Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM STATSBUDGETEN FÖR 2013
   Allmän motivering
   Siffertabell
   Detaljmotivering
     Allmänna föreskrifter
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       22. Republikens president
       23. Statsrådets kansli
       24. Utrikesministeriets förvaltningsområde
       25. Justitieministeriets förvaltningsområde
       26. Inrikesministeriets förvaltningsområde
       27. Försvarsministeriets förvaltningsområde
       28. Finansministeriets förvaltningsområde
         01. Förvaltning
         10. Beskattningen och tullväsendet
         20. Tjänster för statssamfundet
         30. Statistikväsendet, den ekonomiska forskningen och registerförvaltningen
         40. Statens regional- och lokalförvaltning
         50. Pensioner och ersättningar
         60. Gemensamma personalutgifter inom statsförvaltningen
         70. Utvecklande av statsförvaltningen
         80. Överföringar till landskapet Åland
         90. Stöd till kommunerna
         91. Stöd för sysselsättningen och näringslivet
         92. EU och internationella organisationer
         99. Separat budgeterade utgifter inom statsförvaltningen
       29. Undervisnings-och kulturministeriets förvaltningsområde
       30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde
       31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
       32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
       33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
       35. Miljöministeriets förvaltningsområde
       36. Räntor på statsskulden

Statsbudgeten 2013

Huvudtitel 28

FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:

Statens finansförvaltning

Den allvarliga situation som har uppstått i den finska samhällsekonomin och även i den offentliga ekonomin framhäver den statliga finansförvaltningens strategiska ansvar för en ekonomisk politik som betonar en balanserad och hållbar tillväxt, för en god skötsel av statsfinanserna, för verksamhetsbetingelser som möjliggör en hållbar kommunalekonomi samt för en resultatrik offentlig förvaltning.

Det är statens finansförvaltning som reviderar och styr ekonomin, den offentliga förvaltningen och de offentliga tjänsterna. Målet med verksamheten inom statens finansförvaltning är en hållbar, konkurrenskraftig och innovativ samhällsekonomi med en offentlig sektor som är effektiv och håller hög standard. Finansförvaltningen bidrar till att trygga den ekonomiska grunden och valmöjligheterna för kommande generationer.

Verksamheten inom statens finansförvaltning grundar sig på ett gediget kunskapsunderlag och en stark uppfattning om framtida ändringsbehov och styrprocesser som stöder dem, på en effektiv produktion av kundorienterade offentliga tjänster och på en effektiv organisering av gemensamma statliga tjänster.

Finansministeriet planerar och leder sin verksamhet genom följande helheter:

  • — beredning av den ekonomiska politiken
  • — beredning av förvaltningspolitiken
  • — styrning av förvaltningsområdet.
Beredningen av den ekonomiska politiken

Finansministeriet bereder och driver regeringens ekonomiska politik. Ministeriet bereder för Finlands del också euroområdets ekonomiska politik och samordningen av EU:s ekonomiska politik.

Ekonomisk forskning och prognostisering

Beredningen av den ekonomiska politiken förutsätter att man följer, analyserar och prognostiserar den ekonomiska utvecklingen. Finansministeriet utvecklar prognostiseringen och publikationsverksamheten så att den i allt högre utsträckning motsvarar samhällets förändrade behov. Ministeriet har ett intensivt samarbete med Statens ekonomiska forskningscentral och utnyttjar i större utsträckning centralens sakkunskap inom beredningen av den ekonomiska politiken. Till Statens ekonomiska forskningscentrals forskningsområden hör effekterna av de offentliga tjänsterna, finansieringen av den offentliga ekonomin, inkomstöverföringarna och en politik som främjar en hållbar tillväxt.

Den offentliga verksamheten och ekonomin

Finansministeriet kommer allt mer att koppla samman beredningen av den ekonomiska politiken och beredningen av förvaltningspolitiken. Ministeriet inriktar i allt högre grad sina resurser på analyser av den offentliga verksamheten och ekonomin och fortsätter sina insatser för att stärka balansen inom den offentliga ekonomin. Det centrala är iakttagandet av utgiftslinjerna i regeringsprogrammet och beredningen av den nya regeringens riktlinjer för verksamheten. Utöver de mål som uppställs för statsfinanserna och mer allmänt för den offentliga ekonomin är den centrala uppgiften dessutom att bereda regeringens utgifts- och rambestämmelser.

Tryggandet av basservicen förutsätter strukturella förändringar i och med att befolkningens åldersstruktur förändras och utgiftstrycket på kommunerna ökar. De strukturella förändringarna verkställs i enlighet med regeringsprogrammet. En central utgångspunkt i den offentliga verksamheten är att förbättra effektiviteten och resultatet bl.a. genom en ökning av antalet elektroniska verksamhetsprocesser, koncentrering på kärnfunktionerna samt granskning av arbetsfördelningen och finansieringsförhållandena mellan staten och kommunerna.

EU:s budget

Finansministeriet påverkar beredningen av EU:s budget och reformen av de ekonomiska ramarna sett ur nettobetalarens synvinkel. Ministeriet strävar efter att EU:s verksamhet och resurser ska styras till sådana ärenden där EU:s och medlemsstaternas samarbete ger ett mervärde för unionen.

Regleringen av finansmarknaden

Genom finansmarknadspolitiken skapar och stärker finansministeriet sådana verksamhetsbetingelser och spelregler för finansmarknaden som upprätthåller allmänhetens förtroende för verksamheten på finansmarknaden såväl i Finland som internationellt. Under den ekonomiska krisen i EU har Finland haft som mål att trygga den ekonomiska stabiliteten, tillväxten och sysselsättningen inom euroområdet samt begränsa Finlands risker till minsta möjliga och på så sätt trygga de finländska skattebetalarnas intressen.

Beskattningen och tullväsendet

Ett mål med skattepolitiken är att behålla det finska skattesystemets konkurrenskraft och trygga skattebasen i olika skatteformer. Det är finansministeriets uppgift att utveckla skattesystemen och utvärdera effekterna av de skattepolitiska åtgärderna.

Skatteförvaltningen verkställer beskattningen och överför skatter och avgifter av skattenatur till skattetagarna. Tullverket tryggar en smidig utrikeshandel för företagen, sörjer för verkställandet av EU:s handelspolitik och den nationella varubeskattningen och garanterar en resultatrik brottsbekämpning.

Statens finansförvaltning

Finansministeriet ansvarar för den strategiska styrningen och målsättningarna i fråga om hur statsskulden sköts, och Statskontoret utför de finansieringsoperationer som behövs inom skuldskötseln. Ett strategiskt mål för skuldhanteringen inom statens budgetekonomi är att tillgodose finansieringsbehovet inom statens budgetekonomi och minimera kostnaderna för skulden på en risknivå som kan anses godtagbar på lång sikt. Betydelsen av detta framhävs ytterligare i och med att staten har övergått från att amortera sina skulder till att ta på sig nya skulder.

Med hjälp av statens pensionsfond (VER) gör staten sig redo att betala pensionsutgifter och att utjämna de årliga utgifter som uppkommer på grund av dem. Statens pensionsfond är en fond utanför budgeten varifrån medel kan överföras för att täcka budgeten.

Statistikväsendet

Statistikcentralen sörjer för statistikframställningen och för utvecklandet av det nationella statistikväsendet i samarbete med övriga statliga myndigheter som framställer statistik.

Beredningen av förvaltningspolitiken

Finansministeriet bereder, med tanke på det politiska beslutsfattandet, de allmänna principerna för utvecklingen av den offentliga förvaltningen. Beredningen omfattar utöver statsförvaltningen även utveckling av de allmänna förutsättningarna för kommunernas verksamhet. Målet är att utifrån målsättningen i regeringsprogrammet utveckla förvaltningsstrukturerna och styrsystemen, förbättra ministeriernas resultat- och ekonomistyrning, utveckla informationsförvaltningen och utnyttjandet av informationsteknologi inom den offentliga förvaltningen samt fördjupa koncernstyrningen och koncernlösningarna.

Utvecklingen av förvaltnings- och servicestrukturerna

Finansministeriet fortsätter att genomföra kommunreformen i enlighet med regeringsprogrammet. Målet med kommunreformen är en livskraftig kommunstruktur som bygger på starka primärkommuner. En totalreform av kommunallagen kommer att genomföras före utgången av 2015.

Basserviceprogrammets ekonomiska styrmedel effektiviseras så att programmet är ett effektivt tvärsektoriellt redskap för att styra helheten av kommunala tjänster och finansieringen av dem i det politiska beslutsfattandet.

Inom den statliga regionförvaltningen följer man genomförandet av regionförvaltningsreformen på det sätt som riksdagen förutsätter. Funktionerna inom central- och regionalförvaltningen sammanställs under närings-, trafik- och miljöcentralen och regionförvaltningsverken i enlighet med de riktlinjer som ministergruppen för utvecklande av förvaltningen har dragit upp. Statens lokalförvaltning revideras som en del av reformen av förvaltnings- och servicestrukturerna. Kundbetjäningen inom den statliga lokalförvaltningen tillhandahålls i huvudsak som samservice.

Regionaliseringen av arbetsplatserna inom statsförvaltningen fortsätter på ett jämnare sätt i olika delar av landet.

Statsförvaltningens koncernstyrning och utvecklingen av gemensamma tjänster

Statens gemensamma funktioner och tjänster ska styras och utvecklas med målet att skapa en enhetligt verkande statskoncern som ger mervärde och stordriftsfördelar och där kunnande förenas.

Finansministeriet upprättar koncernprinciper och koncerntjänster för den serviceproduktion som är på statens ansvar.

Styrningen av användningen av personalresurser och effektivare utnyttjande av informationsteknik framhävs såväl inom serviceproduktionen som inom statsförvaltningens interna system.

Finansministeriet ska garantera staten en enhetlig och ekonomisk politik i fråga om upphandling, lokaler och resor.

Finansförvaltningen främjar statens konkurrensförmåga som arbetsgivare. Finansministeriet bereder författningar om statens arbetsgivarpolitik och pensionsskyddet.

Behandlingen av och tjänsterna i anslutning till pensionsärenden som gäller Statskontorets enskilda kunder överfördes till Kommunernas pensionsförsäkring (Keva) fr.o.m. den 1 januari 2011. Under budgetåret fortsätter man att granska och anpassa funktionerna efter överföringen. Dessutom överförs de uppgifter som hör till skötseln av statens pensionsärenden och hänför sig till arbetsgivarkunder samt de uppgifter inom aktuariefunktionen och statistikverksamheten som hänför sig till statens pensioner till Keva.

Som producent av koncerntjänster prioriterar Statskontoret i sin verksamhet införandet och ibruktagandet av datasystemet för ämbetsverkens gemensamma ekonomi- och personalförvaltning (Kieku).

Reformen av uppgifterna inom ekonomi- och personalförvaltningen fortsätter. Servicecentralprocesserna och verksamhetskulturen förenhetligas i syfte att uppnå effektivitetsnytta.

Statens IT-servicecentral utvecklar och producerar gemensamma IKT-tjänster för statsförvaltningen under finansministeriets ledning. Offentlighetslagen och förordningen om informationssäkerheten inom statsförvaltningen, som utfärdats med stöd av den, lagen gällande bedömning av informationssäkerheten i fråga om myndigheternas informationssystem och nät, lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen, beredskapslagen samt den övriga centrala nationella lagstiftningen ställer krav på de gemensamma IKT-tjänsterna. Finansministeriet styr sammanställandet och organiseringen av de gemensamma IKT-tjänsterna enligt regeringsprogrammet.

Den allmänna styrningen av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningens myndigheter

Finansministeriet svarar för styrningen och utvecklandet av den verksamhet inom den offentliga förvaltningen som avser informations- och kommunikationsteknik (IKT). Finansministeriet styr informationsförvaltningen hos den offentliga förvaltningens myndigheter i enlighet med den OffIKT-strategi som utarbetats 2012. Målet med styrningen är att åstadkomma en interoperabel, kostnadseffektiv, kundinriktad och informationssäker informationsförvaltning för den offentliga förvaltningen. Finansministeriet har hand om planeringen och beskrivningen av den offentliga förvaltningens övergripande arkitektur: utarbetande och uppdatering av de beskrivningar och definitioner av interoperabiliteten som den gemensamma övergripande arkitekturen för informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen förutsätter samt styrning av gemensamma tjänster för informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen och av andra sådana åtgärder i anslutning till informationsförvaltningen som behövs med tanke på samordnad verksamhet. Genom styrningen av kommunernas IT-verksamhet underlättas en samordning av informationstekniken inom kommunalförvaltningen utifrån rikstäckande lösningar. Finansministeriet styr och samordnar även utvecklandet av informationssäkerheten inom den offentliga förvaltningen och i synnerhet statsförvaltningen. Dessutom svarar finansministeriet för den allmänna administrativa styrningen och den strategiska styrningen av säkerhetsnätsverksamheten samt för den allmänna styrningen av den elektroniska kommunikationen inom den offentliga förvaltningen.

Styrningen av förvaltningsområdet
Utvecklandet av strukturer och tillvägagångssätt inom förvaltningsområdet

Styrningen av förvaltningsområdet hör till ministeriets kärnverksamhet, som betonar strategiskt viktiga frågor, såsom förvaltningsområdets centrala substansfrågor samt de strategiska projekt som genomförs inom statskoncernen i syfte att förbättra effektiviteten, resultatet och kvaliteten.

Innehållet i och formerna för den strategiska styrningen av regionförvaltningsverket förenhetligas.

I effektivitets- och resultatprogrammet för förvaltningsområdet analyseras kärnverksamheten och reformåtgärderna i anslutning till den. Målet är en minskning av den administrativa bördan samt en god administrering och ledning av de mänskliga resurserna.

Omvärlden

I Finland väntas den ekonomiska aktiviteten öka och tillväxten av bruttonationalprodukten beräknas uppgå till 1,5 %. Tillväxten är fortfarande starkt beroende av den inhemska efterfrågan. Arbetslöshetsgraden sjunker till 7,9 %.

Den förutspådda ekonomiska tillväxten räcker inte till för att få till stånd ett tydligt uppsving i statsfinanserna. Regeringens åtgärder förbättrar saldot i statsfinanserna, men saldot kommer fortsättningsvis att visa ett underskott under ramperioden. Ökningen av statsskulden stannar dock upp i förhållande till totalproduktionen.

Kommunernas ekonomi kommer fortsättningsvis att visa ett underskott under ramperioden. Arbetspensionsanstalternas överskott minskar i och med att pensionsutgifterna ökar. Under slutet av perioden uppgår arbetspensionsanstalternas överskott till ca 2 ½ % i förhållande till totalproduktionen. De övriga socialskyddsfondernas ekonomi kommer att hållas nära jämviktsnivån.

Tillväxten inom den privata konsumtionen stannar på 1,1 %. De ändringar av skatte- och utgiftsgrunderna som gjorts i syfte att stärka den offentliga ekonomins finansiella ställning medför att ökningen av hushållens disponibla inkomster är långsammare. Beskattningen av förvärvsinkomster stramas åt i och med justeringen av statens förvärvsinkomstskatteskala och den höjda kommunalskattesatsen. Åtstramningen av den indirekta beskattningen, såsom mervärdesskatten, återspeglar sig i sin tur på konsumentpriserna. Tillväxten av hushållens reella inkomster är således liten även nästa år.

I finansministeriets prognos från mars uppskattades konsumentpriserna stiga med 2,6 %. Inflationen hålls på samma nivå som föregående år.

Den offentliga ekonomins skuldsättning fortsätter. Statens behov av låntagning hålls på en nivå av 6—7 miljarder euro per år. Även kommunerna fortsätter att skuldsätta sig, och de offentliga samfundens skuld ökar 2013 till 51,8 % av den totala produktionen och är sålunda inemot 50 miljarder euro större än före recessionen år 2008.

Hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin har ökat snabbt som en följd av recessionen. Den drastiskt försvagade finansiella ställningen försämrar möjligheterna att förbereda sig inför det tryck på utgifterna som befolkningens stigande medelålder medför och ökar således nödvändigheten av insatser som stärker den offentliga ekonomins hållbarhet.

Jämställdhet mellan könen

Av utgifterna under finansministeriets huvudtitel är ca 95 % olika förmåner, medlemsavgifter och stöd som grundar sig på författningar eller avtal och som inte har några direkta könskonsekvenser.

Inom finansministeriets förvaltningsområde beaktas könskonsekvenserna i beredningen av lagstiftningen, personal- och arbetsgivarpolitiken, projekt, beredningen av budgeten och ämbetsverkens resultatstyrning.

Effektmål

Statsrådet uppställer följande effektmål för finansministeriets förvaltningsområde:

1) En ekonomiskt hållbar välfärd

Målet med den ekonomiska politiken och förvaltningspolitiken är en ekonomiskt hållbar välfärd. För att effektmålet ska nås måste konkurrenskraften och stabiliteten på en öppen och global marknad tryggas, produktiviteten inom de offentliga tjänsterna förbättras och arbete, innovationer och företagaranda uppmuntras. Finansministeriet kan hjälpa till att nå målet genom att stifta lagar, styra statsförvaltningen, utveckla förvaltnings- och servicestrukturerna inom den offentliga sektorn och underlätta utnyttjandet av teknologi.

2) Högklassiga offentliga tjänster som produceras på ett ekonomiskt sätt

Målet med förvaltningspolitiken är att garantera högklassiga offentliga tjänster som produceras på ett ekonomiskt sätt. Finland är en föregångare när det gäller utvecklandet av dessa tjänster. Arbetsfördelningen i anknytning till tillhandahållandet och produktionen av offentliga tjänster ska göras tydligare och överlappande verksamhet elimineras. När tjänster produceras ska såväl kund- som produktivitetsaspekten beaktas. I syfte att nå effektmålet kommer man att fördjupa koncernstyrningen och utveckla tillvägagångssätten, de offentliga tjänsterna, interoperabiliteten och koncernlösningarna inom informationsförvaltningen, förvaltnings- och servicestrukturerna och nya innovativa lösningar.

Effektivitets- och resultatprogrammet

De effektivitets- och resultatåtgärder som genomförs under budgetåret preciseras i och med statsrådsbehandlingen av projektet.

Huvudtitelns fullmakter enligt moment (mn euro)

  2012
ordinarie
budget

2013
budgetprop.
    
28.90.20 Statens och kommunernas gemensamma informationssystemprojekt (reservationsanslag 3 år)  
 — fullmakt att ingå projektavtal16,5-

Förvaltningsområdets anslag 2011—2013

  År 2011
bokslut
1000 €
År 2012
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2013
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2012—2013
  1000 €%
 
01.Förvaltning432 478114 381125 84411 46310
01.Finansministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)35 38537 44838 8201 3724
13.Kostnader för Statens IT-servicecentral för införandet av gemensamma datasystem (reservationsanslag 3 år)4 7921 649-3 143-66
20.Genomförande av statens fastighetsstrategi (reservationsanslag 2 år)2152152150
21.Produktivitetsanslag för finansministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år)1 1595664 6064 040714
29.Mervärdesskatteutgifter inom finansministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag)71 71971 36080 1548 79412
69.Överföring av vissa av Finlands Banks placeringsintäkter till Grekland (fast anslag)4004000
(81.)Lån till Lettland (reservationsanslag 2 år)324 0000
(88.)Kapitalisering av aktiebolag och affärsverk som är underställda finansförvaltningens styrning (reservationsanslag 2 år)0
10.Beskattningen och tullväsendet600 016602 925611 4368 5111
01.Skatteförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år)398 683403 989424 09420 1055
02.Tullverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)159 545160 536163 4422 9062
63.Återbetalda skatter (förslagsanslag)1 4555 2003 200-2 000-38
95.Ränteutgifter som hänför sig till beskattningen (förslagsanslag)33 00632 70017 700-15 000-46
(96.)Utgifter på grund av vissa beslut om farledsavgifter (reservationsanslag 3 år)7 0000
97.Exportrestitution av bilskatt (förslagsanslag)3265003 0002 500500
20.Tjänster för statssamfundet23 96027 06931 7884 71917
01.Statskontorets omkostnader (reservationsanslag 2 år)12 84720 56426 2415 67728
03.Omkostnader för finanscontrollerfunktionen (reservationsanslag 2 år)1 0621 0641 091273
06.Omkostnader för Statens IT-servicecentral (reservationsanslag 2 år)8 7814 4313 646-785-18
07.Omkostnader för Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (förslagsanslag)-41010100
08.Utvecklande av Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (reservationsanslag 3 år)1 6801 000800-200-20
88.Senatfastigheter000
30.Statistikväsendet, den ekonomiska forskningen och registerförvaltningen52 29359 80161 8132 0123
01.Statistikcentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)45 43048 21850 4972 2795
02.Statens ekonomiska forskningscentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år)4 1994 1324 2331012
03.Befolkningsregistercentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)2 6647 4517 083-368-5
40.Statens regional- och lokalförvaltning87 06886 02787 5411 5142
01.Regionförvaltningsverkens omkostnader (reservationsanslag 2 år)54 75051 29854 4813 1836
02.Magistraternas omkostnader (reservationsanslag 2 år)30 65234 50532 836-1 669-5
03.Stödåtgärder inom regional- och lokalförvaltningen (reservationsanslag 3 år)1 6662242240
50.Pensioner och ersättningar3 953 4774 270 1634 413 805143 6423
15.Pensioner (förslagsanslag)3 775 1844 092 3344 219 860127 5263
16.Extra pensioner (förslagsanslag)2 4392 3552 130-225-10
17.Övriga pensionsutgifter (förslagsanslag)28 2872 8062 830241
50.Skadestånd (förslagsanslag)39 03539 13039 2851550
63.Pensionsutgifter som andra pensionsanstalter ska svara för (förslagsanslag)94 294113 538130 80017 26215
95.Ränteutgifter för inkomster som erhållits i förskott (förslagsanslag)14 23720 00018 900-1 100-5
60.Gemensamma personalutgifter inom statsförvaltningen2 1932 1352 2901557
01.Löneutgifter för nationella experter inom Europeiska unionen (reservationsanslag 2 år)1 0001 0001 0000
02.Separat budgeterade löneutgifter (förslagsanslag)050500
03.Löneutgifter till följd av statens personalarrangemang (förslagsanslag)12613060-70-54
10.Främjande av säkerheten i arbetet (reservationsanslag 2 år)9009000
(20.)Främjande av välbefinnande i arbetet (reservationsanslag 2 år)895675-675-100
60.Överföringar till Utbildningsfonden (förslagsanslag)1722802800
70.Utvecklande av statsförvaltningen41 543110 40380 125-30 278-27
01.Styrning och utveckling av statens informations- och kommunikationsteknik (IKT) (reservationsanslag 3 år)7 34311 89310 100-1 793-15
02.Datasystem för statens ekonomi-, personal- och lokalförvaltning (reservationsanslag 3 år)21 00026 91027 2002901
20.Främjande av produktiviteten (reservationsanslag 3 år)13 20071 60042 825-28 775-40
80.Överföringar till landskapet Åland219 832287 250249 860-37 390-13
30.Avräkning till Åland (förslagsanslag)193 510203 250211 8608 6104
31.Skattegottgörelse till landskapet Åland (förslagsanslag)19 76825 00025 0000
(32.)Extra anslag till landskapet Åland (reservationsanslag 3 år)50 000-50 000-100
40.Återbäring av intäkterna av lotteriskatten till landskapet Åland (förslagsanslag)6 5549 00013 0004 00044
90.Stöd till kommunerna8 271 7078 531 4368 762 407230 9713
20.Statens och kommunernas gemensamma datasystemprojekt (reservationsanslag 3 år)23 56018 00016 681-1 319-7
30.Statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen (förslagsanslag)8 133 6918 469 2428 678 719209 4772
31.Ekonomiskt stöd för kommunsammanslagningar (förslagsanslag)114 45644 19467 00722 81352
91.Stöd för sysselsättningen och näringslivet83 967255 800304 05048 25019
(40.)Stöd till arbetsgivare (förslagsanslag)3220
41.Energiskattestöd (förslagsanslag)83 644255 800304 05048 25019
92.EU och internationella organisationer1 835 5641 863 6302 008 588144 9588
20.Europeiska unionens medverkan i ersättningar av resekostnader (reservationsanslag 2 år)2 8002 4002 80040017
40.Värdlandsersättning till Nordiska Investeringsbanken (fast anslag)7 4528 0008 3503504
67.Infriande av förbindelser som avgivits till internationella finansiella institut (förslagsanslag)01701700
68.Finlands andel av höjningen av Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbankens grundkapital (förslagsanslag)3 3123 0603 3502909
69.Avgifter till Europeiska unionen (förslagsanslag)1 822 0001 850 0001 930 00080 0004
87.Finlands andel av höjningen av Europeiska investeringsbankens grundkapital (reservationsanslag 3 år)63 91863 9180
(88.)Finlands andel av Europeiska stabilitetsmekanismens kapital (förslagsanslag)0
99.Separat budgeterade utgifter inom statsförvaltningen5 0785 4505 4500
(22.)Sektorsforskning (reservationsanslag 2 år)0
(27.)Den offentliga förvaltningens IT-reform0
95.Extraordinära lagstadgade utgifter (förslagsanslag)03003000
96.Oförutsedda utgifter (reservationsanslag 3 år)5 0005 0005 0000
97.Tryggande av statens fordringar (förslagsanslag)781501500
Sammanlagt15 609 17516 216 47016 744 997528 5273
 Det totala antalet anställda12 71812 46312 104