Statsbudgeten 2005

26. INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Förklaring:

Beskrivning av verksamhetsmiljön

I takt med den långsammare tillväxten under åren 2001—2003 minskade de regionala skillnaderna något inom produktionen och sysselsättningen. De antas bestå om produktionstillväxten inte ökar. Även flyttningsrörelsen blev utjämnad och minskade främst flyttningsöverskottet i Nylands landskap. Konkurrensen mellan företag och regioner skärps på de allt mer inernationella marknaderna. Konkurrenskraften som bygger på kunnande har blivit den framgångsfaktor som, för att stärkas, kräver mångsidigt stöd av den offentliga makten. EU:s utvidgning och strukturfondspolitiken som förnyas i början av 2007 förutsätter ändringar i den nationella regionpolitiken. Även omläggningen av Rysslands ekonomi är till fördel särskilt för landskapen i östra och sydöstra Finland. Tyngdpunkten i förvaltningsutvecklingen förskjuts mer än tidigare mot att säkra resultatet av de statliga uppgifterna genom förbättring av kvaliteten på funktionerna och tillgången till tjänster samt satsningar på att få kompetent personal i statens tjänst bland annat genom beslut om enheternas placering.

Kommunernas ekonomi beräknas bli starkare från 2005 framåt, även om kommunalekonomin förblir stram under de närmaste åren. Årsbidraget räcker inte till för att täcka finansieringsbehovet för kommunernas nettoinvesteringar och kommunernas upplåning ökar. Särskilt svårt kommer små kommuner med vikande ekonomi och minskande befolkning att ha.

Brottsligheten i Finland har följt utvecklingen i EU-länderna. Den statistikförda brottsligheten har stabiliserats med undantag för narkotika- och misshandelsbrottsligheten som fortsätter att öka. Brottsutredningsnivån förbättrades 2003 efter en långvarig nedgång. Till förbättringen medverkade ett systematiskt arbete för utveckling av brottsundersökning och brottsbekämpning, vilket fortgår i överensstämmelse med satsningarna i regeringsprogrammet. Narkotikabrotten ökade på nytt i antal. Bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten gav goda resultat, men för att problemen med bekämpning av den ekonomiska brottsligheten i huvudstadsregionen skall bli lösta krävs specialåtgärder. Ökningen av den organiserade brottsligheten dämpades genom att man utvecklade en s.k. systematisk modell för val av objekt, som visade sig vara en effektiv metod. Misshandelsbrottslighetens nivå är i Finland hög jämfört med de övriga europeiska länderna. I Finland utförs enligt internationella undersökningar 2,60 brott mot liv per 100 000 invånare medan EU:s genomsnittsnivå är 1,70 brott mot liv per 100 000 invånare. Den ökade användningen av alkohol ökar våldsbrottsligheten och antalet rattfyllerister. Regional och lokal säkerhetsplanering har stabiliserats som en viktigare form av säkerhetssamarbete och metod för polisens förebyggande arbete. Myndigheternas samarbete ökar fortfarande i betydelse. Tryggandet av tillgången till polistjänster särskilt i de glest bebyggda områdena utgör en stor operativ och ekonomisk utmaning för polisverksamheten, för efterfrågan ökar samtidigt i tillväxtcentra.

Den allt äldre befolkningen och koncentrationen till regioner av tillväxtcentra inverkar också på behovet av räddningsväsendets tjänster och sättet att organisera dem. Behovet av tjänster inom regionerna med tillväxtcentrum ökar medan det däremot blir svårare att trygga tjänsterna inom avfolkningsområdena. Olycksriskerna som är typiska för äldre människor ökar. Även antalet mordbränder har varit i stigande. Risken beräknas öka för allvarliga naturolyckor, såsom stormar, översvämningar och skogsbränder. Antalet uppgifter har ökat för brandkårerna under de senaste åren och utvecklingen fortgår sannolikt. Det gäller delvis utvidgning av uppgiftsfältet främst i fråga om det medicinska räddningsväsendets uppgifter (förstadelvårdsuppgifter). Även tröskeln att kalla på hjälp av brandkåren har sänkts. Personalens snabba avgång beroende på pensionering inverkar under de närmaste åren även på räddningsväsendet och ökar pressen främst på att ordna utbildning. Verkningarna av den höjda pensionsåldern börjar märkas i personalstrukturen.

Efterfrågan på utlänningsförvaltningens tjänster kommer att öka. Insatser görs för att aktivt öka invandringen av arbetskraft under de närmaste åren. Viktigt är att bygga upp beredskap för snabba förändringar i antalet asylsökande. Detta förutsätter att förvaltningen effektiveras och vid behov även omorganiseras. Mottagningen av asylsökande och den beslutsprocess som gäller sökandena bör samordnas. Missbruket av asylsystemet, oklarheter med de asylsökandes identitet, människohandel och människosmuggling, effekten av återsändning och olagligt arbete är växande problem som kräver särskild uppmärksamhet.

Det beräknas att gränstrafiken kommer att bli livligare, att andelen resenärer med visumplikt stiger och försöken till olagligt invandring ökar. Ett nytt internationellt gränsövergångsställ öppnas vid Nuijamaa och de livligast frekventerade gränsövergångställenas genomströmningskapacitet höjs. Den ryska gränsbevakningstjänsten minskar sina styrkor. Risken för allvarliga miljö- och sjöolyckor ökar på grund av att oljetransporter och passagerarfartygstrafik korsar varandra på Finska viken. De centrala bestämmelser som gäller gränsbevakningsverket revideras bland annat så att befogenheter preciseras och förberedelser görs för att öka automationen vid gränskontrollerna. Gränsbevakningsverkets nuvarande huvuduppgifter bevaras.

Samhälleliga effektmål

Inrikesministeriet uppställer följande preliminära resultatmål:

Balanserad regional utveckling och kontrollerad rörlighet i fråga om människor och företag

Regionernas konkurrenskraft stärks och den balanserade regionstrukturen utvecklas genom att man stöder kompetens, företagsamhet och sysselsättning i regionerna och skapar förutsättningar att upprätthålla välfärdssamhällets grundläggande struktur.

Tillgången till kommunal basservice av god kvalitet tryggas i hela landet genom en skälig skatte- och avgiftsbörda. I kommunalekonomin tryggas jämvikten och ökas förutsebarheten och stabiliteten.

En fungerande och tillförlitlig serviceförvaltning med samarbetsförmåga tryggas

Tillgången till statlig service tryggas inom alla regioner genom att man utvecklar den statliga region- och lokalförvaltningens serviceproduktion och inför utbudet av tjänster alltmer som nättjänster och samservice. Funktioner i statens centralförvaltning och andra riksomfattande nya, expanderande och omlagda enheter och funktioner placeras primärt utanför huvudstadsregionen.

Genom förvaltningsförsöket i Kajanaland tryggas tillgången till kvalitativ kommunal service inom försöksregionen. Genom försöket tryggas medborgarnas deltagande i beslutsprocessen om den service som i kommunerna sköts i samverkan.

I invandrar- och flyktingpolitiken realiseras de mänskliga rättigheterna och de grundläggande fri- och rättigheterna, god förvaltning, rättsskydd och beaktande av nationella intressen. Invandringen är balanserad, internationellt skydd ges och olaglig invandring förhindras.

En god säkerhetssituation och positiv säkerhetskultur stärks

Finland är Europas tryggaste land. Garantin för säkerheten är en välfungerande offentlig sektor vars verksamhet har tyngdpunkten lagd på förebyggande arbete. I samarbetet myndigheterna emellan och genom etablerade partnerskap med intressenter och den privata sektorn säkerställs den inre säkerhetens tjänster så att de är kvalitativa och motsvarar människornas förväntningar på säkerhet

Beredningen av ett program för den inre säkerheten fortsätter i enlighet med regeringsprogrammet. I programmet granskas i synnerhet frågor som hänför sig till organiserad brottslighet, ekonomisk brottslighet, biometri, civil krishantering, övervakning av utländskt arbetskraft och gränsövervakning och de åtgärder som dessa kräver. Finansieringen av programmet anpassas till ramen för 2006—2009.

Förvaltningsområdets anslag kapitelvis 2003—2005