhället ska fungera. Det är inte bara de allmänna förändringstrenderna som formar den kommunikationspolitiska verksamhetsmiljön, utan den formas också starkt av den teknologiska utvecklingen, branschens globala karaktär, förändrade användarvanor samt utmaningar i anslutning till verksamhetens tillförlitlighet och säkerhet.
Den offentliga ekonomins utmaningar, en bättre nationell konkurrenskraft, klimatpolitiken, ändringarna i närings- och befolkningsstrukturen och tryggade tjänster medför krav på samarbete över förvaltningsgränserna och att trafiksystemet upprätthålls och utvecklas på nya sätt som är effektivare och verkningsfullare än de nuvarande.
Utvecklandet av det digitala samhället förutsätter en aktiv kommunikationspolitik och strategier för intelligent teknik som alla ministerier genomför inom sina egna förvaltningsområden. Samhällets verksamhet grundar sig i avsevärd grad på utnyttjande av elektroniska informations- och kommunikationsnät och användning av de elektroniska tjänster och innehåll som näten möjliggör. Funktionerna och tjänsterna på internet ökar i snabb takt och utgör ett viktigt utvecklingsområde. För Finlands ekonomiska utveckling, tillväxt och konkurrenskraft är det centralt att kunna omvandla det starka kunnandet inom kommunikationsinfrastrukturen och servicen till en styrka för det omfattande nyttiggörandet av den digitala utvecklingen. Det är inte enbart fråga om utveckling av olika tekniska tillämpningar eller nya tjänster, utan också storskalig användning av dem samt omgivande affärsverksamhet och annan verksamhet.
Genom kommunikationspolitiken försöker man under de närmaste åren skaffa instrument för ett fungerande och tryggt samhälle samt för effektivitet i företagens och den offentliga sektorns verksamhet. För att främja sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten fäst uppmärksamheten i allt högre grad vid utnyttjande av tillväxtpotentialen när det gäller informations- och kommunikationsteknik och digitala tjänster.
Målsättningen för kommunikationspolitiken är att sörja för att alla har tillgång till högklassig basservice inom kommunikation till ett rimligt pris. Sådan basservice, som fastställt i lagstiftningen, är de samhällsomfattande tjänsterna inom tele- och postverksamheten och Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet. Det måste ses till att kommunikationsnäten är tillförlitliga och säkra under alla förhållanden.
Genom kommunikationspolitiken påverkar man också att mångsidiga kommunikations- och innehållstjänster som motsvarar användarnas behov kan tillhandahållas på en fungerande kommunikationsmarknad. Genom lagstiftning, frekvenspolitik och motsvarande medel främjar man utvecklingen av kommunikationsnäten, uppkomsten av mångsidiga tjänster och en sund konkurrens.
I den digitala teknologins brytningsskede är det viktigt att man kan förutse den kommande utvecklingen och möjliggöra den potential som denna utveckling medför för att förbättra tillväxten och välfärden och därigenom förbättra samhällets funktion. Målet är att man genom olika projekt som främjar användning av elektroniska tjänster och genom omfattande samarbete ska få till stånd en sådan ändring av handlingsmodellerna som svarar mot samhällets strukturella ändringar och stärker Finlands konkurrenskraft.
Anslag som stöder kommunikationspolitiken är Kommunikationsverkets anslag, de anslag som reserverats för att genomföra det nationella bredbandsprojektet, stödet till tidningspressen och det anslag som är avsett för att finansiera Rundradion Ab.
Kommunikationsministeriet uppställer följande mål för kommunikationssektorns samhälleliga verkningar:
- — Mångsidiga och högklassiga informations- och kommunikationstjänster tillhandahålls till rimligt pris i hela landet.
- — Kommunikationens och informationssamhällets bastjänster och deras säkerhet är säkerställda.
- — Informations- och kommunikationstekniken och de digitala tjänsterna används fullt ut för att främja samhällets funktion, medborgarnas välfärd och företagens konkurrenskraft.
Med hjälp av trafikpolitiken tryggas smidiga och säkra resor och transporter utifrån näringslivets och kundernas behov. Trafiksystemet kopplas till utvecklingen av näringslivet, ekonomin, sysselsättningen och regionerna. Den servicenivå som tillhandahålls bygger på kundernas behov, samhälleliga mål och tillgängliga resurser. Näringslivet ska ha förutsättningar till en globalt konkurrenskraftig verksamhet och alla ska ha möjligheter till en fungerande vardag. Trafiksystemet utvecklas så att det blir driftsäkert och förutsägbart. Med hjälp av samordning av markanvändningens, boendets, trafikens och servicestrukturernas verksamhetsförutsättningar, effektiv verksamhet och ekonomisk styrning säkerställs att en hållbar tillväxt kan garanteras, olägenheterna av trafiken minimeras och resurserna användas effektivt. Inom trafikpolitiken, upphandlingen av trafiktjänster och utvecklingen av trafikförhållandena beaktas tillgängligheten samt främjandet av kollektivtrafik, gång och cykling på ett ändamålsenligt sätt.
När det gäller trafiknätets skick säkerställs i första hand att det centrala trafikledsnätverket är i ett ändamålsenligt skick och att hela nätet är dagligen trafikerbart och har en tillräcklig underhållsnivå. Inom spårtrafiken betonas punktlighet och driftsäkerhet mer än tidigare.
Transportsystemets och trafiktjänsternas logistiska säkerhet utvecklas i samarbete.
Kollektivtrafiken organiseras på lång sikt i samarbete mellan olika aktörer till en enhetlig servicehelhet som är lätt att använda för alla användargrupper och som även omfattar ett användarvänligt, samordnat betalnings- och informationssystem för kollektivtrafiken.
För att effektivisera kollektivtrafiken och trygga kollektivtrafiktjänsterna även i glesbygden utreds möjligheterna till sammanslagning av den öppna kollektivtrafiken och de persontransporter som utförs med offentliga medel.
För att förbättra trafikförhållandena i stadsregionerna effektiviseras användningen av den befintliga kapaciteten och främjas kollektivtrafiken i stadsregionerna, i synnerhet spårtrafiken och dess anslutningstrafik, och man försöker finna en lösning på hur anslutningsparkeringen ska ordnas samtidigt som förutsättningarna för gång och cykling förbättras. För att främja MBT-intentionsavtal som omfattar markanvändning, boende och trafik finansierar staten små, kostnadseffektiva åtgärder under innevarande regeringsperiod.
Enligt säkerhetsvisionen för trafiken ska ingen behöva omkomma eller skadas allvarligt i trafiken. Förverkligandet av visionen främjas genom långsiktiga och tvärsektoriella, riskanalysbaserade handlingsmodeller för utveckling av trafiksystemet, inom vilka ansvar och förebyggande betonas.
Den positiva trafiksäkerhetsutvecklingen har avstannat. År 2011 var antalet dödsfall i vägtrafiken enligt förhandsuppgifterna 292, vilket är 20 fler än föregående år. Målet är att antalet dödsfall i vägtrafiken år 2014 är högst 218. Trafiksäkerheten bygger på samarbete mellan olika instanser. Vägtrafiksäkerheten främjas också bl.a. genom att man inleder ett projekt för att utveckla den automatiska trafikövervakningen. Dödsfall och allvarliga skador är sällsynta inom den kommersiella flygtrafiken, sjöfarten och järnvägstrafiken. Bibehållande av den uppnådda säkerhetsnivån inom flygtrafiken, sjöfarten och järnvägstrafiken förutsätter emellertid kontinuerligt och målmedvetet säkerhetsarbete.
De olägenheter som trafiken föranleder minskas genom att man påverkar både mobilitetsbehovet och res- och transportvalen, inte enbart genom skatte- och avgiftspolitik utan också genom information och genom att styra trafiken till mera hållbara trafikformer. Utveckling av hållbara bränslen, lågemissionsteknik för fordon och användarorienterade mobilitetsformer främjas.
Anslag som stöder trafikpolitiken är anslag för bastrafikledshållning, utveckling av trafiknätet, myndighetstjänster för trafiken, köp av och stöd till kollektivtrafikens tjänster, ersättningar till sjöfartsnäringen, ersättningar och stöd till luftfarten samt statsunderstöd till väghållningen.
Kommunikationsministeriet uppställer följande mål för trafiksektorns samhälleliga verkningar:
- — Rese- och transportkedjorna fungerar smidigt och säkert och främjar välfärden och konkurrenskraften.
- — Trafiksystemets funktionssäkerhet förbättras.
- — Servicenivån inom kollektivtrafiken förbättras med målet att öka passagerarantalet och minska privatbilismen. Särskild uppmärksamhet ägnas en ökning av spårtrafiken och en förbättring av servicenivån.
- — Trafikens växthusgasutsläpp minskas i enlighet med de internationella fördrag Finland ingått. De trafikrelaterade olägenheterna för hälsan och naturen minimeras.
- — Effektiviteten när det gäller underhåll och utveckling av trafiksystemet och verksamheten inom trafiksektorn förbättras med hjälp av metoder av olika slag, bl.a. informations- och kommunikationsteknik.
Förvaltningsområdets forskning bedrivs av Meteorologiska institutet, som har en central roll vid produktionen av den grundkunskap som behövs för att anpassa samhället till klimatförändringen. Genom den information som produceras främjar man säkerheten.
Kommunikationsministeriet uppställer följande mål för de samhälleliga verkningarna i fråga om forskningen inom förvaltningsområdet:
- — Med hjälp av de medel som forskningen erbjuder stöds anpassningen till klimatförändringen i ett brett upplagt samarbete med branschens övriga aktörer.
- — De senaste data som erhållits genom forskningen tillämpas bl.a. vid utveckling av klimatmodeller samt observations-, prognos- och varningssystem och andra tjänster.
Kommunikationsministeriet uppställer följande mål för den övriga forskningen:
- — Sådant kunnande och sådan sakkunskap som behövs inom trafik- och kommunikationssektorn utvecklas och information som stöder lagstiftningen och det politiska beslutsfattandet tas fram.
Dessutom uppställer kommunikationsministeriet följande mål för hela förvaltningsområdet:
- — Man ser till att uppgifter som anknyter till tryggandet av de livsviktiga samhällsfunktionerna genomförs.
- — Produktiviteten inom förvaltningsområdets verksamhet förbättras.
Under kommunikationsministeriets ägarstyrning verkar de statliga bolagen Finavia Abp och Finnpilot Pilotage Ab som har som mål att stödja genomförandet av de mål för samhälleliga verkningar som uppställts för trafiksektorn.
För förvaltningsområdet föreslås ett anslag på 2 953 miljoner euro. Anslag till politikområdena föreslås enligt följande: förvaltning och verksamhetsområdets gemensamma utgifter 415 miljoner euro, trafiknätet 1 693 miljoner euro, myndighetstjänster inom trafiken 43 miljoner euro, stöd till trafiken och köpta tjänster inom trafiken 237 miljoner euro, kommunikationstjänster och kommunikationsnät samt stöd till kommunikationen 520 miljoner euro samt forskning 46 miljoner euro.
De största av trafiksektorns avgifter av skattenatur, enligt intäktskalkylerna, är farledsavgiften på 84,7 miljoner euro, som täcker kostnaderna för underhållet av havsfarleder, banskatten på 13,7 miljoner euro, tillsynsavgiften för flygtrafiken på 11,5 miljoner euro samt investeringsskatten på direktbanan Kervo—Lahtis på 4,3 miljoner euro. Störst av de övriga avgifter som tas ut inom trafiksektorn är, enligt intäktskalkylerna, banavgiften på 44,8 miljoner euro, som används för banhållning. Trafiksäkerhetsverkets intäkter av avgifterna beräknas uppgå till sammanlagt ca 91,6 miljoner euro.
Inom kommunikationssektorn beräknas att det tas ut 6,6 miljoner euro i avgifter av skattenatur. Det beräknas att det flyter in 20,3 miljoner euro i intäkter av auktioner och deltagaravgifter för auktioner. Dessutom beräknas Kommunikationsverket få 21,3 miljoner euro i övriga intäkter av avgifterna.
Förvaltningsområdets inkomster av blandad natur beräknas uppgå till 51,5 miljoner euro.
Målet för kommunikationsministeriets förvaltningsområde är att producera sådana prestationer och offentliga nyttigheter som både kvinnor och män har jämlika möjligheter att använda.
Målet för personalplaneringen för kommunikationsministeriets förvaltningsområde är en rätt dimensionerad och kunnig personal som arbetar i en god arbetsgemenskap där arbetsklimatet följs upp och utvecklas även med beaktande av jämställdhetsaspekten.
Fullmakterna enligt moment under en huvudtitel (mn euro)
2012 ordinarie budget |
2013 budgetprop. |
||
31.10.70 | Anskaffning av isbrytare (reservationsanslag 3 år) | ||
— fullmakt att ingå avtal | - | 125,0 | |
31.10.77 | Utveckling av trafikledsnätet (reservationsanslag 3 år) | ||
— jord- och vattenbyggnadsfullmakt | 287,0 | - | |
31.10.78 | Vissa trafikledsprojekt (reservationsanslag 3 år) | ||
— jord- och vattenbyggnadsfullmakt | 205,0 | 150,0 | |
31.30.46 | Miljöstöd för fartygsinvesteringar (reservationsanslag 3 år) | ||
— fullmakt att ingå avtal | - | 30,0 | |
31.30.63 | Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år) | ||
— fullmakt att ingå avtal | 173,2 | - | |
31.30.64 | Köp och utvecklande av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården (reservationsanslag 3 år) | ||
— fullmakt att ingå avtal | - | 1,0 | |
31.30.66 | Avtal om köp av förbindelsefartygstjänster (reservationsanslag 3 år) | ||
— fullmakt att ingå avtal | - | 0,4 |
Förvaltningsområdets anslag 2011—2013
År 2011 bokslut 1000 € |
År 2012 ordinarie statsbudget 1000 € |
År 2013 budgetprop. 1000 € |
Ändring 2012—2013 |
|||
1000 € | % | |||||
01. | Förvaltning och verksamhetsområdets gemensamma utgifter | 358 966 | 408 027 | 414 867 | 6 840 | 2 |
01. | Kommunikationsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 23 827 | 20 428 | 20 767 | 339 | 2 |
21. | Produktivitetsanslag för kommunikationsministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) | 211 | 371 | 720 | 349 | 94 |
29. | Mervärdesskatteutgifter inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) | 333 986 | 386 600 | 392 752 | 6 152 | 2 |
40. | Vissa statsunderstöd (fast anslag) | 942 | 628 | 628 | — | 0 |
10. | Trafiknätet | 1 464 630 | 1 669 618 | 1 692 695 | 23 077 | 1 |
01. | Trafikverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 83 740 | 86 934 | 86 503 | -431 | 0 |
20. | Bastrafikledshållning (reservationsanslag 2 år) | 923 956 | 933 060 | 935 235 | 2 175 | 0 |
(34.) | Statsunderstöd för planering av en metrolinje västerut (reservationsanslag 2 år) | — | — | — | — | 0 |
35. | Statsbidrag för byggande av en metrolinje västerut (reservationsanslag 3 år) | 13 000 | 34 974 | 24 000 | -10 974 | -31 |
(40.) | Bidrag till Finavia Abp (reservationsanslag 3 år) | 1 100 | — | — | — | 0 |
41. | Statsbidrag för byggande och underhåll av vissa flygplatser (reservationsanslag 3 år) | 2 700 | 1 000 | 1 000 | — | 0 |
50. | Statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar (reservationsanslag 3 år) | 23 000 | 13 000 | 8 000 | -5 000 | -38 |
70. | Anskaffning av isbrytare (reservationsanslag 3 år) | — | — | 27 000 | 27 000 | 0 |
76. | Anskaffningar av och ersättningar för jord- och vattenområden (förslagsanslag) | 40 484 | 35 000 | 34 997 | -3 | 0 |
77. | Utveckling av trafikledsnätet (reservationsanslag 3 år) | 66 700 | 444 653 | 361 700 | -82 953 | -19 |
78. | Vissa trafikledsprojekt (reservationsanslag 3 år) | 249 600 | 73 100 | 167 260 | 94 160 | 129 |
79. | Livscykelsfinansieringsprojekt (reservationsanslag 3 år) | 60 350 | 47 897 | 47 000 | -897 | -2 |
20. | Myndighetstjänster för trafiken | 35 420 | 40 307 | 42 591 | 2 284 | 6 |
01. | Trafiksäkerhetsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 35 420 | 40 307 | 42 591 | 2 284 | 6 |
30. | Stöd till trafiken och köp av tjänster | 191 250 | 204 543 | 236 808 | 32 265 | 16 |
42. | Statsunderstöd för utbildning (reservationsanslag 3 år) | 841 | 841 | 841 | — | 0 |
43. | Förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport (förslagsanslag) | 77 969 | 86 420 | 81 000 | -5 420 | -6 |
46. | Miljöstöd för fartygsinvesteringar (reservationsanslag 3 år) | 0 | 2 000 | 38 000 | 36 000 | 1800 |
50. | Statsunderstöd ur lästavgifterna (förslagsanslag) | 848 | 800 | 800 | — | 0 |
51. | Prisstöd för lotsning (reservationsanslag 2 år) | 4 200 | 4 200 | 4 200 | — | 0 |
63. | Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år) | 98 025 | 99 275 | 99 243 | -32 | 0 |
64. | Köp och utvecklande av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården (reservationsanslag 3 år) | 9 367 | 11 007 | 12 724 | 1 717 | 16 |
66. | Avtal om köp av förbindelsefartygstjänster (reservationsanslag 3 år) | 0 | — | — | — | 0 |
40. | Kommunikationstjänster och kommunikationsnät samt stöd för kommunikation | 19 406 | 20 345 | 519 895 | 499 550 | 2455 |
01. | Kommunikationsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 7 806 | 8 845 | 9 895 | 1 050 | 12 |
42. | Understödjande av tidningspressen (fast anslag) | 450 | 500 | 500 | — | 0 |
(44.) | Statsunderstöd för sändning av finländska televisions- och radioprogram till utlandet (fast anslag) | 1 350 | — | — | — | 0 |
50. | Statsunderstöd för genomförande av det riksomfattande bredbandsprojektet (reservationsanslag 3 år) | 9 800 | 11 000 | 9 500 | -1 500 | -14 |
60. | Överföring till statens televisions- och radiofond (reservationsanslag 3 år) | — | — | 500 000 | 500 000 | 0 |
50. | Forskning | 40 712 | 42 600 | 45 776 | 3 176 | 7 |
01. | Meteorologiska institutets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 40 712 | 42 600 | 45 776 | 3 176 | 7 |
Sammanlagt | 2 110 384 | 2 385 440 | 2 952 632 | 567 192 | 24 |
Det totala antalet anställda | 2 244 | 2 193 | 2 175 |