Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2013
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänna föreskrifter
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
       29. Undervisnings-och kulturministeriets förvaltningsområde
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
         01. Förvaltning och verksamhetsområdets gemensamma utgifter
         10. Trafiknätet
         20. Myndighetstjänster för trafiken
         30. Stöd till trafiken och köp av tjänster
         40. Kommunikationstjänster och kommunikationsnät samt stöd för kommunikation
         50. Forskning
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2013

Huvudtitel 31

KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring: Kommunikationsministeriets förvaltningsområde betjänar samhället genom att det ansvarar för fungerande och säkra trafik- och kommunikationsförbindelser med hjälp av hållbara lösningar.

Omvärlden

Elektroniska kommunikationsnät och digitala tjänster är av största vikt för att samhället ska fungera. Det är inte bara de allmänna förändringstrenderna som formar den kommunikationspolitiska verksamhetsmiljön, utan den formas också starkt av den teknologiska utvecklingen, branschens globala karaktär, förändrade användarvanor samt utmaningar i anslutning till verksamhetens tillförlitlighet och säkerhet.

Den offentliga ekonomins utmaningar, en bättre nationell konkurrenskraft, klimatpolitiken, ändringarna i närings- och befolkningsstrukturen och tryggade tjänster medför krav på samarbete över förvaltningsgränserna och att trafiksystemet upprätthålls och utvecklas på nya sätt som är effektivare och verkningsfullare än de nuvarande.

Kommunikationspolitik

Utvecklandet av det digitala samhället förutsätter en aktiv kommunikationspolitik och strategier för intelligent teknik som alla ministerier genomför inom sina egna förvaltningsområden. Samhällets verksamhet grundar sig i avsevärd grad på utnyttjande av elektroniska informations- och kommunikationsnät och användning av de elektroniska tjänster och innehåll som näten möjliggör. Funktionerna och tjänsterna på internet ökar i snabb takt och utgör ett viktigt utvecklingsområde. För Finlands ekonomiska utveckling, tillväxt och konkurrenskraft är det centralt att kunna omvandla det starka kunnandet inom kommunikationsinfrastrukturen och servicen till en styrka för det omfattande nyttiggörandet av den digitala utvecklingen. Det är inte enbart fråga om utveckling av olika tekniska tillämpningar eller nya tjänster, utan också storskalig användning av dem samt omgivande affärsverksamhet och annan verksamhet.

Genom kommunikationspolitiken försöker man under de närmaste åren skaffa instrument för ett fungerande och tryggt samhälle samt för effektivitet i företagens och den offentliga sektorns verksamhet. För att främja sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten fäst uppmärksamheten i allt högre grad vid utnyttjande av tillväxtpotentialen när det gäller informations- och kommunikationsteknik och digitala tjänster.

Målsättningen för kommunikationspolitiken är att sörja för att alla har tillgång till högklassig basservice inom kommunikation till ett rimligt pris. Sådan basservice, som fastställt i lagstiftningen, är de samhällsomfattande tjänsterna inom tele- och postverksamheten och Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet. Det måste ses till att kommunikationsnäten är tillförlitliga och säkra under alla förhållanden.

Genom kommunikationspolitiken påverkar man också att mångsidiga kommunikations- och innehållstjänster som motsvarar användarnas behov kan tillhandahållas på en fungerande kommunikationsmarknad. Genom lagstiftning, frekvenspolitik och motsvarande medel främjar man utvecklingen av kommunikationsnäten, uppkomsten av mångsidiga tjänster och en sund konkurrens.

I den digitala teknologins brytningsskede är det viktigt att man kan förutse den kommande utvecklingen och möjliggöra den potential som denna utveckling medför för att förbättra tillväxten och välfärden och därigenom förbättra samhällets funktion. Målet är att man genom olika projekt som främjar användning av elektroniska tjänster och genom omfattande samarbete ska få till stånd en sådan ändring av handlingsmodellerna som svarar mot samhällets strukturella ändringar och stärker Finlands konkurrenskraft.

Anslag som stöder kommunikationspolitiken är Kommunikationsverkets anslag, de anslag som reserverats för att genomföra det nationella bredbandsprojektet, stödet till tidningspressen och det anslag som är avsett för att finansiera Rundradion Ab.

Kommunikationsministeriet uppställer följande mål för kommunikationssektorns samhälleliga verkningar:

  • — Mångsidiga och högklassiga informations- och kommunikationstjänster tillhandahålls till rimligt pris i hela landet.
  • — Kommunikationens och informationssamhällets bastjänster och deras säkerhet är säkerställda.
  • — Informations- och kommunikationstekniken och de digitala tjänsterna används fullt ut för att främja samhällets funktion, medborgarnas välfärd och företagens konkurrenskraft.
Trafikpolitiken

Med hjälp av trafikpolitiken tryggas smidiga och säkra resor och transporter utifrån näringslivets och kundernas behov. Trafiksystemet kopplas till utvecklingen av näringslivet, ekonomin, sysselsättningen och regionerna. Den servicenivå som tillhandahålls bygger på kundernas behov, samhälleliga mål och tillgängliga resurser. Näringslivet ska ha förutsättningar till en globalt konkurrenskraftig verksamhet och alla ska ha möjligheter till en fungerande vardag. Trafiksystemet utvecklas så att det blir driftsäkert och förutsägbart. Med hjälp av samordning av markanvändningens, boendets, trafikens och servicestrukturernas verksamhetsförutsättningar, effektiv verksamhet och ekonomisk styrning säkerställs att en hållbar tillväxt kan garanteras, olägenheterna av trafiken minimeras och resurserna användas effektivt. Inom trafikpolitiken, upphandlingen av trafiktjänster och utvecklingen av trafikförhållandena beaktas tillgängligheten samt främjandet av kollektivtrafik, gång och cykling på ett ändamålsenligt sätt.

När det gäller trafiknätets skick säkerställs i första hand att det centrala trafikledsnätverket är i ett ändamålsenligt skick och att hela nätet är dagligen trafikerbart och har en tillräcklig underhållsnivå. Inom spårtrafiken betonas punktlighet och driftsäkerhet mer än tidigare.

Transportsystemets och trafiktjänsternas logistiska säkerhet utvecklas i samarbete.

Kollektivtrafiken organiseras på lång sikt i samarbete mellan olika aktörer till en enhetlig servicehelhet som är lätt att använda för alla användargrupper och som även omfattar ett användarvänligt, samordnat betalnings- och informationssystem för kollektivtrafiken.

För att effektivisera kollektivtrafiken och trygga kollektivtrafiktjänsterna även i glesbygden utreds möjligheterna till sammanslagning av den öppna kollektivtrafiken och de persontransporter som utförs med offentliga medel.

För att förbättra trafikförhållandena i stadsregionerna effektiviseras användningen av den befintliga kapaciteten och främjas kollektivtrafiken i stadsregionerna, i synnerhet spårtrafiken och dess anslutningstrafik, och man försöker finna en lösning på hur anslutningsparkeringen ska ordnas samtidigt som förutsättningarna för gång och cykling förbättras. För att främja MBT-intentionsavtal som omfattar markanvändning, boende och trafik finansierar staten små, kostnadseffektiva åtgärder under innevarande regeringsperiod.

Enligt säkerhetsvisionen för trafiken ska ingen behöva omkomma eller skadas allvarligt i trafiken. Förverkligandet av visionen främjas genom långsiktiga och tvärsektoriella, riskanalysbaserade handlingsmodeller för utveckling av trafiksystemet, inom vilka ansvar och förebyggande betonas.

Den positiva trafiksäkerhetsutvecklingen har avstannat. År 2011 var antalet dödsfall i vägtrafiken enligt förhandsuppgifterna 292, vilket är 20 fler än föregående år. Målet är att antalet dödsfall i vägtrafiken år 2014 är högst 218. Trafiksäkerheten bygger på samarbete mellan olika instanser. Vägtrafiksäkerheten främjas också bl.a. genom att man inleder ett projekt för att utveckla den automatiska trafikövervakningen. Dödsfall och allvarliga skador är sällsynta inom den kommersiella flygtrafiken, sjöfarten och järnvägstrafiken. Bibehållande av den uppnådda säkerhetsnivån inom flygtrafiken, sjöfarten och järnvägstrafiken förutsätter emellertid kontinuerligt och målmedvetet säkerhetsarbete.

De olägenheter som trafiken föranleder minskas genom att man påverkar både mobilitetsbehovet och res- och transportvalen, inte enbart genom skatte- och avgiftspolitik utan också genom information och genom att styra trafiken till mera hållbara trafikformer. Utveckling av hållbara bränslen, lågemissionsteknik för fordon och användarorienterade mobilitetsformer främjas.

Anslag som stöder trafikpolitiken är anslag för bastrafikledshållning, utveckling av trafiknätet, myndighetstjänster för trafiken, köp av och stöd till kollektivtrafikens tjänster, ersättningar till sjöfartsnäringen, ersättningar och stöd till luftfarten samt statsunderstöd till väghållningen.

Kommunikationsministeriet uppställer följande mål för trafiksektorns samhälleliga verkningar:

  • — Rese- och transportkedjorna fungerar smidigt och säkert och främjar välfärden och konkurrenskraften.
  • — Trafiksystemets funktionssäkerhet förbättras.
  • — Servicenivån inom kollektivtrafiken förbättras med målet att öka passagerarantalet och minska privatbilismen. Särskild uppmärksamhet ägnas en ökning av spårtrafiken och en förbättring av servicenivån.
  • — Trafikens växthusgasutsläpp minskas i enlighet med de internationella fördrag Finland ingått. De trafikrelaterade olägenheterna för hälsan och naturen minimeras.
  • — Effektiviteten när det gäller underhåll och utveckling av trafiksystemet och verksamheten inom trafiksektorn förbättras med hjälp av metoder av olika slag, bl.a. informations- och kommunikationsteknik.
Forskning

Förvaltningsområdets forskning bedrivs av Meteorologiska institutet, som har en central roll vid produktionen av den grundkunskap som behövs för att anpassa samhället till klimatförändringen. Genom den information som produceras främjar man säkerheten.

Kommunikationsministeriet uppställer följande mål för de samhälleliga verkningarna i fråga om forskningen inom förvaltningsområdet:

  • — Med hjälp av de medel som forskningen erbjuder stöds anpassningen till klimatförändringen i ett brett upplagt samarbete med branschens övriga aktörer.
  • — De senaste data som erhållits genom forskningen tillämpas bl.a. vid utveckling av klimatmodeller samt observations-, prognos- och varningssystem och andra tjänster.

Kommunikationsministeriet uppställer följande mål för den övriga forskningen:

  • — Sådant kunnande och sådan sakkunskap som behövs inom trafik- och kommunikationssektorn utvecklas och information som stöder lagstiftningen och det politiska beslutsfattandet tas fram.
Förvaltningsområdets gemensamma mål

Dessutom uppställer kommunikationsministeriet följande mål för hela förvaltningsområdet:

  • — Man ser till att uppgifter som anknyter till tryggandet av de livsviktiga samhällsfunktionerna genomförs.
  • — Produktiviteten inom förvaltningsområdets verksamhet förbättras.
Statliga bolag

Under kommunikationsministeriets ägarstyrning verkar de statliga bolagen Finavia Abp och Finnpilot Pilotage Ab som har som mål att stödja genomförandet av de mål för samhälleliga verkningar som uppställts för trafiksektorn.

Anslag och inkomstposter

För förvaltningsområdet föreslås ett anslag på 2 953 miljoner euro. Anslag till politikområdena föreslås enligt följande: förvaltning och verksamhetsområdets gemensamma utgifter 415 miljoner euro, trafiknätet 1 693 miljoner euro, myndighetstjänster inom trafiken 43 miljoner euro, stöd till trafiken och köpta tjänster inom trafiken 237 miljoner euro, kommunikationstjänster och kommunikationsnät samt stöd till kommunikationen 520 miljoner euro samt forskning 46 miljoner euro.

De största av trafiksektorns avgifter av skattenatur, enligt intäktskalkylerna, är farledsavgiften på 84,7 miljoner euro, som täcker kostnaderna för underhållet av havsfarleder, banskatten på 13,7 miljoner euro, tillsynsavgiften för flygtrafiken på 11,5 miljoner euro samt investeringsskatten på direktbanan Kervo—Lahtis på 4,3 miljoner euro. Störst av de övriga avgifter som tas ut inom trafiksektorn är, enligt intäktskalkylerna, banavgiften på 44,8 miljoner euro, som används för banhållning. Trafiksäkerhetsverkets intäkter av avgifterna beräknas uppgå till sammanlagt ca 91,6 miljoner euro.

Inom kommunikationssektorn beräknas att det tas ut 6,6 miljoner euro i avgifter av skattenatur. Det beräknas att det flyter in 20,3 miljoner euro i intäkter av auktioner och deltagaravgifter för auktioner. Dessutom beräknas Kommunikationsverket få 21,3 miljoner euro i övriga intäkter av avgifterna.

Förvaltningsområdets inkomster av blandad natur beräknas uppgå till 51,5 miljoner euro.

Sammanfattande granskning av verksamhet som har betydande könskonsekvenser

Målet för kommunikationsministeriets förvaltningsområde är att producera sådana prestationer och offentliga nyttigheter som både kvinnor och män har jämlika möjligheter att använda.

Målet för personalplaneringen för kommunikationsministeriets förvaltningsområde är en rätt dimensionerad och kunnig personal som arbetar i en god arbetsgemenskap där arbetsklimatet följs upp och utvecklas även med beaktande av jämställdhetsaspekten.

Fullmakterna enligt moment under en huvudtitel (mn euro)

  2012
ordinarie
budget
2013
budgetprop.
    
31.10.70Anskaffning av isbrytare (reservationsanslag 3 år)  
 — fullmakt att ingå avtal-125,0
31.10.77 Utveckling av trafikledsnätet (reservationsanslag 3 år)  
 — jord- och vattenbyggnadsfullmakt287,0-
31.10.78 Vissa trafikledsprojekt (reservationsanslag 3 år)  
 — jord- och vattenbyggnadsfullmakt205,0150,0
31.30.46Miljöstöd för fartygsinvesteringar (reservationsanslag 3 år)  
 — fullmakt att ingå avtal-30,0
31.30.63 Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)  
 — fullmakt att ingå avtal173,2-
31.30.64Köp och utvecklande av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården (reservationsanslag 3 år)  
 — fullmakt att ingå avtal-1,0
31.30.66 Avtal om köp av förbindelsefartygstjänster (reservationsanslag 3 år)  
 — fullmakt att ingå avtal-0,4

Förvaltningsområdets anslag 2011—2013

  År 2011
bokslut
1000 €
År 2012
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2013
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2012—2013
  1000 €%
 
01.Förvaltning och verksamhetsområdets gemensamma utgifter358 966408 027414 8676 8402
01.Kommunikationsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)23 82720 42820 7673392
21.Produktivitetsanslag för kommunikationsministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år)21137172034994
29.Mervärdesskatteutgifter inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag)333 986386 600392 7526 1522
40.Vissa statsunderstöd (fast anslag)9426286280
10.Trafiknätet1 464 6301 669 6181 692 69523 0771
01.Trafikverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)83 74086 93486 503-4310
20.Bastrafikledshållning (reservationsanslag 2 år)923 956933 060935 2352 1750
(34.)Statsunderstöd för planering av en metrolinje västerut (reservationsanslag 2 år)0
35.Statsbidrag för byggande av en metrolinje västerut (reservationsanslag 3 år)13 00034 97424 000-10 974-31
(40.)Bidrag till Finavia Abp (reservationsanslag 3 år)1 1000
41.Statsbidrag för byggande och underhåll av vissa flygplatser (reservationsanslag 3 år)2 7001 0001 0000
50.Statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar (reservationsanslag 3 år)23 00013 0008 000-5 000-38
70.Anskaffning av isbrytare (reservationsanslag 3 år)27 00027 0000
76.Anskaffningar av och ersättningar för jord- och vattenområden (förslagsanslag)40 48435 00034 997-30
77.Utveckling av trafikledsnätet (reservationsanslag 3 år)66 700444 653361 700-82 953-19
78.Vissa trafikledsprojekt (reservationsanslag 3 år)249 60073 100167 26094 160129
79.Livscykelsfinansieringsprojekt (reservationsanslag 3 år)60 35047 89747 000-897-2
20.Myndighetstjänster för trafiken35 42040 30742 5912 2846
01.Trafiksäkerhetsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)35 42040 30742 5912 2846
30.Stöd till trafiken och köp av tjänster191 250204 543236 80832 26516
42.Statsunderstöd för utbildning (reservationsanslag 3 år)8418418410
43.Förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport (förslagsanslag)77 96986 42081 000-5 420-6
46.Miljöstöd för fartygsinvesteringar (reservationsanslag 3 år)02 00038 00036 0001800
50.Statsunderstöd ur lästavgifterna (förslagsanslag)8488008000
51.Prisstöd för lotsning (reservationsanslag 2 år)4 2004 2004 2000
63.Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)98 02599 27599 243-320
64.Köp och utvecklande av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården (reservationsanslag 3 år)9 36711 00712 7241 71716
66.Avtal om köp av förbindelsefartygstjänster (reservationsanslag 3 år)00
40.Kommunikationstjänster och kommunikationsnät samt stöd för kommunikation19 40620 345519 895499 5502455
01.Kommunikationsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)7 8068 8459 8951 05012
42.Understödjande av tidningspressen (fast anslag)4505005000
(44.)Statsunderstöd för sändning av finländska televisions- och radioprogram till utlandet (fast anslag)1 3500
50.Statsunderstöd för genomförande av det riksomfattande bredbandsprojektet (reservationsanslag 3 år)9 80011 0009 500-1 500-14
60.Överföring till statens televisions- och radiofond (reservationsanslag 3 år)500 000500 0000
50.Forskning40 71242 60045 7763 1767
01.Meteorologiska institutets omkostnader (reservationsanslag 2 år)40 71242 60045 7763 1767
Sammanlagt2 110 3842 385 4402 952 632567 19224
 Det totala antalet anställda2 244 2 1932 175