Statsbudgeten 2005

28. FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Förklaring:

Närmiljön

Vi är tvungna att svara på de ekonomisk-politiska utmaningarna i en situation där den ekonomiska omvärlden i Finland befinner sig i kraftig omvälvning. Förmåga att anpassa sig till förändringen i den globala ekonomin och utnyttjande av teknologin intar en nyckelposition för att sysselsättningsgraden skall kunna höjas och produktiviteten utvecklas gynnsamt.

Osäkerheten när det gäller utvecklingen av den internationella omvärlden framhäver särskilt betydelsen av våra ekonomisk-politiska val med tanke på tillväxtutsikterna på medellång sikt och finansieringen av välfärdsstaten i Finland. Den allt hårdare internationella konkurrensen och den snabba utvecklingen på kapitalmarknaden förutsätter en kritisk och öppen bedömning av de nuvarande målen, systemen och procedurerna samt bakomliggande premisser. Också Europeiska unionens framtid innefattar en del osäkra och oklara faktorer, och vid konfrontationen med dem accentueras föregripande medverkan och rätt fördelning av resurserna genom prioritering. Detta förutsätter bl.a. att Finlands mål aktivt tas upp vid beredningen av EU:s kommande ekonomiska ramar och revideringen av EU:s finansieringssystem.

Den ekonomiska politikens viktigaste mål är att höja sysselsättningsgraden och produktiviteten. Genom den ekonomiska politiken måste det skapas beredskap för utgiftstrycken till följd av att befolkningen åldras och för att bemöta förlusterna av skatteinkomster till följd av den internationella skattekonkurrensen, samtidigt som befolkningsfaktorerna försämrar de ekonomiska tillväxtmöjligheterna.

Sysselsättningsgraden och produktiviteten inom samhällsekonomin måste höjas märkbart så att de stora åldersklassernas pensionering inte begränsar den ekonomiska tillväxten de närmaste åren. Som en del av de åtgärder som behövs genomförs en revidering av pensionssystemen vid ingången av 2005 och målet är att uppmuntra folk att fortsätta i arbetslivet längre än nu.

I syfte att stärka den offentliga ekonomin måste de offentliga utgifternas tillväxttakt begränsas och uppgifterna inom den offentliga sektorn också delvis omvärderas. För att välfärdsservicen skall kunna finansieras gäller det att vinnlägga sig om förutsättningarna för den ekonomiska tillväxten och om sysselsättningen. Strävandena att göra den offentliga ekonomin effektivare måste stärkas för att regeringsprogrammets mål skall uppnås. Den offentliga serviceproduktionen måste effektiveras och produktivitetsutvecklingen inom den tryggas för att servicen skall kunna säkerställas och kvaliteten på den utvecklas. Det är speciellt viktigt att en omriktning av serviceproduktionen och resurserna säkerställs i enlighet med förändringarna i befolkningsstrukturen, den regionala strukturen och näringsstrukturen.

När det gäller verkställandet av beskattningen hänför sig utmaningarna å ena sidan till skatteinkomstförlusterna till följd av den internationella skattekonkurrensen och å andra sidan till faktorer ägnade att sporra till arbete.

Finansministeriet uppställer följande resultatmål inom sitt ansvarsområde:

Samhälleliga verkningar

Ekonomisk tillväxt och stabilitet eftersträvas med hjälp av ekonomisk-politiska åtgärder som förbättrar produktiviteten och en stabil utveckling av ekonomin och marknaderna, gör att ekonomin och marknaderna strukturellt fungerar bättre och gör den offentliga ekonomin mera hållbar. På detta sätt skapas också den bästa beredskapen med tanke på eventuella nya problem.

Förbättring av sysselsättningen eftersträvas genom att en ekonomisk och strukturell politik som höjer sysselsättningsgraden bereds. Sänkningen av beskattningen av arbete fortgår med beaktande av den statsfinansiella marginalen. Målet är en högre sysselsättningsgrad genom ökade arbetsinsatser, vilket förutsätter tidigare inträde i arbetslivet och längre arbetskarriärer.

Effektivare användning av skattepengarna eftersträvas genom att produktiviteten inom den offentliga sektorn förbättras. En rapport över produktivitetsutvecklingen och de faktorer som inverkat på den läggs fram och i den konstateras produktivitetsutvecklingen med stöd av Statistikcentralens produktivitetsstatistik för den offentliga sektorn, utredningar som gäller de viktigaste servicebranscherna och förvaltningsområdenas verksamhetsberättelser. Produktivitetsutvecklingen påverkas bl.a. genom deltagande i genomförandet av kommunernas basserviceprogram, i den basservicebudget som skall fogas till budgetpropositionen och i kommunernas finansierings- och statsandelsreform. Produktiviteten inom den offentliga förvaltningen och den offentliga servicen förbättras med hjälp av ett åtgärdsprogram, vars syfte är att förbättra styrningen av förvaltningen och dess struktur och att utnyttja ny teknik bl.a. genom att de elektroniskt producerade tjänsterna och den papperslösa dokumenthanteringen utökas. Utvecklandet av ministeriernas resultatstyrning och strategiarbete fortgår och målet är att ministerierna skall koncentrera sig på beredningen av det politiska beslutsfattandet och skötseln av den strategiska styrningen av förvaltningsområdena.

Inom tullväsendet är det viktigaste målet att anpassa verksamheten till den utvidgade Europeiska unionen bl.a. så att den personal som frigörs från tullklareringen överförs till uppgifter för skyddande av samhället och till verksamhet som gör utrikeshandeln smidigare i synnerhet vid tullanstalterna vid östra landgränsen och i hamnarna i sydöstra Finland. Också nätet med verksamhetsställen ses över så att det motsvarar de förändrade behoven. Strävan är att effektivera tullsamarbetet med Ryssland och att utveckla den ryska tullens verksamhetsmetoder och i synnerhet att främja en utvidgning av den s.k. gröna linjen och få den att fungera bättre.

De skattepolitiska utmaningarna hänför sig å ena sidan till skatteinkomstförlusterna till följd av den internationella skattekonkurrensen och å andra sidan till faktorer ägnade att sporra till arbete bl.a. genom att inkomstbeskattningen sänks. Förvärvsinkomstbeskattningen lindras fortsättningsvis på ett sätt som stöder sysselsättningen. Företagsbeskattningen lindras för stärkande av den internationella konkurrenskraften hos Finlands beskattningssystem. De nya skattelagarna träder till största delen i kraft vid ingången av 2005.

Utvecklandet av statens statistikväsende hör nära samman med arbetet för utvecklande av det europeiska statistiksystemet. Som en del av Finlands förpliktelser gällande EU fortsätter Statistikcentralen att utveckla företagens korttidsstatistiker, prisindexsystemet för servicebranscherna och systemet för de offentliga samfundens kvartalsstatistik. Den elektroniska datainsamlingens andel i statistikproduktionen utökas ytterligare och utbudet av nättjänster när det gäller statistikuppgifter ökas.

I det forskningsarbete som gäller samhällsekonomins konkurrenskraft framhävs frågor som hänför sig till beskattningen, tillväxt- och teknologipolitiken, företagarverksamheten och de offentliga stödens effekter. Speciella undersökningsobjekt till följd av EU:s utvidgning och den ekonomiska globaliseringen är utsikterna för den offentliga ekonomin på lång sikt och beskattningens tillväxtkonsekvenser, produktionsfaktorernas rörelser inom den expanderande unionen samt skattekonkurrensen. I forskningen kartläggs också välfärdsstatens ekonomiska hållbarhet på lång sikt och de faktorer som hänför sig till den, t.ex. hur lockande Finland är som placeringsort för företag och åldrandets inverkningar på produktivitetsutvecklingen. Befolkningens stigande medelålder och dess inverkningar på utbudet av arbetskraft samt de strukturella problemen på arbetsmarknaden är likaså centrala frågor för forskningen. De politiska åtgärder såväl med tanke på beskattning, förmåner som arbetskraftspolitik vilka inverkar på hur arbetsmarknaden fungerar hör till de problemområden som skall analyseras. Projektet för utveckling av utvärderingen av produktiviteten och effektiviteten inom hälso- och sjukvården, socialväsendet och utbildningen fortgår (i anslutning till finansministeriets produktivitetsprojekt) som en del av det åtgärdsprogram som gäller produktiviteten.

Utvecklandet av ministeriernas resultatstyrning och strategiarbete fortgår och målet är att ministerierna skall koncentrera sig på beredningen av det politiska beslutsfattandet och skötseln av den strategiska styrningen av förvaltningsområdena.

Främjande av produktiviteten

Finansministeriet startar ett nytt förhandlings- och avtalsförfarande för finansiering av projekt som förbättrar produktiviteten inom de olika förvaltningsområdena. En förutsättning för erhållande av finansiering är att finansministeriet och det ministerium som ansöker om finansiering för ett produktivitetsprojekt avtalar om projektets mål och fördelningen av uppnådd nytta under åren för genomförandet.

Statens konkurrenskraft som arbetsgivare stärks bl.a. genom att reformen av pensionssystemet slutförs, det säkerställs att det nya lönesystemet tas i bruk på ett övergripande sätt och revideringen av systemet för rekrytering och rörlighet när det gäller den högsta ledningen inom statsförvaltningen fortsätter.

Besittning av egendom som hör till finansförvaltningens ansvarsområde

Ägarstyrningen när det gäller de bolag för vilka ministeriet har ledningsansvar genomförs i enlighet med fastställda principer och till dem hör förutsägbarhet, aktivitet och marknadsfokusering. Målet är att uppnå ett så gott helhetsresultat som möjligt och att utveckla bolagen.

Förvaltningsområdets anslag kapitelvis 2003—2005