Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2013

Huvudtitel 25

JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:

Förvaltningsområdets verksamhetsmiljö

Samhällsutvecklingen återspeglar sig på justitieministeriets förvaltningsområde genom att rättssystemet blir mångsidigare och mera internationellt. Å ena sidan ökar de grundläggande fri- och rättigheternas och de mänskliga rättigheternas betydelse. Å andra sidan sätter finansieringsmöjligheterna inom den offentliga ekonomin gränser för upprätthållandet och utvecklingen av rättsstaten.

Rättsväsendets uppgift att upprätthålla samhällets funktion och samhällsfreden utgör en hörnsten i rättsstaten. Ett högklassigt och effektivt rättsväsende ökar säkerheten och välfärden, samhällets konkurrenskraft och förvaltningens funktion. Det sparar också kostnader inom andra förvaltningsområden och främjar samhällets ekonomiska funktion och kan också bidra till att hindra risken för utslagning.

När rättsnormerna blir mera komplicerade kräver detta i allt högre grad att lagstiftningspolitiken och styrningen av lagstiftningen utvecklas. Dessutom bör man aktivt sträva efter att påverka innehållet i och kvaliteten på Europeiska unionens lagstiftning eftersom unionen spelar en viktig roll som initiativtagare till författningsberedningen.

Det svåra ekonomiska läget väntas fortsättningsvis medföra att antalet fordringsmål och insolvensärenden vid de allmänna domstolarna ligger på en hög nivå. Antalet fordringsmål har ökat också på grund av att många personer som saknar återbetalningsförmåga har tagit snabbkrediter.

På grund av medborgarnas problem beträffande utkomsten måste förvaltningsdomstolarna förbereda sig på att antalet socialärenden ökar. Likaså beräknas antalet utlänningsärenden och skatteärenden ytterligare öka. När avgörandena i de ärenden som behandlas vid förvaltningsdomstolarna drar ut på tiden orsakar det inte bara men för berörda parter och direkta kostnadsföljder för andra förvaltningsområden utan också indirekta följder för samhällsekonomin, såsom sysselsättningen och skatteintäkterna. Betydande kostnader uppkommer av att avgöranden som gäller t.ex. offentlig upphandling, utlänningsärenden, markanvändningsplanering, byggande och trafikförbindelser samt miljötillstånd fördröjs.

Hushållens skuldsättningsgrad har ökat kraftigt under de tio senaste åren. Lånekapitalet i fråga om bostadslån och särskilt bostadslån som tagits för den första bostaden har ökat avsevärt. Antalet snabbkrediter har ökat explosionsartat. Antalet nya betalningsanmärkningar och antalet personer som antecknats i kreditupplysningsregistret har fortsatt att öka. Antalet domar i fordringsmål, som vittnar om nya betalningssvårigheter hos konsumenterna, har ökat, likaså mängden skattemål. Antalet utsökningsärenden och konkurser beräknas vara stort även år 2013.

Brottsligheten i Finland har legat på en rätt stabil nivå under de senaste åren. År 2011 statistikfördes det emellertid 6 % fler brott än året innan. Uppgången i fråga om olika typer av brott beror i synnerhet på att en större andel än tidigare av t.ex. misshandelsbrotten antecknades i polisens statistik till följd av en lagändring. Även myndighetstillsynens effektivitet och inriktning inverkar på antalet upptäckta brott.

De största kategorierna bland upptäckta brott utgörs av stölder, snatteri och grova stölder. År 2011 upptäcktes 2 % fler sådana brott än år 2010. Antalet rattfylleribrott som polisen fått kännedom om har minskat med en dryg fjärdedel jämfört med rekordsiffrorna år 1990. År 2011 ökade antalet grova rattfylleribrott med 1 % och övriga rattfylleribrott med 2 % jämfört med föregående år. År 2011 upptäcktes 3 % fler narkotikabrott än året innan. Antalet grova narkotikabrott minskade däremot med 4 %.

Polisen fick år 2011 kännedom om ungefär en femtedel fler brott mot liv och hälsa än året innan och genomsnittet åren 2006—2010. Antalet sådana misshandelsbrott som riktade sig mot personer som är yngre än 18 år och som polisen fått kännedom om ökade år 2011 med 18 % jämfört med året innan. Ökningen av antalet misshandelsbrott år 2011 förklaras i huvudsak av en ändring av åtalsrätten beträffande lindrig misshandel och polisens nya tillvägagångssätt till följd av denna ändring.

När det gäller antalet brott mot liv ligger Finland på sjätte plats inom Europeiska unionen och även över genomsnittet för alla europeiska länder. Trenden har dock varit sjunkande under de senaste tio åren, även om de årliga variationerna har varit stora. År 2011 fick man kännedom om 114 brott mot liv. Under tioårsperioden 2001—2010 var det årliga genomsnittet 124. När det gäller brott mot liv mellan vuxna var i 69 % av fallen samtliga inblandade parter berusade vid gärningstidpunkten, i 83 % av brotten var åtminstone en inblandad part berusad.

Enligt nationella brottsofferundersökningar har den andel av befolkningen som utsatts för våld hållit sig på en rätt stabil nivå under de senaste tjugo åren. Enligt den senaste undersökningen har ca 12 % av befolkningen utsatts för hot eller våld under 2009. Mest är det unga som utsätts för våld och endast en liten del av alla unga är offer för största delen av våldet. Enligt en utredning från 2008 om barn som blivit utsatta för våld har barns erfarenheter av sexuellt våld minskat och barns erfarenheter av våld i form av aga minskat kraftigt jämfört med nivån 1988. Inställningen till våld i form av aga har tydligt blivit negativare.

Samhälleliga effektmål
Centrala samhälleliga effektmål inom justitieministeriets förvaltningsområde
  • — Lagstiftningen är proportionerlig och effektiv samt klar och begriplig.
  • — Medborgarnas möjligheter att delta i och att påverka beredningen och beslutsfattandet stärks.
  • — Medborgarsamhällets verksamhetsförutsättningar främjas.
  • — Domstolarna och rättshjälpen ska genom sin serviceförmåga, sina kostnader för parterna och sina behandlingstider se till att rättssäkerheten faktiskt förverkligas i enlighet med nationell lagstiftning och de internationella överenskommelser som gäller Finland.
  • — Betalningsstörningspolitiken främjar gäldenärernas möjligheter att klara sig.
  • — Kreditförluster förebyggs genom effektiv indrivning.
  • — Brottsligheten och de negativa följderna av den minskas. Särskilt våldsbrottsligheten minskas.
  • — Återfallsbrottsligheten minskas genom att förutsättningarna till ett liv utan brott förbättras för dem som avtjänar straff.
  • — Säkerheten och känslan av trygghet förbättras.
  • — Ett rättvist straffrättsligt ansvar realiseras effektivt och högklassigt med beaktande av de berördas rättssäkerhet.
Grundläggande fri- och rättigheter, statsskick och demokrati

Effektmålet för lagstiftningspolitiken är att lagstiftningen är proportionerlig och effektiv samt klar och begriplig. Detta främjar uppnåendet av regeringens politiska mål, förbättrar medborgarnas och företagens rättssäkerhet och minskar förvaltningens och rättsväsendets arbete. Målet är att utifrån gjorda utredningar och utvärderingar effektivisera och utveckla statsrådets gemensamma tillvägagångssätt och metoder för att åstadkomma en välfungerande lagstiftning.

Effektmålet är att stärka medborgarnas möjligheter att delta i och att påverka beredning och beslutsfattande och att främja det civila samhällets verksamhetsbetingelser.

Målet är att bättre följa upp hur de mänskliga rättigheterna och de grundläggande fri- och rättigheterna förverkligas.

Inom Europeiska unionen är målet att främja handlingars offentlighet inom institutionerna samt iakttagandet av principerna om god förvaltning.

Rättssäkerhet

Effektmålet är att rättssäkerheten faktiskt förverkligas.

År 2011 avgjorde Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna 5 mål som gällde rättsprocessens längd (25 mål år 2010). Av dessa var 2 (7 år 2010) fällande domar, i 2 fall (11 år 2010) förlikades parterna och i 1 fall (7 år 2010) gav regeringen en ensidig förklaring för Finlands del. En lag om gottgörelse för dröjsmål vid rättegång (362/2009) trädde i kraft vid ingången av 2010. De allmänna domstolarna har sänt domar som meddelats med stöd av den lagen för kännedom till justitieministeriet. År 2011 gällde domarna 47 ärenden (45 år 2010) och i 11 av dessa fall meddelades en avslagsdom. Inom bägge gottgörelsesystemen har antalet ärenden totalt sett minskat, så till denna del är utvecklingen positiv.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen en proposition med förslag till ändring av lagen om gottgörelse för dröjsmål vid rättegång så att den också omfattar förvaltningsdomstolar, specialdomstolar och besvärsnämnder.

Domstolarnas genomsnittliga behandlingstider är skäliga, men en del av rättsprocesserna är alltför långa. Det avgörande för en part är dock den totala behandlingstiden för ett ärende och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna fäster också uppmärksamhet vid den totala behandlingstiden när den bedömer hur skälig längden på en rättsprocess är. Man måste således ta ansvar för den totala behandlingstiden i ett ärendes alla behandlingsfaser bl.a. genom att följa upp särskilt sådana ärenden som har legat kvar i domstolsinstanserna i över ett år och vidta åtgärder för en snabb behandling.

Det förekommer också regionala skillnader i domstolarnas genomsnittliga behandlingstider. För att rättssäkerheten ska vara likvärdig strävar man efter att minska skillnaderna i behandlingstiderna.

Målet för rättshjälpen och den allmänna intressebevakningen är att klienterna ska få sådan sakkunnig hjälp de behöver i rätt tid och till skäliga kostnader. Utslagning kan förebyggas genom att parterna ges juridisk rådgivning i ett så tidigt skede som möjligt. Målet är också att med hjälp av rättshjälpsbyråernas juridiska rådgivning och informell medling i tvistemål minska antalet ärenden som kommer in till domstolarna.

Kostnaderna inom rättshjälpen kan öka till följd av den avgörandepraxis som vunnit terräng vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, enligt vilken man betonar den misstänktes rätt att få förhandla med ett biträde redan innan förhören inleds.

Samhälleliga effektmål för betalningsstörningspolitiken är att man främjar gäldenärernas möjligheter att klara sig och förebygger kreditförluster. Genom en snabb utredning av gäldenärens ekonomiska situation och val av rätta åtgärder förebygger man att skuldproblemen förvärras och tryggar borgenärernas fordringar. Ett mål inom förebyggandet av kreditförluster är att nå ett gott indrivningsresultat och en snabb behandling av ärenden.

En del av den verksamhet som syftar till att minska kreditförluster utgör bekämpning av ekonomiska brott och grå ekonomi. Utsökningsmyndighetens specialindrivning, som blivit landsomfattande, beräknas i samarbete med övriga myndigheter effektivisera fråntagandet av vinningen av brott och förbättra indrivningsresultatet genom att man i samband med indrivningen ingriper i gäldenärers oegentligheter och undvikande av verkställighet.

De åtgärder som vidtas för att uppnå effektmålen för rättssäkerheten samt målen för verksamheten framläggs för lagstiftningens vidkommande i kapitel 25.01, för domstolarnas, rättshjälpens och den allmänna intressebevakningens vidkommande i kapitel 25.10 och i fråga om den politik som gäller betalningsstörningar i kapitel 25.20.

Kriminalpolitiken

Effektmålen för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och konsekvenserna av den och att förbättra säkerheten och känslan av trygghet i samhället. I synnerhet strävar man efter att minska våldet. Detta förutsätter att flera förvaltningsområden har en gemensam målsättning och gemensamma riktlinjer.

Effektmål är också att minska återfallsbrottsligheten genom att man förbättrar möjligheterna till ett liv utan brott för dem som avtjänar straff samt genom att man genomför ett rättvist straffrättsligt ansvar effektivt och högklassigt med beaktande av de berördas rättsskydd.

När det gäller förbättrande av brottsoffers situation understryks förebyggandet av återkommande risk att blir offer för brott samt beaktandet av offrets behov i samband med rättsprocessen och de praktiska stödåtgärderna.

De åtgärder som vidtas med tanke på effektmålen och målen för verksamheten inom kriminalpolitiken presenteras för brottsbekämpningens och lagstiftningens vidkommande i kapitel 25.01, för åklagarväsendets vidkommande i kapitel 25.30 och i fråga om verkställigheten av straff i kapitel 25.40.

Rättsförhållanden i vardagen

Effektmålet är att trygga medborgarnas frihet till verksamhet och alternativ och därmed öka aktiviteten och välfärden i samhället, inom ekonomin och för medborgarna. Ett effektmål inom lagstiftningen är även att se till att skydda den svagare parten, främst i fråga om konsumentskyddet och familjerätten.

De åtgärder som vidtas med tanke på effektmålen i fråga om rättsförhållandena i vardagen presenteras i kapitel 25.01.

Konsekvenser för jämställdheten mellan könen

I verksamheten iakttas principerna för jämställdhet mellan könen. Årligen väljs 1—2 lagstiftningsprojekt och 1—2 andra projekt som granskas särskilt med tanke på jämställdheten. Genom resultatorienterad styrning utvidgas utarbetandet av jämställdhetsplaner och integreringen av jämställdhetsperspektivet stegvis i ämbetsverken inom förvaltningsområdet.

Förbättring av effektiviteten och resultatet

En ökad produktivitet inom den offentliga sektorn utgör en del av regeringens ekonomisk-politiska strategi enligt regeringsprogrammet. Det tidigare produktivitetsprogrammet inom statsförvaltningen har år 2011 ersatts med ett nytt effektivitets- och resultatprogram. Enligt regeringsprogrammet kvarstår de mål som ställts för att öka funktionernas effektivitet till sina totala ekonomiska konsekvenser. Anslagsnedskärningarna enligt regeringens rambeslut förutsätter nya åtgärder som förbättrar verksamhetens effektivitet och resultat. Åtgärderna bereds som en del av rättssäkerhetsprogrammet enligt regeringsprogrammet och Brottspåföljdsmyndighetens anpassningsprogram. Centralt i dessa program är dessutom att en konsekvent och hållbar personalpolitik, som stöder personalens välbefinnande i arbetet, iakttas.

Förvaltningsområdets anslag 2011—2013

    År 2011
bokslut
1000 €
År 2012
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2013
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2012—2013
    1000 € %
 
01. Ministeriet och förvaltningen 119 046 113 893 122 976 9 083 8
01. Justitieministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 25 962 26 224 26 718 494 2
02. Omkostnader för Justitieförvaltningens datateknikcentral (reservationsanslag 2 år) 1 1 1 0
03. Vissa verks omkostnader (reservationsanslag 2 år) 7 695 7 177 6 764 -413 -6
04. Forskning och utveckling (reservationsanslag 2 år) 1 884 1 890 2 068 178 9
20. Särskilda utgifter (förslagsanslag) 9 964 9 500 10 330 830 9
21. Produktivitetsanslag för justitieministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) 119 163 207 44 27
29. Mervärdesskatteutgifter inom justitieministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 52 934 51 000 55 000 4 000 8
50. Understöd (fast anslag) 2 810 3 788 3 888 100 3
51. Vissa ersättningar och understöd som betalas av staten (förslagsanslag) 17 676 14 150 18 000 3 850 27
10. Domstolar och rättshjälp 342 187 342 729 359 745 17 016 5
01. Högsta domstolens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 8 571 8 709 8 964 255 3
02. Högsta förvaltningsdomstolens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 10 460 10 599 10 932 333 3
03. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år) 239 098 240 189 252 965 12 776 5
04. Rättshjälpsbyråernas och konsumenttvistenämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 28 082 28 037 29 398 1 361 5
05. Omkostnader för allmänna intressebevakningstjänster (reservationsanslag 2 år) 14 372 13 195 13 586 391 3
50. Ersättningar till privata rättsbiträden (förslagsanslag) 41 604 42 000 43 900 1 900 5
20. Betalningsstörningar, utsökning och konkursbevakning 99 920 102 197 106 487 4 290 4
01. Utsökningsväsendets och konkursbevakningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 99 920 102 197 106 487 4 290 4
30. Åklagarna 44 376 44 571 45 947 1 376 3
01. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 44 376 44 571 45 947 1 376 3
40. Verkställighet av straff 227 529 227 205 231 853 4 648 2
01. Brottspåföljdsmyndighetens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 221 504 221 180 226 453 5 273 2
74. Arbeten vid öppna anstalter (reservationsanslag 3 år) 6 025 6 025 5 400 -625 -10
50. Valutgifter 18 995 29 341 2 027 -27 314 -93
20. Valutgifter (förslagsanslag) 18 995 29 341 2 027 -27 314 -93
Sammanlagt 852 053 859 936 869 035 9 099 1
  Det totala antalet anställda 9 362 9 375 9 313