Statsbudgeten 2013
Huvudtitel 28
FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Förklaring:
Den allvarliga situation som har uppstått i den finska samhällsekonomin och även i den offentliga ekonomin framhäver den statliga finansförvaltningens strategiska ansvar för en ekonomisk politik som betonar en balanserad och hållbar tillväxt, för en god skötsel av statsfinanserna, för verksamhetsbetingelser som möjliggör en hållbar kommunalekonomi samt för en resultatrik offentlig förvaltning.
Det är statens finansförvaltning som reviderar och styr ekonomin, den offentliga förvaltningen och de offentliga tjänsterna. Målet med verksamheten inom statens finansförvaltning är en hållbar, konkurrenskraftig och innovativ samhällsekonomi med en offentlig sektor som är effektiv och håller hög standard. Finansförvaltningen bidrar till att trygga den ekonomiska grunden och valmöjligheterna för kommande generationer.
Verksamheten inom statens finansförvaltning grundar sig på ett gediget kunskapsunderlag och en stark uppfattning om framtida ändringsbehov och styrprocesser som stöder dem, på en effektiv produktion av kundorienterade offentliga tjänster och på en effektiv organisering av gemensamma statliga tjänster.
Finansministeriet planerar och leder sin verksamhet genom följande helheter:
- — beredning av den ekonomiska politiken
- — beredning av förvaltningspolitiken
- — styrning av förvaltningsområdet.
Finansministeriet bereder och driver regeringens ekonomiska politik. Ministeriet bereder för Finlands del också euroområdets ekonomiska politik och samordningen av EU:s ekonomiska politik.
Beredningen av den ekonomiska politiken förutsätter att man följer, analyserar och prognostiserar den ekonomiska utvecklingen. Finansministeriet utvecklar prognostiseringen och publikationsverksamheten så att den i allt högre utsträckning motsvarar samhällets förändrade behov. Ministeriet har ett intensivt samarbete med Statens ekonomiska forskningscentral och utnyttjar i större utsträckning centralens sakkunskap inom beredningen av den ekonomiska politiken. Till Statens ekonomiska forskningscentrals forskningsområden hör effekterna av de offentliga tjänsterna, finansieringen av den offentliga ekonomin, inkomstöverföringarna och en politik som främjar en hållbar tillväxt.
Finansministeriet kommer allt mer att koppla samman beredningen av den ekonomiska politiken och beredningen av förvaltningspolitiken. Ministeriet inriktar i allt högre grad sina resurser på analyser av den offentliga verksamheten och ekonomin och fortsätter sina insatser för att stärka balansen inom den offentliga ekonomin. Det centrala är iakttagandet av utgiftslinjerna i regeringsprogrammet och beredningen av den nya regeringens riktlinjer för verksamheten. Utöver de mål som uppställs för statsfinanserna och mer allmänt för den offentliga ekonomin är den centrala uppgiften dessutom att bereda regeringens utgifts- och rambestämmelser.
Tryggandet av basservicen förutsätter strukturella förändringar i och med att befolkningens åldersstruktur förändras och utgiftstrycket på kommunerna ökar. De strukturella förändringarna verkställs i enlighet med regeringsprogrammet. En central utgångspunkt i den offentliga verksamheten är att förbättra effektiviteten och resultatet bl.a. genom en ökning av antalet elektroniska verksamhetsprocesser, koncentrering på kärnfunktionerna samt granskning av arbetsfördelningen och finansieringsförhållandena mellan staten och kommunerna.
Finansministeriet påverkar beredningen av EU:s budget och reformen av de ekonomiska ramarna sett ur nettobetalarens synvinkel. Ministeriet strävar efter att EU:s verksamhet och resurser ska styras till sådana ärenden där EU:s och medlemsstaternas samarbete ger ett mervärde för unionen.
Genom finansmarknadspolitiken skapar och stärker finansministeriet sådana verksamhetsbetingelser och spelregler för finansmarknaden som upprätthåller allmänhetens förtroende för verksamheten på finansmarknaden såväl i Finland som internationellt. Under den ekonomiska krisen i EU har Finland haft som mål att trygga den ekonomiska stabiliteten, tillväxten och sysselsättningen inom euroområdet samt begränsa Finlands risker till minsta möjliga och på så sätt trygga de finländska skattebetalarnas intressen.
Ett mål med skattepolitiken är att behålla det finska skattesystemets konkurrenskraft och trygga skattebasen i olika skatteformer. Det är finansministeriets uppgift att utveckla skattesystemen och utvärdera effekterna av de skattepolitiska åtgärderna.
Skatteförvaltningen verkställer beskattningen och överför skatter och avgifter av skattenatur till skattetagarna. Tullverket tryggar en smidig utrikeshandel för företagen, sörjer för verkställandet av EU:s handelspolitik och den nationella varubeskattningen och garanterar en resultatrik brottsbekämpning.
Finansministeriet ansvarar för den strategiska styrningen och målsättningarna i fråga om hur statsskulden sköts, och Statskontoret utför de finansieringsoperationer som behövs inom skuldskötseln. Ett strategiskt mål för skuldhanteringen inom statens budgetekonomi är att tillgodose finansieringsbehovet inom statens budgetekonomi och minimera kostnaderna för skulden på en risknivå som kan anses godtagbar på lång sikt. Betydelsen av detta framhävs ytterligare i och med att staten har övergått från att amortera sina skulder till att ta på sig nya skulder.
Med hjälp av statens pensionsfond (VER) gör staten sig redo att betala pensionsutgifter och att utjämna de årliga utgifter som uppkommer på grund av dem. Statens pensionsfond är en fond utanför budgeten varifrån medel kan överföras för att täcka budgeten.
Statistikcentralen sörjer för statistikframställningen och för utvecklandet av det nationella statistikväsendet i samarbete med övriga statliga myndigheter som framställer statistik.
Finansministeriet bereder, med tanke på det politiska beslutsfattandet, de allmänna principerna för utvecklingen av den offentliga förvaltningen. Beredningen omfattar utöver statsförvaltningen även utveckling av de allmänna förutsättningarna för kommunernas verksamhet. Målet är att utifrån målsättningen i regeringsprogrammet utveckla förvaltningsstrukturerna och styrsystemen, förbättra ministeriernas resultat- och ekonomistyrning, utveckla informationsförvaltningen och utnyttjandet av informationsteknologi inom den offentliga förvaltningen samt fördjupa koncernstyrningen och koncernlösningarna.
Finansministeriet fortsätter att genomföra kommunreformen i enlighet med regeringsprogrammet. Målet med kommunreformen är en livskraftig kommunstruktur som bygger på starka primärkommuner. En totalreform av kommunallagen kommer att genomföras före utgången av 2015.
Basserviceprogrammets ekonomiska styrmedel effektiviseras så att programmet är ett effektivt tvärsektoriellt redskap för att styra helheten av kommunala tjänster och finansieringen av dem i det politiska beslutsfattandet.
Inom den statliga regionförvaltningen följer man genomförandet av regionförvaltningsreformen på det sätt som riksdagen förutsätter. Funktionerna inom central- och regionalförvaltningen sammanställs under närings-, trafik- och miljöcentralen och regionförvaltningsverken i enlighet med de riktlinjer som ministergruppen för utvecklande av förvaltningen har dragit upp. Statens lokalförvaltning revideras som en del av reformen av förvaltnings- och servicestrukturerna. Kundbetjäningen inom den statliga lokalförvaltningen tillhandahålls i huvudsak som samservice.
Regionaliseringen av arbetsplatserna inom statsförvaltningen fortsätter på ett jämnare sätt i olika delar av landet.
Statens gemensamma funktioner och tjänster ska styras och utvecklas med målet att skapa en enhetligt verkande statskoncern som ger mervärde och stordriftsfördelar och där kunnande förenas.
Finansministeriet upprättar koncernprinciper och koncerntjänster för den serviceproduktion som är på statens ansvar.
Styrningen av användningen av personalresurser och effektivare utnyttjande av informationsteknik framhävs såväl inom serviceproduktionen som inom statsförvaltningens interna system.
Finansministeriet ska garantera staten en enhetlig och ekonomisk politik i fråga om upphandling, lokaler och resor.
Finansförvaltningen främjar statens konkurrensförmåga som arbetsgivare. Finansministeriet bereder författningar om statens arbetsgivarpolitik och pensionsskyddet.
Behandlingen av och tjänsterna i anslutning till pensionsärenden som gäller Statskontorets enskilda kunder överfördes till Kommunernas pensionsförsäkring (Keva) fr.o.m. den 1 januari 2011. Under budgetåret fortsätter man att granska och anpassa funktionerna efter överföringen. Dessutom överförs de uppgifter som hör till skötseln av statens pensionsärenden och hänför sig till arbetsgivarkunder samt de uppgifter inom aktuariefunktionen och statistikverksamheten som hänför sig till statens pensioner till Keva.
Som producent av koncerntjänster prioriterar Statskontoret i sin verksamhet införandet och ibruktagandet av datasystemet för ämbetsverkens gemensamma ekonomi- och personalförvaltning (Kieku).
Reformen av uppgifterna inom ekonomi- och personalförvaltningen fortsätter. Servicecentralprocesserna och verksamhetskulturen förenhetligas i syfte att uppnå effektivitetsnytta.
Statens IT-servicecentral utvecklar och producerar gemensamma IKT-tjänster för statsförvaltningen under finansministeriets ledning. Offentlighetslagen och förordningen om informationssäkerheten inom statsförvaltningen, som utfärdats med stöd av den, lagen gällande bedömning av informationssäkerheten i fråga om myndigheternas informationssystem och nät, lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen, beredskapslagen samt den övriga centrala nationella lagstiftningen ställer krav på de gemensamma IKT-tjänsterna. Finansministeriet styr sammanställandet och organiseringen av de gemensamma IKT-tjänsterna enligt regeringsprogrammet.
Finansministeriet svarar för styrningen och utvecklandet av den verksamhet inom den offentliga förvaltningen som avser informations- och kommunikationsteknik (IKT). Finansministeriet styr informationsförvaltningen hos den offentliga förvaltningens myndigheter i enlighet med den OffIKT-strategi som utarbetats 2012. Målet med styrningen är att åstadkomma en interoperabel, kostnadseffektiv, kundinriktad och informationssäker informationsförvaltning för den offentliga förvaltningen. Finansministeriet har hand om planeringen och beskrivningen av den offentliga förvaltningens övergripande arkitektur: utarbetande och uppdatering av de beskrivningar och definitioner av interoperabiliteten som den gemensamma övergripande arkitekturen för informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen förutsätter samt styrning av gemensamma tjänster för informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen och av andra sådana åtgärder i anslutning till informationsförvaltningen som behövs med tanke på samordnad verksamhet. Genom styrningen av kommunernas IT-verksamhet underlättas en samordning av informationstekniken inom kommunalförvaltningen utifrån rikstäckande lösningar. Finansministeriet styr och samordnar även utvecklandet av informationssäkerheten inom den offentliga förvaltningen och i synnerhet statsförvaltningen. Dessutom svarar finansministeriet för den allmänna administrativa styrningen och den strategiska styrningen av säkerhetsnätsverksamheten samt för den allmänna styrningen av den elektroniska kommunikationen inom den offentliga förvaltningen.
Styrningen av förvaltningsområdet hör till ministeriets kärnverksamhet, som betonar strategiskt viktiga frågor, såsom förvaltningsområdets centrala substansfrågor samt de strategiska projekt som genomförs inom statskoncernen i syfte att förbättra effektiviteten, resultatet och kvaliteten.
Innehållet i och formerna för den strategiska styrningen av regionförvaltningsverket förenhetligas.
I effektivitets- och resultatprogrammet för förvaltningsområdet analyseras kärnverksamheten och reformåtgärderna i anslutning till den. Målet är en minskning av den administrativa bördan samt en god administrering och ledning av de mänskliga resurserna.
I Finland väntas den ekonomiska aktiviteten öka och tillväxten av bruttonationalprodukten beräknas uppgå till 1,5 %. Tillväxten är fortfarande starkt beroende av den inhemska efterfrågan. Arbetslöshetsgraden sjunker till 7,9 %.
Den förutspådda ekonomiska tillväxten räcker inte till för att få till stånd ett tydligt uppsving i statsfinanserna. Regeringens åtgärder förbättrar saldot i statsfinanserna, men saldot kommer fortsättningsvis att visa ett underskott under ramperioden. Ökningen av statsskulden stannar dock upp i förhållande till totalproduktionen.
Kommunernas ekonomi kommer fortsättningsvis att visa ett underskott under ramperioden. Arbetspensionsanstalternas överskott minskar i och med att pensionsutgifterna ökar. Under slutet av perioden uppgår arbetspensionsanstalternas överskott till ca 2 ½ % i förhållande till totalproduktionen. De övriga socialskyddsfondernas ekonomi kommer att hållas nära jämviktsnivån.
Tillväxten inom den privata konsumtionen stannar på 1,1 %. De ändringar av skatte- och utgiftsgrunderna som gjorts i syfte att stärka den offentliga ekonomins finansiella ställning medför att ökningen av hushållens disponibla inkomster är långsammare. Beskattningen av förvärvsinkomster stramas åt i och med justeringen av statens förvärvsinkomstskatteskala och den höjda kommunalskattesatsen. Åtstramningen av den indirekta beskattningen, såsom mervärdesskatten, återspeglar sig i sin tur på konsumentpriserna. Tillväxten av hushållens reella inkomster är således liten även nästa år.
I finansministeriets prognos från mars uppskattades konsumentpriserna stiga med 2,6 %. Inflationen hålls på samma nivå som föregående år.
Den offentliga ekonomins skuldsättning fortsätter. Statens behov av låntagning hålls på en nivå av 6—7 miljarder euro per år. Även kommunerna fortsätter att skuldsätta sig, och de offentliga samfundens skuld ökar 2013 till 51,8 % av den totala produktionen och är sålunda inemot 50 miljarder euro större än före recessionen år 2008.
Hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin har ökat snabbt som en följd av recessionen. Den drastiskt försvagade finansiella ställningen försämrar möjligheterna att förbereda sig inför det tryck på utgifterna som befolkningens stigande medelålder medför och ökar således nödvändigheten av insatser som stärker den offentliga ekonomins hållbarhet.
Av utgifterna under finansministeriets huvudtitel är ca 95 % olika förmåner, medlemsavgifter och stöd som grundar sig på författningar eller avtal och som inte har några direkta könskonsekvenser.
Inom finansministeriets förvaltningsområde beaktas könskonsekvenserna i beredningen av lagstiftningen, personal- och arbetsgivarpolitiken, projekt, beredningen av budgeten och ämbetsverkens resultatstyrning.
Statsrådet uppställer följande effektmål för finansministeriets förvaltningsområde:
1) En ekonomiskt hållbar välfärd
Målet med den ekonomiska politiken och förvaltningspolitiken är en ekonomiskt hållbar välfärd. För att effektmålet ska nås måste konkurrenskraften och stabiliteten på en öppen och global marknad tryggas, produktiviteten inom de offentliga tjänsterna förbättras och arbete, innovationer och företagaranda uppmuntras. Finansministeriet kan hjälpa till att nå målet genom att stifta lagar, styra statsförvaltningen, utveckla förvaltnings- och servicestrukturerna inom den offentliga sektorn och underlätta utnyttjandet av teknologi.
2) Högklassiga offentliga tjänster som produceras på ett ekonomiskt sätt
Målet med förvaltningspolitiken är att garantera högklassiga offentliga tjänster som produceras på ett ekonomiskt sätt. Finland är en föregångare när det gäller utvecklandet av dessa tjänster. Arbetsfördelningen i anknytning till tillhandahållandet och produktionen av offentliga tjänster ska göras tydligare och överlappande verksamhet elimineras. När tjänster produceras ska såväl kund- som produktivitetsaspekten beaktas. I syfte att nå effektmålet kommer man att fördjupa koncernstyrningen och utveckla tillvägagångssätten, de offentliga tjänsterna, interoperabiliteten och koncernlösningarna inom informationsförvaltningen, förvaltnings- och servicestrukturerna och nya innovativa lösningar.
De effektivitets- och resultatåtgärder som genomförs under budgetåret preciseras i och med statsrådsbehandlingen av projektet.
Huvudtitelns fullmakter enligt moment (mn euro)
2012 ordinarie budget |
2013 budgetprop. |
||
28.90.20 | Statens och kommunernas gemensamma informationssystemprojekt (reservationsanslag 3 år) | ||
— fullmakt att ingå projektavtal | 16,5 | - |
Förvaltningsområdets anslag 2011—2013
År 2011 bokslut 1000 € |
År 2012 ordinarie statsbudget 1000 € |
År 2013 budgetprop. 1000 € |
Ändring 2012—2013 |
|||
1000 € | % | |||||
01. | Förvaltning | 432 478 | 114 381 | 125 844 | 11 463 | 10 |
01. | Finansministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 35 385 | 37 448 | 38 820 | 1 372 | 4 |
13. | Kostnader för Statens IT-servicecentral för införandet av gemensamma datasystem (reservationsanslag 3 år) | — | 4 792 | 1 649 | -3 143 | -66 |
20. | Genomförande av statens fastighetsstrategi (reservationsanslag 2 år) | 215 | 215 | 215 | — | 0 |
21. | Produktivitetsanslag för finansministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) | 1 159 | 566 | 4 606 | 4 040 | 714 |
29. | Mervärdesskatteutgifter inom finansministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) | 71 719 | 71 360 | 80 154 | 8 794 | 12 |
69. | Överföring av vissa av Finlands Banks placeringsintäkter till Grekland (fast anslag) | — | — | 400 | 400 | 0 |
(81.) | Lån till Lettland (reservationsanslag 2 år) | 324 000 | — | — | — | 0 |
(88.) | Kapitalisering av aktiebolag och affärsverk som är underställda finansförvaltningens styrning (reservationsanslag 2 år) | — | — | — | — | 0 |
10. | Beskattningen och tullväsendet | 600 016 | 602 925 | 611 436 | 8 511 | 1 |
01. | Skatteförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 398 683 | 403 989 | 424 094 | 20 105 | 5 |
02. | Tullverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 159 545 | 160 536 | 163 442 | 2 906 | 2 |
63. | Återbetalda skatter (förslagsanslag) | 1 455 | 5 200 | 3 200 | -2 000 | -38 |
95. | Ränteutgifter som hänför sig till beskattningen (förslagsanslag) | 33 006 | 32 700 | 17 700 | -15 000 | -46 |
(96.) | Utgifter på grund av vissa beslut om farledsavgifter (reservationsanslag 3 år) | 7 000 | — | — | — | 0 |
97. | Exportrestitution av bilskatt (förslagsanslag) | 326 | 500 | 3 000 | 2 500 | 500 |
20. | Tjänster för statssamfundet | 23 960 | 27 069 | 31 788 | 4 719 | 17 |
01. | Statskontorets omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 12 847 | 20 564 | 26 241 | 5 677 | 28 |
03. | Omkostnader för finanscontrollerfunktionen (reservationsanslag 2 år) | 1 062 | 1 064 | 1 091 | 27 | 3 |
06. | Omkostnader för Statens IT-servicecentral (reservationsanslag 2 år) | 8 781 | 4 431 | 3 646 | -785 | -18 |
07. | Omkostnader för Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (förslagsanslag) | -410 | 10 | 10 | — | 0 |
08. | Utvecklande av Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (reservationsanslag 3 år) | 1 680 | 1 000 | 800 | -200 | -20 |
88. | Senatfastigheter | 0 | 0 | — | — | 0 |
30. | Statistikväsendet, den ekonomiska forskningen och registerförvaltningen | 52 293 | 59 801 | 61 813 | 2 012 | 3 |
01. | Statistikcentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 45 430 | 48 218 | 50 497 | 2 279 | 5 |
02. | Statens ekonomiska forskningscentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 4 199 | 4 132 | 4 233 | 101 | 2 |
03. | Befolkningsregistercentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 2 664 | 7 451 | 7 083 | -368 | -5 |
40. | Statens regional- och lokalförvaltning | 87 068 | 86 027 | 87 541 | 1 514 | 2 |
01. | Regionförvaltningsverkens omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 54 750 | 51 298 | 54 481 | 3 183 | 6 |
02. | Magistraternas omkostnader (reservationsanslag 2 år) | 30 652 | 34 505 | 32 836 | -1 669 | -5 |
03. | Stödåtgärder inom regional- och lokalförvaltningen (reservationsanslag 3 år) | 1 666 | 224 | 224 | — | 0 |
50. | Pensioner och ersättningar | 3 953 477 | 4 270 163 | 4 413 805 | 143 642 | 3 |
15. | Pensioner (förslagsanslag) | 3 775 184 | 4 092 334 | 4 219 860 | 127 526 | 3 |
16. | Extra pensioner (förslagsanslag) | 2 439 | 2 355 | 2 130 | -225 | -10 |
17. | Övriga pensionsutgifter (förslagsanslag) | 28 287 | 2 806 | 2 830 | 24 | 1 |
50. | Skadestånd (förslagsanslag) | 39 035 | 39 130 | 39 285 | 155 | 0 |
63. | Pensionsutgifter som andra pensionsanstalter ska svara för (förslagsanslag) | 94 294 | 113 538 | 130 800 | 17 262 | 15 |
95. | Ränteutgifter för inkomster som erhållits i förskott (förslagsanslag) | 14 237 | 20 000 | 18 900 | -1 100 | -5 |
60. | Gemensamma personalutgifter inom statsförvaltningen | 2 193 | 2 135 | 2 290 | 155 | 7 |
01. | Löneutgifter för nationella experter inom Europeiska unionen (reservationsanslag 2 år) | 1 000 | 1 000 | 1 000 | — | 0 |
02. | Separat budgeterade löneutgifter (förslagsanslag) | 0 | 50 | 50 | — | 0 |
03. | Löneutgifter till följd av statens personalarrangemang (förslagsanslag) | 126 | 130 | 60 | -70 | -54 |
10. | Främjande av säkerheten i arbetet (reservationsanslag 2 år) | — | — | 900 | 900 | 0 |
(20.) | Främjande av välbefinnande i arbetet (reservationsanslag 2 år) | 895 | 675 | — | -675 | -100 |
60. | Överföringar till Utbildningsfonden (förslagsanslag) | 172 | 280 | 280 | — | 0 |
70. | Utvecklande av statsförvaltningen | 41 543 | 110 403 | 80 125 | -30 278 | -27 |
01. | Styrning och utveckling av statens informations- och kommunikationsteknik (IKT) (reservationsanslag 3 år) | 7 343 | 11 893 | 10 100 | -1 793 | -15 |
02. | Datasystem för statens ekonomi-, personal- och lokalförvaltning (reservationsanslag 3 år) | 21 000 | 26 910 | 27 200 | 290 | 1 |
20. | Främjande av produktiviteten (reservationsanslag 3 år) | 13 200 | 71 600 | 42 825 | -28 775 | -40 |
80. | Överföringar till landskapet Åland | 219 832 | 287 250 | 249 860 | -37 390 | -13 |
30. | Avräkning till Åland (förslagsanslag) | 193 510 | 203 250 | 211 860 | 8 610 | 4 |
31. | Skattegottgörelse till landskapet Åland (förslagsanslag) | 19 768 | 25 000 | 25 000 | — | 0 |
(32.) | Extra anslag till landskapet Åland (reservationsanslag 3 år) | — | 50 000 | — | -50 000 | -100 |
40. | Återbäring av intäkterna av lotteriskatten till landskapet Åland (förslagsanslag) | 6 554 | 9 000 | 13 000 | 4 000 | 44 |
90. | Stöd till kommunerna | 8 271 707 | 8 531 436 | 8 762 407 | 230 971 | 3 |
20. | Statens och kommunernas gemensamma datasystemprojekt (reservationsanslag 3 år) | 23 560 | 18 000 | 16 681 | -1 319 | -7 |
30. | Statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen (förslagsanslag) | 8 133 691 | 8 469 242 | 8 678 719 | 209 477 | 2 |
31. | Ekonomiskt stöd för kommunsammanslagningar (förslagsanslag) | 114 456 | 44 194 | 67 007 | 22 813 | 52 |
91. | Stöd för sysselsättningen och näringslivet | 83 967 | 255 800 | 304 050 | 48 250 | 19 |
(40.) | Stöd till arbetsgivare (förslagsanslag) | 322 | — | — | — | 0 |
41. | Energiskattestöd (förslagsanslag) | 83 644 | 255 800 | 304 050 | 48 250 | 19 |
92. | EU och internationella organisationer | 1 835 564 | 1 863 630 | 2 008 588 | 144 958 | 8 |
20. | Europeiska unionens medverkan i ersättningar av resekostnader (reservationsanslag 2 år) | 2 800 | 2 400 | 2 800 | 400 | 17 |
40. | Värdlandsersättning till Nordiska Investeringsbanken (fast anslag) | 7 452 | 8 000 | 8 350 | 350 | 4 |
67. | Infriande av förbindelser som avgivits till internationella finansiella institut (förslagsanslag) | 0 | 170 | 170 | — | 0 |
68. | Finlands andel av höjningen av Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbankens grundkapital (förslagsanslag) | 3 312 | 3 060 | 3 350 | 290 | 9 |
69. | Avgifter till Europeiska unionen (förslagsanslag) | 1 822 000 | 1 850 000 | 1 930 000 | 80 000 | 4 |
87. | Finlands andel av höjningen av Europeiska investeringsbankens grundkapital (reservationsanslag 3 år) | — | — | 63 918 | 63 918 | 0 |
(88.) | Finlands andel av Europeiska stabilitetsmekanismens kapital (förslagsanslag) | — | — | — | — | 0 |
99. | Separat budgeterade utgifter inom statsförvaltningen | 5 078 | 5 450 | 5 450 | — | 0 |
(22.) | Sektorsforskning (reservationsanslag 2 år) | — | — | — | — | 0 |
(27.) | Den offentliga förvaltningens IT-reform | — | — | — | — | 0 |
95. | Extraordinära lagstadgade utgifter (förslagsanslag) | 0 | 300 | 300 | — | 0 |
96. | Oförutsedda utgifter (reservationsanslag 3 år) | 5 000 | 5 000 | 5 000 | — | 0 |
97. | Tryggande av statens fordringar (förslagsanslag) | 78 | 150 | 150 | — | 0 |
Sammanlagt | 15 609 175 | 16 216 470 | 16 744 997 | 528 527 | 3 |
Det totala antalet anställda | 12 718 | 12 463 | 12 104 |