Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2013

Huvudtitel 27

FÖRSVARSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:

Beskrivning av verksamhetsmiljön

Finland upprätthåller och utvecklar en med tanke på omvärlden dimensionerad försvarsförmåga, som man är beredd att använda till militärt försvar av Finland, stödjande av andra myndigheter samt internationell militär krishantering.

Centrala faktorer som inverkar på Finlands säkerhetspolitiska omvärld är globala hot mot säkerheten, frågor som gäller säkerheten i Europa samt situationen i Finlands närområden. Utvecklingen i den internationella omvärlden påverkas å ena sidan av globala variabler såsom globalisering, befolkningsutveckling, flyttningsrörelser, klimatförändring och teknologisk utveckling och å andra sidan av aktörer i den internationella omvärlden och deras intressen. Tyngdpunkten för världsekonomins tillväxt har förflyttat sig till tillväxtländerna, såsom Kina, varför deras politisk-ekonomiska inflytande beräknas öka i förhållande till de traditionella industriländerna. Utvecklandet av EU:s roll är i framtiden bl.a. beroende av den ekonomiska och politiska samarbetsförmågan. Vid sidan av Afghanistan har det internationella samfundets uppmärksamhet riktats på de snabba samhälleliga förändringar som har skett i Mellanöstern och Nordafrika, vilkas följder är svåra att förutse. Om euroområdets skuldkris tillspetsas ytterligare, kan den ha direkta konsekvenser för den allmänna säkerhetspolitiska utvecklingen.

Den globala ekonomiska krisen som började i slutet av 2008 framhävde förändringarna i omvärlden, som kännetecknas av ett ökat inbördes beroende mellan olika aktörer och en nätverksbildning inom världsekonomin till en allt fastare verksamhetsenhet. Den ekonomiska utvecklingen är förknippad med många stora osäkerhetsfaktorer, t.ex. instabiliteten på finansmarknaden, skuldsättningen inom den offentliga sektorn och den höga arbetslösheten. Dessutom försvagas de flesta industrialiserade ländernas tillväxt av den försvagade demografiska försörjningskvoten som beror på befolkningens stigande medelålder. Som en följd av krisen har det finansiella läget inom den offentliga ekonomin försvagats i många av Europeiska unionens medlemsstater. En del effekter syns redan nu och en del först på lång sikt. Till följd av konsekvenserna av den ekonomiska krisen är man också tvungen att bedöma hur stora resurser som ska användas för försvaret. Många stater har ett gemensamt mål: att hantera kostnads- och utgiftstrycket samt att frigöra resurser från underhållet av organisationen till att utveckla kapaciteten.

Efter att det kalla kriget upphörde har merparten av de europeiska staternas vapenmakter genomgått en omfattande förändringsprocess. Allmänna trender har varit att minska det territoriella försvarets roll, att intensifiera det multinationella samarbetet, att specialisera sig tack vare militära säkerhetsgarantier eller att minska sin kapacitet. Resursminskningen, den teknologiska utvecklingen och utvecklingen av vapenmaktens kvalitet samt betonandet av militär aktivitet utanför det egna territoriet har styrt utvecklingen mot mindre och kostnadseffektivare vapenmakter. I kraven på vapenmaktens prestationsförmåga har man särskilt betonat rörlighet, tillgänglighet och hållbarhet.

Säkerhetssituationen i Nordeuropa har under de senaste åren varit relativt stabil. Utvecklingen av vår säkerhetspolitiska omgivning inom närområdena påverkas i väsentlig grad av Rysslands bestående intressen inom våra närområden samt av hur det nordiska samarbetet utvecklas. Förändringsfaktorer är bl.a. utvecklingen av relationerna till Nato och Ryssland i missilförsvarsfrågor, utvecklingen av de baltiska ländernas relation till Ryssland, energin och energisäkerheten inom Östersjöområdet samt utnyttjandet av de nordliga regionernas naturresurser och transportrutter i dag och i framtiden.

Under de närmaste åren kommer Finlands militära försvar att förnyas så att det motsvarar kraven och den säkerhetspolitiska omgivningen på 2020-talet med beaktande av de ekonomiska och andra resurser som finns till förfogande för underhåll och utveckling. För att försvarsmaktens verksamhetsbetingelser ska kunna tryggas och försvarsförmågan upprätthållas krävs det att försvarsmaktens resurser, krigstida kapacitet och fredstida strukturer är i balans. Försvarsmakten ska kunna genomföra sina lagstadgade uppgifter i såväl dagens som framtidens omvärld. Kapaciteten ska kunna utnyttjas på ett smidigt sätt i den nationella och internationella omvärlden.

Den militära kapaciteten utvecklas och upprätthålls nationellt och genom multinationellt samarbete. Beredskapen för hantering av militära hot och beredskapen för hantering av icke-militära hot kan inte utvecklas var för sig. Beredskap för hot mot den framtida säkerheten förutsätter ett övergripande tillvägagångssätt där tväradministrativt och internationellt samarbete prioriteras. Vid behov koncentreras alla tillgängliga samhälleliga resurser på bekämpning av hot. Krisberedskap enligt verksamhetsmodellen för totalförsvaret förutsätter tvärsektoriella arrangemang för beredskap och samarbete samt ledningspraxis. Dessutom framhävs behovet att samordna myndigheters, näringslivets och frivilligorganisationers funktioner samt internationellt samarbete.

Internationell nätverksbildning har redan länge utgjort ett viktigt element när det gäller att upprätthålla Finlands försvarsförmåga. Under de närmaste åren kommer dess betydelse att öka. EU-ländernas inbördes samarbete förstärker stabiliteten i Europa och Finlands säkerhetspolitiska ställning. Avsikten är att uppnå kostnadseffektiva funktioner och garantera resurser för utvecklande av kapaciteten genom nordiskt säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete. Samtidigt fortsätter Finland samarbetet med Nato för partnerskap för fred. Det viktigaste i detta samarbete är att utveckla, bedriva och certifiera den militära kapaciteten utgående från gemensamma standarder och verksamhetsmetoder. Dessutom fortsätter Finland det bilaterala samarbetet med stater som är viktiga med tanke på utvecklandet av försvarsförmågan. 

Samhälleliga effektmål

För försvarsministeriets förvaltningsområde uppställs följande samhälleliga effektmål:

Mål Målnivå enligt skalan 1—5
   
Försvarspolitik som främjar Finlands intressen  
Försvarspolitiken styr upprätthållandet, utvecklandet och användningen av försvarsförmågan. Genom försvarspolitiken främjar man statens och befolkningens säkerhet, stödjer statsledningens beslutsfattande och deltar i det internationella beslutsfattandet och samarbetet. Försvarspolitiken stödjer målen för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. De viktigaste uppgifterna inom Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är att trygga landets självständighet, territoriella integritet och grundläggande värden, att främja befolkningens säkerhet och välfärd och att garantera ett fungerande samhälle. Målet med den försvarspolitiska planeringen och beredningen är att producera en försvarsförmåga som är anpassad till omvärlden och de resurser som finns att tillgå. I målbilden baserar sig Finlands försvarsförmåga och försvarsstrategi på djupa och mångsidiga nätverk, där medlemmarna i nätverken vid behov kan utnyttja varandras kapacitet. För att uppnå målnivån intensifieras det nationella och internationella samarbetet inom försvarspolitiken. Genom försvarspolitiken skapas förutsättningar för att realisera dessa mål samt styrs upprätthållandet, utvecklandet och användningen av försvarsförmågan. Genom försvarspolitiken säkerställs det att utvecklingen av omvärlden beaktas vid beslutsprocesser som gäller försvarsförmågan och att uppgifterna samt den förmåga och de resurser som uppgifterna kräver bildar en balanserad helhet. 4
Ett effektivt försvarssystem  
Försvarssystemet är en helhet som består av ledningssystem, underrättelse- och övervakningssystem, beredskapsregleringssystem, logistiksystem samt truppstrukturen, dvs. mark-, sjö- och luftförsvarets ledning och trupper. Försvarssystemet används för alla uppgifter som försvarsmakten har. Ett effektivt försvarssystem förutsätter att personal- och materielresurser och en balanserad infrastruktur säkerställs samt en stark försvarsvilja hos medborgarna. Värnpliktssystemet och försvarsviljan är viktiga när det gäller att upprätthålla och utveckla ett effektivt försvarssystem. Utöver sitt huvudsakliga syfte skapar den allmänna värnplikten beredskap både för individen och samhället att agera som en del av samhället i olika krissituationer. Försvarsviljan har även i framtiden en stor betydelse när det gäller att upprätthålla försvarsförmågan. Högklassig utbildning av värnpliktiga upprätthålls även under tider då det sker förändringar. Beredskapskraven kan tillfälligt sänkas. Målet är en balanserad helhet som består av uppgifterna och en kapacitet anpassad enligt den säkerhetspolitiska omgivningen med beaktande av tillgängliga resurser. 4
Ett tryggt samhälle  
Utöver upprätthållandet av ett effektivt försvarssystem stöder försvarsförvaltningen det övriga samhället genom sin kapacitet, sina resurser och sitt kunnande. Försvarsförvaltningen deltar genom sin verksamhet i främjandet av övergripande säkerhet i samhället. Säkerhetskommittén, som är placerad vid försvarsministeriet, samordnar den övergripande säkerheten med målet att trygga samhällets vitala funktioner i samarbete med myndigheterna, näringslivet och olika organisationer. Målet med samordningen av den övergripande säkerheten är att upprätthålla samhällets vitala funktioner i alla situationer. Vid samordningen iakttas principerna i säkerhetsstrategin för samhället. 4
Stärkande av den internationella säkerheten  
Stärkandet av den internationella säkerheten stöder upprätthållandet och utvecklandet av försvarsförmågan. Det internationella militära och civila samarbetet främjar vårt försvars trovärdighet. Krishantering är ett viktigt instrument för Finlands säkerhetspolitik med hjälp av vilket Finland bidrar till att främja stabiliteten i konfliktområden i världen. Deltagandet i krishantering är en del av utvecklandet av försvarsförmågan och dess tillgänglighet. Inom krishanteringen är det också fråga om att fastställa målen för Finlands säkerhets- och försvarspolitik och försvarsförmågan samt att i förebyggande syfte inverka på Finlands säkerhetssituation. 4

De samhälleliga effekterna bedöms enligt statens gemensamma bedömningsskala 1—5. Vid bedömningen beaktas effekterna av verksamheten vid försvarsministeriet och dess underlydande ämbetsverk när det gäller att realisera ovan nämnda samhällsmål. Bedömningsskalan är indelad så att 1 = Målet har slopats, 2 = Målet har inte realiserats, 3 = Målet har delvis realiserats, 4=Målet har realiserats och 5 = Målet har överskridits.

Försvarsministeriets förvaltningsområdes utgifter i anslutning till effektmålen (mn euro)1)

  2011
utfall
2012
prognos
2013
uppskattning
       
Försvarspolitik som främjar Finlands intressen 9 10 10
Ett effektivt försvarssystem 2 179 2 436 2 366
Ett tryggt samhälle 69 4 4
Stärkande av den internationella säkerheten 65 67 66
Sammanlagt 2 322 2 517 2 446

1) Utfall enligt kassaprincipen år 2011. Inkluderar varken mervärdesskatteutgifter eller de utgifter för underhållet av krishanteringsstyrkorna som budgeterats under UM:s huvudtitel.

Jämställdhet mellan könen

Inom försvarsministeriets förvaltningsområde förbinder man sig att främja jämställdheten mellan könen i allt beslutsfattande med beaktande av förvaltningsområdets särdrag.

I syfte att främja jämställdhet och likabehandling tillämpar försvarsministeriet, försvarsmakten och försvarsförvaltningens byggverk ett jämställdhetsprogram som riktar sig till den avlönade personalen inom förvaltningsområdet, krishanteringspersonalen och de värnpliktiga. Målet är att främja utvecklandet av en jämställd arbetsmiljö och ledning bl.a. genom att identifiera sådana verksamhetsmetoder som kan leda till ojämställdhet. Faktorer som, med beaktande av olika arbetstagar- och åldersgrupper, ska följas upp i verksamheten är bl.a. löner, karriärplanering, utbildning, frånvaro, samordning av arbetslivet och familjen, arbetsplatsmobbning samt trakasserier av olika slag.

Försvarsförvaltningen genomför principerna för FN:s säkerhetsråds resolution 1325 "Kvinnor, fred och säkerhet" i alla militära krishanteringsinsatser. Målet är att på ett mera övergripande sätt införliva jämställdhets- och likabehandlingsaspekter med krishanteringsverksamheten redan i utbildningsfasen. Som en del av genomförandet av det nationella åtgärdsprogrammet i anslutning till resolution 1325 ska försvarsförvaltningen bl.a. utbilda gender-rådgivare för krishanteringsinsatser i form av ett nordiskt samarbete inom ramen för NORDEFCO. Dessutom strävar man efter att öka antalet kvinnor som sänds ut i krishanteringsuppdrag.

Försvarsmaktsreformen kommer att inverka på förvaltningsområdets personal både i form av uppsägningar och omplacering. Man kommer att beakta jämställdhet och likabehandling i fråga om personalen i alla faser av planeringen och genomförandet. Konsekvenserna för personalen och personalminskningen gäller alla personalgrupper och på basis av de organisationsändringar som reformen medför beräknas 2 700 uppgifter bli överförda till en annan ort. Det totala antalet anställda kommer att minska med ca 2 070 personer före år 2016. Antalet soldater beräknas minska med 480 personer och antalet civila med 1 590 personer, av vilka uppskattningsvis 870 är män och 720 kvinnor.

Förbättring av produktiviteten

En ökad produktivitet inom den offentliga sektorn utgör en del av regeringens ekonomisk-politiska strategi enligt regeringsprogrammet. Det tidigare produktivitetsprogrammet inom statsförvaltningen har ersatts med ett nytt effektivitets- och resultatprogram. Enligt regeringsprogrammet kommer de mål som ställts för att öka funktionernas effektivitet att kvarstå till sina totala ekonomiska konsekvenser. En viktig del av effektivitets- och resultatprogrammet inom försvarsministeriets förvaltningsområde är reformen av försvarsmakten, vars syfte i enlighet med regeringsprogrammet är att säkerställa Finlands försvarsförmåga och skapa bestående kostnadsbesparingar.

Ökning av funktionernas effektivitet

Inom försvarsministeriets förvaltningsområde genomförs åtgärder som ska öka funktionernas effektivitet i enlighet med regeringens riktlinjer. Den sammanlagda minskningen av behovet av personal till följd av dessa åtgärder motsvarar 103 årsverken år 2013.

Huvudtitelns fullmakter enligt moment (mn euro)

    2012
ordinarie
budget
2013
budgetprop.
       
27.10.01 Försvarsmaktens omkostnader (reservationsanslag 2 år)    
  — beställningsfullmakter 83,6 171,1
27.10.18 Anskaffning av försvarsmateriel (reservationsanslag 3 år)    
  — beställningsfullmakter 281,7 405,6

Förvaltningsområdets anslag 2011—2013

    År 2011
bokslut
1000 €
År 2012
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2013
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2012—2013
    1000 € %
 
01. Försvarspolitik och förvaltning 311 366 352 494 357 129 4 635 1
01. Försvarsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 18 906 18 678 19 724 1 046 6
21. Produktivitetsanslag för försvarsministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) 635 1 195 1 755 560 47
(23.) Främjande av nätsäkerheten inom den offentliga förvaltningen (reservationsanslag 3 år) 0
29. Mervärdesskatteutgifter inom försvarsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 291 825 331 021 334 500 3 479 1
40. Understöd till Leijona Catering Oy (reservationsanslag 3 år) 1 150 1 150 0
(88.) Aktieförvärv (reservationsanslag 3 år) 1 600 -1 600 -100
10. Militärt försvar 2 325 969 2 433 842 2 363 022 -70 820 -3
01. Försvarsmaktens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 1 725 835 1 698 565 1 769 549 70 984 4
18. Anskaffning av försvarsmateriel (reservationsanslag 3 år) 585 343 725 549 591 595 -133 954 -18
(19.) Anskaffning av Hawk Mk 66-plan (reservationsanslag 3 år) 12 500 7 700 -7 700 -100
50. Stödjande av försvarsorganisationernas verksamhet (fast anslag) 2 291 2 028 1 878 -150 -7
30. Militär krishantering 59 474 63 102 60 634 -2 468 -4
20. Utrustnings- och förvaltningsutgifter för militär krishantering (reservationsanslag 2 år) 59 474 63 092 60 624 -2 468 -4
95. Kursfluktuationer (förslagsanslag) 0 10 10 0
Sammanlagt 2 696 809 2 849 438 2 780 785 -68 653 -2
  Det totala antalet anställda 15 710 15 160 15 060