Statsbudgeten 2005

20. (30.12, 30.13, 30.14, delvis och 30.21) Jordbruk

Förklaring:Effektmålen har presenterats under motiveringen till huvudtiteln. Produktionskostnaderna för jordbruket är högre i Finland än i de flesta andra EU-länderna till följd av de mindre gynnsamma naturbetingelserna och den mindre gynnsamma produktionsstrukturen. Produktionsstrukturen har dock förbättrats i och med investeringarna, och bl.a. den genomsnittliga gårdsstorleken har ökat klart. Marknadsinkomsterna kan dock inte när det gäller de flesta produkter täcka de totala produktionskostnaderna och för att de mål som nämns under motiveringen till huvudtiteln skall uppnås är det nödvändigt att jordbruket och trädgårdsodlingen stöds med nationella medel. Systemet med stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen består av stödformer som följer av EU:s gemensamma jordbrukspolitik och kompletteras genom det nationella stödsystemet.

Enligt en totalkalkyl för jordbruket och trädgårdsodlingen utgjorde stöden 44 % av jordbrukets och trädgårdsodlingens totala intäkter år 2003. Odlarnas arbetsinkomst och den lantbruksinkomst som fås som avkastning på det egna kapital som investerats i produktionen förblev mindre än stödbeloppet, vilket innebär att stöden är av central betydelse för tryggandet av odlarnas utkomst och fortsatt produktion.

Våren 2005 skall största delen av avtalen och förbindelserna gällande kompensationsbidrag enligt det horisontella programmet för utveckling av landsbygden samt systemen med miljöstöd för jordbruket förlängas eller förnyas. Man är tvungen att i fråga om EU-finansieringen ingå förbindelserna i ett osäkert finansieringsläge eftersom det ännu inte har fattats beslut om finansieringen gällande den programperiod som börjar år 2007. Det nationella stödet till jordbruket och trädgårdsodlingen ändras till följd av lösningen gällande en förlängning av artikel 141 i anslutningsfördraget så att en nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget tas i bruk i hela landet.

¹⁾ Av anslaget för år 2004 blir ett belopp på 14,0 miljoner euro oanvänt och överförs till år 2005. Av anslaget för år 2005 beräknas ett belopp på 7,0 miljoner euro förbli oanvänt och outdelat.

För att trygga jordbrukarnas inkomstnivå har det för centrala jordbruksprodukter fastställts ett minimipris, till vilket EU har förbundit sig att köpa produkter till interventionslager. Dessutom betalas i fråga om exporten utanför EU exportstöd med EU-medel och konsumtionen på den inre marknaden stöds genom prissänkningar (bl.a. stödet till skolmjölk och industrismör). För främjande av åtgången av jordbruks- och trädgårdsprodukter används medel som helt eller delvis finansieras av EU samt medel som är helt och hållet nationella. EU:s interventions- och exportverksamhet samt stödjandet av konsumtionen på den inre marknaden finansieras utanför budgeten med medel som betalas från EU till Interventionsfonden för jordbruket. Det sker inga betydande ändringar i verksamheten år 2005.

Systemet med finansiellt stöd för investeringar inom jordbruket reformerades i betydande utsträckning år 2004 i syfte att trygga det familjejordbruksbaserade jordbruket. De statliga lånen ersattes huvudsakligen med räntestödslån och mängden stödobjekt minskades. Fullmakten att bevilja räntestödslån höjdes avsevärt.

Utvecklingen av gårdsbrukets struktur och bedrivandet av lönsam verksamhet påverkas genom att det ekonomiska stödet riktas till enheter som sköts av familjebrukningsenheter och sammanslutningar av dessa. Målet med det investeringsstöd som beviljas gårdarna är att främja en förbättring av inkomstnivån samt av levnads-, arbets- och produktionsförhållandena. Med stödet försöker man åstadkomma sänkta produktionskostnader bl.a. genom att främja en ökning av företagsstorleken, främja miljövården samt förbättra djurens välbefinnande och produktkvaliteten.

Det ekonomiska stödet för investeringar på gårdarna är antingen delfinansierat av EU eller stöd som finansieras helt av staten. I fråga om de av EU delfinansierade stöden finansieras både EU:s och statens andel via Gårdsbrukets utvecklingsfond, och EU:s andel intäktsförs direkt till fonden. Räntestödslån beviljas inom ramen för bevillningsfullmakten i budgeten.

Det stöd som beviljas ur Gårdsbrukets utvecklingsfond (bidrag) styrs bl.a. till startstödet till unga jordbrukare samt till produktionsinvesteringar, t.ex. byggandet av ladugårdar för mjölk- och köttboskap, svinstallar och fårhus samt till investeringar i trädgårdsodling och renhushållning. Det beräknas att bidrag kommer att beviljas till ett belopp av sammanlagt ca 91 miljoner euro. Det beräknas att stöd kommer att beviljas till ca 700 jordbrukare för etablering.

Det beräknas att ca 250 miljoner euro behövs i bevillningsfullmakt för räntestödslån. Räntestöd beviljas bl.a. för finansiering av produktionsbyggnader, jordförvärv, byggande av bostadshus på gårdarna och maskinanskaffningar samt för fastighets- och inventarieanskaffningar i anslutning till startstödet till unga jordbrukare. Dessutom kan räntestödslån beviljas för vissa objekt inom renhushållningen och naturnäringarna.

Strukturutvecklingen påverkas även genom lantbruksföretagarnas förtidspensionssystem. Sådana system har redan funnits i över 20 år. Systemen med förtidspension erbjuder åldrande jordbrukare en möjlighet att avstå från gården eller produktionen till förmån för den som tar över gården. Systemen med förtidspension omfattar för närvarande ca 35 000 personer. Systemen beräknas under de närmaste åren omfatta ca 800 nya gårdar per år, dvs. ca 1 000 personer.

Jordbruks- och livsmedelsforskningen producerar och förmedlar kunskap som grundar sig på forskning i syfte att utveckla jordbruket och livsmedelshushållningen samt den därtill hörande företagsverksamheten på landsbygden. I forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT) har den biologiska, ekonomiska och teknologiska forskningen om jordbruk och livsmedelsekonomi samlats. Dessutom finansieras forskningen med medel för samarbetsforskning under kapitel 30.90 och med medel ur Gårdsbrukets utvecklingsfond. År 2005 utgörs prioriteringsområdena för forskningen av livsmedel och marknad, produktions- och informationssystem samt landsbygdspolitik och miljö.

21. (30.21.21, 74 och 77) Omkostnader för Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 31 255 000 euro.

Inkomsterna av den avgiftsbelagda verksamheten flyter in med stöd av förordningen om avgifter för prestationer som forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi tillhandahåller (1164/2001). Av inkomsterna för den avgiftsbelagda verksamheten får högst 80 000 euro användas för att sänka priserna för den avgiftsbelagda verksamheten i fråga om produktionen av elitplantor och i fråga om hästsjukhuset högst 5 000 euro. Anslaget får även användas till sådana hus- samt mark- och vattenbyggnadsarbeten som hänförs till investeringsutgifter och som föranleds av verksamheten vid Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi samt även till statlig medfinansiering i forsknings- och utvecklingsprojekt som genomförs med stöd ur EU:s strukturfonder.

Förklaring:Avsikten är att informationssamhällsprogrammet skall finansieras med anslaget.

Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT) har till uppgift att producera och förmedla kunskap som grundar sig på forskning i syfte att utveckla jordbruket och livsmedelshushållningen samt den därtill hörande företagsverksamheten på landsbygden. Effektmålen för MTT uppställs med avseende på utvecklingen av livsmedelskedjan, jordbruket och de övriga landsbygdsnäringarna samt landsbygdsmiljön och användningen av naturtillgångarna. Det allmänna effektmålet för MTT är att öka livsmedelskonsumenternas och medborgarnas välbefinnande samt förbättra verksamhetsförutsättningarna för aktörerna inom livsmedelshushållningen.

MTT:s forskning är indelad i följande tre programområden, i anslutning till vilka jord- och skogsbruksministeriet i samband med beredningen av budgeten för 2005 ställer upp mål för programområdena för forskningen vid MTT. För att nå dessa mål bildar MTT nätverk med andra nationella och internationella forskningsinstitut.

Livsmedel och marknad: Att svara mot konsumenternas behov är den mest kritiska framgångsfaktorn för livsmedelshushållningen. Konkurrenskraften hos livsmedelsindustrin och den råvaruproduktion denna behöver främjas genom att inhemska råvaror och deras speciella egenskaper utnyttjas, nya innovativa livsmedel utvecklas, livsmedelskvaliteten säkerställs, riskerna hanteras inom hela produktionskedjan och utbudskedjans effektivitet ökas. Forskningen inom programområdet producerar 50 produkter, metoder eller på annat sätt viktiga forskningsresultat som stöder näringsgrenen.

Produktions- och informationssystem: Lantbruks- och trädgårdslägenheternas konkurrenskraft främjas genom att det för företagen utvecklas ny teknik som gör det möjligt att producera konkurrenskraftiga produkter som beaktar miljösynpunkterna samt olika behov hos användarna. Forskningen riktas in på säkert och ekonomiskt utnyttjande av bio- och genteknik inom livsmedelshushållningen. Ny teknologi nyttiggörs inom växtförädling, växtförökning, djuravel, livsmedelsutveckling och miljöteknologi. Miljöstyrningen av gårdarna stöds genom att metoder för cirkulation av näringsämnen samt andra miljötekniska lösningar utvecklas. Verkningarna av produktionsenheternas storlek på arbetsmiljön och husdjurens välbefinnande bedöms. För jordbruks- och trädgårdsföretagarna samt rådgivningen och undervisningen produceras nättjänster med hjälp av vilka företagarna kan förbättra ledningen av företaget och dess ekonomiska resultat. För främjande av jordbruksföretagarnas bredd producerar MTT lösningar med hjälp av vilka företagarna kan skapa innovativa företag och produkter samt marknadsföra produkterna på ett sätt som skapar mervärde. Forskningen inom programområdet producerar 60 produkter, metoder eller på annat sätt viktiga forskningsresultat som stöder näringsgrenen.

Landsbygdspolitik och -miljö: Forskningen stöder en hållbar utveckling av livsmiljön, landsbygden och jordbruket. MTT producerar sakkunnigstöd för förvaltningen med avseende på reformerna av EU:s och nationell jordbruks-, landsbygds- och miljöpolitik samt WTO-förhandlingarna gällande världshandeln. Som resultat av MTT:s arbete kan Finlands behov beaktas i den politik som styr jordbruket och livsmedelshushållning samt de övriga landsbygdsnäringarna. MTT utvecklar verksamhetsmodeller för produktifiering och marknadsföring av lantbruksmiljön. Forskningen producerar 30 forskningsresultat som stöder förvaltningen och samhället.

Dessutom sköter MTT myndighetsuppgifter som hänför sig till den sakkännedom som införskaffas i samband med forskningen. MTT är en sakkunniginrättning som grundar sig på ett flertal författningar och som ger utlåtanden till myndigheter och utför behövliga utredningar och kontroller. Förutom för jordbruksförvaltningen produceras tjänster för andra förvaltningsområden, rådgivningen och forskningssamfunden. MTT svarar för Finlands del för EU:s informationssystem för jordbrukets redovisningsuppgifter. MTT svarar för en övervakningsmekanism för utsläpp av växthusgaser från jordbruket i Finland och för ett redovisningssystem med indikatorer för hållbar utveckling av jordbruket och landsbygden.

MTT svarar också för genomförandet av de nationella växt- och djurgenetiska programmen, upprätthållandet och förökningsodlingen av material i den nordiska genbanken för växtgenetiska resurser samt för nationella uppgifter inom den nordiska genbanken för husdjur. MTT verkar som sakkunnig vid styrningen av kvaliteten på och sammansättningen av fodret för produktionsdjur. MTT stöder beredningen och verkställandet av normer för jordbruks- och livsmedelsteknologin och verkar i sakkunniguppgifter i frågor gällande växtsorter. MTT sköter sakkunniguppgifter och sakkunnigtjänster inom växtinspektionen samt kontrollen av biologisk bekämpning och bekämpningsmedel inom växtskyddet.

Den forskningsinformation som MTT producerar produktifieras och kommersialiseras med hjälp av forskarbyn i Jockis. Före utgången av år 2005 grundas fyra nya företag i forskarbyn och MTT deltar i 30 pågående utvecklingsprojekt.

¹⁾ Tabellens kalkyler innehåller inte genomgångsposter för den samfinansierade verksamheten (1,0 miljoner euro) och inte heller odelade anslag från andra statliga ämbetsverk för den samfinansierade verksamheten som inte nettobudgeteras under omkostnadsmomentet (1,6 miljoner euro).

För den verksamhet som avses i 18 § i förordningen om bekämpningsmedel(515/1998) har anslag reserverats under moment 30.20.22.

Ökningen i bruttoutgifterna under momentet uppgår till 7 267 000 euro, varav 2 500 000 euro består av utgifter för verksamhet som baserar sig på förordningen om avgifter och som tidigare budgeterats under moment 12.30.(21), 101 000 euro består av utgifter som tidigare budgeterats under moment 30.21.(74) och 50 000 euro av utgifter som tidigare budgeterats under moment 30.21.(77) och 4 500 000 euro av utgifter för samfinansierad verksamhet som inte tidigare har beaktats i budgeten. Då 150 000 euro i utgifter av engångsnatur som anvisats för en undersökning gällande utsädespotatis beaktas som avdrag av blir ökningen i bruttoutgifterna 7 117 000 euro.

Ökningen i bruttoinkomsterna uppgår till 7 300 000 euro, varav 2 800 000 euro består av inkomster som på basis av förordningen om avgifter tidigare intäktsförts under moment 12.30.(21) och 4 500 000 euro av inkomster av samfinansierad verksamhet som inte tidigare har beaktats i budgeten.

Då ökningen i bruttoutgifterna är 7 117 000 euro och ökningen i bruttoinkomsterna 7 300 000 euro, sjunker nettoanslaget med 183 000 euro.

Som inkomster beaktas andra inkomster än de inkomster av forskningscentralens verksamhet som inflyter under momenten 12.30.04, 12.30.74 och 12.30.99.

De inkomster som år 2005 inflyter i form av förädlingsavgifter för trädgårdsväxter, 84 000 euro, har antecknats under moment 12.30.74 och de inkomster som till sin karaktär är kapitalinkomster under moment 12.30.99. Avsikten är att ca 800 000 euro av anslaget används för anskaffning av gårdsspecifikt material gällande lönsamhetsbokföring som producerats av Ekonomisk forskning för räkenskapsåret 2004, varav ca 280 000 euro föranleds av kostnader för överlåtelse av bokföringsuppgifter till EU. Den ersättning som år 2005 fås från EU gäller förskottsraten för år 2005 samt slutraten för räkenskapsåret 2003, sammanlagt ca 124 000 euro, som intäktsförs under moment 12.30.04.

Prisstödet är av avgörande betydelse för att elitplantproduktionen och hästsjukhusets verksamhet skall fortgå. År 2003 trädde jord- och skogsbruksministeriets förordning (18/2003) om certifierat föröknings- och plantmaterial i kraft, som har som mål att garantera tillgången till och upprätthållandet av det högklassiga och klimatmässigt hållbara föröknings- och plantmaterialet. Uppnåendet av detta mål förutsätter att verksamhetsförutsättningarna för elitplantproduktionen stabiliseras med hjälp av det föreslagna prisstöd som uppgår till högst 80 000 euro. Elitplantproduktionen gör det möjligt använda certifierat förökningsmaterial i plantskolor. Hästsjukhuset kompletterar det privata serviceutbudet genom att erbjuda sjukhustjänster baserade på specialkunskap och forskning. Hästsjukhuset erbjuder även specialutbildning inom hästbranschen för veterinärmedicinstuderande och andra studerande som specialiserar sig på hästar. Prisstödet på högst 5 000 euro till hästsjukhuset stöder upprätthållandet av nuvarande mängd och nivå på sjukhustjänsterna.

22. (30.21.22) Kontroll av bekämpningsmedel(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 430 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av utgifter för verksamhet som föranleds av Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi och som avses i 18 § i förordningen om bekämpningsmedel(515/1998). Anslaget får användas till betalning av löneutgifter för personal i en omfattning som motsvarar högst 13 årsverken.

Förklaring:De inkomster som inflyter av kontrollverksamheten för försäljning av varor har antecknats under moment 12.30.73. Genom verksamhet för kontroll av bekämpningsmedel införskaffas och produceras information om produkternas biologiska effektivitet och duglighet i nordliga extrema förhållanden till försäljningstillståndsmyndigheter och rådgivningen med tanke på utbildningen av odlare. Kontrollverksamheten omfattar i mån av möjlighet även undersökningar gällande användningen av de produkter som finns på marknaden och tyngdpunkten för dessa undersökningar ligger på en eventuell minskning av användningsmängderna i syfte att minimera riskerna samt på observation och förebyggande av resistens mot bekämpningsmedel.

Årligen utförs ca 100 st. sådana kontrollprov som i allmänhet tar 2—3 år och behövs för utlåtanden.

Det har getts 18 st. utlåtanden år 2003. År 2004 kommer det uppskattningsvis att ges 23 st. utlåtanden och år 2005 uppskattningsvis 20 st. Det har beräknats komma in 15 st. begäran om utlåtanden per år.

40. (30.12.41) Nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 608 620 000 euro.

Anslaget får användas till stöd enligt lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001). Anslaget får också användas till betalning av den nationella tilläggsdelen till miljöstödet och den nationella tilläggsdelen till kompensationsbidraget. Anslaget får användas till utbetalningar av stöd som beviljats år 2005 och tidigare år. Dessutom får stödbeslut år 2005 fattas så, att de nya förbindelser som år 2005 ingås om de nationella tilläggsdelarna till miljöstödet och kompensationsbidraget får föranleda utgifter om sammanlagt högst 560 000 000 euro åren 2006—2009. De stödbeslut som fattas år 2005 eller andra stödbeslut som har fattats tidigare får åsamka utgifter om högst 84 094 000 euro som betalas med anslaget för år 2006 och för senare år.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Målet för det nationella stöd för jordbruk och trädgårdsodling som finansieras under momentet är att komplettera EU:s stödsystem (EU:s inkomststöd, kompensationsbidraget och miljöstödet) samt att för sin del trygga jordbrukets och trädgårdsodlingens verksamhetsbetingelser och produktionens lönsamhet samt främja bevarandet av landsbygdens livskraft. Av de nationella stöden betalas ca 60 % till husdjursskötseln och 40 % till växtproduktionen.

Av stödformerna enligt lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001) får stöd betalas till följande stöd: nationellt stöd till södra Finland, nordligt stöd samt andra nationella stöd. Dessutom betalas nationella tilläggsdelar till miljöstödet och kompensationsbidraget, vilka ersätter det nationella stödet för växtodlingen. Nästan alla gårdar som idkar jordbruk och trädgårdsodling omfattas av stödet.

Nationellt stöd till södra Finland betalas för husdjursskötsel och trädgårdsodling i stödområdena A och B (växthusproduktion och stöd för lagring av trädgårdsprodukter) utgående från det stödprogram kommissionen godkänt år 2004. I mellersta och norra Finland (stödområde C) betalas stöd på basis av ett täckande, långsiktigt system för nordligt stöd som gäller husdjursskötsel och växtproduktion (inkl. trädgårdsodling). Syftet med en nationell tilläggsdel till miljöstöd som betalas i södra Finland är att trygga växtproduktionens verksamhetsbetingelser. Kompensationsbidraget höjs genom nationell finansiering på det sätt som reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik gör det möjligt. Utbetalningen av de nationella tilläggsdelarna kan förutsätta särskilda förbindelser vars längd motsvarar de förbindelser om miljöstöd och kompensationsbidrag som förlängs eller förnyas år 2005. Övriga nationella stöd är bl.a. det nationella stödet för potatisproduktion, det nationella tilläggsbidraget för dikor, studiepenningen för jordbrukare samt den s.k. ersättningen för tillfällig lagring av socker.

De stöd som betalas av anslaget finansieras nationellt, med undantag för det nationella tillläggsbidraget för dikor, som EU betalar en del av i mål 1-området och det område där stöd under övergångsperioden beviljas. Den inkomst som motsvarar EU:s andel, 450 000 euro, har beaktats under moment 12.30.01.

Av anslaget för år 2004 blir ett belopp om 14 000 000 euro ofördelat och oanvänt och detta belopp överförs till år 2005.Det beräknas att av anslaget för år 2005 kommer ett belopp om 7 000 000 euro att förbli oanvänt och ofördelat.

¹⁾ Av anslaget för år 2004 blir dessutom ett belopp om 14 miljoner euro oanvänt, och det överförs till år 2005. Av anslaget för år 2005 beräknas ett belopp på 7,0 miljoner euro förbli oanvänt och outdelat.

²⁾ År 2003 nationellt stöd för växtodling

41. (30.12.43) EU-inkomststöd(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 515 372 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av sådant inkomststöd till jordbruk som Europeiska unionen finansierar helt och hållet och därmed jämförbara övriga utgifter som Europeiska unionen finansierar i sin helhet.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Syftet med EU:s inkomststöd är att kompensera de inkomstbortfall som sänkningarna av producentpriserna i samband med reformer av EU:s gemensamma jordbrukspolitik åsamkar. Anslagsökningen har sitt ursprung i de ändringar om vilka det avtalats i samband med reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. År 2005 höjs mjölkbidraget och dess tilläggsbidrag i anslutning till en kompensering av sänkningen av interventionspriset på mjölk. Genom s.k. anpassning av stöden sänks de stöd som hör till systemet med direkta stöd med tre procent år 2005. Nedskärningarna gäller den del som överstiger 5 000 euro. Den nedskärningsdel som motsvarar den nedskärningsfria basdelen på 5 000 euro betalas tillbaka till odlarna år 2006.Återstoden av nedskärningarna återställs till medlemsländerna för åtgärder för utvecklande av landsbygden utgående från jordbruksjordens areal, arbetskraften inom jordbruket samt bruttonationalprodukten.

Stödet för jordbruksgrödor betalas på basis av rådets förordning (EG) nr 1251/1999. Tjurbidrag, stutbidrag, dikobidrag, slaktbidrag och extensifieringsersättningar samt tilläggsstöd för nötkreatur beviljas på basis av rådets förordning (EG) nr 1254/1999. Bidraget per tacka och tillläggsstödet för tackor betalas på basis av rådets förordning (EG) nr 2529/2001. Stödet för stärkelsepotatis betalas på basis av rådets förordning (EG) nr 1782/2003. Stödet för förädling av spånadslin och fiberhampa baserar sig på rådets förordning (EG) nr 1673/2000, stödet för torkat foder på rådets förordning (EG) nr 603/95 och produktionsstödet för frö på förordningen (EEG) nr 2358/71. Mjölkbidraget och dess tilläggsbidrag samt bidraget för proteingrödor och stödet för energigrödor betalas på basis av rådets förordning (EG) nr 1782/2003.

Vid dimensioneringen av anslaget har de stöd som utbetalas år 2005 beaktats. Motsvarande inkomster från garantisektionen vid EUGFJ inflyter under moment 12.30.01.

År 2003 utgjorde EU:s inkomststöd ca 11 % av de totala intäkterna enligt totalkalkylen för jordbruket. Av alla stöd som betalades till jordbruket och trädgårdsodlingen utgjorde dessa stöd ca 25 %.

År 2003 utbetalades stöd för jordbruksgrödor till ca 65 400 gårdsbruksenheter, dvs. till 92 % av de gårdar som fick stöd. Taket för den areal som kan beviljas stöd är i Finland 1 591 500 hektar. År 2003 överskreds arealen med ca 4,6 %. Det beräknas att arealen också överskrids år 2005.

Det beräknas att det år 2005 ansöks om EU:s djurbidrag enligt följande: tjurbidrag för ca 165 000 tjurar (Finlands landskvot 200 000 tjurar), dikobidrag för ca 40 000 dikor och dikvigor (landskvoten 55 000), slaktbidrag för ca 324 000 djur samt bidrag per tacka för ca 45 000 tackor (landskvoten 80 000).

42. (30.12.44) Ersättning för skördeskador(reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 3 400 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av ersättningar enligt lagen om ersättning av skördeskador (1214/2000). Av anslaget får även betalas ersättningar som hänför sig till tidigare år. Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Som skördeskador kan sådana skador ersättas som drabbat växande eller skördemogen gröda till följd av exceptionella naturförhållanden.

43. (30.12.45) Miljöstöd för jordbruket(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 321 900 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av miljöstöd för jordbruket enligt det miljöprogram för jordbruket som Europeiska kommissionen har godkänt för åren 1995—1999 och det horisontella program för utveckling av landsbygden som kommissionen har godkänt för åren 2000—2006. Av anslaget får även högst 84 000 euro användas till projektbestämd planering av vattenhushållningsåtgärder som är gemensamma för flera gårdar och som helt och hållet finansieras nationellt, högst 681 000 euro till betalning av utbildning som hör samman med miljöstödet för jordbruket och högst 320 500 euro till betalning av konsumtionsutgifter som verkställandet, uppföljningen och utvecklingen av miljöstödet föranleder staten samt högst 260 000 euro till konsumtionsutgifter för utarbetande av planer som gäller naturens mångfald.

Beträffande överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut och beträffande konsumtionsutgifterna enligt prestationsprincipen.

De förbindelser och avtal som ingås år 2005 i enlighet med det system med miljöstöd för jordbruket som Europeiska kommissionen har godkänt för åren 2000—2006 får föranleda utgifter om sammanlagt högst 280 000 000 euro åren 2006—2007. Om en del av bevillningsfullmakten för år 2004 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas år 2005.

Förklaring:Syftet med miljöstödet är att jordbruks- och trädgårdsproduktion skall kunna bedrivas på ett hållbart sätt. Med hjälp av miljöstödet minskas belastningen på miljön, i synnerhet ytvattnet, grundvattnet och luften. Med hjälp av miljöstödet minskar man de risker som bruket av bekämpningsmedel föranleder samt sörjer för naturens mångfald på jordbruksområden och sköter om jordbrukslandskapen. Med hjälp av de specialstöd som ingår i systemet med miljöstöd tryggar man värdefulla vårdbiotoper, bevarandet av naturtyperna och faunan samt de kulturhistoriska och landskapsmässiga värdena i dessa biotoper och förhindrar utrotningen av djur som hör till de finska lantraserna samt tryggar bevarandet av ett så omfattande genetiskt arv som möjlig.

Jordbrukarnas villighet att förbinda sig till villkoren för miljöstödet har varit större än vad som beräknats i det horisontella program för utveckling av landsbygden som kommissionen har godkänt för åren 2000—2006. Omkring 98 % av åkerarealen och 93 % av odlarna har börjat omfattas av systemet. Erosionen har effektivt förebyggts med hjälp av de skyddszoner som inrättats längs med vattendragen, på en areal av ca 5 000 ha, och som utgjort ett villkor för miljöstöden. Av de frivilliga tilläggsåtgärderna inom miljöstödet har det varit populärast med växttäcke vintertid. Preciserad gödsling iakttas som tilläggsåtgärd på 13 485 gårdar, ca 350 000 ha, samt frivilligt, utan ersättning på ca 20 000 gårdar. Den ekologiska produktionen omfattade 7,3 % av åkerarealen. Avtalen om skötseln av vårdbiotoper gällande olika ängar, fält, hagmarker och skogsbeten täckte år 2003 över 22 000 ha. År 2003 var sammanlagt 18 595 specialstödsavtal i kraft och dessa omfattade 354 388 ha avtalsområde samt 3 385 djurenheter.

Det beräknas att år 2005 behövs 321 900 000 euro för miljöstödet. Man försöker få tilläggsfinansiering från EU för nuvarande programperiod så att EU-andelen åren 2005—2006 uppgår till i medeltal 55 % av utgifterna inom systemet, varvid EU:s delfinansiering uppgår till 75 % på mål 1-området och 50 % i resten av landet. År 2005 ingås också nya specialstödsavtal som i synnerhet stöder målen i Finlands program för skydd av Östersjön, vilket godkändes år 2002.

Vid dimensioneringen av anslaget har även beaktats de konsumtionsutgifter som finansieras nationellt i sin helhet och föranleds av utbildning i samband med miljöstödet samt av genomförande, uppföljning och utveckling av miljöstödet, projektbestämd planering av vattenvårdsåtgärder som är gemensamma för flera gårdar samt konsumtionsutgifter för utarbetande av planer för naturens mångfald.

Under moment 12.30.01 beräknas det på motsvarande sätt inflyta 177 045 000 euro i EU:s andel, av vilken den tilläggsfinansiering för miljöstöd för jordbruk på fastlandet som fås från EU utgör 37 305 000 euro.

Med anslaget under moment 30.20.40 betalas dessutom en nationell tilläggsdel till miljöstöd som helt och hållet finansieras av staten och som år 2005 maximalt får uppgå till 55 000 000 euro.

44. (30.12.46) Kompensationsbidrag(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 422 673 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av kompensationsbidrag enligt det horisontella program för utveckling av landsbygden som Europeiska kommissionen godkänt för åren 2000—2006. Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

År 2005 får nya förbindelser i enlighet med det system med kompensationsbidrag som Europeiska kommissionen har godkänt för åren 2000—2006 ingås så att de föranleder utgifter om sammanlagt högst 1 700 000 000 euro åren 2006—2009. Om en del av bevillningsfullmakten för år 2004 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas år 2005.

Förklaring:Med kompensationsbidragssystemet strävar man efter att trygga ett med tanke på miljön hållbart jordbruk i de nordliga naturförhållandena, vilka med tanke på idkandet av jordbruk är mindre gynnsamma. Kompensationsbidragen stöder miljömålsättningarna inom jordbruket, men de utgör också en betydande del av gårdsbruksenheternas grundläggande utkomst. Ett villkor för erhållande av kompensationsbidrag är att normal god jordbrukarsed iakttas. I den ingår såväl iakttagandet av normal god odlingstradition som iakttagandet av allmän miljölagstiftning och miljöföreskrifter.

År 2003 betalades kompensationsbidrag enligt programperioden 2000—2006 till 69 525 odlare, dvs. till 96 % av de odlare som erhöll direkta stöd och 96 % av den jordbruksjord som står till förfogande.

Perioden för de förbindelser som ingåtts med odlarna upphör huvudsakligen våren 2005. Avsikten är att nya förbindelser skall ingås för femårsperioden 2005—2009. Enligt uppskattning kommer det år 2005 att behövas 422 673 000 euro för kompensationsbidrag. EU:s delfinansiering är 50 % i mål 1-området och 25 % i resten av landet, dvs. den genomsnittliga delfinansieringsandelen beräknas vara 32 %.

Under moment 12.31.01 beräknas inflyta delfinansiering från EU motsvarande 136 973 000 euro.

Nivån på enhetsstödet i fråga om kompensationsbidraget höjs på det sätt som blir möjligt i och med reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken från det nuvarande maximibeloppet på 200 euro/ha till 250 euro/ha. Höjningen finansieras helt med statliga medel och betalas i form av en nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget. De extra kostnader om 122 000 000 euro som detta medför finansieras under moment 30.20.40.

45. (30.13.42 och 30.13.47) Avträdelsestöd och avträdelseersättningar samt stöd för beskogning av åker (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 150 100 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av ersättningar enligt lagen om avträdelsepension (16/1974) och lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare (1330/1992). Dessutom får anslaget användas till betalning av avträdelsestöd och förvaltningskostnader enligt lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994) samt till betalning av utgifter som föranleds av åtgärder enligt det program för skogliga åtgärder inom jordbruket som Europeiska kommissionen godkänt för 1995—1999. Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Med systemen med avträdelsestöd stöds en förstorning av enhetsstorleken samt generationsväxlingar inom jordbruket och renhushållningen. Syftet med systemen är också att sänka lantbruksföretagarnas medelålder.

Lagen om avträdelsepension upphörde att gälla vid utgången av 1994 och lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare vid utgången av 1995. De omfattar fortfarande ca 22 000 pensionstagare. De utgifter som systemen medför sjunker gradvis och upphör på 2020-talet.

Det av EU delfinansierade systemet med avträdelsestöd genomfördes i Finland åren 1995—1999. Betalningen av utgifter som föranleds av avtalen fortgår som en del av det horisontella programmet för utveckling av landsbygden. Det beräknas att år 2005 kommer ifrågavarande avträdelsestöd att betalas för sammanlagt 43 330 000 euro, varav 3 330 000 euro täcks med en anslag som överförs från föregående år. EU:s andel av avträdelsestödet uppgår till 16 900 000 euro, varav 1 400 000 euro täcks med en anslag som överförs från föregående år. Det beräknas att det under moment 12.30.01 inflyter delfinansiering från EU motsvarande 16 900 000 euro.

Systemet med avträdelsestöd för lantbruksföretagare förlängdes från ingången av år 2000 så, att det blev ett helt och hållet nationellt finansierat system åren 2000—2002. Inom systemet kan avträdelse inte ske genom arrendering eller avtal om att inte odla åker. Avträdarnas medelålder var 57,1 år och medelåldern på dem som fortsatte 29,5 år. Medelåldern på dem som skaffade tillskottsmark var 40,0 år. Till avträdelsestödet enligt detta system beräknas år 2005 åtgå sammanlagt 21 300 000 euro.

År 2003 infördes ett nytt fyraårigt system för avträdelsestöd som finansieras nationellt i sin helhet. I fråga om de generationsväxlingsavträdelser som genomförs åren 2005—2006 kommer åldersgränsen för avträdaren att stiga med ett år till 56 år. Den som överlåter åker som tillskottsmark skall vara 57 år. År 2004 blev det möjligt att överlåta åker genom arrende och detta gäller avträdare som fyllt 60 år. Vid överlåtelse av renar är åldersgränsen 55 år. År 2003 började 426 gårdar och 535 avträdare omfattas av stödet. Åren 2004 och 2005 kommer årligen uppskattningsvis ca 800 avträdare att bli delaktiga av stödet. År 2005 beräknas systemet medföra utgifter om ca 27 570 000 euro, varav 2 670 000 euro täcks med en anslag som överförts från föregående år.

I utgifterna för avtalen ingår också kostnaderna för skötseln av dem.

Beskogningar i enlighet med programmet för skogliga åtgärder inom jordbruket åren 1995—1999 kunde godkännas till utgången av 1999. På basis av programmet har sammanlagt 27 600 hektar åker beskogats, vilket är ca hälften av det mål som uppställts för programmet. De sista beskogningarna genomfördes år 2002. År 2005 kommer utgifter enligt programmet att betalas för uppskattningsvis 5 800 000 euro. Kompensation för inkomstbortfall betalas under tio år efter att det har konstaterats att beskogningen utförts på ett godtagbart sätt. Bidrag för underhåll av beskogad åker betalas 2 och 4 år efter att beskogningen färdigställts. EU:s medfinansiering är 50 %. Under moment 12.30.01 beräknas på motsvarande sätt inflyta 2 900 000 euro som EU:s delfinansiering.

Med hänvisning till förklaringen i motiveringen till moment 33.19.60 har vid dimensioneringen av anslaget såsom tillägg beaktats 600 000 euro med anledning av en nivåhöjning av folkpensionen.

¹⁾ Disponibel är dessutom ett anslag om 6 miljoner euro som överförs från föregående år, varav EU:s andel uppgår till 1,4 miljoner euro.

¹⁾ Anslaget för år 2005 inkluderar ett anslag om 6 miljoner euro i överföring från föregående år.

46. (30.13.43) Utveckling av marknadsföring och produktion(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 4 702 000 euro.

Anslaget får, enligt de grunder som närmare bestäms genom förordning av statsrådet, användas till bidrag till föreningar, till utveckling av marknadsföringen och produktionen av jordbruks- och trädgårdsprodukter samt till främjande av produktionen och marknadsföringen av honung. Anslaget får dessutom användas till utgifter som föranleds av det program för utveckling av honungsproduktion och marknadsföring som gjorts upp i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1221/1997. Anslaget får också användas till konsumtionsutgifter.

Beträffande överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut och beträffande konsumtionsutgifterna enligt prestationsprincipen.

Förklaring:Målet med den verksamhet som finansieras med anslaget är att förbättra kvaliteten på produkterna och konsumenternas tillfredsställelse med dem, öka de hälsosamma matvanorna samt kunskapen om livsmedelskedjan i dess helhet, både hos konsumenterna och hos yrkesfolket inom livsmedelskedjan.

Med anslaget finansieras riksomfattande, digra program som syftar till utvecklande av marknadsföringen och produktionen av jordbruks- och trädgårdsprodukter och som betonar produkternas kvalitet, hälsosamma matvanor, främjande av avsättningen, matkultur, forskning och rådgivning samt informationsförmedling i anslutning till ovan nämnda helheter. Anslaget betalas till registrerade, allmännyttiga föreningar, vars målgrupper är konsumenter, redaktörer, lärare, rådgivare och odlare samt yrkesfolk inom handel och matlagning. Av det anslag som avsatts för nationella åtgärder för utveckling av marknadsföringen och produktionen riktas uppskattningsvis 60 000 euro till fullföljande av programmet Portaat luomuun i professionella kök.

För främjande av produktionen och marknadsföringen av honung behövs uppskattningsvis 225 000 euro, varav 165 000 euro beräknas utgöra de totala utgifterna för det av EU delfinansierade stödsystemet. EU:s medfinansiering (50 %) uppgår till 82 000 euro och har antecknats som inkomst under moment 12.30.01.

47. (30.13.44) Utveckling av kvalitetssystem(reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 1 513 000 euro.

Anslaget får användas för betalning av understöd, köpta tjänster och konsumtionsutgifter i anslutning till genomförandet av kvalitetsstrategin för livsmedelshushållningen. Anslaget får användas till betalning av utgifter för avlönande av personal i en omfattning som motsvarar högst 10 årsverken. Anslaget kan också användas för projekt som offentliga samfund genomför.

Beträffande överföringsutgifterna budgeteras anslaget enligt principen om betalningsbeslut och beträffande konsumtionsutgifterna enligt prestationsprincipen.

Förklaring:Avsikten är att informationssamhällsprogrammet skall finansieras med anslaget.

Anslaget används till genomförandet av den år 2004 reformerade kvalitetsstrategin för livsmedelshushållningen samt till utvecklandet och genomförandet av lösningar som gör det lättare att spåra livsmedlens ursprung och ökar säkerheten inom livsmedelskedjan samt till utvecklandet av en kvalitetsdatabank inom livsmedelshushållningen. Målet är att hela livsmedelskedjan före ingången av 2006 skall omfattas av ett systematiskt kvalitetsarbete som vid behov kan verifieras.

En kvalitetsledningsgrupp leder och följer genomförandet av den nationella kvalitetsstrategin för livsmedelshushållningen. När det gäller de utvecklings-, forsknings- och kommunikationsprojekt som skall finansieras lägger ledningsgruppen fram förslag för jord- och skogsbruksministeriet. Som stöd för kvalitetsledningsgruppen verkar en bredbasig samarbetsgrupp för livsmedelshushållningens kvalitetsstrategi, i vilken hela fältet inom livsmedelshushållningen är representerat.

48. (30.13.48) Specialåtgärder inom trädgårdsodlingen(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 355 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av EU:s medfinansiering i sådana utgifter för organisationer för frukt- och grönsaksproducenter som föranleds av åtgärder i enlighet med de godkända åtgärdsprogrammen eller återtagande av produkter från marknaden.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut.

Förklaring:Producentorganisationerna är sådana sammanslutningar för marknadsföring som har som mål att stärka frukt- och grönsaksproducenternas ställning på marknaden. Enligt rådets förordning (EG) nr 2200/1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker betalas stöd till godkända producentorganisationer för genomförandet av åtgärdsprogrammet. Av kostnaderna för programmet täcks 50 % med avgifter som tas ut hos organisationens medlemmar och 50 % med stöd som beviljas i statsbudgeten. Stödet betalas retroaktivt det år som följer på genomförandet av åtgärdsprogrammet. Det stöd som betalas ur stadsbudgeten finansieras helt och hållet av garantisektionen vid EUGFJ. Stödbeloppet beräknas år 2005 uppgå till 355 000 euro. Det beräknas att år 2004 används 37 000 euro för stödet. Ökningen beror på att kostnaderna för två åtgärdsprogram hänför sig till år 2005, emedan kostnader för endast ett program hänförde sig till år 2004.

Under moment 12.30.01 inflyter 355 000 euro som delfinansiering från EU.

49. (30.14.49) Räntestöd för näringsverksamhet på landsbygden(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 41 300 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av räntegottgörelser till kreditinstitut för räntestödslån enligt lagen om finansiering av landsbygdsnäringar (329/1999), lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar (45/2000), lagen om strukturpolitiska åtgärder inom jord- och skogsbruket (1303/1994), landsbygdsnäringslagen (1295/1990), lagen om gårdsbruksenheter (188/1977), för lån enligt lagen om konsolidering av gårdsbrukskrediter (511/1985) samt för räntestödslån enligt lagen om främjande av näringsverksamhet i liten skala på landsbygden (1031/1986).

År 2005 får räntestöd godkännas i fråga om ett lånekapital om högst 250 000 000 euro. Om en del av bevillningsfullmakten för år 2004 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas år 2005.

Förklaring:En sänkning av räntenivån på lån stöder möjligheterna för odlarna att förbättra jordbrukets struktur genom att göra investeringar. År 2004 har man avstått från att bevilja nya statslån och gått över till räntestödslångivning. Till utgifter för räntestöd för näringsverksamhet på landsbygden används 8 500 000 euro av det tilläggsanslag som i regeringsförhandlingarnas protokoll reserverats för jord- och skogsbruksministeriets och Gårdsbrukets utvecklingsfonds behov.

För lån som beviljats 1996 och därefter är räntestödet högst 4 eller 5 procentenheter beroende på tidpunkten för beviljande av lånet, dock så att den ränta som jordbrukaren betalar är minst 2 procentenheter. För lån som före 1996 beviljats enligt landsbygdsnäringslagen betalas till kreditinstitutet i räntestöd 50 % av den totala ränta som kreditinstitutet uppbär. För lån som har beviljats enligt lagen om gårdsbruksenheter betalas i räntegottgörelse med anledning av förändringar i den ränta låntagaren betalar i medeltal 1,1 % på det utestående kapitalet, beroende på vilket år lånet har beviljats och vilket slags lån det är fråga om. Med beaktande av hela lånebeståndet väntas att i räntegottgörelse betalas i medeltal 3,5 % på lånekapitalet år 2005. De beviljade lånen uppgick till sammanlagt 840,5 miljoner euro vid utgången av år 2003.

60. (30.13.60) Överföring till interventionsfonden(fast anslag)

Under momentet beviljas 1 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av en överföring till Interventionsfonden för jordbruket. Anslaget får användas till betalning av räntor på lån som Interventionsfonden för jordbruket har upptagit samt andra utgifter som avses i lagen om Interventionsfonden för jordbruket(1206/1994) och motsvarande förordning (1587/1994) samt jord- och skogsbruksministeriets beslut (1901/572/2002) och som inte finansieras med medel som garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket förfogar över.

Förklaring:Med budgetöverföringen täcks de utgifter för Interventionsfonden för jordbruket, i fråga om vilka motsvarande inkomster inte enligt EU:s rättsakter intäktsförs till interventionsfonden. Dessa utgifter beräknas år 2005 öka jämfört med föregående år bl.a. till följd av ökningen av utgifterna för programmet för främjande av avsättningen och uppgå till 2 330 000 euro. Då 1 330 000 euro kan täckas med överskott och övriga inkomster från föregående år, behövs 1 000 000 euro i överföring till fonden.

61. Överföring till Gårdsbrukets utvecklingsfond (fast anslag)

Under momentet beviljas 5 644 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av en överföring enligt 2 § i lagen om Gårdsbrukets utvecklingsfond (657/1966).

Av fondens medel får högst 650 000 euro användas till utgifter som föranleds av utvecklingen av datasystem som stöder skötseln av fondens betalningsrörelse, bokföring och indrivningsuppgifter samt planeringen och uppföljningen av fondens verksamhet.

Förklaring:Ur Gårdsbrukets utvecklingsfond betalas utgifter som förorsakas av understöds- och andra stödåtgärder enligt lagen om finansiering av landsbygdsnäringar (329/1999), lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar (45/2000), lagen om strukturpolitiska åtgärder inom jord- och skogsbruket (1303/1994) och landsbygdsnäringslagen(1295/1990). Till Gårdsbrukets utvecklingsfond anvisas en del av det anslag som i samband med godkännandet av regeringsprogrammet reserverats för jordbruket struktur och andra utvecklingsbehov som senare fastställts av jord- och skogsbruksministeriet. Med de understöd som beviljas ur fonden har man för avsikt att stöda gårdars produktionsinvesteringar och generationsväxlingar.

Det beräknas att understöd för investeringar inom jordbruket beviljas ur fonden till ett belopp av ca 91 miljoner euro år 2005.

Av de medel som står till fondens förfogande betalas även skötselarvoden till kreditinstitut för skötseln av lån samt utgifter för anskaffningen och skötseln av jordegendomar. Medel används också till forskning i jordbruk, landsbygd, renhushållning och naturnäringar samt till nationellt stöd till aktionsgruppers verksamhet.