Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2005

27. FÖRSVARSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:

Verksamhetsmiljö

FN har hittills behållit sin plats som den globala instans som verkställer fredsbevarande operationer och ger fullmakt för dem. Europeiska unionen har utvecklats till en starkare säkerhets- och försvarspolitisk aktör, vilket även har stärkt säkerheten i vårt land. EU:s säkerhets- och försvarspolitik byggs fortfarande upp i nära samarbete med Nato.

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) har anpassat sin roll och sina uppgifter i den snabbt föränderliga internationella säkerhetsmiljön. Under de senaste åren har i synnerhet Centralasien och Kaukasien blivit organisationens betydelsefulla territoriella prioritetsområden. Nato har förnyat sig i betydande utsträckning. Organisationen utformas till att kunna bekämpa olika slags hot som föranleds av terrorism, massförstörelsevapen och regionala kriser. Utöver vissa nya uppgifter förblir Nato den enda försvarsalliansen inom det vidsträckta euro-atlantiska området. Utvidgningen av Nato ökar stabiliteten även kring Östersjön.

De nordiska länderna tillämpar säkerhets- och försvarspolitiska lösningar som avviker från varandra. Det försvarspolitiska samarbetet har trots detta varit aktivt och samma trend torde fortsätta även under de kommande åren. Den viktigaste manifestationen för detta samarbete är NORDCAPS-samarbetsprojektet, vars syfte är att utveckla och intensifiera det nordiska militära krishanteringssamarbetet.

Ryssland har i sin internationella verksamhet betonat vikten av en värld med många maktcentra, men har dock samtidigt försökt undvika ett motsatsförhållande med Förenta Staterna. De militära oroligheterna har koncentrerats till Rysslands sydligaste gränsområden, särskilt till Kaukasien. Både S:t Petersburg och Kolahalvön, vilka är belägna nära Finland, har fortsättningsvis en strategisk betydelse. Ryssland upprätthåller en betydande militär beredskap i båda regionerna.

Globaliseringen och staternas ökande beroende av varandra har ökat och ökar ytterligare sannolikheten för gränsöverskridande hot mot säkerheten, vilket förutsätter ett ökat samarbete när det gäller att förebygga och bekämpa dessa. Finlands nationella verksamhetsmiljö har bibehållits stabil. Fastän något militärt hot inte torde riktas mot vårt land inom den närmaste framtiden kommer förmågan att även utnyttja militär styrka fortfarande att bibehållas i vår näromgivning. Detta förutsätter att den militära försvarsförmågan utvecklas på lång sikt och så att den följer sin tid. När det gäller utvecklandet av den nationella försvarsförmågan är centrala faktorer bl.a. utvecklingen inom samhällsekonomin, den allt dyrare krigsteknologin och den allt kortare livslängden för försvarsmateriel samt ett allt större behov av internationellt samarbete.

I framtiden kommer konkurrensen om arbetskraft att bli hårdare och det skall vara möjligt att rekrytera ny personal i stället för den som avgår. Det ökande internationella samarbetet samt teknifieringen av såväl vapen- som andra system ställer allt högre krav på personalens yrkeskunskap. Detta ställer särskilda krav på försvarsmaktens utbildningssystem. För att försvarsförvaltningen skall lyckas med att få kompetent personal måste den vara en exemplarisk arbetsgivare och sörja för den allmänna arbetsgivarbilden, se till att uppgifterna är lockande, utveckla sporrande avlöningsgrunder och avlöningssystem, se till att arbetsklimatet är sporrande samt sörja för de anställdas ställning och utvecklandet av deras kompetens. Den internationella militära krishanteringen ställer krav på försvarsmaktens personalsystem.

Politiksektorerna inom försvarsministeriets förvaltningsområde

Försvarspolitik

Syftet med försvarspolitiken är att trygga Finlands försvarspolitiska intressen på bästa möjliga sätt. Försvarets mål är att i alla situationer garantera landets självständighet, trygga medborgarnas livsbetingelser, förhindra att territoriet utnyttjas samt trygga statsledningens verksamhetsbetingelser och handlingsfrihet. Det internationella militära samarbetet är en väsentlig del av Finlands försvars- och säkerhetspolitik och det stöder Finlands eget försvar.

Finlands försvarslösning grundar sig på en trovärdig nationell försvarsförmåga, militär alliansfrihet, regionala försvarssystem, allmän värnplikt och deltagande i internationellt samarbete. Försvarsförmågan dimensioneras så att hela landet kan försvaras. Samtidigt fortsätter upprättandet av beredskap för militärt samarbete i olika krissituationer.

Vad gäller försvarspolitiken kommer de viktigaste uppgifterna under år 2005 för försvarsförvaltningens vidkommande att vara genomförandet av de förändringar som är en förutsättning för att EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik skall utvecklas.

År 2004 ges en säkerhets- och försvarspolitisk redogörelse som för sin del inverkar på förvaltningsområdets verksamhet år 2005.

Militärt försvar

Försvarsmakten upprätthåller en militär försvarskapacitet med vars hjälp krissituationer av olika grad kan hanteras och olika slag av militära åtgärder riktade mot finskt territorium kan avvärjas. Före år 2008 upprättas kapacitet för försvarsmakten att förebygga och avvärja ett strategiskt överfall. Asymmetriska hot beaktas i alla hotmodeller. Det militära försvaret utvecklas så att Finland kan verka som en aktiv medlem i den säkerhetssammanslutning som Europeiska unionen bildar och anvisa tillräckliga militära resurser för sådana aktioner som medlemskapet i unionen förutsätter.

Frivillig försvarsutbildning stöder den samhälleliga beredskapen. Det nya systemet med frivilligt försvar tas i bruk från och med år 2008. Medborgarnas försvarsvilja och positiva attityd till försvarsmakten upprätthålls genom kommunikation samt genom att utveckla den frivilliga försvarsutbildningen och försvarsmaktens utbildnings- och ledningskultur.

I syfte att utveckla och upprätthålla den prestationsförmåga som försvarskapaciteten förutsätter eftersträvar man att av försvarsbudgeten använda cirka en tredjedel för materielanskaffningar. För att detta skall bli möjligt stoppas ökningen av försvarsmaktens omkostnader genom att olika funktioner och organisationen rationaliseras. I samband med att lednings- och förvaltningssystemet ändras och de krigstida trupperna minskas skall obehövliga funktioner dras in och underhållet av lokaliteter och materiel minskas i ett så tidigt skede som möjligt.

Samordning av totalförsvaret

Med totalförsvar avses alla de militära och civila åtgärder med hjälp av vilka Finlands nationella suveränitet samt medborgarnas levnadsmöjligheter och säkerhet mot hot utifrån, hot från andra stater eller hot av något annat slag tryggas. Syftet med utvecklandet av totalförsvaret är att stärka det normala samarbetet mellan säkerhetsmyndigheter och medborgarorganisationer. Försvarsförvaltningens militära sakkunskap utnyttjas då samhällets övergripande säkerhet säkerställs.

Militär krishantering och fredsbevarande verksamhet

Till militär krishantering och fredsbevarande verksamhet hänförs deltagande i krishanteringssamarbete inom ramen för FN:s, EU:s och Natos program för partnerskap för fred. Avsikten med utvecklandet av Finlands militära krishantering är en sådan samarbetsförmåga som motsvarar europeiska krishanteringsmål. Deltagande i internationella operationer ökar försvarets allmänna trovärdighet i vårt land och stärker vår nationella försvarsförmåga.

Den internationella krishanteringsförmågan utvecklas i enlighet med Europeiska unionens målsättning i fråga om trupper, PARP-processens prestationskrav och principerna för det nordiska samarbetet. Specialiseringen i syfte att utveckla och i internationella beredskapstrupper införliva förmågor och enheter som är centrala med tanke på internationell krishantering och ändamålsenliga sett ur det nationella försvarets synvinkel fortsätter. Utöver de nuvarande trupperna utvecklas kompetensen inom skydds- och specialtruppsverksamheten samt snabbinsatsförmågan. Programmet för partnerskap för fred kvarstår som ett centralt instrument i utvecklandet av försvarsmaktens samarbetsförmåga. Samarbetsförmågan utvecklas genom deltagande även i övningar som Nato har öppnat för partnerskapsländerna. Avsikten är att deltagandet i fredsbevarande operationer i fråga om antal skall bibehållas på i genomsnitt cirka 1 000 personer (de årliga kostnaderna i genomsnitt maximalt 100 miljoner euro). Målet är att man försöker upprätthålla Lead Nation-förmåga på bataljons/stridsavdelningsnivå i syfte att utveckla ledningssystemet samt utbilda kommendörerna och stabsofficerarna.

Preliminära resultatmål

De preliminära resultatmålen för försvarsförvaltningen för år 2005 är följande:

Försvarspolitik

Av statsrådet uppställt resultatmål för de samhälleliga verkningarna:

  • Försvarsmakten utvecklas i enlighet med 2001 års säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse.

Av ministeriet uppställt resultatmål för de samhälleliga verkningarna:

  • Så vittomfattande säkerhetspolitisk handlingsfrihet som möjligt garanteras för statsledningen:
    • genom att upprätthålla och utveckla en trovärdig nationell försvarskapacitet som möjliggör alliering
    • genom att fortsätta upprättandet av beredskap för militärt samarbete i olika krissituationer.

Militärt försvar

Av statsrådet uppställda resultatmål för de samhälleliga verkningarna för år 2005:

  • I den nationella beredskapen och i utvecklandet av landets försvar beaktas även nya typer av risker och hot
  • Finlands egen försvarsmaterielindustri stöds
  • I fråga om vapenexportpolitiken iakttas EU:s gemensamma regelverk.

Av ministeriet uppställda resultatmål för de samhälleliga verkningarna:

  • Den trovärdiga försvarsförmågan förbättras genom att kapacitet att förebygga och avvärja ett strategiskt överfall upprättas:
    • Utvecklandet av ett gemensamt integrerat spanings-, övervaknings- och ledningssystem för försvarsmakten inleds genom att ett gemensamt integrerat datanät och arkitektur som överensstämmer med kraven på internationell kompatibilitet upprättas år 2005
    • Utrustandet och utbildningen av arméns beredskapsbrigader fortgår så att beredskapsförbanden före utgången av år 2008 är operativt redo. År 2005 tas de viktigaste nya systemen i utbildningsbruk
    • Marinens förmåga att skydda sjöförbindelserna utvecklas genom att marinens avvärjningsförmåga på ytnivå upprätthålls, det rörliga kustförsvaret utvecklas och upprättandet av minjaktsförmåga inleds. År 2005 fortgår de anskaffningar som anknyter till Laivue 2000, sjömålsrobotmaterielen moderniseras samt anskaffningen av system som hänför sig till utvecklande av minjaktsförmågan inleds
    • Prestationsförmågan hos flygvapnets jaktförsvar och luftförsvarets stridsledningssystem och det flygbasbaserade systemets stridstålighet utvecklas.

Uppdateringen av jaktplansmaterielens underhåll fortsätter, ledningens situationsmedvetenhet och ledningsförmåga i kristid utvecklas samt huvudbasernas stridstålighet förbättras år 2005.

  • Utvecklandet av en sådan förmåga för försvarsmakten som motsvarar europeiska krishanteringsmål med beaktande av EU:s beslut om utvecklandet av krishanteringen. År 2005 utarbetas en plan för upprättande och ökande av snabbinsatsförmågan för de internationella beredskapstrupperna
  • Den allmänna värnplikten upprätthålls. Avsikten är att av en åldersklass utbilda alla män som lämpar sig för beväringstjänst vad deras hälsotillstånd beträffar. Vid repetitionsövningarna utbildas 30 000 personer
  • Under verksamhetsåret inleds åtgärder genom vilka försvarsmaktens personalutgifter vänds i en nedåtgående trend mot den nivå som gällde år 2004 före utgången av år 2008
  • Medborgarnas bestående försvarsvilja upprätthålls så att 76—80 % av medborgarna anser att finländarna, om Finland utsätts för anfall, skall försvara sig med vapen i alla situationer, fastän resultatet verkar osäkert.

Samordning av totalförsvaret

Av ministeriet uppställt resultatmål för de samhälleliga verkningarna:

  • Genom samordning av totalförsvaret utvecklas och upprätthålls den prestationsförmåga som tryggandet av samhällets livsviktiga funktioner kräver så att statsledningen garanteras handlingsfrihet i olika situationer som hotar den nationella säkerheten:
    • Genom att följa med på vilket sätt ministerierna inkluderar utvecklingsprogrammen i budgetförslagen och verksamhets- och ekonomiplanerna för sina verksamhetsområden
    • Genom att ordna statsförvaltningens beredskapsövning VALHA 2005.

Militär krishantering och fredsbevarande verksamhet

Av statsrådet uppställda resultatmål för de samhälleliga verkningarna:

  • Försvarsmaktens möjligheter att delta i internationella uppdrag inom krishantering och fredsbevarande verksamhet främjas med hänsyn även till nationella försvarsbehov.

Av ministeriet uppställt resultatmål för samhällseffekter:

  • Stabiliteten i norra Europa stärks och den internationella säkerheten ökas genom deltagande i krishanteringsoperationer i enlighet med statsledningens beslut samt genom upprätthållande av beredskapen att delta i nya operationer även med kort varsel.

Utvecklande av förvaltningens organisation och verksamhetssätt samt forskningsverksamhet

Av ministeriet uppställt resultatmål för de samhälleliga verkningarna:

  • Utvecklandet av förvaltningsområdets hela verksamhet och strukturer fortsätter. Såsom riktlinjer framhävs utvecklandet av nya flexibla verksamhetsmodeller som grundar sig på uppbyggnaden av nätverk samt på omorganisering av informationsförvaltningen
  • Forskningsverksamheten stöder det strategiska beslutsfattandet inom och utvecklandet av förvaltningsområdet genom att producera relevant forskningsdata. Tyngdpunkten är förlagd till beredningen och inledandet av de forskningsuppgifter som den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen förutsätter.
Sammanfattning av fullmakterna inom försvarsministeriets förvaltningsområde (mn euro)
  2005 2006 2007 2008 2009— Samtliga utgifter för användningen av fullmakter1)
             
Förbindelser som ingåtts före 2005 563 421 310 200 25 1 519
Förbindelser 2005 32 107 73 45 - 256
Fullmakter sammanlagt 595 528 383 245 25 1 776

1) Omfattar inte utgifter föranledda av förändringar i index och valutakurser.

Förvaltningsområdets anslag kapitelvis 2003—2005

    År 2003
bokslut
1000 €
År 2004
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2005
budgetprop.
1000 €

Ändring 2004—2005
    1000 € %
             
01. Försvarsministeriet 202 174 185 136 209 684 24 548 13
10. Försvarsmakten 1 750 990 1 843 036 1 885 858 42 822 2
30. Internationell fredsbevarande verksamhet 50 990 43 424 40 209 - 3 215 - 7
99. Övriga utgifter inom försvarsministeriets förvaltningsområde 1 618 1 660 1 660
  Sammanlagt 2 005 772 2 073 256 2 137 411 64 155 3

  Det totala antalet anställda 17 810 18 110 18 0601)    

1) Inom förvaltningsområdet beräknas dessutom 30 årsverken för militärobservatörer som ställts till FN:s förfogande och vilkas lön betalas av Finland.