Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         01. Förvaltning
         10. Utveckling av landsbygden
         20. Jordbruk
         50. Vattenhushållning
         60. Skogsbruk
         63. Forststyrelsen

Statsbudgeten 2013

Huvudtitel 30

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:

Ansvarsområdets omvärld

Näringarna och uppgifterna inom jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde står inför stora globala förändringar och utmaningar samtidigt som det ställs allt strängare krav på verksamhetens miljökonsekvenser. Klimatförändringen, övergödningen av vattendragen samt minskningen av naturens mångfald är exempel på världsomspännande miljöfrågor. Framgången för ansvarsområdet är beroende av förstklassig och mångsidig kompetens och snabbt utnyttjande av innovationer när det gäller en hållbar användning av naturtillgångarna, inklusive bioekonomin och vattenresurserna, tillvaratagandet av de möjligheter den förnybara energin erbjuder samt anpassningen till klimatförändringen. Europeiska unionen har förbundit sig att före 2020 ensidigt minska sina växthusgaser med 20 % från 1990 års nivå. Enligt de mål som ställts på Finlands jordbrukssektor ska växthusgasutsläppen vara 13 % mindre 2020 än 2005. Skogarnas och markanvändningens betydelse när det gäller att stävja klimatförändringen har ytterligare accentuerats. Också säkerställandet av att energin räcker till är en utmaning. Till detta ansluter sig också ökad energieffektivitet och energisparåtgärder samt utvidgad användning av förnybar energi. Europeiska unionen har förbundit sig att öka andelen förnybar energi till 20 % inom hela unionen fram till 2020. I EU:s energi- och klimatpaket ingår en skyldighet för Finland att öka andelen förnybar energi från 28,5 % år 2005 till 38 % fram till år 2020 räknat från slutanvändningen av energi. Enligt åtagandepaketet för förnybar energi (2010) är målet för användningen av skogsflis för energiproduktion 13,5 miljoner kubikmeter år 2020. År 2011 användes 7,5 miljoner kubikmeter skogsflis för energiproduktion. Höjningen av matpriserna och en större global efterfrågan på mat ökar risken för en ny matkris. Att livsmedelskedjan bli längre ökar bl.a. säkerhetsriskerna. Konsumenterna vill ha mer och säkerställd information om matens ursprung och om ansvarsfrågan vad gäller produktionssätten. Medborgarnas intresse för stora rovdjur och vandringsfisk har ökat. Betydelsen av dataarkiv och av informationssystem som använder dem ökar inom ansvarsområdet. Förändringarna inverkar på mål och val inom jord- och skogsbruket, fiskerinäringen och vattenhushållningen.

Jord- och skogsbruksministeriets ansvarsområde påverkas i stor utsträckning av EU-politiken, författningsberedningen samt resultatstyrningen och utvecklingsåtgärderna. År 2013 kommer det att ske förändringar i följande sakkomplex:

  • — Alla betydande EU-stödsystem och nationella stödsystem för jordbruket och fiskerinäringen kommer att revideras de närmaste åren. Förberedelserna för dessa revideringar, som gäller tiden efter 2013, och för EU:s kommande fondperiod förutsätter att man ställer upp nationella mål för Finland, sammanjämkar målen för jordbruks- och landsbygdspolitiken samt utövar påverkan i enlighet med målen inom Europeiska unionen.
Samhälleliga effektmål enligt politiksektor

I motiveringen till kapitlet beskrivs de åtgärder som vidtas för att nå de samhälleliga effektmålen.

Utveckling av landsbygden
  • — Landsbygden utvecklas som en konkurrenskraftig boendemiljö och förläggningsort för företag
  • — befolkningsutvecklingen stabiliseras, sysselsättningen förbättras och näringsverksamheten blir mångsidigare i den glesbebyggda och den egentliga landsbygden.

Nyckeltal

  2006 2007 2008 2009 2010 2011—2013
uppskattning
             
Förändring i befolkningsmängden (%)            
Glesbebyggd landsbygd -1,25 -1,29 -1,35 -1,06 -1,10 Blir långsammare
Egentlig landsbygd -0,10 -0,09 -0,19 -0,14 -0,16 Blir långsammare
Jordbruk
  • — Man producerar råvaror av hög kvalitet som den inhemska livsmedelskedjan behöver och produkter som motsvarar konsumenternas förväntningar
  • — jordbrukets lönsamhet tryggas, livsmedelskedjans konkurrenskraft främjas och produktionen fortsätter i hela Finland
  • — andelen ekologisk och närproducerad mat ökar
  • — näringsbelastningen från jordbruksproduktionen och jordbrukets utsläpp av växthusgaser minskar.

Nyckeltal

  2008 2009 2010 2011
uppskattning
2012—2013
mål
           
1. Åtgärder för att trygga jordbrukets lönsamhet          
— Företagarinkomst från jordbruket (på total nivå) mn euro1) 584 478 797 655 stiger
— Företagarinkomst på bokföringsgårdar euro/gård1) 17 500 14 200 22 000 19 400 stiger
— Lönsamhetskoefficient2)          
    — goda gårdar3) 0,84 0,71 0,83 0,38 stiger
    — medelvärde, gårdar 0,43 0,33 0,46 0,42 stiger
    — svaga gårdar3) -0,11 -0,24 -0,01 -0,13 stiger
           
2. Produktion av råvaror          
— Självförsörjning, %          
    — mjölk, vätska 99 99 97 95 oförändrad
    — nötkött 85 86 83 83 oförändrad
    — svinkött 116 112 109 103 oförändrad
    — fjäderfäkött 110 102 99 103 oförändrad
    — ägg 117 106 117 116 oförändrad
— Odlingsareal för råg, ha 23 800 16 400 25 200 27 100 stiger
— Odlingsareal för foderspannmål (foderkorn/havre/blandsäd), ha 843 600 814 600 691 500 728 000 oförändrad
— Odlingsareal för proteingrödor, ha 6 300 9 300 19 600 23 600 stiger
           
3. Ekologisk mat          
— Åkerareal med ekologisk odling, % 6,6 7,2 7,5 8,1 stiger
— Antal ekologiska husdjursgårdar (st.) 511 548 574 >574 stiger
           
4. Minskning av miljöbelastningen          
— Kvävebalans på riksnivå, kg N/ha4) 50,8 38,0 55,5 47,7 sjunker
— Fosforbalans på riksnivå, kg P/ha4) 5,0 2,4 4,7 3,4 sjunker
— Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn, miljoner ton CO2/ekv5) 5,9 5,7 5,7 <5,7 sjunker
— Utsläpp av växthusgaser från markanvändningen inom jordbruket, miljoner ton CO2/ekv6) 6,3 6,5 6,5 <6,5 sjunker

1) Företagarinkomsten från jordbruket på totalnivå beskriver den ekonomiska ställningen hos samtliga gårdar (drygt 60 000 gårdar) och de övriga nyckeltalen under punkt 1 den ekonomiska ställningen hos bokföringsgårdarna (de ca 38 000 största gårdarna).

2) Lönsamhetskoefficienten visar hur stor del av lönekravet för eget arbete och räntekravet på eget kapital som företagarinkomsten täcker. T.ex. målsättningen för lönekravet för eget arbete, som utarbetats utifrån MTT:s lönsamhetsuppgifter, var 13,0 euro år 2008, 13,5 euro år 2009, 14,0 euro 2010 och 14,1 euro år 2011. Räntekravet för eget kapital var 5 % åren 2008—2009 och i genomsnitt 6,2 % åren 2010—2011.

3) Lönsamhetskoefficientens grupp goda gårdar har bildats av de årligen mest lönsamma gårdarna så att de bästa 10 procenten av det vägda gårdmaterialet har lämnats bort och så att den genomsnittliga lönsamhetskoefficienten har räknats ut för de därpå följande bästa 20 procenten av gårdarna. Gruppen svaga gårdar har bildats på samma sätt utgående från de minst lönsamma gårdarna.

4) Kväve- och fosforbalansen beskriver skillnaden mellan de näringsmängder som kommer via de insatser som används på en åkerhektar och de näringsmängder som är bundna vid slutprodukten (sifferkälla MTT).

5) Till utsläppen av växthusgaser från jordbrukssektorn räknas utsläpp av metan från husdjurens matsmältning och gödselhanteringen samt utsläpp av dikväveoxid från gödselhantering och odlingsjord (sifferkälla MTT). Siffrorna för åren 2010 och 2011 är uppskattningar.

6) Utsläpp av växthusgaser från markanvändningen inom jordbruket (markanvändning, förändringar i markanvändningen samt skogsbrukssektorn) är koldioxidutsläpp från jordbruksmark och icke odlad jordbruksmark samt från kalkning (sifferkälla MTT). Siffrorna för åren 2010 och 2011 är uppskattningar.

Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet
  • — Djurhälsan och växternas sundhet samt säkerheten hos och kvaliteten på insatsvarorna för jordbruk förblir goda
  • — den höga nivån på djurens välbefinnande kvarstår och förbättras
  • — sådana sjukdomsfall där smittan överförts från livsmedel och mellan djur och människor minskar, och förekomsten av främmande ämnen i livsmedel förblir på den nuvarande goda nivån, och
  • — anteckningarna om ursprung och produktionssätt är tillförlitliga, konsumenterna får mer information om livsmedlen och om deras egenskaper.
Fiskeri-, vilt- och renhushållning
  • — Fisk- och viltbestånden utnyttjas på ett hållbart och allsidigt sätt
  • — fiskerinäringen är lönsam
  • — fritidsfiske fortsätter att vara populärt och skapar social och ekonomisk nytta
  • — genom planmässig vård hålls fiskbestånden sådana att de fortsätter att uppvisa genetisk mångfald och är produktiva
  • — viltstammarna förblir livskraftiga och de skador och konflikter som orsakas av vilt begränsas
  • — jakten och jaktvården är etisk och ansvarsfull, och
  • — lönsamheten inom renskötseln förbättras och antalet renar dimensioneras på ett sätt som främjar en hållbar användning av betesmarkerna.
Vattenhushållning
  • — Vattendragens brukbarhet är stor och deras tillstånd gott
  • — riskerna med översvämningar och dammar är under kontroll, och
  • — tillräcklig tillgång till rent vatten och tillgången till vatten- och avloppstjänster är säkerställd.
Skogsbruk
  • — Skoglig affärsverksamhet stärks och produktionsvärdet ökar
  • — skogsbrukets lönsamhet förbättras, och
  • — skogarnas mångfald, miljönytta och effekter på välfärden stärks.

Dessa mål eftersträvas genom att man i enlighet med regeringsprogrammet genomför Finlands nationella skogsprogram och den handlingsplan för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO) som hänför sig till skogsprogrammet.

Nyckeltal

  2009
utfall
2010
utfall
2011
utfall
2012
uppskattning
2013
mål
2015
mål
             
1) Skoglig affärsverksamhet stärks            
— Skogsbrukets bruttoproduktion, mn euro (i 2011 års penningvärde)1) 4 085 4 173 4 271 4 950 5 000 5 615
— Användningen av skogsflis, miljoner m³ 6,1 6,9 7,5 9,0 9,5 10—122)3)
             
2) Skogsbrukets lönsamhet förbättras            
— Avverkningsuttaget för gagnvirke höjs till en nivå som motsvarar de hållbara avverkningsmöjligheterna, miljoner m³ 42,0 52,6 54,2 55,0 55,0 65—702)
— Areal av plantbestånd och unga gallringsskogar som är av god kvalitet, % 23 25 25 27 30 402)
— Det privata skogsbrukets rörelseresultat, euro/ha (i 2011 års penningvärde) 53,4 88,3 87,8 100 100 Minst 1102)
— Vård av ungskog, 1 000 ha/år4) 257 230 235 240 245 2802)
— Den reella investeringsavkastningen från virkesproduktion i privatskogsbruket, % (exklusive den årliga förändringen i rotpriserna) 3,6 3,8 3,8 3,8 4,9 4,0
             
3) Skogarnas mångfald, miljönytta och effekter på välfärden ökar            
— Åtgärder enligt METSO-handlingsplanen i privatskogar, ha (kumulativt) 18 904 23 089 34 785 41 285 45 000 82 000—173 0002)

1) Enligt näringsgrensindelningen (NI 2008:02) innefattar skogsbrukets bruttoproduktion inte fjärrtransport av virke, skogsdikning, byggande av skogsvägar, grundlig förbättring av skogsvägar och Finlands skogscentrals verksamhet.

2) Målen för det år 2010 reviderade Nationella skogsprogrammet 2015 och för METSO-handlingsplanen. Målen för METSO-handlingsplanen har ställts upp för år 2020.

3) Det mål som regeringens ministerarbetsgrupp för klimat- och energipolitik satt upp den 20 april 2010 är 13,5 m³ fram till år 2020.

4) Inkluderar vård av plantbestånd och iståndsättning av ungskog.

Infrastruktur för fastigheter och geografisk information
  • — Såsom samhällets grunddatalager tryggar fastighets- och terrängdatasystemen för sin del att det enskilda markägandet och kreditgivnings- och garantisystemet fungerar samt att hanteringen och tillgången till information om fastigheter och terräng är god
  • — en hög tillförlitlighet hos uppgifterna i lagfarts- och inteckningsregistret och god tillgång till servicen säkerställs
  • — uppgifter och informationstjänster som gäller fastigheter och terräng omspänner hela landet, är aktuella och av tillräckligt hög kvalitet, och
  • — organisationer som samlar in och upprätthåller geografisk information har tillgång till stödtjänster som främjar en effektiv samanvändning av informationen och minskar onödig överlappande datainsamling.
Jord- och skogsbruksministeriets preliminära mål för resultatet av verksamheten inom förvaltningsområdet för 2013
  • — Målet för beredningen av EU:s kommande fondperiod är att minska den administrativa börda som stödsystemen medför för både den offentliga förvaltningen och stödtagaren.
  • — Ämbetsverken inom förvaltningsområdet deltar i de åtgärder som vidtas i syfte att bromsa upp klimatförändringen och anpassa sig till den.
  • — Sektorforskningen inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde riktas in på forskningsprogram och forskningsprojekt som på ett vittomfattande sätt motsvarar behoven inom samhället och vid beslutsfattandet. Forskningsanstalternas funktioner sammanförs till större helheter genom att man utnyttjar sammanslutningen för naturresurs- och miljöforskning (LYNET), som är ett samarbete mellan jord- och skogsbruksministeriets och miljöministeriets förvaltningsområden.
  • — I syfte att stärka forskningen kring hållbar användning av förnybara naturresurser, effektivisera verksamheten och öka forskningsverksamhetens effekt görs inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde förberedelser för inrättande av en forskningscentral för naturresurser. Utgångspunkten vid beredningen är att en enda forskningscentral kommer att bildas av Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi, Skogsforskningsinstitutet och Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet före år 2016.
  • — Budgetpropositionen har utarbetats så att den stöder genomförandet av produktivitetsprogrammen vid förvaltningsområdets ämbetsverk och inrättningar i enlighet med det beslut om ramarna för statsfinanserna som fattades den 4 april 2012.
  • — Det säkerställs att produktivitetsfrämjande åtgärder vidtas i uppgifter inom den statliga regionalförvaltningen och att tillräckliga resurser anvisas för uppgifterna.
Jämställdhet mellan könen

Ungefär 90 % av utgifterna under jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel är överföringsutgifter som stöder uppnåendet av olika politiksektorers effektmål. Stödmottagarens kön är i regel inte en grund för beviljande av stöd.

Förbättring av produktiviteten

En ökad produktivitet inom den offentliga sektorn utgör en del av regeringens ekonomisk-politiska strategi enligt regeringsprogrammet. Produktivitetsprogrammet inom statsförvaltningen har ersatts med ett nytt effektivitets- och resultatprogram. Enligt regeringsprogrammet kommer storleksklassen av de mål som ställts för att öka funktionernas effektivitet att kvarstå till sina totala ekonomiska konsekvenser.

Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde genomförs produktivitetsfrämjande åtgärder om vilka beslut fattats tidigare. Den sammanlagda minskningen av behovet av personal till följd av dem motsvarar 62 årsverken år 2013 (den motsvarande anslagsminskningen är -0,890 miljoner euro). Vid skogsförvaltningens statsbidragsorganisationer beräknas det att personalen minskas med 50 årsverken.

I budgetpropositionen ingår förslag om årsverken och anslag av engångsnatur som riktas till produktivitetsprojekt, hänför sig till minskningar av anslagen för produktivitetsfrämjande åtgärder och motsvarar de medel som ministeriet har till sitt förfogande (användningen av produktivitetsinbesparingar sammanlagt 8,208 miljoner euro, 20 årsverken).

Statens gemensamma funktioner och tjänster
  • — Statskoncernens tjänster utnyttjas i så stor skala som möjligt. År 2013 förbereder sig ämbetsverken och inrättningarna på att ta i bruk statens datasystem för ekonomi- och personalförvaltning (Kieku).
  • — Ämbetsverken och inrättningarna inom förvaltningsområdet fortsätter att ta i bruk gemensamma datasystem samt att utveckla elektroniska tjänster och processer med beaktande av kraven samt principerna för IT-arkitekturen inom den offentliga förvaltningen enligt lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen (634/2011).

Huvudtitelns fullmakter enligt moment (mn euro)

    2012
ordinarie
budget
2013
budgetprop.
       
30.10.61 EU:s deltagande i utveckling av landsbygden (förslagsanslag)    
  — bevillningsfullmakt 69,030 44,320
30.10.62 Statlig medfinansiering för den av EU delfinansierade utvecklingen av landsbygden (förslagsanslag)    
  — bevillningsfullmakt 62,127 40,274
30.20.40 Nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen (reservationsanslag 2 år)    
  — bevillningsfullmakt 518,000 42,000
30.20.43 Miljöstöd för jordbruket, stöd som främjar djurens välbefinnande och icke-produktiva investeringar (reservationsanslag 2 år)    
  — bevillningsfullmakt 520,900 140,800
30.20.44 Kompensationsbidrag (reservationsanslag 2 år)    
  — bevillningsfullmakt 1 600,000 10,000
30.20.49 Räntestöd för näringsverksamhet på landsbygden (förslagsanslag)    
  — räntestödsfullmakt 300,000 250,000
30.60.44 Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (förslagsanslag)    
  — bevillningsfullmakt 28,000 25,000

Förvaltningsområdets anslag 2011—2013

    År 2011
bokslut
1000 €
År 2012
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2013
budgetprop.
1000 €
 
Ändring 2012—2013
    1000 € %
 
01. Förvaltning 102 527 96 779 101 009 4 230 4
01. Jord- och skogsbruksministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 26 006 28 461 31 012 2 551 9
02. Omkostnader för jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral (reservationsanslag 2 år) 5 970 6 412 6 089 -323 -5
03. Landsbygdsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 24 461 25 507 27 487 1 980 8
04. Nämndernas omkostnader (reservationsanslag 2 år) 871 873 895 22 3
21. Internationellt samarbete (reservationsanslag 2 år) 669 669 669 0
22. Forskning och utveckling (reservationsanslag 3 år) 3 643 3 343 3 343 0
(23.) Administrativa arrangemang (reservationsanslag 2 år) 0
29. Mervärdesskatteutgifter inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 26 338 28 000 28 000 0
(40.) Understöd för bioenergiproduktion (reservationsanslag 3 år) 10 855 0
66. Vissa medlemsavgifter och finansiella bidrag (reservationsanslag 2 år) 3 714 3 514 3 514 0
10. Utveckling av landsbygden 127 948 164 620 171 140 6 520 4
50. Statsbidrag för utvecklande av landsbygdsnäringarna (reservationsanslag 3 år) 10 668 7 668 7 168 -500 -7
54. Främjande av hästhushållningen med medel som inflyter som statlig andel vid totospel (reservationsanslag 2 år) 8 582 2 432 952 -1 480 -61
55. Statsbidrag för 4H-verksamhet (fast anslag) 5 020 4 520 4 320 -200 -4
61. EU:s deltagande i utveckling av landsbygden (förslagsanslag) 51 123 77 000 80 500 3 500 5
62. Statlig medfinansiering för den av EU delfinansierade utvecklingen av landsbygden (förslagsanslag) 52 554 73 000 78 200 5 200 7
20. Jordbruk 2 120 383 2 064 737 2 045 856 -18 881 -1
01. Omkostnader för Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (reservationsanslag 2 år) 33 288 33 740 31 830 -1 910 -6
40. Nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen (reservationsanslag 2 år) 554 665 544 000 511 000 -33 000 -6
41. EU-inkomststöd och EU-marknadsstöd (förslagsanslag) 545 690 547 200 545 200 -2 000 0
42. Ersättning för skördeskador (reservationsanslag 3 år) 3 400 3 400 3 400 0
43. Miljöstöd för jordbruket, stöd som främjar djurens välbefinnande och icke-produktiva investeringar (reservationsanslag 2 år) 372 210 363 250 364 329 1 079 0
44. Kompensationsbidrag (reservationsanslag 2 år) 422 673 422 673 422 673 0
45. Avträdelsestöd och avträdelsepension (reservationsanslag 2 år) 129 500 101 040 97 370 -3 670 -4
46. Utveckling av marknadsföring och produktion (reservationsanslag 3 år) 3 781 5 861 4 861 -1 000 -17
47. Utvecklande av livsmedelskedjan (reservationsanslag 3 år) 1 513 3 293 3 293 0
48. Specialåtgärder inom trädgårdsodlingen (reservationsanslag 3 år) 1 610 1 800 2 000 200 11
49. Räntestöd för näringsverksamhet på landsbygden (förslagsanslag) 16 713 37 700 58 900 21 200 56
60. Överföring till interventionsfonden (fast anslag) 1 000 780 1 000 220 28
(61.) Överföring till Gårdsbrukets utvecklingsfond (reservationsanslag 2 år) 34 340 0
30. Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet 49 324 52 715 52 961 246 0
01. Livsmedelssäkerhetsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 40 039 40 937 41 783 846 2
20. Veterinärvård (förslagsanslag) 3 522 4 830 4 730 -100 -2
41. Vissa ersättningar (reservationsanslag 2 år) 5 763 6 948 6 448 -500 -7
40. Fiskeri-, vilt- och renhushållning 65 096 61 936 63 474 1 538 2
01. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 17 303 16 926 17 298 372 2
20. Skyldighet att vårda fiskbeståndet (reservationsanslag 3 år) 2 300 2 300 2 400 100 4
41. Ersättning för hjortdjurs skadegörelse (reservationsanslag 2 år) 3 823 5 400 5 400 0
42. Ersättning för rovdjurs skadegörelse (reservationsanslag 2 år) 4 300 4 300 4 300 0
43. Främjande av renskötseln (reservationsanslag 2 år) 1 821 1 721 1 764 43 2
50. Främjande av vilthushållningen (reservationsanslag 2 år) 9 234 9 261 10 187 926 10
51. Främjande av fiskerihushållningen (reservationsanslag 2 år) 6 303 6 165 5 887 -278 -5
52. Återbäringar av avgifter för tillstånd till fiske och avtalsbaserade ersättningar i anslutning till skyddet av saimenvikaren (förslagsanslag) 3 477 3 560 3 592 32 1
62. Främjande av marknadsföringen och strukturpolitiken inom fiskerinäringen (reservationsanslag 3 år) 15 778 11 546 11 889 343 3
77. Fiskeriekonomiska byggnads- och iståndsättningsprojekt (reservationsanslag 3 år) 757 757 757 0
50. Vattenhushållning 32 738 26 837 23 848 -2 989 -11
20. Utgifter för nyttjande och vård av vattentillgångarna (reservationsanslag 3 år) 11 545 11 568 12 508 940 8
31. Stöd till vattenförsörjningen och skyddet mot översvämningar (reservationsanslag 3 år) 20 158 14 008 10 079 -3 929 -28
43. Vissa ersättningar som staten åläggs att betala (förslagsanslag) 194 420 420 0
48. Ersättande av skador som förorsakats av exceptionella översvämningar (reservationsanslag 3 år) 841 841 841 0
60. Skogsbruk 197 560 171 879 178 920 7 041 4
01. Skogsforskningsinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 43 032 43 365 44 302 937 2
41. Fröförsörjning i fråga om skogsträd (reservationsanslag 2 år) 621 400 600 200 50
42. Statsbidrag till Finlands skogscentral (reservationsanslag 2 år) 49 319 47 666 45 458 -2 208 -5
43. Vissa ersättningar (förslagsanslag) 94 100 100 0
44. Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (förslagsanslag) 82 263 62 230 61 480 -750 -1
45. Främjande av vården av skogsnatur (reservationsanslag 3 år) 11 325 8 325 6 527 -1 798 -22
47. Energistöd för klenträd (reservationsanslag 2 år) 9 750 7 250 18 000 10 750 148
50. Vissa statsbidrag för skogsbruket (reservationsanslag 2 år) 1 106 2 443 2 443 0
83. Lån för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (reservationsanslag 3 år) 50 100 10 -90 -90
63. Forststyrelsen 5 815 5 731 6 373 642 11
50. Vissa av Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år) 5 815 5 731 6 373 642 11
70. Infrastruktur för fastigheter och geografisk information 65 371 63 050 61 680 -1 370 -2
01. Lantmäteriverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 54 586 53 127 51 052 -2 075 -4
02. Geodetiska institutets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 3 785 5 423 5 628 205 4
40. Utgifter för understödjande av fastighetsförrättningar (förslagsanslag) 7 000 4 500 5 000 500 11
Sammanlagt 2 766 762 2 708 284 2 705 261 -3 023 0
  Antalet anställda totalt1) 5 170 5 165 5 103    

1) Anslagen under huvudtitel 30 (mom. 30.10.61 och 62, 30.20.43 och 47, 30.40.41, 42, 50, 51, 62 och 77, 30.50.20 och 31, 30.63.50 och 30.70.40) får också användas för anställande av ett antal visstidsanställda vid statliga ämbetsverk eller inrättningar, motsvarande 574 årsverken, för uppgifter av tillfällig natur. Dessutom sköts förvaltningsområdets uppgifter av personal under andra huvudtitlar: vid ANM vid närings-, trafik- och miljöcentralerna ca 790 årsverken i uppgifter i anslutning till genomförandet av EU:s gemensamma jordbruks-, landsbygds- och fiskeripolitik och 200 årsverken i uppgifter i anslutning till användningen och skötseln av vattentillgångarna; vid MM 27 årsverken i uppgifter i anslutning till användningen och skötseln av vattentillgångarna; vid FM vid Regionförvaltningsverken 55 årsverken i uppgifter i anslutning till veterinärvården och livsmedelstillsynen och ca 50 årsverken vid tullverket i inspektionsuppgifter, samt vid UM sex specialsakkunniga.