Statsbudgeten 2005

24. UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Förklaring:Utrikesförvaltningens verksamhetsidé är att främja finländarnas säkerhet och välfärd. I en värld där samarbetet fördjupas innebär detta att internationellt gemensamt ansvar byggs upp och att freden förstärks utifrån demokrati, jämlikhet, respekt för de mänskliga rättigheterna, hållbar utveckling och rättsstatsprincipen. I egenskap av sakkunnig på området för internationella relationer bereder och verkställer utrikesförvaltningen Finlands utrikespolitik samt förenar olika organs sakkunnighet till en nationell verksamhetslinje.

Med utgångspunkt i regeringsprogrammet och utrikesministeriets strategi 2010, som stöder regeringsprogrammet, har man utarbetat de centrala målen för utrikesförvaltningen. Dessa mål, vilkas uppnående eftersträvas i hela verksamheten och enligt vilka resurserna skall riktas, är:

• att stärka Finlands internationella ställning och förbättra de internationella verksamhetsförutsättningarna för finländsk ekonomi
• att främja finländarnas intressen och det finländska i världen
• att öka stabiliteten, säkerheten och samarbetet i närområdena
• att utvidga och utveckla Europeiska unionen
• att främja internationell stabilitet, säkerhet och välfärd samt att utveckla mekanismer för kontroll av globaliseringen.

Utrikesförvaltningen fortsätter att genomföra de planmässiga reformer för vilka riktlinjer utarbetades i en utredning som gällde utrikesförvaltningens utmaningar för 2000-talet samt i de omfattande diskussioner som fördes utifrån utredningen. I utrikesministeriets strategi 2010, som färdigställs år 2004 och som utarbetas utifrån de reformer gällande ledningen, verksamhetsprinciperna och organisationen som genomförts efter millennieskiftet, förtydligas att utvecklandet av utrikesförvaltningen skall ske med utgångspunkt i dess verksamhet och mål. Resultatstyrningen av utrikesförvaltningen fortsätter med utgångspunkt i utrikesministeriets strategi 2010. Metoderna för uppföljning av hur målen i strategin uppnås fokuserar på utvecklandet av förfaranden för utvärdering av förvaltningsområdets effektmål och resultatmål.

Utrikesförvaltningen deltar i mån av möjlighet via informationssamhällsprogrammet, företagsamhetsprogrammet och politikprogrammet för medborgarinflytande i regeringens programstyrning. Dessutom främjar utrikesförvaltningen för sin del genom programstyrningen andra centrala sakkomplex i regeringsprogrammet.

Den internationella verksamhetsmiljön kännetecknas av ett växande ömsesidigt beroende mellan olika politikområden. Detta har blivit en viktig faktor som förenar linjedragningarna i de utredningar och redogörelser som utrikesministeriet bereder inom olika områden. Under 2004 färdigställs statsrådets utvecklingspolitiska program, redogörelsen om politiken för de mänskliga rättigheterna, globaliseringsutredningen samt den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen.

En nyckelfråga är behovet att stärka det multilaterala systemets funktionsduglighet. Genom åtgärder för att minska diskriminering och utslagning och i syfte att höja säkerheten strävar Finland efter att stärka det multilaterala samarbetet och internationell rätt samt att kontrollera globaliseringen. Med utgångspunkt i den globaliseringsutredning som överlämnas till riksdagen före utgången av 2004 hoppas man kunna möta de utmaningar globaliseringen medför. I arbetet med att utveckla mekanismer för att kontrollera globaliseringen betonas även betydelsen av FN:s millenniedeklaration, ökad effektivitet i FN-systemets verksamhet, samt betydelsen av Helsingforsprocessen.

Statsrådet fattade i februari 2004 ett principbeslut om ett utvecklingspolitiskt program. I programmet definieras utvecklingspolitiken som konsekvent verksamhet inom alla områden för internationellt samarbete och nationell politik där man påverkar utvecklingsländernas ställning. Det viktigaste målet för den finska utvecklingspolitiken är att medverka till att utrota extrem fattigdom i världen. Uppnåendet av detta mål stöds av åtgärder som syftar till att avvärja hot mot miljön, främja jämlikhet, mänskliga rättigheter, demokrati och god förvaltning, förbättra den globala säkerheten samt öka den ekonomiska växelverkan. Redogörelsen om politiken för de mänskliga rättigheterna, som bereddes vid utrikesministeriet, blev klar i mars 2004.

Finlands utrikes- och säkerhetspolitik utvecklas i enlighet med den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse som överlämnas till riksdagen på hösten 2004. Som medlem av Europeiska unionen verkar Finland för att stärka unionen som en säkerhetsgemenskap och internationell aktör som i enlighet med sin nya säkerhetsstrategi axlar sitt ansvar för internationell stabilitet och säkerhet. Utvidgningen av Europeiska unionen och behovet av reformer inom den medför utmaningar när det gäller effektiviteten av EU:s externa handlingskraft och i synnerhet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Finland deltar fullt ut i utvecklandet och verkställandet av unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Enighet inom unionen, ömsesidigt gemensamt ansvar samt gemensamma åtaganden medför ökad säkerhet för Finlands del. Behovet av internationell krishantering ökar samtidigt som verksamheten på området blir mer komplex. Finlands utrikespolitiska mål främjas av att landet på många olika sätt deltar i krishanteringsarbetet. Finland betonar vikten av att den civila och militära krishanteringen inom Europeiska unionen utvecklas som en helhet. En proposition till riksdagen med förslag till en lag om civilpersonalens deltagande i krishantering förtydligar för sin del ansvarsområdena och verksamhetsprinciperna med avseende på dem som deltar i verksamheten.

Utvecklingen i Ryssland är en central faktor som påverkar säkerheten och stabiliteten i Finlands närområden. Utrikesministeriet utvecklar såväl det bilaterala som det multilaterala samarbetet med Ryssland på olika områden. Det är i synnerhet inom ramen för EU som Finland deltar i utvecklandet av det multilaterala samarbetet med Ryssland, bl.a. i arbetet med att främja förhandlingarna om ett ryskt WTO-medlemskap och inom ramen för den nordliga dimensionen. Som medlem av EU främjar Finland utvecklingen av samarbetet mellan EU och Ryssland, EU:s nya grannskapspolitik och de transatlantiska relationerna såsom centrala faktorer som inverkar på stabiliteten i Europa och säkerheten i de europeiska närområdena.

Finlands internationella ställning befästs genom aktivt och ansvarsfullt agerande i för Finland angelägna internationella frågor bilateralt, på EU-nivå och på multilateral nivå. I detta arbete läggs särskild vikt bl.a. vid stärkandet av FN och av andra på övergripande internationellt samarbete baserade samarbetsstrukturer, vid aktivt arbete i syfte att stärka EU:s externa handlingskraft samt vid utvecklandet av krishantering och partnerskap för fred i enlighet med Finlands mål.

Utrikesförvaltningens uppgift är att bereda och verkställa Finlands handelspolitik — inklusive Finlands verksamhet inom ramen för EU:s gemensamma handelspolitik — genom att utgående från sakkunskap som inhämtas från olika håll skapa nationella riktlinjer för verksamheten. När det gäller att förbättra de internationella verksamhetsförutsättningarna för ekonomin är utmaningarna många: att främja finländarnas välfärd genom att bevaka näringslivets intressen i det internationella ekonomiska samarbetet, att främja det mellanstatliga ekonomiska samarbetet genom att stärka det internationella handelssystemet och att verka för att Doharundan skall lyckas i enlighet med Finlands mål. Utrikesförvaltningens verksamhet i frågor som gäller regler för internationell handel samt i fråga om exportfrämjande åtgärder stöder för sin del regeringens företagsamhetsprogram.

I den verksamhet som gäller främjandet av finländarnas intressen och det finländska i världen läggs särskild vikt vid utvecklandet av kvaliteten på konsulära tjänster, stöd för finländska företag, näringslivet, kultur-, forsknings- och andra sammanslutningar i utlandet samt vid att göra Finland känt och höja Finlands status genom offentlig diplomati.

När det gäller att öka stabiliteten, säkerheten och samarbetet inom närområdena görs satsningar på att förverkliga den närområdesstrategi som statsrådet godkände i april 2004, på att intensifiera det nordiska samarbetet samt på att utveckla det nordisk-baltiska samarbetet. I enlighet med närområdesstrategin genomförs samarbete i synnerhet på områdena för miljö, jord- och skogsbruk, social- och hälsovård, rättsväsendet, trafik och datakommunikation, energi, kärnsäkerhet samt utbildning och medborgarsamhället. Likaså stöds den ekonomiska reformprocessen i Ryssland och landets tillnärmning till västerländska samarbetsarrangemang. Samarbetet kring miljöfrågor som gäller Östersjön har blivit en viktig fråga.

I och med utvidgningen av Europeiska unionen inleds ett tätare samarbete med de nya medlemsländerna, och bilaterala relationer fördjupas bl.a. genom de beskickningar som år 2004 öppnats i nya EU-länder. Deltagandet i den reformprocess som pågår inom EU är initiativrikt. Stärkandet av unionens externa handlingskraft utgående från värderingar och principer som är gemensamma för samtliga medlemsländer av central betydelse för utrikesförvaltningen.

För att skapa internationell stabilitet, säkerhet och välfärd samt utveckla mekanismer för kontroll av globaliseringen deltar Finland aktivt i det internationella samarbetet bl.a. när det gäller att utveckla krishanteringen, bekämpa terrorismen, uppnå de mål FN uppställt i sin millenniedeklaration och de mål som uppställdes i Helsingforsprocessen, samt att främja mänskliga rätttigheter, demokrati, hållbar utveckling och rättsstatsprincipen.

I syfte att uppnå dessa mål fastställs mål för de centrala principer enligt vilka utrikesförvaltningen verkar, för de resurser som behövs och för kompetensutvecklingen samt utvecklas resultatindikatorer som anger i vilken omfattning målen uppnås.

I fråga om sina verksamhetsprinciper utvecklar utrikesförvaltningen utgående från utrikesministeriets strategi 2010 resultatstyrningen och det strategiska ledarskapet samt sin organisation, inklusive beskickningsnätet. Utgående från tidigare grundutredningar fortsätter man att utveckla metoder för uppföljning av hur målen nås.

Beträffande resurserna är det av central betydelse att säkerställa tillräckliga omkostnadsanslag för att stödja de reformprocesser som pågår, för att personalen skall uppfylla kraven både i fråga om personalstyrka och yrkeskunskap samt för att utrikesförvaltningen skall förfoga över sådana lokaler i hemlandet och utomlands som är tillräckliga med tanke på målsättningarna. Genomförandet av den personalstrategi som utarbetats i utrikesministeriet år 2004 inleds år 2005. Strategin skapar riktlinjer för personalutvecklingen inom ministeriet på lång sikt och inkluderar karriärplanering och kompetensbehov.

Från början av 2005 kommer även beskickningsnätet att omfattas av enhetliga metoder för planering och styrning av verksamheten. I fråga om kompetensutvecklingen inom förvaltningsområdet görs satsningar på de behov av utbildning som de nya verksamhetsprinciperna och förändringarna inom organisationen kräver, inklusive planmässig utbildning av förmännen. Den tidigare genomförda reformen av lönesystemet kompletteras av det reviderade ersättningssystemet för utrikesrepresentationen, som tas i bruk 2005.

Förvaltningsområdets anslag kapitelvis 2003—2005

¹⁾ Enligt uppskattning motsvarar den personal inom förvaltningsområdet som är anställd för krishanteringsuppgifter och fredsbevarande uppdrag ca 1 000 årsverken åren 2004 och 2005 samt den personal vid utrikesrepresentationerna som är avlönad i stationeringslandet 920 årsverken åren 2004 och 2005.