Statsbudgeten 2005
33. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Förklaring:Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde har till uppgift att för befolkningen främja god hälsa och funktionsförmåga samt en hälsosam arbets- och livsmiljö och säkerställa en tillräcklig försörjning och tillräckliga social- och hälsovårdstjänster.
Omkring en tredjedel av socialutgifterna finansieras via statsbudgeten. Andelen under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel utgör en dryg femtedel av socialutgifterna, eftersom poster som hör till socialutgifterna finansieras också via andra huvudtitlar. Överföringsutgifterna till hushållen, kommunerna och samkommunerna utgör de största utgiftsposterna under huvudtiteln.
Trots uppgången i efterfrågan på pensionsskydd och social- och hälsovårdstjänster har socialutgifterna utvecklats måttligt. För Finlands del understiger socialutgifternas andel av bruttonationalprodukten samt de köpkraftskorrigerade socialutgifterna per capita den genomsnittliga nivån i EU-länderna. Andelen beräknas stiga något 2005 och vara ca 27 %.
Faktorer som under de närmaste åren kommer att inverka på hur socialskyddet utvecklas utgörs av befolkningens åldrande och funktionsförmåga, den allmänna samhällsekonomiska utvecklingen, den europeiska integrationen, sysselsättningsgraden och långtidsarbetslösheten, fattigdomen och utslagningen, ibruktagandet av ny teknologi, den regionala utvecklingen i landet och förändringarna bland personalen inom social- och hälsovården. Med tanke på en hållbar finansiering av socialskyddet framhävs betydelsen av att personer i arbetsför ålder fortsätter i arbetslivet samt upprätthållandet av befolkningens arbets- och funktionsförmåga under de närmaste åren. När det gäller socialskyddet är utmaningarna gemensamma för länderna i Europeiska unionen. Verksamheten på gemenskapsnivå, såsom målsättningen, handlingsprogrammen för olika regioner samt jämförelseindikatorer som beskriver de politiska resultaten, har blivit intensivare inom socialskyddssektorn.
Det huvudsakliga målet för regeringen är att utveckla välfärdssamhället genom att förbättra sysselsättningen, upprätthålla arbetsförmågan, stärka bastjänsterna och utkomstskyddet samt balansera den regionala utvecklingen.
Av de politikprogram som fastställts i samband med regeringsprogrammet deltar ministeriet i sysselsättningsprogrammet, företagsamhetsprogrammet och informationssamhällsprogrammet.
De strategiska målen för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde är grupperade i följande helheter:
- främjande av hälsa och funktionsförmåga
- ett mera lockande arbetsliv
- förebyggande och lindring av utslagning
- fungerande tjänster och ett rimligt utkomststöd
- barnfamiljernas välbefinnande
- jämställdhet mellan könen.
Statsrådet uppställer följande mål, omfattande hela regeringsperioden, för de samhälleliga verkningarna inom social- och hälsovårdsministeriets verksamhetsområde:
Främjande av hälsa och funktionsförmåga
- skillnaderna mellan befolkningsgruppernas hälsotillstånd minskar
- antalet unga vuxna män som dör på grund av olyckor eller våld sjunker
- alkoholskadornas inverkan på folkhälsan minskar
- skadorna på grund av narkotikamissbruk minskar
- arbets- och funktionsförmågan hos personer i arbetsför ålder ökar
- funktionsförmågan för personer över 75 år förbättras
- äldres möjligheter att bo och klara sig själva hemma förbättras.
Mål inom området för miljöhälsa
- fukt- och mögelskador förebyggs, och situationen för dem som drabbats av mögelskador förbättras
- ett nationellt program för tillsyn över farliga kemikalier bereds.
Ett mera lockande arbetsliv
- arbetstagarna stannar kvar i arbetslivet 2—3 år längre än för närvarande
- frånvaron på grund av sjukdomar och yrkesskador börjar gå ner och minskar med 15 %
- frekvensen då det gäller olycksfall i arbetet och uppkomsten av yrkessjukdomar minskar med 40 % och de är av mindre allvarlig art än tidigare
- trenden för tobaksrökningen och alkoholkonsumtionen bland personer i arbetsför ålder vänder och visar en tydlig nedgång
- tillgången till och kvaliteten på företagshälsovård förbättras och samarbetet med rehabiliteringsinstanserna effektiveras
- utkomstskydds- och pensionssystemens sporrande effekt ökar, och det blir vanligare att stanna kvar i och återvända till arbetslivet.
Förebyggande och lindring av utslagning
- långtidsarbetslösheten och den strukturella arbetslösheten minskar
- långvarigt behov av utkomststöd minskar
- fattigdomen bland barnfamiljer minskar
- de förebyggande hälsovårdstjänsterna för barn och ungdomar utökas
- tjänsteutbudet inom missbrukarvård, mentalvård och barnskydd utökas
- tillgången på tjänster inom missbrukarvården förbättras
- samarbetet mellan förvaltningsområdena intensifieras för bekämpning av utslagningen
- de bostadslösas antal minskar.
Fungerande tjänster och ett rimligt utkomststöd
- tillgången till och kvaliteten på social- och hälsovårdsservice förbättras
- tillgången till personal tryggas
- strukturerna för anordnande av service läggs om
- det regionala samarbetet stärks
- hållbar finansiering för servicen säkras
- handikappades möjligheter att delta i samhällslivet främjas
- ett tillräckligt minimiskydd och ett rimligt utkomstskydd garanteras
- hållbar finansiering av socialförsäkringarna säkras.
Främjande av medborgarnas rättsskydd och jämlikhet
- tillgången på service tryggas med hjälp av t.ex. rimliga behandlingstider
- enhetlighet i behandlingar och avgöranden tryggas på olika fullföljdsnivåer
- tillsynen och dess kvalitet förbättras.
Barnfamiljernas välbefinnande
- föräldraskap och familjesammanhållningen stöds
- samordningen av arbete och familjeliv underlättas
- kostnaderna för barn jämnas ut
- trygga uppväxt- och utvecklingsmiljöer för barn säkerställs.
Jämställdhet mellan könen
- ett handlingsprogram för att främja jämställdheten mellan könen bereds och verkställs
- den reviderade jämställdhetslagen träder i kraft
- löneskillnaderna mellan kvinnor och män reduceras
- tidsbundna anställningsförhållanden blir färre
- kvinnornas deltagande i beslutsprocessen och ekonomin ökar
- antalet kvinnliga företagare ökar
- våldet mot kvinnor och prostitutionen minskar
- de jämställdhetspolitiska frågorna bedöms också ur mansperspektiv.
Målen utvärderas i uppföljningsdokument. I de resultatavtal som ingås med ämbetsverken och inrättningarna inom förvaltningsområdet enas man om vilket ansvar respektive instans har för uppnående av målen.
Sammanfattning av fullmakterna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (mn euro) | ||||
---|---|---|---|---|
2005 | 2006 | 2007 | Samtliga utgifter för användningen av fullmakter | |
Förbindelser som ingåtts före år 2005 | 4,600 | 1,428 | - | 6,028 |
Förbindelser år 2005 | 1,015 | 1,500 | 0,818 | 3,333 |
Fullmakter sammanlagt | 5,615 | 2,928 | 0,818 | 9,361 |
Förvaltningsområdets anslag kapitelvis 2003—2005
År 2003 bokslut 1000 € |
År 2004 ordinarie statsbudget 1000 € |
År 2005 budgetprop. 1000 € |
Ändring 2004—2005 |
|||
1000 € | % | |||||
01. | Social- och hälsovårdsministeriet | 61 318 | 67 066 | 66 054 | - 1 012 | - 2 |
02. | Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården | 21 045 | 21 910 | 22 400 | 490 | 2 |
03. | Arbetslöshetsnämnden | 1 725 | 1 795 | 1 795 | — | — |
04. | Prövningsnämnden | 1 776 | 1 630 | 1 777 | 147 | 9 |
06. | Rättsskyddscentralen för hälsovården | 4 195 | 4 870 | 4 876 | 6 | 0 |
07. | Institutet för arbetshygien | 35 335 | 37 175 | 39 950 | 2 775 | 7 |
08. | Folkhälsoinstitutet | 34 227 | 44 444 | 43 270 | - 1 174 | - 3 |
09. | Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral | 4 657 | 5 047 | 4 930 | - 117 | - 2 |
10. | Strålsäkerhetscentralen | 11 386 | 11 330 | 11 400 | 70 | 1 |
11. | Läkemedelsverket och Utvecklingscentralen för läkemedelsbehandling | 2 549 | 2 574 | 2 574 | — | — |
12. | Statens skolhem | 588 | 588 | 588 | — | — |
13. | Arbetarskyddets distriktsförvaltning | 21 927 | 22 608 | 22 800 | 192 | 1 |
14. | Statens sinnessjukhus | -193 | 607 | 607 | — | — |
15. | Utjämning av familjekostnader | 1 362 410 | 1 433 600 | 1 428 900 | - 4 700 | - 0 |
16. | Allmän familjepension | 39 716 | 41 000 | 39 300 | - 1 700 | - 4 |
17. | Utkomstskydd för arbetslösa | 676 486 | 678 000 | 696 500 | 18 500 | 3 |
18. | Sjukförsäkring | 727 950 | 786 000 | 1 064 000 | 278 000 | 35 |
19. | Pensionsförsäkring | 1 472 859 | 1 614 000 | 1 608 401 | - 5 599 | - 0 |
20. | Olycksfallsförsäkring | 13 404 | 13 500 | 13 000 | - 500 | - 4 |
21. | Frontveteranpensioner | 105 919 | 98 000 | 90 700 | - 7 300 | - 7 |
22. | Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst och vissa utgifter för rehabilitering | 256 739 | 252 928 | 245 308 | - 7 620 | - 3 |
23. | Annat skydd för personer som lidit skada av krigen | 2 615 | 2 750 | 2 550 | - 200 | - 7 |
28. | Annat utkomstskydd | 15 910 | 33 950 | 41 460 | 7 510 | 22 |
32. | Av kommunerna anordnad social- och hälsovård | 3 064 717 | 3 564 784 | 3 773 488 | 208 704 | 6 |
33. | Vissa utgifter inom social- och hälsovården | 21 254 | 6 700 | 6 325 | - 375 | - 6 |
53. | Hälsofrämjande verksamhet och hälsoövervakning | 9 759 | 9 760 | 9 860 | 100 | 1 |
57. | Semesterverksamhet | 200 600 | 201 500 | 201 750 | 250 | 0 |
92. | Användningen av avkastningen av Penningautomatföreningens verksamhet | 400 585 | 405 945 | 423 445 | 17 500 | 4 |
Sammanlagt | 8 571 458 | 9 364 061 | 9 868 008 | 503 947 | 5 |
Det totala antalet anställda | 3 799 | 3 910 | 3 9701) |
1) Den avgiftsbelagda verksamhetens andel uppgår till 1 515 årsverken.