Hoppa till innehåll
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         01. Förvaltning
         90. Stöd till kommunerna

Statsbudgeten 2013

Huvudtitel 28

FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:

Statens finansförvaltning

Den allvarliga situation som har uppstått i den finska samhällsekonomin och även i den offentliga ekonomin framhäver den statliga finansförvaltningens strategiska ansvar för en ekonomisk politik som betonar en balanserad och hållbar tillväxt, för en god skötsel av statsfinanserna, för verksamhetsbetingelser som möjliggör en hållbar kommunalekonomi samt för en resultatrik offentlig förvaltning.

Det är statens finansförvaltning som reviderar och styr ekonomin, den offentliga förvaltningen och de offentliga tjänsterna. Målet med verksamheten inom statens finansförvaltning är en hållbar, konkurrenskraftig och innovativ samhällsekonomi med en offentlig sektor som är effektiv och håller hög standard. Finansförvaltningen bidrar till att trygga den ekonomiska grunden och valmöjligheterna för kommande generationer.

Verksamheten inom statens finansförvaltning grundar sig på ett gediget kunskapsunderlag och en stark uppfattning om framtida ändringsbehov och styrprocesser som stöder dem, på en effektiv produktion av kundorienterade offentliga tjänster och på en effektiv organisering av gemensamma statliga tjänster.

Finansministeriet planerar och leder sin verksamhet genom följande helheter:

  • — beredning av den ekonomiska politiken
  • — beredning av förvaltningspolitiken
  • — styrning av förvaltningsområdet.
Beredningen av den ekonomiska politiken

Finansministeriet bereder och driver regeringens ekonomiska politik. Ministeriet bereder för Finlands del också euroområdets ekonomiska politik och samordningen av EU:s ekonomiska politik.

Ekonomisk forskning och prognostisering

Beredningen av den ekonomiska politiken förutsätter att man följer, analyserar och prognostiserar den ekonomiska utvecklingen. Finansministeriet utvecklar prognostiseringen och publikationsverksamheten så att den i allt högre utsträckning motsvarar samhällets förändrade behov. Ministeriet har ett intensivt samarbete med Statens ekonomiska forskningscentral och utnyttjar i större utsträckning centralens sakkunskap inom beredningen av den ekonomiska politiken. Till Statens ekonomiska forskningscentrals forskningsområden hör effekterna av de offentliga tjänsterna, finansieringen av den offentliga ekonomin, inkomstöverföringarna och en politik som främjar en hållbar tillväxt.

Den offentliga verksamheten och ekonomin

Finansministeriet kommer allt mer att koppla samman beredningen av den ekonomiska politiken och beredningen av förvaltningspolitiken. Ministeriet inriktar i allt högre grad sina resurser på analyser av den offentliga verksamheten och ekonomin och fortsätter sina insatser för att stärka balansen inom den offentliga ekonomin. Det centrala är iakttagandet av utgiftslinjerna i regeringsprogrammet och beredningen av den nya regeringens riktlinjer för verksamheten. Utöver de mål som uppställs för statsfinanserna och mer allmänt för den offentliga ekonomin är den centrala uppgiften dessutom att bereda regeringens utgifts- och rambestämmelser.

Tryggandet av basservicen förutsätter strukturella förändringar i och med att befolkningens åldersstruktur förändras och utgiftstrycket på kommunerna ökar. De strukturella förändringarna verkställs i enlighet med regeringsprogrammet. En central utgångspunkt i den offentliga verksamheten är att förbättra effektiviteten och resultatet bl.a. genom en ökning av antalet elektroniska verksamhetsprocesser, koncentrering på kärnfunktionerna samt granskning av arbetsfördelningen och finansieringsförhållandena mellan staten och kommunerna.

EU:s budget

Finansministeriet påverkar beredningen av EU:s budget och reformen av de ekonomiska ramarna sett ur nettobetalarens synvinkel. Ministeriet strävar efter att EU:s verksamhet och resurser ska styras till sådana ärenden där EU:s och medlemsstaternas samarbete ger ett mervärde för unionen.

Regleringen av finansmarknaden

Genom finansmarknadspolitiken skapar och stärker finansministeriet sådana verksamhetsbetingelser och spelregler för finansmarknaden som upprätthåller allmänhetens förtroende för verksamheten på finansmarknaden såväl i Finland som internationellt. Under den ekonomiska krisen i EU har Finland haft som mål att trygga den ekonomiska stabiliteten, tillväxten och sysselsättningen inom euroområdet samt begränsa Finlands risker till minsta möjliga och på så sätt trygga de finländska skattebetalarnas intressen.

Beskattningen och tullväsendet

Ett mål med skattepolitiken är att behålla det finska skattesystemets konkurrenskraft och trygga skattebasen i olika skatteformer. Det är finansministeriets uppgift att utveckla skattesystemen och utvärdera effekterna av de skattepolitiska åtgärderna.

Skatteförvaltningen verkställer beskattningen och överför skatter och avgifter av skattenatur till skattetagarna. Tullverket tryggar en smidig utrikeshandel för företagen, sörjer för verkställandet av EU:s handelspolitik och den nationella varubeskattningen och garanterar en resultatrik brottsbekämpning.

Statens finansförvaltning

Finansministeriet ansvarar för den strategiska styrningen och målsättningarna i fråga om hur statsskulden sköts, och Statskontoret utför de finansieringsoperationer som behövs inom skuldskötseln. Ett strategiskt mål för skuldhanteringen inom statens budgetekonomi är att tillgodose finansieringsbehovet inom statens budgetekonomi och minimera kostnaderna för skulden på en risknivå som kan anses godtagbar på lång sikt. Betydelsen av detta framhävs ytterligare i och med att staten har övergått från att amortera sina skulder till att ta på sig nya skulder.

Med hjälp av statens pensionsfond (VER) gör staten sig redo att betala pensionsutgifter och att utjämna de årliga utgifter som uppkommer på grund av dem. Statens pensionsfond är en fond utanför budgeten varifrån medel kan överföras för att täcka budgeten.

Statistikväsendet

Statistikcentralen sörjer för statistikframställningen och för utvecklandet av det nationella statistikväsendet i samarbete med övriga statliga myndigheter som framställer statistik.

Beredningen av förvaltningspolitiken

Finansministeriet bereder, med tanke på det politiska beslutsfattandet, de allmänna principerna för utvecklingen av den offentliga förvaltningen. Beredningen omfattar utöver statsförvaltningen även utveckling av de allmänna förutsättningarna för kommunernas verksamhet. Målet är att utifrån målsättningen i regeringsprogrammet utveckla förvaltningsstrukturerna och styrsystemen, förbättra ministeriernas resultat- och ekonomistyrning, utveckla informationsförvaltningen och utnyttjandet av informationsteknologi inom den offentliga förvaltningen samt fördjupa koncernstyrningen och koncernlösningarna.

Utvecklingen av förvaltnings- och servicestrukturerna

Finansministeriet fortsätter att genomföra kommunreformen i enlighet med regeringsprogrammet. Målet med kommunreformen är en livskraftig kommunstruktur som bygger på starka primärkommuner. En totalreform av kommunallagen kommer att genomföras före utgången av 2015.

Basserviceprogrammets ekonomiska styrmedel effektiviseras så att programmet är ett effektivt tvärsektoriellt redskap för att styra helheten av kommunala tjänster och finansieringen av dem i det politiska beslutsfattandet.

Inom den statliga regionförvaltningen följer man genomförandet av regionförvaltningsreformen på det sätt som riksdagen förutsätter. Funktionerna inom central- och regionalförvaltningen sammanställs under närings-, trafik- och miljöcentralen och regionförvaltningsverken i enlighet med de riktlinjer som ministergruppen för utvecklande av förvaltningen har dragit upp. Statens lokalförvaltning revideras som en del av reformen av förvaltnings- och servicestrukturerna. Kundbetjäningen inom den statliga lokalförvaltningen tillhandahålls i huvudsak som samservice.

Regionaliseringen av arbetsplatserna inom statsförvaltningen fortsätter på ett jämnare sätt i olika delar av landet.

Statsförvaltningens koncernstyrning och utvecklingen av gemensamma tjänster

Statens gemensamma funktioner och tjänster ska styras och utvecklas med målet att skapa en enhetligt verkande statskoncern som ger mervärde och stordriftsfördelar och där kunnande förenas.

Finansministeriet upprättar koncernprinciper och koncerntjänster för den serviceproduktion som är på statens ansvar.

Styrningen av användningen av personalresurser och effektivare utnyttjande av informationsteknik framhävs såväl inom serviceproduktionen som inom statsförvaltningens interna system.

Finansministeriet ska garantera staten en enhetlig och ekonomisk politik i fråga om upphandling, lokaler och resor.

Finansförvaltningen främjar statens konkurrensförmåga som arbetsgivare. Finansministeriet bereder författningar om statens arbetsgivarpolitik och pensionsskyddet.

Behandlingen av och tjänsterna i anslutning till pensionsärenden som gäller Statskontorets enskilda kunder överfördes till Kommunernas pensionsförsäkring (Keva) fr.o.m. den 1 januari 2011. Under budgetåret fortsätter man att granska och anpassa funktionerna efter överföringen. Dessutom överförs de uppgifter som hör till skötseln av statens pensionsärenden och hänför sig till arbetsgivarkunder samt de uppgifter inom aktuariefunktionen och statistikverksamheten som hänför sig till statens pensioner till Keva.

Som producent av koncerntjänster prioriterar Statskontoret i sin verksamhet införandet och ibruktagandet av datasystemet för ämbetsverkens gemensamma ekonomi- och personalförvaltning (Kieku).

Reformen av uppgifterna inom ekonomi- och personalförvaltningen fortsätter. Servicecentralprocesserna och verksamhetskulturen förenhetligas i syfte att uppnå effektivitetsnytta.

Statens IT-servicecentral utvecklar och producerar gemensamma IKT-tjänster för statsförvaltningen under finansministeriets ledning. Offentlighetslagen och förordningen om informationssäkerheten inom statsförvaltningen, som utfärdats med stöd av den, lagen gällande bedömning av informationssäkerheten i fråga om myndigheternas informationssystem och nät, lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen, beredskapslagen samt den övriga centrala nationella lagstiftningen ställer krav på de gemensamma IKT-tjänsterna. Finansministeriet styr sammanställandet och organiseringen av de gemensamma IKT-tjänsterna enligt regeringsprogrammet.

Den allmänna styrningen av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningens myndigheter

Finansministeriet svarar för styrningen och utvecklandet av den verksamhet inom den offentliga förvaltningen som avser informations- och kommunikationsteknik (IKT). Finansministeriet styr informationsförvaltningen hos den offentliga förvaltningens myndigheter i enlighet med den OffIKT-strategi som utarbetats 2012. Målet med styrningen är att åstadkomma en interoperabel, kostnadseffektiv, kundinriktad och informationssäker informationsförvaltning för den offentliga förvaltningen. Finansministeriet har hand om planeringen och beskrivningen av den offentliga förvaltningens övergripande arkitektur: utarbetande och uppdatering av de beskrivningar och definitioner av interoperabiliteten som den gemensamma övergripande arkitekturen för informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen förutsätter samt styrning av gemensamma tjänster för informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen och av andra sådana åtgärder i anslutning till informationsförvaltningen som behövs med tanke på samordnad verksamhet. Genom styrningen av kommunernas IT-verksamhet underlättas en samordning av informationstekniken inom kommunalförvaltningen utifrån rikstäckande lösningar. Finansministeriet styr och samordnar även utvecklandet av informationssäkerheten inom den offentliga förvaltningen och i synnerhet statsförvaltningen. Dessutom svarar finansministeriet för den allmänna administrativa styrningen och den strategiska styrningen av säkerhetsnätsverksamheten samt för den allmänna styrningen av den elektroniska kommunikationen inom den offentliga förvaltningen.

Styrningen av förvaltningsområdet
Utvecklandet av strukturer och tillvägagångssätt inom förvaltningsområdet

Styrningen av förvaltningsområdet hör till ministeriets kärnverksamhet, som betonar strategiskt viktiga frågor, såsom förvaltningsområdets centrala substansfrågor samt de strategiska projekt som genomförs inom statskoncernen i syfte att förbättra effektiviteten, resultatet och kvaliteten.

Innehållet i och formerna för den strategiska styrningen av regionförvaltningsverket förenhetligas.

I effektivitets- och resultatprogrammet för förvaltningsområdet analyseras kärnverksamheten och reformåtgärderna i anslutning till den. Målet är en minskning av den administrativa bördan samt en god administrering och ledning av de mänskliga resurserna.

Omvärlden

I Finland väntas den ekonomiska aktiviteten öka och tillväxten av bruttonationalprodukten beräknas uppgå till 1,5 %. Tillväxten är fortfarande starkt beroende av den inhemska efterfrågan. Arbetslöshetsgraden sjunker till 7,9 %.

Den förutspådda ekonomiska tillväxten räcker inte till för att få till stånd ett tydligt uppsving i statsfinanserna. Regeringens åtgärder förbättrar saldot i statsfinanserna, men saldot kommer fortsättningsvis att visa ett underskott under ramperioden. Ökningen av statsskulden stannar dock upp i förhållande till totalproduktionen.

Kommunernas ekonomi kommer fortsättningsvis att visa ett underskott under ramperioden. Arbetspensionsanstalternas överskott minskar i och med att pensionsutgifterna ökar. Under slutet av perioden uppgår arbetspensionsanstalternas överskott till ca 2 ½ % i förhållande till totalproduktionen. De övriga socialskyddsfondernas ekonomi kommer att hållas nära jämviktsnivån.

Tillväxten inom den privata konsumtionen stannar på 1,1 %. De ändringar av skatte- och utgiftsgrunderna som gjorts i syfte att stärka den offentliga ekonomins finansiella ställning medför att ökningen av hushållens disponibla inkomster är långsammare. Beskattningen av förvärvsinkomster stramas åt i och med justeringen av statens förvärvsinkomstskatteskala och den höjda kommunalskattesatsen. Åtstramningen av den indirekta beskattningen, såsom mervärdesskatten, återspeglar sig i sin tur på konsumentpriserna. Tillväxten av hushållens reella inkomster är således liten även nästa år.

I finansministeriets prognos från mars uppskattades konsumentpriserna stiga med 2,6 %. Inflationen hålls på samma nivå som föregående år.

Den offentliga ekonomins skuldsättning fortsätter. Statens behov av låntagning hålls på en nivå av 6—7 miljarder euro per år. Även kommunerna fortsätter att skuldsätta sig, och de offentliga samfundens skuld ökar 2013 till 51,8 % av den totala produktionen och är sålunda inemot 50 miljarder euro större än före recessionen år 2008.

Hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin har ökat snabbt som en följd av recessionen. Den drastiskt försvagade finansiella ställningen försämrar möjligheterna att förbereda sig inför det tryck på utgifterna som befolkningens stigande medelålder medför och ökar således nödvändigheten av insatser som stärker den offentliga ekonomins hållbarhet.

Jämställdhet mellan könen

Av utgifterna under finansministeriets huvudtitel är ca 95 % olika förmåner, medlemsavgifter och stöd som grundar sig på författningar eller avtal och som inte har några direkta könskonsekvenser.

Inom finansministeriets förvaltningsområde beaktas könskonsekvenserna i beredningen av lagstiftningen, personal- och arbetsgivarpolitiken, projekt, beredningen av budgeten och ämbetsverkens resultatstyrning.

Effektmål

Statsrådet uppställer följande effektmål för finansministeriets förvaltningsområde:

1) En ekonomiskt hållbar välfärd

Målet med den ekonomiska politiken och förvaltningspolitiken är en ekonomiskt hållbar välfärd. För att effektmålet ska nås måste konkurrenskraften och stabiliteten på en öppen och global marknad tryggas, produktiviteten inom de offentliga tjänsterna förbättras och arbete, innovationer och företagaranda uppmuntras. Finansministeriet kan hjälpa till att nå målet genom att stifta lagar, styra statsförvaltningen, utveckla förvaltnings- och servicestrukturerna inom den offentliga sektorn och underlätta utnyttjandet av teknologi.

2) Högklassiga offentliga tjänster som produceras på ett ekonomiskt sätt

Målet med förvaltningspolitiken är att garantera högklassiga offentliga tjänster som produceras på ett ekonomiskt sätt. Finland är en föregångare när det gäller utvecklandet av dessa tjänster. Arbetsfördelningen i anknytning till tillhandahållandet och produktionen av offentliga tjänster ska göras tydligare och överlappande verksamhet elimineras. När tjänster produceras ska såväl kund- som produktivitetsaspekten beaktas. I syfte att nå effektmålet kommer man att fördjupa koncernstyrningen och utveckla tillvägagångssätten, de offentliga tjänsterna, interoperabiliteten och koncernlösningarna inom informationsförvaltningen, förvaltnings- och servicestrukturerna och nya innovativa lösningar.

Effektivitets- och resultatprogrammet

De effektivitets- och resultatåtgärder som genomförs under budgetåret preciseras i och med statsrådsbehandlingen av projektet.

Huvudtitelns fullmakter enligt moment (mn euro)

    2012
ordinarie
budget

2013
budgetprop.
       
28.90.20 Statens och kommunernas gemensamma informationssystemprojekt (reservationsanslag 3 år)    
  — fullmakt att ingå projektavtal 16,5 -

Förvaltningsområdets anslag 2011—2013

    År 2011
bokslut
1000 €
År 2012
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2013
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2012—2013
    1000 € %
 
01. Förvaltning 432 478 114 381 125 844 11 463 10
01. Finansministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 35 385 37 448 38 820 1 372 4
13. Kostnader för Statens IT-servicecentral för införandet av gemensamma datasystem (reservationsanslag 3 år) 4 792 1 649 -3 143 -66
20. Genomförande av statens fastighetsstrategi (reservationsanslag 2 år) 215 215 215 0
21. Produktivitetsanslag för finansministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) 1 159 566 4 606 4 040 714
29. Mervärdesskatteutgifter inom finansministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 71 719 71 360 80 154 8 794 12
69. Överföring av vissa av Finlands Banks placeringsintäkter till Grekland (fast anslag) 400 400 0
(81.) Lån till Lettland (reservationsanslag 2 år) 324 000 0
(88.) Kapitalisering av aktiebolag och affärsverk som är underställda finansförvaltningens styrning (reservationsanslag 2 år) 0
10. Beskattningen och tullväsendet 600 016 602 925 611 436 8 511 1
01. Skatteförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 398 683 403 989 424 094 20 105 5
02. Tullverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 159 545 160 536 163 442 2 906 2
63. Återbetalda skatter (förslagsanslag) 1 455 5 200 3 200 -2 000 -38
95. Ränteutgifter som hänför sig till beskattningen (förslagsanslag) 33 006 32 700 17 700 -15 000 -46
(96.) Utgifter på grund av vissa beslut om farledsavgifter (reservationsanslag 3 år) 7 000 0
97. Exportrestitution av bilskatt (förslagsanslag) 326 500 3 000 2 500 500
20. Tjänster för statssamfundet 23 960 27 069 31 788 4 719 17
01. Statskontorets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 12 847 20 564 26 241 5 677 28
03. Omkostnader för finanscontrollerfunktionen (reservationsanslag 2 år) 1 062 1 064 1 091 27 3
06. Omkostnader för Statens IT-servicecentral (reservationsanslag 2 år) 8 781 4 431 3 646 -785 -18
07. Omkostnader för Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (förslagsanslag) -410 10 10 0
08. Utvecklande av Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (reservationsanslag 3 år) 1 680 1 000 800 -200 -20
88. Senatfastigheter 0 0 0
30. Statistikväsendet, den ekonomiska forskningen och registerförvaltningen 52 293 59 801 61 813 2 012 3
01. Statistikcentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 45 430 48 218 50 497 2 279 5
02. Statens ekonomiska forskningscentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år) 4 199 4 132 4 233 101 2
03. Befolkningsregistercentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 2 664 7 451 7 083 -368 -5
40. Statens regional- och lokalförvaltning 87 068 86 027 87 541 1 514 2
01. Regionförvaltningsverkens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 54 750 51 298 54 481 3 183 6
02. Magistraternas omkostnader (reservationsanslag 2 år) 30 652 34 505 32 836 -1 669 -5
03. Stödåtgärder inom regional- och lokalförvaltningen (reservationsanslag 3 år) 1 666 224 224 0
50. Pensioner och ersättningar 3 953 477 4 270 163 4 413 805 143 642 3
15. Pensioner (förslagsanslag) 3 775 184 4 092 334 4 219 860 127 526 3
16. Extra pensioner (förslagsanslag) 2 439 2 355 2 130 -225 -10
17. Övriga pensionsutgifter (förslagsanslag) 28 287 2 806 2 830 24 1
50. Skadestånd (förslagsanslag) 39 035 39 130 39 285 155 0
63. Pensionsutgifter som andra pensionsanstalter ska svara för (förslagsanslag) 94 294 113 538 130 800 17 262 15
95. Ränteutgifter för inkomster som erhållits i förskott (förslagsanslag) 14 237 20 000 18 900 -1 100 -5
60. Gemensamma personalutgifter inom statsförvaltningen 2 193 2 135 2 290 155 7
01. Löneutgifter för nationella experter inom Europeiska unionen (reservationsanslag 2 år) 1 000 1 000 1 000 0
02. Separat budgeterade löneutgifter (förslagsanslag) 0 50 50 0
03. Löneutgifter till följd av statens personalarrangemang (förslagsanslag) 126 130 60 -70 -54
10. Främjande av säkerheten i arbetet (reservationsanslag 2 år) 900 900 0
(20.) Främjande av välbefinnande i arbetet (reservationsanslag 2 år) 895 675 -675 -100
60. Överföringar till Utbildningsfonden (förslagsanslag) 172 280 280 0
70. Utvecklande av statsförvaltningen 41 543 110 403 80 125 -30 278 -27
01. Styrning och utveckling av statens informations- och kommunikationsteknik (IKT) (reservationsanslag 3 år) 7 343 11 893 10 100 -1 793 -15
02. Datasystem för statens ekonomi-, personal- och lokalförvaltning (reservationsanslag 3 år) 21 000 26 910 27 200 290 1
20. Främjande av produktiviteten (reservationsanslag 3 år) 13 200 71 600 42 825 -28 775 -40
80. Överföringar till landskapet Åland 219 832 287 250 249 860 -37 390 -13
30. Avräkning till Åland (förslagsanslag) 193 510 203 250 211 860 8 610 4
31. Skattegottgörelse till landskapet Åland (förslagsanslag) 19 768 25 000 25 000 0
(32.) Extra anslag till landskapet Åland (reservationsanslag 3 år) 50 000 -50 000 -100
40. Återbäring av intäkterna av lotteriskatten till landskapet Åland (förslagsanslag) 6 554 9 000 13 000 4 000 44
90. Stöd till kommunerna 8 271 707 8 531 436 8 762 407 230 971 3
20. Statens och kommunernas gemensamma datasystemprojekt (reservationsanslag 3 år) 23 560 18 000 16 681 -1 319 -7
30. Statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen (förslagsanslag) 8 133 691 8 469 242 8 678 719 209 477 2
31. Ekonomiskt stöd för kommunsammanslagningar (förslagsanslag) 114 456 44 194 67 007 22 813 52
91. Stöd för sysselsättningen och näringslivet 83 967 255 800 304 050 48 250 19
(40.) Stöd till arbetsgivare (förslagsanslag) 322 0
41. Energiskattestöd (förslagsanslag) 83 644 255 800 304 050 48 250 19
92. EU och internationella organisationer 1 835 564 1 863 630 2 008 588 144 958 8
20. Europeiska unionens medverkan i ersättningar av resekostnader (reservationsanslag 2 år) 2 800 2 400 2 800 400 17
40. Värdlandsersättning till Nordiska Investeringsbanken (fast anslag) 7 452 8 000 8 350 350 4
67. Infriande av förbindelser som avgivits till internationella finansiella institut (förslagsanslag) 0 170 170 0
68. Finlands andel av höjningen av Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbankens grundkapital (förslagsanslag) 3 312 3 060 3 350 290 9
69. Avgifter till Europeiska unionen (förslagsanslag) 1 822 000 1 850 000 1 930 000 80 000 4
87. Finlands andel av höjningen av Europeiska investeringsbankens grundkapital (reservationsanslag 3 år) 63 918 63 918 0
(88.) Finlands andel av Europeiska stabilitetsmekanismens kapital (förslagsanslag) 0
99. Separat budgeterade utgifter inom statsförvaltningen 5 078 5 450 5 450 0
(22.) Sektorsforskning (reservationsanslag 2 år) 0
(27.) Den offentliga förvaltningens IT-reform 0
95. Extraordinära lagstadgade utgifter (förslagsanslag) 0 300 300 0
96. Oförutsedda utgifter (reservationsanslag 3 år) 5 000 5 000 5 000 0
97. Tryggande av statens fordringar (förslagsanslag) 78 150 150 0
Sammanlagt 15 609 175 16 216 470 16 744 997 528 527 3
  Det totala antalet anställda 12 718 12 463 12 104