Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         01. Förvaltning
         02. Tillsyn
         03. Forskning och utveckling
         30. Sjukförsäkring
         40. Pensioner
         50. Stöd till veteranerna

Statsbudgeten 2013

Huvudtitel 33

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

För temporär betalning av förmåner ur allmänna fonden för social trygghet enligt 12 d § i lagen om Folkpensionsanstalten får användas anslag som reserverats för betalning av andra förmåner ur samma fond under följande moment: 33.10.50, 51, 52, 53, 54, 55, 60 och 33.20.51, 52, 56.

Förklaring:

Omvärlden

Viktiga utmaningar under de närmaste åren när det gäller socialskyddet är befolkningens ändrade åldersstruktur, den globaliserade ekonomin och den tekniska utvecklingen, som förändrar verksamhetsfältet för socialskyddet och tränger undan gamla verksamhetsformer. Den ändrade åldersstrukturen medför ökade kostnader för den offentliga ekonomin. Samtidigt minskar den arbetsföra befolkningen och samhällsekonomins tillväxtpotential. Det blir allt svårare att förutspå världsekonomins utveckling. Verksamhetsmiljön är mångfasetterad och nationalstatliga gränser minskar i betydelse. Den europeiska integrationen fördjupas och utvidgas, rörligheten över gränserna ökar och den kulturella mångfalden innanför gränserna ökar. Naturens försämrade bärkraft på det globala planet påverkar både människor och miljö. Den ändrade verksamhetsmiljön har verkningar på samhället i stort.

Social- och hälsovårdsservice, pensioner och det övriga socialskyddet ska kunna erbjudas alla, även om trycket på den offentliga ekonomin ökar. Villkoret för social och ekonomisk hållbarhet är en hög sysselsättningsgrad, friska och arbetsföra medborgare samt en verkningsfull och effektiv social- och hälsovårdsservice.

Budgetpropositionens utgångspunkter

Regeringens mål är att minska fattigdom, ojämlikhet och utslagning, stabilisera den offentliga ekonomin och stärka en hållbar ekonomisk tillväxt samt förbättra sysselsättningen och konkurrenskraften. För att minska skillnaderna i inkomster, välfärd och hälsotillstånd stärks och reformeras basservicen, tryggas en människovärdig ålderdom, satsas resurser på förebyggande av sociala och hälsorelaterade problem och på mentalvård och missbrukarvård. Utkomstskyddet förbättras och differentieringen av bostadsområden förhindras. I anknytning till detta ska bl.a. en lag som gäller tjänster för äldre stiftas, en totalreform av socialvården beredas och behovsprövningen av arbetsmarknadsstödet slopas när det gäller makens inkomster.

Största delen, två tredjedelar, av socialutgifterna finansieras med arbetsgivarnas och arbetstagarnas socialskyddsavgifter, kommunala skattemedel samt klientavgifter. Den andel som finansieras under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel utgör ungefär en femtedel. Överföringsutgifterna till hushållen, kommunerna och samkommunerna utgör de största utgiftsposterna under huvudtiteln. Slutsumman för huvudtiteln ökar enligt budgetpropositionen med ca 260 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2012.

De strategiska målen för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde
  • — För att uppfylla målen enligt riktlinjerna för En stadig grund för välfärden
  • — För att uppfylla målen enligt riktlinjerna för Tillgång till välfärd för alla
  • — En livsmiljö som stöder hälsa och välmående.

Social- och hälsovårdsministeriet samordnar regeringens jämställdhetspolitik samt främjar beaktandet av jämställdhetsperspektivet i allt beslutsfattande vid statsrådet. Beaktandet av jämställdhetsperspektivet genomförs vid ministeriet i enlighet med den funktionella jämställdhetsplan som i början av 2012 utfärdades för åren 2012—2015. Jämställdheten mellan könen har främjats bl.a. genom att behovsprövningen av arbetsmarknadsstödet har slopats när det gäller makens inkomster. Dessutom kommer likalönsprogrammet på trepartsbasis, som ska minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män, att fortsätta liksom även samarbetet mellan parterna inom arbetslivet för att främja kvinnors karriärutveckling. Åtgärder som syftar till att minska arbetsmarknadens indelning när det gäller olika förvaltningsområden befästs och det förvaltningsövergripande, nationella programmet för minskning av våldet mot kvinnor fortsätter. Integreringen av jämställdhetsperspektivet fortsätter i lagberedningen, vid beredningen av budgeten samt inom andra projekt som är väsentliga med tanke på jämställdheten.

Inom ramen för social- och hälsovårdsministeriets strategiska projekt genomförs en analys av könskonsekvenserna. Regeringens tvärsektoriella åtgärdsprogram för insatsområdet för att minska utslagning, fattigdom och hälsoproblem innehåller ett åtagande att beakta välfärds- och hälsoskillnader mellan kvinnor och män. Särskild uppmärksamhet fästs vid jämställdhetsfrågor som gäller män. Det här perspektivet beaktas även vid genomförandet av det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (Kaste), inom det delprogram, vars syfte är att särskilt förbättra riskgruppernas möjligheter till delaktighet, hälsa och välfärd.

Social- och hälsovårdsministeriet genomför i tillämpliga delar principerna för lagen om utveckling av regionerna (1651/2009). Vid den regionala fördelningen av Europeiska unionens strukturfondsmedel (ERUF- och ESF-programmen) förhandlas de regionala resurserna för projekt inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde fram med det ansvariga ministeriet, dvs. arbets- och näringsministeriet. Med hjälp av en dispositionsplan ser man till att resurserna utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt.

Samhälleliga effektmål strategivis
För att uppfylla målen enligt riktlinjerna för En stadig grund för välfärden

Välfärd och välstånd skapas med hjälp av arbete och genom en delaktighet som omfattar alla. Finansieringen av det finländska välfärdssamhället vilar på en balanserad ekonomisk utveckling. Den ändrade åldersstrukturen medför ökade kostnader för den offentliga ekonomin. Samtidigt minskar den arbetsföra befolkningen och samhällsekonomins tillväxtpotential. Villkoret för social och ekonomisk hållbarhet är en hög sysselsättningsgrad, friska och arbetsföra medborgare samt en verkningsfull och effektiv social- och hälsovårdsservice.

Inom ramen för socialskyddet ökas människors välfärd genom att deras hälsa och funktionsförmåga stöds, deras föränderliga livssituationer beaktas, den sociala samhörigheten stärks och samhällsförhållandena stabiliseras. Den sociala tryggheten främjas också av en stabil ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft som uppnås genom att arbetsförmågan stärks och sysselsättnings-, utbildnings- och rehabiliteringsmöjligheter erbjuds.

Beskattning, avgifter, sociala förmåner, inkomstöverföringar och service ska bilda en helhet som uppmuntrar till arbete och säkerställer att arbetstagaren är frisk vid sin pensionering. Ett sporrande och rättvist socialskydd uppmuntrar människor att själva främja sin hälsa. Målet är att

  • — hälsa och välbefinnande beaktas i allt beslutsfattande
  • — arbetskarriärerna förlängs genom god arbetshälsa
  • — livets olika delområden balanseras
  • — finansieringen av socialskyddet är hållbar

Nyckeltal för en stadig grund för välfärden

  2000
utfall
2009
utfall
2010
utfall
2011
utfall
2012
uppskattning
2013
uppskattning
             
En prognostiseringsmetod i bruk i kommunen, andelen % av kommunerna viktad med befolkningen .. .. 39 39 45 50
Friskvård främjas aktivt i kommunen (% av målvärdet)            
— i kommunledningen .. .. 59 61 65 68
— inom primärvården .. .. 59 .. 65 ..
— i idrottsverksamheten .. .. 59 .. 65 ..
— inom den grundläggande utbildningen .. 63 63 63 65 68
Förväntad pensioneringsålder för 25-åringar 58,8 59,8 60,4 60,5 60,7 60,9
— män 58,6 59,7 60,3 60,4 60,6 60,8
— kvinnor 58,9 59,9 60,4 60,5 60,7 60,9
Inledd åldersstandardiserad sjuk- eller invalidpension1) bland 25—62-åringar (arbetspensioner), sammanlagt 8,7 7,6 7,2 7,2 7,1 6,9
— män 9,1 7,7 7,2 7,1 7,0 6,9
— kvinnor 8,3 7,5 7,2 7,4 7,2 7,0
Andel sjukdagar av arbetsdagar och sjukdagar (löntagare), % 4,0 4,6 4,5 4,6 4,4 4,3
— män 3,6 4,1 4,0 3,9 3,8 3,7
— kvinnor 4,5 5,2 4,9 5,2 5,1 4,9
Andelen arbetstagare som i egenskap av löntagare omfattas av företagshälsovård, % 92 92 922) .. 94 94
Frekvensen av olycksfall på arbetsplatsen (löntagare), per miljon arbetstimmar 30,0 28,6 303) 31,52) 30,5 29,5
Olycksfall i arbete och yrkessjukdomar som ersatts (löntagare) 5 567 5 691 4 8013) 4 7502) 4 700 4 650
Andelen dagar som betalats till fäder av föräldradagpenningen, % 4,2 6,7 7,1 8,3 9,5 10,6
Socialutgifterna/BNP, % 25,1 30,4 30,4 29,62) 30,4 30,8
Socialutgifterna, €/invånare (2010 års prisnivå) 7 462 9 916 10 166 10 1002) 10 300 10 500
Finansieringen av socialutgifterna, %            
— av skattemedel 43,1 45,0 46,1 45,92) 45,6 45,2
— av arbetsgivarna 37,6 37,3 35,8 35,62) 35,7 35,8
— annan 19,3 17,7 18,1 18,52) 18,7 19,0
Social- och hälsovårdsväsendets utgifter i förhållande till kommunernas totala utgifter, % 50,9 55,0 54,4 54,82) 55,0 54,9

1) Inledda sjuk- eller invalidpensioner avspeglar hur stor del av de icke-pensionerade arbetspensionsförsäkrade som under året har gått i sjukpension (anges oftast i promille). Att indikatorn är åldersstandardiserad anger i fråga om förändringar i inledda sjuk- eller invalidpensioner att befolkningens åldersstruktur inte påverkar den.

2) Uppskattning

3) Förhandsuppgift

För att uppfylla målen enligt riktlinjerna för Tillgång till välfärd för alla

Alla har rätt till en tryggad grundläggande försörjning och tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster. Ett människovärdigt liv i alla förhållanden ska tryggas. Dessa rättigheter och likställighetsprincipen finns inskrivna i grundlagen. Trots samhällets ansvar för de grundläggande fri- och rättigheterna ansvarar individen för de val han eller hon gör. När individens och samhällets rättigheter och skyldigheter befinner sig i jämvikt främjas den sociala hållbarheten.

Den som lever endast på socialskydd löper stor risk att att glida in i fattigdom. Det som inger farhågor är utslagningen bland unga, ojämlikheten bland barn och barnfamiljer och utslagningen över generationsgränserna. När befolkningens ålderstruktur ändras finns det fler åldringar, demens och andra kroniska sjukdomar blir allt vanligare och antalet patienter som lider av flera sjukdomar samtidigt ökar. Det innebär att utgifterna för social- och hälsovårdsservice och behovet av personal ökar, om inte servicens produktivitet förbättras. Social- och hälsovården kommer att förbli en arbetskraftsintensiv bransch. Produktiviteten kan förbättras genom att serviceorganisationer och produktionssätt förnyas. Målet är att

  • — att minska välfärds- och hälsoskillnader
  • — att placera kunden i centrum för servicen
  • — att förnya servicestrukturer och arbetssätt
  • — att stärka den sociala samhörigheten.

Tillgång till välfärd för alla, nyckeltal

  2000
utfall
2009
utfall
2010
utfall
2011
utfall
2012
uppskattning
2013
uppskattning
             
Andelen som upplever sitt hälsotillstånd som dåligt eller medelmåttligt (25—64 år), %            
— män 37,6 35,0 36,8 35,6 36,4 36,4
  — 0—12 års utbildning 42,3 40,4 38,8 38,11) 37,4 37,4
  — 13 eller fler års utbildning 29,3 27,0 30,1 29,61) 29,1 29,1
— kvinnor 33,7 34,0 32,9 32,1 32,5 32,5
  — 0—12 års utbildning 38,5 36,3 36,5 36,11) 35,8 35,8
  — 13 eller fler års utbildning 29,4 30,4 29,4 29,31) 29,2 29,2
Upplevd hälsa hos unga: minst två symptom dagligen (årskurs 8—9), % 16 19 17 17 17 16
Förväntad livslängd hos nyfödda 77,7 79,8 80,0 80,11) 80,1 80,2
— män 74,1 76,5 76,7 76,81) 76,8 76,9
— kvinnor 81,0 83,1 83,2 83,31) 83,3 83,4
Förväntad livslängd hos 25-åringar            
— män 49,7 52,4 52,6 52,91) 53,2 53,5
  — grundskoleutbildning 47,4 49,2 49,7 50,01) 50,4 50,8
  — mellanstadieutbildning 50,1 52,3 52,4 52,61) 52,8 53,0
  — utbildning på högre nivå 54,0 55,6 55,9 56,11) 56,3 56,5
— kvinnor 56,1 59,0 59,0 59,11) 59,2 59,3
  — grundskoleutbildning 54,6 56,9 56,6 56,61) 56,6 56,6
  — mellanstadieutbildning 57,2 59,0 59,1 59,21) 59,3 59,4
  — utbildning på högre nivå 58,4 60,2 60,3 60,41) 60,6 60,7
Andel 75—84-åringar som obehindrat kan röra sig ute ensamma, %2)            
— män 76 84 841) 851) 86 86
— kvinnor 72 78 781) 791) 80 80
Andel som röker dagligen, %            
— män (25—64 år) 28,3 23,3 24,1 23,4 22 21
— kvinnor (25—64 år) 19,9 16,5 15,3 14,9 14 13
— pojkar (årskurs 8—9) 25 17 17 17 15 14
— flickor (årskurs 8—9) 22 14 14 14 13 12
Den totala alkoholkonsumtionen, l/pers. 8,8 10,2 10,0 10,03) 9,8 9,8
Andel överviktiga (BMI 25 eller högre) av 25—64-åringar, %            
— män 58,4 65,5 62,7 65,0 64 62
— kvinnor 41,2 46,8 48,3 48,3 47 46
Potentiellt förlorade levnadsår (PYLL) på grund av självmord i åldrarna 25—80 (per 100 000 inv.)            
— män 1 176 953 924 9051) 881 858
— kvinnor 369 343 293 3261) 318 309
Andel4) låginkomsttagare, %            
— befolkningen som helhet 11,3 13,1 13,53) 13,41) 13,3 13,2
— barn 11,9 13,3 12,53) 12,41) 12,3 12,2
Mottagare av allmänt bostadsbidrag (hushåll), antal 170 352 161 842 164 154 167 364 170 600 169 600
Mottagare av utkomststöd, antal            
— hushåll 271 686 238 755 240 257 236 0001) 240 000 240 000
— personer 454 353 377 688 375 152 368 5001) 374 500 374 500
— 25—64-åringar som fått stöd under en längre tid i andel av befolkningen, % 2,4 2,1 2,2 1,91) 1,9 1,8
  — män 2,7 2,4 2,5 2,31) 2,2 2,2
  — kvinnor 2,0 1,7 1,8 1,61) 1,6 1,6
Ginikoefficient (disponipla inkomster)5), % 26,7 25,9 26,6 26,41) 26,2 26,1
Unga som inte har fått någon utbildning efter grundskolan och inte arbetar eller studerar (eller är vårdlediga, pensionerade eller fullgör bevärings- eller civiltjänst), % 4,3 5,1 4,8 4,81) 4,7 4,7
— 18—24-åriga pojkar 5,4 6,5 6,0 6,01) 5,9 5,9
— 18—24-åriga flickor 3,1 3,6 3,6 3,51) 3,5 3,4
Kvinnors inkomst för ordinarie arbetstid i förhållande till mäns motsvarande inkomster, % 80,6 81,8 81,9 81,73) 81,9 82,0
Hälsoskillnader mellan befolkningsgrupperna följs upp inom primärvården, andel hälsocentraler viktad med befolkningen, % .. .. 26 31 38 40
Tillgång till vård            
— antal som köat till specialiserad sjukvård i över 6 mån. 66 000 3 748 1 245 751 700 700
— väntetiden till hälsocentralläkares mottagning är längre än 14 dagar (% av befolkningen) .. 66 72 77 70 70
— mun- och tandvård: antal som väntat längre än 6 månader .. 7 600 12 100 14 000 14 000 13 000
— psykiatrisk specialiserad sjukvård, antal yngre än 23 år som väntat längre än 3 månader   84 136 78 80 80
Antalet patientskador som ersatts av patientskadenämnden .. 2 352 2 196 2 190 2 400 2 400
Infektioner i anslutning till hälso- och sjukvård:6)            
— fall/år av smitta från resistenta mikrober (MRSA blod/likvor)   30 28 42 30 30
— fall/år av antibiotikaassocierad diarré (Clostridium diff.)   5 700 4 813 5 382 5 000 5 000
Andel av dem som fyllt 75 år som får tjänster för äldre personer, %            
— regelbunden hemvård2) 12,1 11,4 11,9 12,51) 13,0 13,2
  — män 9,0 8,5 9,0 9,31) 9,6 9,8
  — kvinnor 13,5 13,0 13,5 13,91) 14,3 14,5
— serviceboende med heldygnsomsorg 1,7 5,1 5,6 5,71) 6,0 6,3
  — män 1,1 3,3 3,7 4,01) 4,3 4,5
  — kvinnor 2,0 6,0 6,7 7,21) 7,7 8,0
— ålderdomshem och hälsocentralernas bäddavdelningar 8,4 5,4 4,7 4,41) 3,9 3,4
  — män 5,6 3,8 3,3 3,11) 2,9 2,7
  — kvinnor 9,6 6,3 5,5 5,11) 4,7 4,3
— stöd för närståendevård 3,0 4,1 4,2 4,31) 4,4 4,5
Serviceboende för gravt handikappade, inv./år 1 894 4 008 4 310 4 7001) 5 200 5 600
Bristen på läkare vid hälsovårdscentralerna, % .. 6,8 6,0 6,5 5,0 5,0
Bristen på andra viktiga grupper av yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården än läkare, % .. .. 3,6 3,61) 3,8 4,0
Personal reserverad för förebyggande hälsovårdsservice, % av nationella rekommendationer            
— rådgivningsläkare .. .. 73,7 .. 75 75
— skolhälsovårdsläkare .. .. 39,3 .. 45 50
— rådgivningshälsovårdare .. .. 84,1 .. 90 90
— skolhälsovårdare .. .. 94,3 .. 95 95
Omfattande hälsoundersökningar genomförs (% av hälsocentralerna)            
— inom mödrarådgivningen .. 50 50 90 90 90
— inom barnrådgivningen .. 45 45 85 85 90
— inom skolhälsovården .. 61 61 85 85 90
Arbetslösa längre än ett år, antal 86 800 41 300 54 000 57 200 60 000 63 000
— män 47 500 23 800 32 900 34 100 36 000 37 000
— kvinnor 39 300 17 500 21 100 23 100 24 000 26 000
0—17-åringar placerade utom hemmet, % 0,9 1,3 1,3 1,21) 1,2 1,1
— pojkar 1,0 1,3 1,4 1,31) 1,3 1,2
— flickor 0,9 1,2 1,2 1,21) 1,2 1,1
Bostadslösa, antal 10 000 8 150 7 880 7 570 7 100 6 600
— män 8 250 6 560 6 490 5 990 6 000 5 200
— kvinnor 1 750 1 590 1 390 1 580 1 100 1 400
Antal brott mot liv och hälsa som kommit till polisens kännedom 30 408 35 753 35 715 42 919 40 000 39 000
Andelen invandrare av social- och hälsovårdspersonalen 1,9 2,9 3,01) 3,11) 3,2 3,3

1) Uppskattning

2) Kolumnen för år 2000 innehåller 2001 års uppgifter.

3) Förhandsuppgift

4) Andel personer i hushåll som underskridit fattigdomsgränsen (de disponibla inkomsterna ligger under 60 % av medianinkomsten per konsumtionsenhet för samtliga hushåll).

5) Ginikoefficienten beskriver ojämn fördelning av variabeln (i detta fall disponibel inkomst). Ju större ginikoefficienten är, desto ojämnare är inkomsterna fördelade.

6) Indikatorn ersätts senare med en som bättre beskriver patientsäkerheten.

För att uppfylla målen enligt riktlinjerna för En livsmiljö som stöder hälsa och trygghet

Livsmiljöns tillstånd påverkar människor hälsa och välmående. Sämre naturförhållanden, upprepade naturkatastrofer och tillståndet i ekosystemet totalt sett minskar möjligheterna till välmående. Social och ekologisk hållbarhet förutsätter att ett gott liv kan tryggas också när det finns allt mindre resurser att fördela. Varje generation borde lämna efter sig en mera livsduglig miljö.

En rättvis fördelning av välfärden är en utmaning såväl lokalt som globalt. Förändringarna i den globala befolkningsstrukturen, de ekonomiska störningarna, fattigdomen och ojämlikheten utgör prövningar för homogeniteten i samhället. Den ökande ojämlikheten och bostadsområdenas differentiering leder också till säkerhetsrisker.

Klimatförändringen, miljöproblemen och de allt knappare naturresurserna kan ge upphov till många slags hot mot människors hälsa, såsom pandemier och epidemier. De tar ingen hänsyn till gränser, kan sprida sig snabbt och bekämpningen av dem kräver samarbete och beredskap av myndigheterna.

Världsomfattande ekonomiska kriser har visat hur viktigt det är med fungerande skyddsnät och finans- och försäkringsmarknadens betydelse. Samhällets vitala funktioner måste tryggas också i undantagsförhållanden. Målet är att

  • — att stärka miljöns livsduglighet
  • — att garantera samhällets funktion i specialsituationer.

En livsmiljö som stöder hälsa och trygghet, nyckeltal

  2000
utfall
2009
utfall
2010
utfall
2011
utfall
2012
uppskattning
2013
uppskattning
             
Olyckor i hemmet och på fritiden, antal döda 2 256 2 595 2 572 2 5461) 2 521 2 496
— män .. 1 750 1 649 1 6331) 1 616 1 600
— kvinnor .. 845 923 9141) 905 896
Epidemier som sprids via vatten            
— antal epidemier 7 4 1 51) 5 5
— antal insjuknade 6 428 213 16 5001) 500 500
Halterna av miljögifter i bröstmjölk (totala mängden toxiska ekvivalenter av PCDD/F- och PCB-föreningar) 15,3 .. 81) 81) 7 7
Arbetspensionsförsäkringsbolags, arbetspensionsförsäkringsstiftelsers och arbetspensionskassors kapitaltäckningsgrad .. 24,1 29,6 22,42) - -
Arbetspensionsfonder/BNP, % 50,21 72,4 76,7 71,1 70 69

1) Uppskattning

2) Förhandsuppgift

Vissa förmåners utveckling (euro/mån.)

  2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
                 
Barnbidrag                
— 1:a barnet 100 100 100 100 100 100 100 104
— 2:a barnet 111 111 111 111 111 111 111 115
— 3:e barnet 131 131 131 131 141 141 142 147
— förhöjning för ensamförsörjare 37 37 37 47 47 47 47 49
Stöd för hemvård av barn                
— vårdpenning 294 294 294 294 314 314 316 327
— följande barn under 3 år 84 84 94 94 94 94 94 94
— övriga barn under skolåldern 50 50 60 60 60 60 61 61
— vårdtillägg 168 168 168 168 168 168 169 169
Stöd för privat vård av barn                
— vårdpenning 137 137 137 137 160 160 161 167
— vårdtillägg 135 135 135 135 135 135 135 135
Partiell vårdpenning 70 70 70 70 70 90 90 94
Föräldrapenning                
— minimum 380 380 380 380 551 551 553 574
— i genomsnitt, män 1 483 1 545 1 620 1 747 1 858 1 936 1 997 1 9731)
— i genomsnitt, kvinnor 995 1 060 1 170 1 241 1 342 1 398 1 427 1 4521)
Sjukdagpenning                
— minimum (efter 55 dagar) 380 380 380 380 551 551 553 574
— i genomsnitt, män 1 180 1 200 1 228 1 277 1 368 1 429 1 421 1 4451)
— i genomsnitt, kvinnor 1 033 1 053 1 075 1 110 1 184 1 235 1 249 1 2761)
Arbetsmarknadsstöd 500 505 514 527 551 551 553 674
Grunddagpenning för arbetslösa 500 505 514 527 551 551 553 674
Inkomstrelaterad dagpenning för arbetslösa                
— i genomsnitt, män 1 137 1 164 1 201 1 234 1 326 1 401 1 409 1 4981)
— i genomsnitt, kvinnor 861 899 922 945 1 017 1 071 1 082 1 1281)
Folkpension, ensamstående 498 511 525 558 584 584 586 609
Garantipension             688 714
Ålderspension (genomsnittlig egen pension)                
— män 1 408 1 453 1 507 1 557 1 659 1 687 1 731 ..
— kvinnor 896 932 971 1 000 1 071 1 097 1 138 ..
Sjukpension (genomsnittlig egen pension)                
— män 1 092 1 100 1 117 1 077 1 117 1 119 1 147 ..
— kvinnor 901 914 934 891 927 929 960 ..
Ålderspensioner som börjat löpa (genomsnittlig egen pension)                
— män 1 600 1 755 1 814 1 793 1 922 1 974 1 947 ..
— kvinnor 1 073 1 189 1 250 1 199 1 326 1 365 1 370 ..
Sjukpensioner som börjat löpa (genomsnittlig egen pension)                
— män 987 1 014 1 044 1 018 1 090 1 126 1 174 ..
— kvinnor 786 814 841 809 842 884 907 ..
Utkomststöd, grunddel, ensamstående 378 383 390 399 417 417 419 461

1) Uppskattning

Produktivitet och resultat

Inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde genomförs effektivitets- och resultatprogrammet med hjälp av verkligt produktivitetshöjande åtgärder i enlighet med regeringens riktlinjer. De nämnda åtgärderna för att öka produktivitet och resultat omfattar alla ämbetsverk och inrättningar inom förvaltningsområdet. Överföringen av Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdets verksamhet till Kuopio genomförs stegvis senast 2018.

Förvaltningsområdets anslag 2011—2013

    År 2011
bokslut
1000 €
År 2012
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2013
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2012—2013
    1000 € %
 
01. Förvaltning 86 196 90 185 85 947 -4 238 -5
01. Social- och hälsovårdsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 39 730 39 613 41 190 1 577 4
02. Omkostnader för besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden (reservationsanslag 2 år) 2 171 2 327 2 243 -84 -4
03. Omkostnader för besvärsnämnden för social trygghet (reservationsanslag 2 år) 4 528 5 162 4 534 -628 -12
04. Omkostnader för statens sinnessjukhus (reservationsanslag 2 år) 281 600 600 0
05. Omkostnader för de barnskyddsenheter som lyder under Institutet för hälsa och välfärd (reservationsanslag 2 år) 187 548 548 0
21. Produktivitetsanslag för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) 703 100 -603 -86
25. Nationella elektroniska klientdatasystem inom social- och hälsovården (reservationsanslag 3 år) 16 400 16 700 11 800 -4 900 -29
29. Mervärdesskatteutgifter inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 18 688 20 000 20 900 900 5
66. Internationella medlemsavgifter och finansiella bidrag (reservationsanslag 2 år) 4 210 4 532 4 032 -500 -11
02. Tillsyn 42 682 43 638 40 950 -2 688 -6
03. Strålsäkerhetscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 14 339 13 748 13 872 124 1
05. Omkostnader för Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (reservationsanslag 2 år) 14 884 13 991 11 694 -2 297 -16
06. Omkostnader för Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet (reservationsanslag 2 år) 4 100 4 099 3 584 -515 -13
20. Utgifter för rättsmedicinsk utredning av dödsorsak (förslagsanslag) 9 359 10 300 10 300 0
66. Samarbete mellan Finland och Ryssland om strål- och kärnsäkerhet (reservationsanslag 3 år) 1 500 1 500 0
03. Forskning och utveckling 113 341 115 174 115 938 764 1
04. Omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd (reservationsanslag 2 år) 68 613 68 025 70 198 2 173 3
50. Statsbidrag för utgifterna vid Arbetshälsoinstitutet (reservationsanslag 2 år) 37 628 36 869 37 964 1 095 3
63. Vissa specialprojekt (reservationsanslag 3 år) 7 100 10 280 7 776 -2 504 -24
10. Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster 2 340 166 2 468 076 2 526 325 58 249 2
28. Omkostnader för allmänna fonden för social trygghet och servicefonden som betalas till Folkpensionsanstalten (förslagsanslag) 137 400 148 770 159 422 10 652 7
50. Moderskapsunderstöd och statens understöd vid internationell adoption (förslagsanslag) 11 230 11 700 11 800 100 1
51. Barnbidrag (förslagsanslag) 1 427 600 1 481 500 1 481 687 187 0
52. Vissa familjeförmåner som ska ersättas av staten (förslagsanslag) 1 504 2 000 2 500 500 25
53. Militärunderstöd (förslagsanslag) 18 200 22 200 21 250 -950 -4
54. Bostadsbidrag (förslagsanslag) 549 500 602 306 633 800 31 494 5
55. Underhållsstöd (förslagsanslag) 165 944 171 400 180 900 9 500 6
60. Tolktjänster för gravt handikappade (förslagsanslag) 28 789 28 200 34 966 6 766 24
20. Utkomstskydd för arbetslösa 1 815 865 2 364 200 2 650 486 286 286 12
31. Statlig ersättning till kommunerna för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (förslagsanslag) 12 240 23 000 26 486 3 486 15
50. Statsandel till inkomstrelaterad dagpenning (förslagsanslag) 701 500 1 010 000 1 104 600 94 600 9
51. Statsandel till grunddagpenning (förslagsanslag) 129 926 175 000 178 100 3 100 2
52. Statsandel till arbetsmarknadsstöd (förslagsanslag) 909 778 1 082 000 1 247 500 165 500 15
55. Statsandel till vuxenutbildningsstöd (förslagsanslag) 27 000 33 000 43 000 10 000 30
56. Statsandel till alterneringsersättning (förslagsanslag) 35 421 41 200 50 800 9 600 23
30. Sjukförsäkring 1 220 177 1 345 300 1 243 000 -102 300 -8
60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag) 1 220 177 1 345 300 1 243 000 -102 300 -8
40. Pensioner 4 201 028 4 392 550 4 460 508 67 958 2
50. Statens andel av sjömanspensionskassans utgifter (förslagsanslag) 52 098 55 000 58 358 3 358 6
51. Statens andel i de utgifter som föranleds av lagen om pension för lantbruksföretagare (förslagsanslag) 532 200 569 000 580 000 11 000 2
52. Statens andel i de utgifter som föranleds av lagen om pension för företagare (förslagsanslag) 57 700 85 000 70 000 -15 000 -18
53. Statens pensionsersättning för tiden för vård av barn och för tiden för studier (förslagsanslag) 962 1 850 2 389 539 29
54. Statens andel i kostnaderna för lantbruksföretagares olycksfallsförsäkring (förslagsanslag) 15 215 16 000 15 761 -239 -1
(57.) Särskilt understöd till invandrare (förslagsanslag) 4 343 0
60. Statens andel i de utgifter som föranleds av folkpensionslagen och vissa andra lagar (förslagsanslag) 3 538 509 3 665 700 3 734 000 68 300 2
50. Stöd till veteranerna 328 038 311 633 292 356 -19 277 -6
30. Statlig ersättning för vården av personer som lidit skada av krigen (förslagsanslag) 1 356 1 650 1 550 -100 -6
50. Fronttillägg (förslagsanslag) 47 912 44 300 38 500 -5 800 -13
51. Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst (förslagsanslag) 174 273 163 200 146 833 -16 367 -10
52. Statlig ersättning för driftskostnader för krigsinvalidernas inrättningar (reservationsanslag 2 år) 65 207 65 207 68 207 3 000 5
53. Statsunderstöd för rehabilitering av makar till krigsinvalider (reservationsanslag 2 år) 3 100 3 100 3 100 0
54. Frontunderstöd till vissa utländska frivilliga frontmän (reservationsanslag 2 år) 94 80 70 -10 -12
55. Vissa utgifter för rehabilitering (reservationsanslag 2 år) 3 500 3 500 3 500 0
56. Utgifter för rehabilitering av frontveteraner (reservationsanslag 2 år) 30 588 30 588 30 588 0
57. Statsunderstöd för rehabilitering av frontveteraner (reservationsanslag 2 år) 2 008 8 8 0
60. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 469 773 572 730 553 617 -19 113 -3
30. Statlig ersättning för kostnaderna för riksomfattande beredskap inom hälso- och sjukvården (reservationsanslag 3 år) 200 200 500 300 150
31. Statsunderstöd till kommunerna för projekt inom social- och hälsovården och för vissa andra utgifter (reservationsanslag 3 år) 24 700 17 500 14 500 -3 000 -17
32. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå (fast anslag) 39 993 36 000 30 000 -6 000 -17
33. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning (förslagsanslag) 104 482 109 170 110 240 1 070 1
34. Statlig ersättning till verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården för kostnaderna för rättspsykiatriska undersökningar och patientöverföringar (förslagsanslag) 6 751 10 000 10 500 500 5
35. Statsandel till kommunerna för kostnader i anslutning till det grundläggande utkomststödet (förslagsanslag) 271 447 357 000 348 100 -8 900 -2
36. Statsunderstöd för att säkerställa social- och hälsovårdstjänster på samiska (fast anslag) 600 600 480 -120 -20
(37.) Statsunderstöd till kommunerna för social- och hälsovårdens reparationsprojekt (reservationsanslag 3 år) 10 000 -10 000 -100
38. Statsunderstöd till kommunerna för verkställigheten av den s.k. äldreomsorgslagen (reservationsanslag 2 år) 5 757 5 757 0
40. Statlig finansiering av utgifterna för läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten (reservationsanslag 3 år) 11 800 22 460 23 740 1 280 6
63. Statsunderstöd för verksamheten vid kompetenscentrum inom det sociala området (fast anslag) 3 500 3 500 3 500 0
64. Statlig ersättning för kostnaderna för ordnande av medling vid brott (reservationsanslag 3 år) 6 300 6 300 6 300 0
70. Främjande av hälsa och funktionsförmåga 63 157 61 202 61 257 55 0
01. Omkostnader för regionförvaltningsmyndigheternas ansvarsområde för arbetarskyddet (reservationsanslag 2 år) 26 007 27 005 27 675 670 2
20. Anskaffning av vaccin (reservationsanslag 3 år) 25 390 22 890 24 390 1 500 7
21. Hälsoövervakning (reservationsanslag 2 år) 1 000 1 000 930 -70 -7
22. Övervakning av smittsamma sjukdomar (reservationsanslag 2 år) 1 560 1 360 660 -700 -51
50. Hälsofrämjande verksamhet (reservationsanslag 3 år) 5 200 5 100 3 780 -1 320 -26
51. Statlig ersättning för kostnaderna för utbildning av specialister i företagshälsovård (reservationsanslag 3 år) 2 900 2 900 2 900 0
52. Statsunderstöd för verksamheten vid UKK-instituutti (reservationsanslag 2 år) 1 100 947 922 -25 -3
80. Avbytarverksamhet för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare 227 440 226 340 223 740 -2 600 -1
40. Statlig ersättning för kostnaderna för avbytarservice för lantbruksföretagare (förslagsanslag) 208 400 207 300 205 000 -2 300 -1
41. Statlig ersättning för kostnaderna för avbytarservice för pälsdjursuppfödare (reservationsanslag 2 år) 2 600 2 600 2 600 0
(42.) Statlig ersättning för kostnaderna för försöket med vikariehjälp för renskötare (reservationsanslag 2 år) 300 300 -300 -100
50. Statlig ersättning för förvaltningsutgifterna för avbytarservicen för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare (fast anslag) 16 140 16 140 16 140 0
90. Understöd från Penningautomatföreningen 268 200 291 000 301 000 10 000 3
50. Understöd till sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd (förslagsanslag) 268 200 291 000 301 000 10 000 3
(51.) Reserv för styrning av Penningautomatföreningens avkastning enligt universalitetsprincipen 0
Sammanlagt 11 176 062 12 282 028 12 555 124 273 096 2
  Det totala antalet anställda (årsv.)1) 3 668 3 635 3 654    

1) Antalet årsverken innehåller inte den andel som gäller Arbetshälsoinstitutet. År 2013 uppgår den avgiftsbelagda verksamhetens andel till 1 525 årsverken och den samfinansierade verksamhetens andel till 375 årsverken.