Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2013

Huvudtitel 24

UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:

Verksamhetsidé

Finlands säkerhet, välfärd och förutsättningar för framgång grundar sig på ett brett samarbete med andra stater och internationella aktörer. Målet för finländsk utrikespolitik är att stärka internationell stabilitet, säkerhet, fred, rättvisa och hållbar utveckling och att främja rättsstaten, demokratin och de mänskliga rättigheterna.

Det centrala i utrikesministeriets verksamhet är utrikes- och säkerhetspolitiken samt utrikespolitiskt betydelsefulla frågor. Verksamheten grundar sig på goda bilaterala relationer, ett starkt inflytande i Europeiska unionen och effektivt multilateralt samarbete som en del av det internationella samfundet. Ministeriet främjar Finlands handelsekonomiska intressen och ansvarar för utvecklingspolitiken och utvecklingssamarbetet samt främjar kontrollen över globaliseringen, utvecklar internationell rätt, EU-rätt och de mänskliga rättigheterna samt sköter den offentliga diplomatin. Ministeriets beskickningsnät tjänar finländarna och hela det finländska samhället. Betydelsen av beskickningsnätet och av att det är täckande ökar i den internationella verksamheten.

Utrikesministeriets värden är samarbete, kreativitet och en resultatrik verksamhet. I enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet är principen att jämställdhet ska uppnås i all verksamhet i ministeriet.

Omvärlden

Finlands och finländarnas välfärd och trygghet påverkas i hög grad av den globala omvärlden och de förändringar som sker där. I och med att det globala inbördes beroendet fördjupas öppnar sig nya möjligheter för Finland att påverka, men det leder också till att negativa företeelser sprider sig. I en värld av ömsesidigt beroende framhäver de nya hoten mot säkerheten behovet av ett brett perspektiv på säkerheten och konsekvens inom olika politiska sektorer samt av att principerna för hållbar utveckling beaktas.

Frågor i anslutning till en bättre kontroll av globaliseringen är centrala inom det internationella samarbete som Finland bedriver. Regeringen arbetar för att nyttan av globaliseringen ska fördelas rättvist och för att missförhållanden och osäkerhet i fråga om fördelningen ska minska. Finland verkar för att öka stabiliteten, transparensen och ansvarigheten inom den internationella finansmarknaden. Detta kan genomföras dels genom EU-åtgärder, dels med internationella skatter som riktas till finanssektorn, skärpt övervakning av finansmarknaden, strängare solvensbestämmelser och förebyggande åtgärder mot icke-transparenta anhopningar av risker. Regeringen arbetar för att utveckla den internationella beskattningen och förhindra missförhållanden som t.ex. skatteparadis. Finland verkar konsekvent inom internationella organisationer för att en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling ska uppnås. Finlands utrikespolitik vilar på en värdegrund och landet förverkligar den genom en strävan att stödja en så bred dialog som möjligt över politiska, kulturella och religiösa gränser.

FN:s och andra multilaterala institutioners betydelse ökar, men så gör även samarbetet mellan olika politiskt och ekonomiskt betydande länder (t.ex. G-20), vilket ställer krav på det multilaterala systemet. Europeiska unionen är Finlands viktigaste referensram när det gäller yttre förbindelser. Unionens yttre funktionsförmåga stärks i och med genomförandet av Lissabonfördraget. Europeiska unionens närområden, särskilt de arktiska områdena och EU:s strategiska partner Ryssland, får allt större betydelse. Det är viktigt att satsa på samarbetet mellan EU och Ryssland samt att engagera Rysslands nya ledning i samarbetsagendan från tidigare år. Förenta staterna har även framöver en stark ställning i den internationella politiken, och ett fördjupande av det transatlantiska samarbetet bilateralt och genom Europeiska unionen är i central ställning. Tillväxtekonomierna, särskilt de s.k. BRICS-länderna, har en central betydelse för frågor inom den internationella politiken. Den osäkra zon som sträcker sig från Afrika via Mellanöstern till Asien utgör en mångbottnad säkerhetspolitisk utmaning. Bräckliga stater, extremiströrelser och den tillspetsade konflikten i Mellanöstern utgör en allvarlig risk som även påverkar Finlands säkerhet. Arabvåren har medfört att omvärlden är ännu mera oförutsägbar och förändras snabbare än förut.

Den relativa betydelsen av de marknader som håller på att utvecklas fortsätter att öka inom världsekonomin och tyngdpunkten inom produktion och konsumtion flyttas allt mer mot Asien. När konkurrensen hårdnar, ökar betydelsen av den utrikespolitik som gäller ekonomiska frågor. För att Finlands mål ska främjas och landets intressen bevakas krävs ett aktivt grepp inom den ekonomiska politiken och handelspolitiken, effektivt främjande av exporten samt en stark Finlandsbild.

Förvaltningsområdets strategiska mål

I syfte att förverkliga ministeriets verksamhetsidé och fördela resurserna har det ställts upp centrala strategiska effektmål för ministeriets verksamhet.

Utrikes- och säkerhetspolitiken

Utrikesministeriet ser till att Finland på ett så effektivt sätt som möjligt förmår påverka de lösningar i internationella relationer som har återverkningar för Finlands och finländarnas säkerhet och välstånd, samt arbetar för att det internationella samfundet ska ha förmåga att förhindra konflikter och hantera kriser. Utrikesministeriet stöder förverkligandet av internationell säkerhet och stabilitet, demokrati, god förvaltning, mänskliga rättigheter, jämställdhet, rättsstatsprincipen och hållbar utveckling. Målen är följande:

  • — Stärkande av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik samt EU:s yttre åtgärder i syfte att göra unionen verkningsfullare, effektivare, enhetligare och mera konsekvent med avseende på dess yttre förbindelser. Stöd för utvecklandet av EU:s avdelning för yttre åtgärder.
  • — Stöd för stärkandet av FN-systemets funktionsförmåga och främjande av FN:s övergripande reformarbete. Initiativtagande i frågor som hänför sig till den globala kontrollen. Åtgärder för att på ett resultatrikt sätt sköta Finlands eventuella medlemskap i FN:s säkerhetsråd (2013—2014). Utnyttjande av de påverkningsmöjligheter som ett medlemskap i säkerhetsrådet ger när det gäller att främja prioriteringar inom Finlands utrikespolitik.
  • — Stärkande av relationerna med centrala aktörer bilateralt och genom EU-samarbete och multilateralt samarbete. Tyngdpunkterna är i synnerhet stärkandet av de transatlantiska relationerna, inbegripet verkställandet av Finlands handlingsplaner för Förenta staterna och Canada, verkställandet av en uppdatering av regeringens handlingsplan för Ryssland, stödjandet av den nordliga dimensionen, en reform av den arktiska strategin, samarbetet inom Östersjöområdet, det nordiska samarbetet, NB8-samarbetet samt de s.k. BRICS-länderna, i fråga om vilka man bereder handlingsplaner för Indien och Latinamerika.
  • — Främjande av utvidgningen av Europeiska unionen utifrån gemensamt fastställda kriterier för medlemskap. Stärkande av den europeiska grannskapspolitiken och det östliga partnerskapet.
  • — Utvecklande av EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Utvecklande av partnerskapssamarbetet med Nato samt samarbetet mellan EU och Nato. Att stärka det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet.
  • — Aktivt deltagande i internationell krishantering inom ramen för FN, EU och OSSE samt i samarbete med Nato. Främjande av en övergripande strategi inom krishanteringen och stärkande av kvinnornas ställning i verksamhet som hänför sig till krishantering i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 1325. Regionala tyngdpunktsområden är i synnerhet Afghanistan, Mellanöstern, Afrikas horn och Balkan.
  • — Genomförande av uppgiften som statsombud som tillgodoser Finlands intressen i EU-domstolen och kommissionens överträdelseförfarande samt i enlighet med de allmänna principerna om mänskliga rättigheter vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.
  • — Deltagande i internationell fredsmäkling och stärkande av Finlands fredsmäklingsprofil utgående från handlingsprogrammet för fredsmäkling.
  • — Aktiva åtgärder för att främja de internationella processerna för nedrustning av kärnvapen och förhindrande av att massförstörelsevapen sprids samt för handeln med och övervakningen av konventionella vapen.
Handelspolitik och handelsekonomiska förbindelser

Utrikesministeriet ska befästa det internationella ekonomiska systemet och handelssystemet och utveckla en öppen och regelbaserad världsekonomi för att främja Finlands internationella konkurrenskraft. Ministeriet ska förbättra de finländska företagens möjligheter att komma in på marknaden samt deras verksamhetsbetingelser och främja investeringar i Finland. Målen är följande:

  • — Att främja principerna för en öppen handelspolitik i EU och i G8- och G20-gruppernas handelspolitiska verksamhet. Att konsekvent utveckla handels-, industri- och innovationspolitiken samt politiken för den inre marknaden i samband med genomförandet av EU 2020-strategin.
  • — Att i enlighet med Finlands mål främja WTO:s multilaterala handelsförhandlingar och eventuella delbeslut i WTO-samarbetet samt EU:s bilaterala frihandelsförhandlingar. Att utveckla WTO:s verksamhet. Att fördjupa integreringen av Ryssland i det internationella handelssystemet. Att förbättra de finländska företagens verksamhetsförutsättningar och förutsättningar att bedriva handel i Ryssland. Att förbättra innovationssamarbetet mellan Finland och Ryssland.
  • — Att verkställa handlingsprogrammet för Finlands yttre ekonomiska förbindelser. Att främja Finlands handelsekonomiska intressen med tyngdpunkt särskilt på de s.k. BRICS-länderna och andra centrala framväxande ekonomier som erbjuder ökande möjligheter för Finlands exportbetonade ekonomi. I arbetet betonas prestigetjänster, åtgärder för främjande av exporten, Cleantech-sektorn, frågor som gäller tillgången på råvaror och komponenter, arbetet med handelshinder, handelspolitiska dimensioner av det internationella energi-, klimat- och miljöarbetet, främjandet av investeringar och framförhållningsarbete.
  • — Att effektivisera samarbetet mellan utrikesförvaltningen och andra centrala aktörer inom arbetet med att främja exporten och internationaliseringen utifrån konceptet Team Finland, inbegripet FinNode-samarbetet.
Utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete

Utvecklingspolitiken utgör en central del av en konsekvent och övergripande utrikes- och säkerhetspolitik. Utrikesministeriet stöder en minskning av fattigdomen och att FN:s millenniemål ska uppnås med betoning på partnerskapsländernas behov och ägande. Ministeriet ser till att utvecklingspolitiken är konsekvent och att hjälpen är av god kvalitet och resultatrik. Målen är följande:

  • — Att förbättra utvecklingssamarbetets resultat och effektivitet i enlighet med riktlinjerna och prioriteringarna i regeringens utvecklingspolitiska åtgärdsprogram genom att sträva efter att minska fattigdomen och ojämlikheter och främja stärkandet av rättsstaten, demokratin, de mänskliga rättigheterna och kvinnornas ställning samt en hållbar utveckling.
  • — I fråga om anslagen strävar man efter att uppnå en nivå på 0,7 % av BNI; År 2013 beräknas en nivå på 0,55 % uppnås. I mitten av regeringsperioden riktas en del av inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter till klimatfinansieringen och utvecklingssamarbetet. I detta sammanhang är målet att utvecklingssamarbetets andel av BNI höjs under regeringsperioden. Också möjligheterna att ta i bruk andra innovativa källor till utvecklingsfinansiering för att öka den finansiella basen utreds. Att öka den relativa andelen av de biståndsmedel som riktas till multilateralt samarbete och frivilligorganisationer. Att minska splittringen av biståndet och att öka samordningen med andra biståndsländer, EU och organisationer.
  • — Tyngdpunkten för Finlands verksamhet ligger på de minst utvecklade länderna i Afrika och Asien
  • — Att stärka Finlands utvecklingspolitiska roll inom de bilaterala, regionala och tematiska prioritetsområdena i Finlands utvecklingssamarbete med fokus på de mänskliga rättigheterna samt genomgående mål. Att öka konsekvensen i och effekten av EU:s utvecklingspolitik. Att främja målen för hållbar utveckling i EU-sammanhang.
  • — Att samordna klimat- och utvecklingspolitiken och att stärka deras kontaktytor, inbegripet att specificera förhållandet mellan klimatfinansieringen och utvecklingsfinansieringen på lång sikt. Att vara medfinansiär i internationell klimatfinansiering i enlighet med de förbindelser som ingåtts.
  • — Sektorövergripande interaktion med det civila samhället, inbegripet genomförande av den utvecklingspolitiska riktlinjen för det civila samhället.
Medborgarservice

Utrikesministeriet tillhandahåller finländska myndighetstjänster och sköter inresetillståndsärenden ute i världen. Utrikesministeriet hjälper snabbt, effektivt och sakkunnigt nödställda finländare. De allt högre förväntningarna på medborgarservicen möts genom aktiv och tekniskt sett modern kommunikation och tillgång till information. Målen är följande:

  • — Upprätthållande av en så god servicenivå som möjligt genom utveckling av kundbetjäningsprocesser och andra behandlingsprocesser. Metoder som utnyttjas är bl.a. användning av elektroniska tjänster och utläggning på entreprenad.
  • — Förebyggande av problem genom prognostisering och förhandsinformation samt ökat eget ansvar för medborgarna.
  • — Utnyttjande av de möjligheter som de finländska myndigheternas samarbete samt samarbetet med de nordiska länderna och EU erbjuder inom bekämpningen av illegal invandring och människohandel samt i krisfrågor.
Andra internationella uppgifter inom utrikesförvaltningen

Utrikesministeriet producerar rapporter som gäller EU för hela statsförvaltningen. Ministeriet sköter också den offentliga diplomatin ute i världen. Arbetet med Finlandsbilden fortsätter i enlighet med regeringsprogrammet. Målen är följande:

  • — Att samordna det nordiska samarbetet, Östersjöpolitiken och arktiska ärenden inom statsförvaltningen.
  • — Att effektivisera påverkan inom EU och förbättra resultaten genom utnyttjande av beskickningsnätverket.
  • — Att stödja internationella relationer genom ett välfungerande besöksutbyte.
  • — Att stärka Finlandsbilden och på ett övergripande sätt främja finansiella intressen med hjälp av konceptet Finlandshuset/Team Finland som leds av ministeriet. Den offentliga diplomatin främjas med landsspecifika samarbetsprogram där alla Finlandshuset/Team Finland-team är representerade i så stor utsträckning som möjligt.
  • — Till den offentliga diplomatins tematiska prioriteringar hör förvaltningsområdets strategiska mål samt Finlands centrala internationellt sett starka sidor, såsom utbildning, välfärdssamhället och miljökunnande.
Utveckling av utrikesförvaltningen

En effektiv och fungerande utrikesförvaltning med ett nät av beskickningar är ett viktigt redskap för Finland. Också medborgarnas och företagens förväntningar i fråga om utrikesförvaltningens tjänster har ökat. Förvaltningsområdets allt mindre resurser ska koncentreras till de för Finland viktigaste målen för påverkan och beskickningsnätet ska utnyttjas så effektivt som möjligt. Verksamheten begränsas i enlighet med strategiska prioriteringar genom att man koncentrerar och lättar upp förvaltningsområdets interna processer och utnyttjar samarbete med olika aktörer både i Helsingfors och utomlands. Utlandsnätverkets effekter och resultat förbättras genom att man riktar in verksamheten mera precist än tidigare och främjar Finlands internationella funktioner i enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet.

Man fortsätter att förnya strukturen och verksamhetssätten för Finlands representation i utlandet. I utvecklingsarbetet beaktas såväl de möjligheter som ett nära nordiskt samarbete ger som utvecklingen av EU:s avdelning för yttre åtgärder. Resurser ska koncentreras i synnerhet till de länder och områden vars politiska och ekonomiska betydelse för Finland håller på att öka. Utvecklandet av beskickningsnätet granskas årligen. Nya ändringar i beskickningsnätet kommer att verkställas också under 2013.

Jämställdhet mellan könen

Inom utrikesministeriets förvaltningsområde förbinder man sig att i enlighet med regeringsprogrammet främja jämställdhet mellan könen i beslutsfattandet med beaktande av förvaltningsområdets särdrag. Ministeriets princip är att jämställdhet mellan könen ska iakttas i ministeriets verksamhet, såsom vid rekryteringar och förordnanden till uppdrag inom förvaltningsområdet, i chefspolicyn och i fråga om lönerna. Jämställdhetsaspekten har också beaktats i utrikesförvaltningens familjepolitiska prioriteringar enligt lagstiftningen om ersättningar inom utrikesrepresentationen.

I det nya regeringsprogrammet har exportfrämjande genom programmet för externa ekonomiska förbindelser inom handelspolitiken utsetts till utrikesförvaltningens spetsprojekt. Avsikten med spetsprojektet är att främja små- och medelstora företags och kvinnliga företagares ställning.

Cirka 76 % av anslagen för utrikesministeriets förvaltningsområde är överföringsutgifter och deras konsekvenser för könens ställning är beroende av finansieringsmottagarnas beslut. Inom utvecklingspolitiken främjar man på ett genomgående sätt kvinnornas och flickornas rättigheter samt jämställdheten mellan könen. Vid verkställandet av den nationella handlingsplanen för FN:s säkerhetsråds resolution 1325 "Kvinnor, fred och säkerhet" ägnar man uppmärksamhet åt stärkandet av kvinnornas ställning och deras deltagande i konfliktförebyggande arbete, konfliktlösning och fredsuppbyggande arbete. Planen stöder en starkare integrering av könsperspektivet i enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet. Inom exportfrämjandet är avsikten att man ska främja små- och medelstora företags och kvinnliga företagares ställning.

Huvudtitelns fullmakter enligt moment (mn euro)

    2012
ordinarie
budget
2013
budgetprop.
       
24.30.50 Statsbidrag till Fonden för industriellt samarbete Ab    
  —utvecklingssamarbets- och närområdessamarbetsfullmakter 168,19 168,19
  —utvecklingssamarbets- och närområdessamarbetsfullmakter 100,00 100,00
24.30.66 Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år)    
  —utvecklingssamarbets- och närområdessamarbetsfullmakter 505,34 1 248,91
24.90.67 Utgifter för samarbete som omfattas av den internationella klimatkonventionen (reservationsanslag 3 år)    
  —fullmakt att ingå avtal 0,50 -

Förvaltningsområdets anslag 2011—2013

    År 2011
bokslut
1000 €
År 2012
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2013
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2012—2013
    1000 € %
 
01. Utrikesförvaltningen 224 889 222 105 219 154 -2 951 -1
01. Utrikesförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 201 966 200 064 196 233 -3 831 -2
21. Produktivitetsanslag för utrikesministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) 247 478 794 316 66
29. Mervärdesskatteutgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 18 676 17 563 18 127 564 3
74. Husbyggen (reservationsanslag 3 år) 4 000 4 000 4 000 0
10. Krishantering 58 392 67 334 80 162 12 828 19
20. Utgifter för underhåll av Finlands krishanteringsstyrkor (förslagsanslag) 40 247 49 982 62 802 12 820 26
21. Civilpersonalens deltagande i krishantering (förslagsanslag) 18 145 17 352 17 360 8 0
(20.) Närområdessamarbete 16 000 6 000 -6 000 0
(66.) Närområdessamarbete (reservationsanslag 3 år) 16 000 6 000 -6 000 -100
(67.) Finlands andel av höjningen av Europeiska banken för återuppbyggnad och utvecklings aktiekapital 0
30. Internationellt utvecklingssamarbete 860 923 893 684 902 594 8 910 1
50. Statsbidrag till Fonden för industriellt samarbete Ab 0 0 0
66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år) 845 923 883 684 892 594 8 910 1
88. Höjning av Finnfunds (Fonden för industriellt samarbete Ab) kapital (reservationsanslag 3 år) 15 000 10 000 10 000 0
90. Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde 93 647 87 147 96 483 9 336 11
50. Vissa statsunderstöd (fast anslag) 1 850 1 830 1 693 -137 -7
51. Understöd till nödställda (förslagsanslag) 37 39 39 0
66. Vissa medlemsavgifter och finansiella bidrag (reservationsanslag 2 år) 90 768 83 778 90 051 6 273 7
67. Utgifter för samarbete som omfattas av den internationella klimatkonventionen (reservationsanslag 3 år) 500 500 500 0
68. Samarbete med Östersjöområdet, Barentsregionen och det arktiska området (reservationsanslag 3 år) 3 200 3 200 0
95. Kursfluktuationer (förslagsanslag) 491 1 000 1 000 0
Sammanlagt 1 253 851 1 276 270 1 298 393 22 123 2
  Det totala antalet anställda1) 1 507 1 530 1 539    

1) Enligt uppskattning motsvarar den personal inom förvaltningsområdet som är anställd för krishanteringsuppgifter och fredsbevarande uppdrag ca 530 årsverken år 2013 samt den personal vid utrikesrepresentationerna som är avlönad i stationeringslandet ca 1 125 årsverken år 2013.