Statsbudgeten 2005
34. ARBETSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Förklaring:Arbetsförvaltningens verksamhetsidé är att främja en fungerande arbetsmarknad, utvecklingen av arbetsorganisationerna, sysselsättningen och invandrarnas integration.
Bedömning av sysselsättningens och ekonomins utveckling
År 2003 var fortfarande problematiskt ur sysselsättningsperspektiv. Fastän den ekonomiska tillväxten har fått fart syns verkningarna av den med fördröjning i sysselsättningen. År 2005 beräknas antalet arbetslösa arbetssökande i medeltal uppgå till 272 000 personer. Regeringsprogrammets prioritering av sysselsättningen bidrar till att sysselsättningen återhämtar sig och att långtidsarbetslösheten minskar, men verkningarna syns långsamt.
Arbetspolitikens strategiska mål
Regeringen har i sitt program uppställt som mål att sysselsättningen ökar med minst 100 000 personer före valperiodens slut. Målet är att tillväxten i fråga om ekonomin och sysselsättningen tar en sådan riktning att en sysselsättningsgrad på 75 % kan uppnås före utgången av nästa valperiod. Samtidigt har regeringen som mål att sysselsättningsgraden stiger och att arbetslösheten minskar inom varje TE-centrals område.
Regeringens sysselsättningsmål har fastställts som utgångspunkt för arbetsförvaltningens verksamhet i den arbetspolitiska strategin 2003—2007—2010. Vidare har den arbetspolitiska strategin som mål att arbetslöshetsgraden sjunker till ca 6 % år 2007 och 5 % år 2010, senarelägga utträdet från arbetslivet med 2—3 år jämfört med situationen i dag och att sysselsättningsgraden för äldre arbetstagare (55—64 år) höjs till över 50 % senast år 2010. Målet är att den strukturella arbetslösheten sjunker och att rekryteringsproblemen minskar. Huvudlinjerna i den arbetspolitiska strategin är följande:
- Den strukturella arbetslösheten sänks och utslagning förebyggs.
- Tillgången på kunnig arbetskraft tryggas.
- Arbetsproduktiviteten förbättras på ett kvalitativt hållbart sätt.
- Förutsättningar skapas för en aktiv arbetsbaserad invandrarpolitik.
- Företagsamhet och självständig sysselsättning ökas.
Jämförelsetal för de samhälleliga verkningarna av verksamheten inom arbetsministeriets ansvarsområde (målsiffrorna med fet still) | |||
---|---|---|---|
2003 | 2004 | 2005 | |
utfall | uppskattning | uppsk./mål | |
Förlängning av tiden i arbetslivet med 2—3 år: | |||
— sysselsättningsgraden för 55—64 -åringar, % | 49,6 | 51 | 52 |
Säkerställande av tillgången på kunnig arbetskraft: | |||
— andel verksamhetsställen som haft rekryteringsproblem, högst % | 28 | 27 | 26 |
Minskande av den strukturella arbetslösheten: | |||
— antalet svårsysselsatta personer, i genomsnitt högst | 174 900 | 170 000 | 160 000 |
Utöver de samhälleliga effektmål som beskrivs ovan följer arbetsförvaltningen med hjälp av nyckeltal hur de strategiska riktlinjerna för verksamheten verkställs. Sådana riktlinjer och nyckeltal är:
2003 | 2004 | 2005 | |
utfall | uppskattning | uppskattning | |
Förbättrande av arbetsmarknadens funktion: | |||
---|---|---|---|
— andelen lediga arbetsplatser av alla arbetsplatser, % | 1,5 | 1,5 | 1,4 |
Förebyggande av långtidsarbetslöshet: | |||
— nya under 25-åringar som varit arbetslösa i mer än ett halvt år | 16 020 | 15 000 | 13 000 |
— nya över 25-åringar som varit arbetslösa i mer än ett år | 60 180 | 60 000 | 55 000 |
Förebyggande av utslagning: | |||
— antal personer som fått passivt arbetsmarknadsstöd över 1 000 dagar, i genomsnitt | 57 470 | 52 000 | 48 000 |
En höjning av sysselsättningsgraden och en sänkning av arbetslösheten förutsätter ett starkt samarbete såväl på ministerienivå som på regional och lokal nivå. En del av de åtgärder som har som mål att höja sysselsättningsgraden och sänka arbetslösheten genomförs inom ramen för regeringens tväradministrativa sysselsättningsprogram. Tyngdpunkten i programmet ligger på en sänkning av den strukturella arbetslösheten och främjande av utbudet på arbetskraft. Inom sysselsättningsprogrammet vidtas också åtgärder som hänför sig till tillgången på kunnig arbetskraft, förlängning av tiden i arbetslivet och utveckling av arbetslivet. Sysselsättningsprogrammet genomförs under regeringsperioden i form av fyra tväradministrativa delprojekt, som är
1) reformering av den offentliga arbetskraftsservicens servicestruktur,
2) aktivering av arbetsmarknadsstödet,
3) arbetskraftspolitiska aktiva program och utbildning, samt
4) förlängning av tiden i arbetslivet.
Medlemsländerna beaktar EU:s sysselsättningsriktlinjer i sin sysselsättningspolitik. Med hjälp av sysselsättningsriktlinjerna strävar man i enlighet med Europeiska rådets slutsatser i Lissabon och Stockholm efter en hög sysselsättningsgrad, ett kvalitativt och produktivt arbete samt social kohesion. Finland skall förverkliga följande tio sameuropeiska riktlinjer:
- aktiva åtgärder och åtgärder som förebygger arbetslöshet för arbetslösa och personer som inte hör till arbetskraften
- skapande av arbetsplatser och företagsamhet
- anpassning till förändringar samt främjande av flexibilitet och rörlighet på arbetsmarknaden
- istärkande av mänskliga resurser och livslångt lärande
- utökat utbud av arbetskraft och främjande av aktivt åldrande
- jämställdhet mellan könen
- integrering av dem som är i en svagare ställning på arbetsmarknaden och förhindrande av utslagning
- utvecklande av arbetet så att det blir sporrande
- eliminera svartjobb och omvandla dem till lagliga
- minskning av de regionala skillnaderna i fråga om sysselsättning.
Arbetsförvaltningens centrala mål är att i enlighet med målen för sysselsättningsriktlinjerna erbjuda arbetslösa arbetssökande möjlighet att utarbeta en personlig jobbsökarplan. Enligt den nationella lagstiftningen skall en jobbsökarplan utarbetas senast när kundens arbetslöshet har varat i fem månader, vilket uppfyller de mål som fastställts i riktlinjerna. I jobbsökarplanen kommer man överens om de tjänster och aktiva åtgärder som används vid jobbsökandet.
Utvecklingen av antalet arbetslösa och arbetskraftspolitikens resurser | |||
---|---|---|---|
2003 | 2004 | 2005 | |
utfall/ | uppsk./ | uppsk./ | |
bokslut | budget | budgetförslag | |
Arbetslösa arbetssökande (medeltal per månad) | 289 000 | 290 000 | 272 000 |
Arbetskraftspolitiska resurser (inkl. ESF), mn euro | 1 929 | 2 129 | 2 0171) |
Arbetskraftspolitiska resurser (inkl. ESF) i relation till antalet arbetslösa, euro | 6 675 | 7 341 | 7 417 |
1) Resurserna inkluderar de 19 979 mn euro som överförts till förvaltningsförsöket i Kajanaland.
Sammanfattning av fullmakterna inom arbetsministeriets förvaltningsområde (mn euro) | ||||||
---|---|---|---|---|---|---|
2005 | 2006 | 2007 | 2008— | Samtliga utgifter för användningen av fullmakter | ||
Förbindelser som ingåtts före år 2005 | 248,3 | 77,9 | 1,0 | - | 327,2 | |
Förbindelser år 2005 | 77,6 | 197,8 | 107,6 | 6,0 | 389,0 | |
Fullmakter sammanlagt | 325,9 | 275,7 | 108,6 | 6,0 | 716,2 |
Förvaltningsområdets anslag kapitelvis 2003—2005
År 2003 bokslut 1000 € |
År 2004 ordinarie statsbudget 1000 € |
År 2005 budgetprop. 1000 € |
Ändring 2004—2005 |
|||
1000 € | % | |||||
01. | Arbetsförvaltningen | 53 100 | 63 019 | 58 116 | - 4 903 | - 8 |
05. | Fullföljandet av de europeiska strukturfondernas program | 200 442 | 220 516 | 222 640 | 2 124 | 1 |
06. | Arbetskraftspolitiken | 1 727 436 | 1 908 240 | 1 774 680 | - 133 560 | - 7 |
07. | Flykting- och migrationsärenden | 82 332 | 83 081 | 79 961 | - 3 120 | - 4 |
99. | Övriga utgifter inom arbetsministeriets förvaltningsområde | 28 243 | 30 618 | 28 618 | - 2 000 | - 7 |
Sammanlagt | 2 091 554 | 2 305 474 | 2 164 015 | - 141 459 | - 6 |
Det totala antalet anställda | 3 930 | 3 940 | 4 000 |