Statsbudgeten 2005

21. (30.21.21, 74 och 77) Omkostnader för Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 31 255 000 euro.

Inkomsterna av den avgiftsbelagda verksamheten flyter in med stöd av förordningen om avgifter för prestationer som forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi tillhandahåller (1164/2001). Av inkomsterna för den avgiftsbelagda verksamheten får högst 80 000 euro användas för att sänka priserna för den avgiftsbelagda verksamheten i fråga om produktionen av elitplantor och i fråga om hästsjukhuset högst 5 000 euro. Anslaget får även användas till sådana hus- samt mark- och vattenbyggnadsarbeten som hänförs till investeringsutgifter och som föranleds av verksamheten vid Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi samt även till statlig medfinansiering i forsknings- och utvecklingsprojekt som genomförs med stöd ur EU:s strukturfonder.

Förklaring:Avsikten är att informationssamhällsprogrammet skall finansieras med anslaget.

Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT) har till uppgift att producera och förmedla kunskap som grundar sig på forskning i syfte att utveckla jordbruket och livsmedelshushållningen samt den därtill hörande företagsverksamheten på landsbygden. Effektmålen för MTT uppställs med avseende på utvecklingen av livsmedelskedjan, jordbruket och de övriga landsbygdsnäringarna samt landsbygdsmiljön och användningen av naturtillgångarna. Det allmänna effektmålet för MTT är att öka livsmedelskonsumenternas och medborgarnas välbefinnande samt förbättra verksamhetsförutsättningarna för aktörerna inom livsmedelshushållningen.

MTT:s forskning är indelad i följande tre programområden, i anslutning till vilka jord- och skogsbruksministeriet i samband med beredningen av budgeten för 2005 ställer upp mål för programområdena för forskningen vid MTT. För att nå dessa mål bildar MTT nätverk med andra nationella och internationella forskningsinstitut.

Livsmedel och marknad: Att svara mot konsumenternas behov är den mest kritiska framgångsfaktorn för livsmedelshushållningen. Konkurrenskraften hos livsmedelsindustrin och den råvaruproduktion denna behöver främjas genom att inhemska råvaror och deras speciella egenskaper utnyttjas, nya innovativa livsmedel utvecklas, livsmedelskvaliteten säkerställs, riskerna hanteras inom hela produktionskedjan och utbudskedjans effektivitet ökas. Forskningen inom programområdet producerar 50 produkter, metoder eller på annat sätt viktiga forskningsresultat som stöder näringsgrenen.

Produktions- och informationssystem: Lantbruks- och trädgårdslägenheternas konkurrenskraft främjas genom att det för företagen utvecklas ny teknik som gör det möjligt att producera konkurrenskraftiga produkter som beaktar miljösynpunkterna samt olika behov hos användarna. Forskningen riktas in på säkert och ekonomiskt utnyttjande av bio- och genteknik inom livsmedelshushållningen. Ny teknologi nyttiggörs inom växtförädling, växtförökning, djuravel, livsmedelsutveckling och miljöteknologi. Miljöstyrningen av gårdarna stöds genom att metoder för cirkulation av näringsämnen samt andra miljötekniska lösningar utvecklas. Verkningarna av produktionsenheternas storlek på arbetsmiljön och husdjurens välbefinnande bedöms. För jordbruks- och trädgårdsföretagarna samt rådgivningen och undervisningen produceras nättjänster med hjälp av vilka företagarna kan förbättra ledningen av företaget och dess ekonomiska resultat. För främjande av jordbruksföretagarnas bredd producerar MTT lösningar med hjälp av vilka företagarna kan skapa innovativa företag och produkter samt marknadsföra produkterna på ett sätt som skapar mervärde. Forskningen inom programområdet producerar 60 produkter, metoder eller på annat sätt viktiga forskningsresultat som stöder näringsgrenen.

Landsbygdspolitik och -miljö: Forskningen stöder en hållbar utveckling av livsmiljön, landsbygden och jordbruket. MTT producerar sakkunnigstöd för förvaltningen med avseende på reformerna av EU:s och nationell jordbruks-, landsbygds- och miljöpolitik samt WTO-förhandlingarna gällande världshandeln. Som resultat av MTT:s arbete kan Finlands behov beaktas i den politik som styr jordbruket och livsmedelshushållning samt de övriga landsbygdsnäringarna. MTT utvecklar verksamhetsmodeller för produktifiering och marknadsföring av lantbruksmiljön. Forskningen producerar 30 forskningsresultat som stöder förvaltningen och samhället.

Dessutom sköter MTT myndighetsuppgifter som hänför sig till den sakkännedom som införskaffas i samband med forskningen. MTT är en sakkunniginrättning som grundar sig på ett flertal författningar och som ger utlåtanden till myndigheter och utför behövliga utredningar och kontroller. Förutom för jordbruksförvaltningen produceras tjänster för andra förvaltningsområden, rådgivningen och forskningssamfunden. MTT svarar för Finlands del för EU:s informationssystem för jordbrukets redovisningsuppgifter. MTT svarar för en övervakningsmekanism för utsläpp av växthusgaser från jordbruket i Finland och för ett redovisningssystem med indikatorer för hållbar utveckling av jordbruket och landsbygden.

MTT svarar också för genomförandet av de nationella växt- och djurgenetiska programmen, upprätthållandet och förökningsodlingen av material i den nordiska genbanken för växtgenetiska resurser samt för nationella uppgifter inom den nordiska genbanken för husdjur. MTT verkar som sakkunnig vid styrningen av kvaliteten på och sammansättningen av fodret för produktionsdjur. MTT stöder beredningen och verkställandet av normer för jordbruks- och livsmedelsteknologin och verkar i sakkunniguppgifter i frågor gällande växtsorter. MTT sköter sakkunniguppgifter och sakkunnigtjänster inom växtinspektionen samt kontrollen av biologisk bekämpning och bekämpningsmedel inom växtskyddet.

Den forskningsinformation som MTT producerar produktifieras och kommersialiseras med hjälp av forskarbyn i Jockis. Före utgången av år 2005 grundas fyra nya företag i forskarbyn och MTT deltar i 30 pågående utvecklingsprojekt.

¹⁾ Tabellens kalkyler innehåller inte genomgångsposter för den samfinansierade verksamheten (1,0 miljoner euro) och inte heller odelade anslag från andra statliga ämbetsverk för den samfinansierade verksamheten som inte nettobudgeteras under omkostnadsmomentet (1,6 miljoner euro).

För den verksamhet som avses i 18 § i förordningen om bekämpningsmedel(515/1998) har anslag reserverats under moment 30.20.22.

Ökningen i bruttoutgifterna under momentet uppgår till 7 267 000 euro, varav 2 500 000 euro består av utgifter för verksamhet som baserar sig på förordningen om avgifter och som tidigare budgeterats under moment 12.30.(21), 101 000 euro består av utgifter som tidigare budgeterats under moment 30.21.(74) och 50 000 euro av utgifter som tidigare budgeterats under moment 30.21.(77) och 4 500 000 euro av utgifter för samfinansierad verksamhet som inte tidigare har beaktats i budgeten. Då 150 000 euro i utgifter av engångsnatur som anvisats för en undersökning gällande utsädespotatis beaktas som avdrag av blir ökningen i bruttoutgifterna 7 117 000 euro.

Ökningen i bruttoinkomsterna uppgår till 7 300 000 euro, varav 2 800 000 euro består av inkomster som på basis av förordningen om avgifter tidigare intäktsförts under moment 12.30.(21) och 4 500 000 euro av inkomster av samfinansierad verksamhet som inte tidigare har beaktats i budgeten.

Då ökningen i bruttoutgifterna är 7 117 000 euro och ökningen i bruttoinkomsterna 7 300 000 euro, sjunker nettoanslaget med 183 000 euro.

Som inkomster beaktas andra inkomster än de inkomster av forskningscentralens verksamhet som inflyter under momenten 12.30.04, 12.30.74 och 12.30.99.

De inkomster som år 2005 inflyter i form av förädlingsavgifter för trädgårdsväxter, 84 000 euro, har antecknats under moment 12.30.74 och de inkomster som till sin karaktär är kapitalinkomster under moment 12.30.99. Avsikten är att ca 800 000 euro av anslaget används för anskaffning av gårdsspecifikt material gällande lönsamhetsbokföring som producerats av Ekonomisk forskning för räkenskapsåret 2004, varav ca 280 000 euro föranleds av kostnader för överlåtelse av bokföringsuppgifter till EU. Den ersättning som år 2005 fås från EU gäller förskottsraten för år 2005 samt slutraten för räkenskapsåret 2003, sammanlagt ca 124 000 euro, som intäktsförs under moment 12.30.04.

Prisstödet är av avgörande betydelse för att elitplantproduktionen och hästsjukhusets verksamhet skall fortgå. År 2003 trädde jord- och skogsbruksministeriets förordning (18/2003) om certifierat föröknings- och plantmaterial i kraft, som har som mål att garantera tillgången till och upprätthållandet av det högklassiga och klimatmässigt hållbara föröknings- och plantmaterialet. Uppnåendet av detta mål förutsätter att verksamhetsförutsättningarna för elitplantproduktionen stabiliseras med hjälp av det föreslagna prisstöd som uppgår till högst 80 000 euro. Elitplantproduktionen gör det möjligt använda certifierat förökningsmaterial i plantskolor. Hästsjukhuset kompletterar det privata serviceutbudet genom att erbjuda sjukhustjänster baserade på specialkunskap och forskning. Hästsjukhuset erbjuder även specialutbildning inom hästbranschen för veterinärmedicinstuderande och andra studerande som specialiserar sig på hästar. Prisstödet på högst 5 000 euro till hästsjukhuset stöder upprätthållandet av nuvarande mängd och nivå på sjukhustjänsterna.