Statsbudgeten 2005

40. (30.41 och 30.42) Fiskeri-, vilt- och renhushållning

Förklaring:

Fiskerihushållning: Det förväntas att genomförandet av vattenramdirektivet kommer att förbättra fiskevattnens tillstånd som redan nu kan anses vara gott. Således är de möjligheter till utveckling av fiskerihushållningen som vattennaturen erbjuder goda, och kommer att förbättras ytterligare i synnerhet på insjöområdena.

På kort sikt förväntas fiskebestånden kvantitativt sett hålla sig på nuvarande nivå. Antalet yrkesutövare beräknas minska ytterligare eftersom en lönsam fiskeverksamhet förutsätter koncentrering. Strömmingsbestånden och efterfrågan på strömming skapar möjligheter till ökat strömmingsfiske. Den importerade fiskens andel av konsumtionen ökar. Inom detaljhandeln säljs fisk som är allt mera förbehandlad och förädlad.

Överkapaciteten i fråga om trålar- och drivgarnsfiskeflottan minskas med strukturpolitiska medel genom att understöd beviljas för skrotning av fartyg. Europeiska unionen har beslutat att förbjuda drivgarnsfisket stegvis så att ett totalförbud gäller från och med den 1 januari 2008.

Den åtstramade marknadssituationen förväntas fortsätta eftersom laxpriset på världsmarknaden i stort styr prisbildningen i fråga om handeln i förstahand med både odlad fisk och fångad fisk.

Fritidsfiskets karaktär har efter hand förändrats, vilket syns bl.a. som en minskning av nätfisket och en motsvarande ökning av spöfisket. Den minskade användningen av nät syns å ena sidan i en minskning av fångstmängderna inom fritidsfisket. Å andra sidan har fisket allt tydligare riktats mot vissa rovfiskbestånd.

Förändringarna inom fisket förutsätter en omvärdering av verksamheten för vård av fiskebestånden. Inom vårdverksamheten kommer man att fästa mer uppmärksamhet vid arrangemangen kring fisket, en ökning av systematiken vid utplanteringen av fisk samt vid en förhöjning av betydelsen av iståndsättningar inom fiskerihushållningen. Inom vårdverksamheten strävar man dessutom efter att främja fiskarnas naturliga förökning och utnyttjandet av dem.

Möjligheterna för fisketurismen att utvidgas och utvecklas stöds eftersom fisketurismen håller på att bli en viktig del av natur- och gårdsbruksturismen.

Vilthushållning: Utvecklingen av storleken på viltstammarna växlar beroende på art. Exempelvis har bestånden av stora rovdjur blivit större och brett ut sig på nya områden. Bestånden av stora rovdjur har orsakat avsevärda skador.

Stammarna av skogshönsfåglar ser ut att ha stabiliserats efter den långa nedgången och målet är att stärka stammarna.

Älgbeståndet ökade mycket efter mitten av 1990-talet. Från och med år 2002 har mängden älgar minskat tack vare en planmässigt effektiverad jakt. Samtidigt har även de trafik-, jordbruks- och skogsskador som älgar orsakar minskat.

Gråsälsbeståndet har vuxit på ett betydande sätt under de senaste åren. Samtidigt har de skador som gråsälarna orsakar fisket ökat. I syfte att minska dessa skador fortsätter jakten och utvecklingen av metoder för förhindrande av skador.

De senaste åren har det i Finland funnits över 290 000 jägare. År 2003 betalade 297 110 jägare jaktvårdsavgiften. I Finland är antalet jägare i förhållande till folkmängden störst i Europa.

Renhushållning: Mängden renägare har minskat i jämn takt under EU-medlemskapet (år 2003 fanns ca 5 300 renägare). Under denna period har dock mängden slaktrenar och mängden producerat renkött varit relativt konstant trots att den största tillåtna mängden livrenar har sänkts för tryggande av vinterbetenas hållbarhet. De genomsnittliga slaktvikterna har höjts till följd av att vinterbetena återhämtat sig, vintrarna varit gynnsamma och tilläggsutfordring utförts på vintrarna.

Den ökning av storleken på genomsnittlig renboskap som främjats med hjälp av stödet per djur för renskötseln har förbättrat renhushållningsföretagens lönsamhet. Sänkningen av producentpriserna på renkött på senaste tiden kan dock försämra lönsamheten. Jord- och skogsbruksministeriet strävar efter att stöda en förbättring av lönsamheten inom renskötselnäringen, främjandet av avsättningen för renkött på långsikt och utvecklingen av marknadsföringsarrangemangen.

I fråga om planeringen och uppföljningen av de åtgärder som de samhälleliga effektmålen gällande fiskeri-, vilt- och renhushållningen förutsätter och som nämns i förklaringen till huvudtiteln spelar riktiga uppgifter om fisk- och viltbestånden samt renbetena en nyckelroll. Viktiga är dessutom uppgifterna om fångstmängder och fångstvärden samt om hur många som bedriver verksamhet. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet är en central leverantör av denna information. Även TE-centralerna samlar in information i samband med övervakningen av EU:s gemensamma fiskeripolitik. Uppnåendet av det effektmål som presenterats i motiveringen till huvudtiteln förutsätter inte några särskilda åtgärder för år 2005.

Beloppet av de anslag som budgeterats under kapitlet uppgår till ca 58 miljoner euro, och i gengäld beräknas till staten inflyta ca 29 miljoner euro i inkomster. De största inkomstposterna, för vilkas del motsvarande utgifter har budgeterats under detta kapitel, är EU-inkomsterna samt influtna avgifter för hjortdjursjakt och jaktvårds- och fiskevårdsavgifter. Under kapitlet har dessutom budgeterats anslag som skall finansieras av staten och som behövs för att i Finland genomföra program och vidta andra åtgärder som förutsätts för att EU:s gemensamma fiskeripolitik skall kunna verkställas. Under kapitlet har även Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets utgifter budgeterats.

21. (30.42.21, 30.42.24 och 30.42.74) Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 16 421 000 euro.

Anslaget får även användas till betalning av sådana utgifter som föranleds av ombyggnaden av fiskodlingsanstalter och forskningsstationer och som hänförs till investeringsutgifter.

Förklaring:Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet idkar forskning i fiskerihushållning, viltvård och renskötsel och sköter statens fiskodling.

Under de närmaste åren kommer forskningsinstitutet att fördjupa och utveckla sin grundläggande uppgift, dvs. forskning som stöder ett hållbart nyttjande av fisk- och viltresurserna. Vid uppföljningen av tillgången på och nyttjandet av fisk- och viltresurser beaktas jord- och skogsbruksministeriets uppdaterade strategiska mål samt särskilt fiskbeståndets situation och behoven av ändringar till följd av viltets utbredning och rikliga förekomst. Vattenbruksnäringens utveckling i en mångsidigare, risktålig och lönsam riktning främjas. Kärnuppgiften i fråga om vattenbruket är att bevara fiskbeståndets mångfald. Forskarteam som har kompetens för omfattande, krävande och också internationella forskningsprojekt utvecklas och samarbetet utökas och görs mångsidigare. Forskning och tjänster som stöder näringsutvecklingen och sysselsättningen stärks.

Jord- och skogsbruksministeriet ställer i samband med beredningen av budgetpropositionen för år 2005 preliminärt upp följande resultatmål för Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet:

Funktionell effektivitet

Kostnadsmotsvarigheten i fråga om försäljningen av vattenbruksprodukter förbättras med 3 procentenheter.

Produktion och kvalitetsledning

Fiskeriforskning

Om de ekonomiskt sett viktigaste fiskbeståndens tillstånd och utveckling görs vetenskapliga beräkningar. Fiskeregleringsmodeller utvecklas med hjälp av vilka nyttjandet av fiskeresurserna kan främjas och fiskbeståndens produktionskapacitet på lång sikt kan tryggas. Orsakerna till de dåliga resultaten av utplanteringarna av lax och havsöring samt metoder för att förbättra utplanteringsresultaten utreds. Fiskeriekonomiska metoder för iståndsättande av eutrofierade vattendrag utvecklas. Resurser riktas till åtgärder med hjälp av vilka fiskarnas mångfald kan bevaras i både odlingsmiljö och naturlig miljö.

Närings- och samhällsforskning

De tre insatsområdena för forskningen består av forskning i anknytning till livsmedelsproduktion, forskning gällande upplevelser och fritid samt samhällsforskning gällande vården av naturtillgångarna. Marknaden och prisbildningen i Finland vad gäller vild fisk undersöks och det utvecklas ett system för mätning av produktkvaliteten gällande fisk. Forskningsprogrammet kring ekonomiskt utnyttjande av ren genomförs. Programmet har utarbetats för åren 2003—2007 och producerar information för en långsiktig utveckling av renskötseln.

Viltforskning

Inom forskningen gällande viltets livsmiljö undersöks metoder för att främja viltets välbefinnande i sådana skogs- och jordbruksmiljöer som utnyttjas ekonomiskt. De hållbara förutsättningarna för olika typer av skogslandskap att upprätthålla livsdugliga hönsfågelbestånd utreds och modeller för skogsbruksplanering produceras. Älgens val av livsmiljö vintertid undersöks i syfte att utreda riskerna för skador i plantbestånden. Forskningen som gäller stora rovdjur stärks och inriktas särskilt på att utforska vargarnas och björnarnas rörlighet och spridning för att kunna precisera uppskattningen av bestånden samt på att utreda sammansättningen av rovdjurens föda och deras jaktbeteende. Forskningen om havslevande sälar stärks. Skador som orsakas av sälar och stora rovdjur observeras och möjligheterna att förebygga sådana skador utreds. Målet är att utveckla indikatorer för jaktens ekologiska hållbarhet och utreda vilka faktorer som inverkar på viltbeståndets mångfald.

Renforskning

Inom renforskningen undersöks verkningarna av vinterbetet, utfordringen, kalvproduktionen och kalvdödligheten samt hur skogs- och landskapsstrukturerna inverkar på renbetenas bruksvärde. En mångårig inventering av vinter- och sommarbetena inom renskötselområdet påbörjas år 2005.

Bedömning av fisk- och viltbestånden

Gällande de ekonomiskt viktigaste fisktillgångarna görs beståndsberäkningar och fångstprognoser som grund för dimensioneringen av fisket och skötseln av bestånden. Särskild uppmärksamhet fästs vid bestånden av strömming och naturligt förekommande havslax och verkningarna av fisket på bestånden av naturligt förekommande havslax.

De viktigaste viltbeståndens storlek och produktion uppskattas som grund för jaktdimensioneringen och skötseln av bestånden.

Statistikfunktion

Över fiskeri- och vilthushållningen produceras officiell statistik som motsvarar både EU:s behov och de inhemska behoven i fråga om uppföljning och beslutsfattande.

Vattenbruk

Det viktigaste effektmålet inom vattenbruket när det gäller vården av bestånden av vilda fiskar är att avtagande fiskbestånd och deras mångfald bevaras med hjälp av bevarande odling, mjölkebanker och utplanteringar. Aktionsprogrammet för Östersjölaxens bevarande (Salmon Action Plan) stöds genom utplanteringar av lax och fiskeförutsättningarna förbättras i enlighet med de utplanteringsplaner som godkänts av jord- och skogsbruksministeriet. Yngel produceras både i form av kontraktsodling och i form av egen produktion. Med hjälp av utvalsförädling och sakkunigtjänster skapas förutsättningar för en lönsam vattenbruksnäring. För tryggande av verksamhets- och produktkvaliteten utnyttjas ett certifierat verksamhets- och miljösystem enligt ISO-standarden.

Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats jord-, vatten- och husbyggnadsarbeten som föranleds av sådana nödvändiga ändringsarbeten och grundliga renoveringar som hänför sig till forskningsverksamheten och vattenbruket och som forskningsinstituten genomför själva. Med anslaget främjas vården av värdefiskbestånden i enlighet med de utplanteringsplaner som godkänts av jord- och skogsbruksministeriet.

Vid dimensioneringen av anslaget har som nettobudgeterade inkomster av den avgiftsbelagda serviceverksamheten beaktats 760 000 euro, som inkomster av försäljning av vattenbruksprodukter 1 050 000 euro och som medfinansiering i av EU och andra instanser samfinansierade forskningsprojekt 655 000 euro samt som övriga inkomster 260 000 euro.

I årsverken under omkostnadsmomentet har såsom tillägg beaktats 15 årsverken som personal för samfinansierad verksamhet som i statsbudgeten finansieras under andra moment. Vid dimensionen av anslaget har såsom tillägg beaktats 59 000 euro till följd av det utbytande av fiskbeståndet som krävs på grund av en år 2003 konstaterad fisksjukdom.

25. (30.41.25) Skyldighet att vårda fiskbeståndet(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 2 100 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av utgifter som föranleds av åtgärder för vård av fiskbeståndet som tillståndsvillkoren i tillståndsbeslut som meddelats av vattendomstolar och miljötillståndsverk om skyldigheten att vårda fiskbeståndet förutsätter. Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Med anslaget förhindras och kompenseras de skador som byggande i vattendrag och utsläpp av avloppsvatten orsakat fiskebestånden. Under moment 12.30.40 har antecknats 2 100 000 euro i inkomster. Anslaget är avsett att användas till betalning av utgifter för rekrytering av personal i en omfattning som motsvarar högst tre årsverken.

41. (30.41.41) Ersättning för hjortdjurs skadegörelse(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 3 718 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av utgifter som avses i 6 § i lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift (616/1993). Anslaget får också användas till betalning av konsumtionsutgifter och till utgifter för avlönande av personal i en omfattning som motsvarar högst fem årsverken. Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Motsvarande inkomst har antecknats under moment 12.30.42. Anslaget används för utgifter som föranleds av förebyggande och ersättande av skadegörelse som förorsakas av hjortdjur samt för utgifter som föranleds av observation av hjortdjursbestånd och forskning avseende hjortdjur. Anslagsminskningen är en följd av de minskade inkomsterna av jaktlicensavgifter.

42. (30.41.42) Ersättning för rovdjurs skadegörelse(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 2 300 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av utgifter som föranleds av ersättningar för skador som vållats av de stora landrovdjur som nämns i 87 § i jaktlagen samt av förebyggande av skador som dessa djur och havslevande sälar orsakar samt observation och skydd av djurbestånden i fråga. Anslaget under momentet får också användas till betalning av konsumtionsutgifter och till utgifter för avlönande av personal i en omfattning som motsvarar högst fem årsverken. Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Enligt uppskattning används 1 500 000 euro av anslaget till ersättningar för skador som vållats av rovdjur och 800 000 euro som prövningsbaserade understöd för betalning av andra utgifter som nämns i motiveringen till anslaget.

43. (30.41.43) Främjande av renskötseln(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 1 608 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsbidrag som beviljas för att främja renskötseln och till betalning av konsumtionsutgifter som föranleds av de uppgifter som staten ansvarar för när det gäller rengärden vid riksgränserna. Dessutom får anslaget användas för stödjande av rådgivningsarbete som syftar till att främja lönsamheten inom renskötseln. Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats 100 000 euro som beviljats som en utgift av engångsnatur i budgeten för 2004. De statliga skyldigheterna i anslutning till rengärden vid riksgränserna baserar sig på rengärdesavtal som ingåtts mellan staterna och innefattar åtgärder för att bygga och underhålla rengärden vid Finlands gräns till Norge respektive Ryssland samt vissa andra uppgifter. De näringsstöd som betalas för främjande av renskötselns struktur betalas under moment 30.20.40 och ur Gårdsbrukets utvecklingsfond.

50. (30.41.50) Främjande av jakten och jaktvården(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 7 053 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av utgifter som avses i 3 § i lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift (616/1993). Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Vid dimensioneringen av anslaget har det genomsnittliga antal personer beaktats som har betalat jaktvårdsavgift, vilket åren 2001—2003 var 293 883. Jaktvårdsavgiften är fortfarande 24 euro. De jaktvårdsavgifter som beräknas inflyta år 2005 har antecknats under moment 12.30.45.

51. (30.41.51) Främjande av fiskerihushållningen(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 6 208 000 euro.

Anslaget får enligt 91 § och 91 a § i lagen om fiske (286/1982) användas till ersättningar som betalas till vattenägarna för användning av fiskevatten samt till betalning av utgifter som föranleds av fiskeområdenas och fiskeriorganisationernas verksamhet samt åtgärder som främjar fiskerihushållningen och utgifter som åsamkas staten för uppbörden av avgifterna och upprätthållandet av registret över fiskevårdsavgifter. Anslaget får också användas till betalning av konsumtionsutgifter och till utgifter för avlönande av personal i en omfattning som motsvarar högst fem årsverken. Beträffande överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut och beträffande konsumtionsutgifterna enligt prestationsprincipen.

Förklaring:Enligt 90 § i lagen om fiske skall i statsbudgeten årligen för främjande av fiskerihushållningen tas upp ett anslag som motsvarar minst det belopp som, beräknat enligt medelantalet personer som under de tre närmast föregående åren betalt fiskevårdsavgift, skulle inflyta i form av fiskevårdsavgifter. För detta ändamål skall dock beviljas minst det belopp som inflöt i fiskevårdsavgifter året före budgetåret. Medelantalet personer som betalt fiskevårdsavgift under åren 2001—2003 var 303 992. Utöver detta hade i medeltal 18 458 personer under samma period betalt avgift för sju dygn. Fiskevårdsavgiften är 20 euro och avgiften för en fiskeperiod på sju dygn är 6 euro. Därav följer att det lagenliga minimibeloppet för anslaget är 6 190 588 euro. Vid dimensioneringen av anslaget har dessutom beaktats 17 000 euro i utgifter som motsvarar intäkterna av försäljningen av namn- och adressuppgifter i fiskevårdsavgiftsregistret. De fiskevårdsavgifter och de inkomster av försäljning av uppgifter i fiskevårdsavgiftsregistret som beräknas inflyta år 2005 har antecknats under moment 12.30.44.

52. (30.41.52) Avgifter för tillstånd till fiske i Tana älv och spöfiskeavgifter(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 2 600 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av den andel av inkomsterna av tillstånd till fiske i Tana älv som skall återbäras till vattenägarna samt, enligt 89 a § i lagen om fiske (286/1982), som återbäringar på spöfiskeavgifter till vattenägare och till betalning av statens konsumtions- och andra utgifter för uppbörden av de spöfiskeavgifter som inflyter år 2005. Beträffande överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut och beträffande konsumtionsutgifterna enligt prestationsprincipen.

Förklaring:Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats den andel om ca ¾, dvs. ca 375 000 euro, av de beräknade inkomsterna av tillstånd till fiske i Tana älv år 2004, dvs. 500 000 euro, som skall återbäras till vattenägarna i förhållande till vattenområdenas storlek. Den inkomst som år 2005 inflyter av tillstånd till fiske i Tana älv har antecknats under moment 12.30.41.

Vid dimensioneringen av anslaget har dessutom beaktats 2 066 400 euro som det belopp av spöfiskeavgifterna som år 2005 skall delas ut till vattenägarna. Beloppet fås genom att den intäkt av spöfiskeavgifterna, dvs. 2 217 000 euro, som beräknats inflyta år 2004, minskas med de utgifter som uppbörden av avgifterna beräknats åsamka staten år 2004. I budgeten för år 2004 har utgifterna uppskattats till 150 600 euro. Uppbörden av spöfiskeavgifter beräknas år 2005 åsamka staten utgifter på 158 600 euro. De spöfiskeavgifter som beräknas inflyta år 2005 har antecknats under moment 12.30.43.

62. (30.41.62) Främjande av marknadsföringen och strukturpolitiken inom fiskerinäringen(reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 15 200 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av de utgifter som föranleds av nationellt finansierade åtgärder som vidtas i syfte att främja fiskerinäringen samt till betalning av EU:s medfinansiering och statens medfinansiering i åtgärder som finansieras av medel ur Fonden för fiskets utveckling (FFU). Av anslaget har 7 500 000 euro reserverats för den statliga medfinansieringen i projekt som delfinansieras av EU. Anslaget under momentet får också användas till betalning av konsumtionsutgifter och till utgifter för avlönande av personal i en omfattning som motsvarar högst tio årsverken.

I enlighet med lagen om ett förvaltningsförsök i Kajanaland (343/2003) hänför sig 170 000 euro av anslaget under momentet till landskapet Kajanaland.

Förklaring:Anslaget utgör delvis finansiering av regionutvecklingen enligt regionutvecklingslagen.

Vid dimensioneringen av anslaget har 13 650 000 euro beaktats som utgifter som föranleds av EU:s gemensamma fiskeripolitik, vilket belopp utgör medfinansiering för program som delfinansieras av FFU åren 2000—2006. EU-medfinansieringens och den nationella medfinansieringens andelar har fastställts i de programdokument som antagits av kommissionen. Av beloppet beräknas EU:s medfinansiering uppgå till 6 150 000 euro och den nationella medfinansieringen till 7 500 000 euro. I EU-andelen för anslaget har också Ålands andel beaktats. Åland anvisar den nationella offentliga medfinansieringen för detta i sin egen budget. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 500 000 euro som en reservering för FFU-prestationer och 500 000 euro som motsvarande statlig medfinansiering. Under moment 12.30.03 beräknas inflyta 6 200 000 euro som FFU:s medfinansiering för stödjande av fiskerihushållningen.

Anslaget används även till betalning av utgifter enligt lagen om räntestödslån för fiskerinäringen (1/1976) och lagen om fiskeriförsäkringsföreningar (331/1958) samt, på de villkor som jord- och skogsbruksministeriet bestämmer, till betalning av stöd för fisktransport, information om fiskerihushållningen, främjande av fiskanvändningen samt andra åtgärder som syftar till att förbättra förutsättningarna för fiskerihushållningen. För dessa ändamål beräknas 1 550 000 euro år 2005, vilket helt skall betalas av nationella medel.

Vid utgången av år 2003 var fiskarlånens kapitalstock 106 000 euro och kapitalstocken för lånen för marknadsföring av fisk 5 000 euro. Beviljandet av lån upphörde vid ingången av år 1995. Tidigare års räntestödslån beräknas åsamka staten utgifter om 20 euro år 2005 och 20 euro år 2006.

77. (30.41.77) Fiskeriekonomiska byggnads- och iståndsättningsprojekt(reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 757 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av utgifter för planering och genomförande av projekt för iståndsättning av dammar med naturligt foder, fiskeriekonomiska iståndsättningsprojekt som syftar till att trygga och förbättra bestånden av främst vandringsfisk samt andra byggnadsprojekt som främjar fiskerihushållningen. Anslaget får också användas för genomförande av skyldigheter som ingår i tillståndbeslut för olika projekt.

Anslaget under momentet får också användas till betalning av konsumtionsutgifter och till utgifter för avlönande av personal i en omfattning som motsvarar högst 15 årsverken.

Förklaring:Med anslaget skall sådana projekt genomföras genom vilka man främjar den naturliga tillväxten av fiskebestånden och upprätthåller mångfalden. Dessa projekt minskar samtidigt behovet av sådan vård av fiskevatten som genomförs i form av utplantering av fisk.