Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådet
            (33.) Forststyrelsen
            (61.) Lantmäteriverket
         72. Livsmedelsverket

Statsbudgeten 2005

30. JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDEPDF-versio

Förklaring:Jord- och skogsbruksministeriets verksamhetsområde omfattar landsbygdsutvecklingen, jordbruket, säkerheten och kvaliteten i fråga om livsmedel, fiskeri-, vilt- och renhushållningen, vattenhushållningen, skogsbruket, lantmäteriet och samanvändningen av geografisk information. Det allmänna målet utgörs av en hållbar och mångsidig användning av de förnybara naturtillgångarna samt en livskraftig landsbygd.

Följande centrala förändringar och utmaningar inverkar på verksamhetsområdet år 2005:

  • Reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik medför betydande ändringar i systemet med stöd till jordbruket de närmaste åren. År 2005 träder en del av de s.k. tvärvillkoren i anslutning till reformen i kraft, såsom kravet på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden samt föreskrivna skötselkrav i fråga om miljön och identifieringen och registreringen av djur. En nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget tas också i bruk. Dessutom skapas en grund för ett nytt system för gårdsstöd som kommer att tas i bruk år 2006.
  • Utvidgningen av EU våren 2004 med tio nya medlemsländer ökar konkurrensen inom marknaden för jordbruksprodukter samt handeln på den inre marknaden när det gäller insatsvaror i jordbruket, växter och vegetabiliska produkter, levande djur, animaliska produkter och livsmedel. Importen medför ökade risker som hänför sig till spridningen av djur- och växtsjukdomar samt sjukdomar som smittar från djur till människor.
  • Den lagstiftning gällande livsmedel och insatsvaror i jordbruket, samt tillsynen över dessa, som ingår i det lagstiftningsprogram om livsmedelssäkerheten som EU-kommissionen offentliggjorde år 2000.
Utgifterna inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde enligt politiksektor, mn euro (inom parentes en hänvisning till det kapitel under vilket anslaget har budgeterats år 2005)
  2004 2005 Förändring
  budget budgetförslag 2004/2005
       
Utvecklande av landsbygden (30.10) 176,255 171,117 -5,138
Jordbruk (30.20) 2 070,774 2 108,264 37,490
Fiskeri-, vilt- och renhushållning (30.40) 57,373 57,965 0,592
Vattenhushållning (30.50) 29,364 26,986 -2,378
Skogsbruk (30.60 och 63) 162,978 161,900 -1,078
Lantmäteri och samanvändning av geografisk information (30.70) 53,622 54,289 0,667
Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet (30.71, 72 och 73) 44,001 45,575 1,574
Förvaltning och övrigt (30.90 och 91): 92,678 95,983 3,305
Sammanlagt 2 687,045 2 722,079 35,034

År 2005 föranleds ca 2 170 miljoner euro, dvs. 80 % av förvaltningsområdets utgifter, av medlemskapet i EU. På motsvarande sätt intäktsförs 916 miljoner euro från EU under avdelning 12 under kapitel 30. Största delen (77 %) av anslagen och ändringarna av dem 2004/2005 går till jordbruket.

Motivering till ändringarna:

Största delen av anslagsökningarna beror på de höjda stöden och förvaltningsutgifterna i anslutning till reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, specialavtalen gällande miljöstödet till jordbruket för fullföljande av programmet för skydd av Östersjön samt utgifter som föranleds av stödjandet av gårdsbrukets struktur. På motsvarande sätt ökar mängden intäktsförda inkomster från EU med 22,862 miljoner euro. Största delen av avdragen föranleds av det långsamma genomförandet av de EU-medfinansierade programmen för utveckling av landsbygden. Tyngdpunkten för utbetalningarna infaller år 2006.

Nedan beskrivs verksamhetsmiljön för verksamhetsområdets politiksektorer samt de effektmål som jord- och skogsbruksministeriet uppställt för år 2005. Övriga resultatmål har presenterats under motiveringen till kapitlet och momenten.

Utvecklande av landsbygden

Verksamhetsmiljö

Koncentreringen av landsbygdsområdenas befolkning till allt färre tillväxtcentrum fortsätter och det är i synnerhet unga, utbildade personer i arbetsför ålder samt kvinnor som flyttar från landsbygden. Enligt vissa prognoser kommer det att om ca 30 år bo ca 20 % färre på kärnlandsbygden och ca 40 % färre på den avsides belägna landsbygden än i dagens läge, mängden barn och personer i arbetsför ålder minskar ytterligare (30 % och 50 %). Det är risk för att den demografiska försörjningskvoten försvagas på den glesbebyggda landsbygden i synnerhet efter år 2010.

Antalet småföretag på landsbygden som år 2000 uppgick till 64 600 beräknas minska ytterligare på den avsides belägna landsbygden och öka på landsbygden i närheten av städer. Andelen gårdar med mångsidig verksamhet (21 800 gårdar, 27 %) ökar, men verksamheten är fortfarande relativt småskalig och koncentrerar sig huvudsakligen på de traditionella produktionsområdena som hänför sig till utnyttjandet av jord- och skogsbruksresurserna.

Lokala aktionsgrupper på landsbygden verkar i dagens läge redan på alla landsbygdsområden och samtidigt har byaverksamheten aktiverats och ökat.

Effektmål

Som mål har regeringen ställt att landsbygdens livskraft skall upprätthållas på ett hållbart sätt. Effektmålet i fråga om utvecklandet av landsbygden är en, i förhållande till utvecklingen i hela landet, balanserad utveckling av landsbygdsregionerna. En speciell utmaning är utjämningen av befolkningsutvecklingen i avsides belägen landsbygd och i den egentliga kärnlandsbygden samt förbättringen av sysselsättningen. Medel för uppnåendet av dessa mål utgörs av

  • att öka mängden landsbygdsföretag och arbetsplatserna i dem
  • att öka landsbygdens dragningskraft som boende-, fritids och arbetsmiljö
  • att stärka det regionala utvecklingsarbetet
  • att öka och stärka kunnandet.

År 2005 börjar man verkställa det fjärde landsbygdspolitiska helhetsprogrammet. I programmet betonas förbättrandet av verksamhetsförutsättningarna för företagsverksamhet på landsbygden samt tryggandet av tillgången till offentlig basservice med hjälp av nya verksamhetsmodeller och genom att utnyttja ny kommunikations- och annan teknologi.

Jordbruk

Verksamhetsmiljö

Linjerna för den långsiktiga reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, om vilka medlemsstaterna beslutade sommaren 2003, föranleder betydande ändringar i systemet med stöd till jordbruket. Reformen innebär bl.a. en ökning av marknadsorienteringen och konkurrenskraften inom jordbrukspolitiken, en förstärkning av åtgärderna för utveckling av landsbygden samt en stabilisering av jordbrukarnas inkomster. Till de centrala förändringarna enligt reformförslaget hör att kopplingen mellan stöd och produktion lösgörs delvis eller helt samt att de direkta stöden minskas. De medel som blir disponibla i och med nedskärningarna överförs till utvecklandet av landsbygden. Målet är att dessa medel fullt ut skall återföras till jordbrukssektorn. Ett medlemsland kan inom vissa gränser välja vilken modell för stöd, frikopplat från produktionen, en s.k. modell för gårdsstöd, landet skall ta i bruk och vilka stöd och hur stor del av stöden landet lämnar bundna vid produktionen och vilket år den nya stödmodellen kommer att tas i bruk. I Finland genomförs systemet med gårdsstöd från och med år 2006 utgående från en s.k. kombinationsmodell. Kombinationsmodellen består av en modell för regionalt konstant stöd och av en gårdsvis tilläggsdel som bestäms gårdsvis för vissa produktionsinriktningar samt av vissa produktionsbundna stöd. Administrativt sett är det nya systemet med gårdsstöd mycket omfattande och förutsätter en avsevärd personal- och resursökning på de olika nivåerna inom förvaltningen. Redan år 2005 träder en del av jorbrukspolitikreformens s.k. tvärvillkor i kraft.

Utvidgningen av EU och för Finlands del i synnerhet de baltiska ländernas medlemskap intensifierar konkurrensen vad gäller jordbruket och livsmedelshushållningen på den inre marknaden och kan ha en minskande inverkan på de inkomster som fås från marknaden. Även WTO:s pågående Doha-runda kan förändra verksamhetsmiljön år 2005, i fall man når fram till ett avtal om de olika formerna av exportstöd, importskyddet, det interna stödet samt om de icke-kommersiella frågorna gällande jordbruket. Priserna på jordbruksprodukter kan dock förväntas förbli stabila. Interventionspriserna på mjölkprodukter sänks dock redan sommaren 2004 i anslutning till reformen av jordbrukspolitiken. Producentpriserna på kött beräknas stiga något. I produktionsvolymerna för jordbruksprodukter förväntas inte på kort sikt några stora förändringar.

Antalet gårdsbruksenheter har det gångna decenniet minskat med i medeltal knappt 3 000 gårdar per år. Den genomsnittliga gårdsstorleken har under samma tid vuxit med över 10 åkerhektar till ca 32 hektar och det genomsnittliga antalet kor med 45 %. Jordbrukarnas medelålder har gradvis stigit, bl.a. till följd av den kraftiga minskningen av mängden unga jordbrukare. Minskningen av antalet gårdsbruksenheter beräknas avta i någon mån under de närmaste åren.

Utvecklingen av antalet gårdar som erhållit stöd, lantbruksföretagarnas medelålder och gårdarnas genomsnittliga åkerareal
År Gårdar som erhållit lantbruksstöd, st. Jordbrukarnas medelålder, år Genomsnittlig
åkerareal för gårdar
som erhållit stöd, ha
       
1995 95 161 46,7 22,70
2000 77 025 47,7 29,13
2001 74 674 47,7 30,17
2002 73 140 48,1 31,06
2003 71 814   31,79
MTT:s prognos 2010 55 000—60 000    

Förändringen i antalet jordbrukare i olika åldersgrupper under åren 1995—2002
  Under 40 år 40—65 år Över 65 år Alla sammanlagt
         
1995 24 648 54 680 3 910 83 238
2002 14 971 48 035 3 624 66 630
Förändring -9 677 -6 645 -286 -16 608
% -39 -12 -7 -20

Jordbruks- och livsmedelssektorns framtid påverkas förutom av utvecklingen på världsmarknaden även i hög grad av de långsiktiga förändringstrenderna vad gäller konsumtionen av livsmedel, vilka utgör en del av den allmänna förändringen i konsumentbeteendet. Konsumentbeteendet styrs allt mera av bl.a. sökandet efter sinnliga njutningar samt föreställningar, estetiska faktorer, känsloupplevelser och sociala faktorer. Det faktum att konsumtionen förändrats från att vara något oundvikligt till att vara en del av en mera övergripande samhällelig interaktionsprocess har även avspeglat sig på konsumtionen av och efterfrågan på livsmedel, vilket försvårar möjligheterna att förutse förändringar. Under de närmaste åren beräknas det inte ske några betydande ändringar i produktionen och konsumtionen av husdjursprodukter.

Självförsörjningen i fråga om centrala husdjursprodukter under vissa år och produktionsmängderna år 2003
  Självförsörjning, % Produktion, mn kg
  1994 2000 2002 2003
         
Mjölk, vätska 112 112 115 2 477,2
Köttproduktion sammanlagt 110 99 105 372,9
    Nötkött 111 93 98 95,1
    Svinkött 113 101 111 193,4
    Fårkött   30   0,6
    Fjäderfäkött   93   83,8
Ägg 130 113 110 56,5
Vete 86 101 97 679,0
Råg 25 124 76 72,8

Effektmål

Effektmålet är att jordbrukets produktivitet skall öka med iakttagande av miljösynpunkterna och att jordbruksproduktionen skall bevaras. Enligt regeringsprogrammet ombesörjer regeringen lönsamhets- och utvecklingsförutsättningarna för familjejordbruken för att landsbygdens livskraft skall kunna upprätthållas på ett hållbart sätt. Finansieringen av investeringar inom landsbygdsnäringarna och av ägarbyten på gårdsbruksenheterna tryggas genom att man sörjer för Gårdsbrukets utvecklingsfonds verksamhetsförutsättningar och för en tillräcklig bevillningsfullmakt för räntestödslån inom landsbygdsnäringarna. Då investeringar understöds fäster man uppmärksamhet förutom vid en förbättring av företagens konkurrenskraft också vid faktorer i anslutning till skyddet av miljön och företagarnas möjligheter att orka i arbetet. Dessutom är målet att stödsystemen för jordbruket skall förenklas och övervakningen utvecklas enligt principerna för god förvaltning och serviceorientering.

Fiskeri-, vilt- och renhushållning

Verksamhetsmiljö

Tillståndet för fiskevattnen är i allmänhet gott och man bedömer att fiskebestånden kvantitativt sett kommer att hålla sig på nuvarande nivå. Det åtstramade läget när det gäller världsmarknadspriset på fisk förväntas fortsätta. De största hoten mot yrkesfisket inom den närmaste framtiden består av de skador havslevande sälar åsamkar fångstredskap och fångster samt av de höga dioxinhalterna i vissa havsfiskarter.

Viltbestånden i Finland är allmänt taget på de nivåer som satts som mål och tillståndet i fråga om renbetena följs. Exempelvis bestånden av stora rovdjur har vuxit och de skador som de ställer till med har ökat.

Effektmål

Målet är en fiskeri- och vilthushållning som bygger på ett hållbart och mångsidigt utnyttjande av fiske- och viltbestånden och en renhushållning som bygger på en hållbar användning av renbetesmarkerna.

För näringsfiskets vidkommande styrs fiskerihushållningen i enlighet med EU:s gemensamma fiskeripolitik. Utöver skyddet av fiskresurserna beaktas behoven hos dem som konsumerar fisk och dem som idkar näringar i anknytning till fiskerihushållningen. I enlighet med regeringsprogrammet utvecklas sådana modeller av fångstredskap som håller mot sälar och verksamhetsbetingelserna för kustfisket tryggas.

Fritidsfisket utvecklas genom nationella åtgärder i enlighet med jord- och skogsbruksministeriets utvecklingsstrategi för fritidsfisket.

I fråga om underhållet av fiskevattnen satsar man på att förbättra resultaten och effekterna av vården av fiskbestånden. I enlighet med regeringsprogrammet tryggar man bestånden av naturligt förekommande havslax och främjar utvecklandet och införandet av miljövänliga metoder för fiskeodling.

Inom vilthushållningen utvecklas särskilt åtgärderna för förhindrande av de skador som viltet åstadkommer och ökningen av stammarna av sådant vilt som åstadkommer skador begränsas.

Inom renhushållningen stöds utvecklingen av renhållningens struktur och lönsamhet och renmängderna begränsas enligt renbetenas kapacitet.

Vattenhushållning

Verksamhetsmiljö

Det uppskattas att det blir vanligare med stora växlingar i vattentillgångarna. År 2003 var vattenföringen på Finlands område ca 2 100 m3/s, dvs. bara 65 % av den normala. I början av år 2004 var vattensituationen i stora delar av landet igen nära den genomsnittliga. Mot användningen och skötseln av vattentillgångarna riktas växande förväntningar och krav både på nationellt och internationellt plan.

Effektmål

Målet är en samhälleligt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar vattenhushållning. En utmaning är att förbättra hanteringen av speciella situationer när det gäller vattenfrågor. Tyngdpunkten ligger på förutseende åtgärder med hjälp av vilka bestående förbättringar vad gäller användningen av vattendragen samt funktionsförmågan och säkerheten i fråga om vattenförsörjningen kan åstadkommas under alla omständigheter.

Skogsbruk

Verksamhetsmiljö

Skogarna som en förnybar naturtillgång och det konkurrenskraftiga skogsklustret erbjuder en naturlig och god grund för en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling på landsbygden och i hela landet. Skogarna och trävarorna är också av betydelse som kolsänkor och kolförråd, vilka har en fördröjande verkan på växthuseffekten. Visionen för skogshushållningen är uthållig välfärd från skogar med mångfald.

Statsrådet beslutade den 18 november 1999 om genomförandet av Finlands nationella skogsprogram 2010 och fattade den 23 oktober 2002 i anslutning till skogsprogrammet ett principbeslut om handlingsplanen för att säkra biodiversiteten i skogarna i södra Finland, västra delen av Uleåborgs län och sydvästra delen av Lapplands län (handlingsplanen för mångfald i skogarna i södra Finland). Om ett fortsatt genomförande av Finlands nationella skogsprogram och handlingsplanen för mångfald i skogarna i södra Finland har avtalats i regeringsprogrammet.

Den årliga tillväxten av trädbeståndet uppgår enligt de senaste inventeringsuppgifterna till 83 miljoner m3. Även om användningen av råvirke inom industrin har ökat, har avverkningsuttaget inte ökat i enlighet med målen i Finlands nationella skogsprogram, eftersom träimporten ökat klart.

  1999 2000 2001 2002 2003 Mål för Finlands nationella skogsprogram år 2010
  mn m3 mn m3 mn m3 mn m3 mn m3 mn m3
             
Avverkningsuttag1) 60,9 61,5 59,4 60,3 61,1 63—68
Marknadsavverkningar2) 55,3 55,9 53,3 54,2 55,0  
Träimport 13,2 12,9 15,6 16,2 16,6  
Användningen av råvirke inom industrin 68,8 70,8 67,3 71,3 73,5  

1) Med avverkningsuttag avses hela den virkesmängd som avverkats i skogen. Avverkningsuttaget inkluderar inte det spillvirke som blivit kvar i skogen och inte heller den naturliga avgången.

2) Då den mängd råvirke som tagits för husbehov och som ved till fastigheter dras av från avverkningsuttaget får man mängden marknadsavverkningar, från vilka virket huvudsakligen går till industrin och för export.

Vid beredningen av Finlands nationella skogsprogram uppskattades att det år 2010 med hjälp av skogsprogrammet kommer att finnas ca 10 000—15 000 fler arbetsplatser inom skogsbruket och skogsindustrin än utan något program. Till följd av den ökade produktiviteten beräknades dock antalet arbetsplatser inom skogssektorn minska till ca 80 000. Det uppskattades att utan något skogsprogram minskar antalet arbetsplatser till 65 000—70 000.

Utveckling av sysselsättningen inom skogssektorn (sysselsatta, 1 000 personer)
  1999 2000 2001 2002 2003 Uppskattad sysselsättning år 2010 med hjälp av skogsprogrammet Uppskattad sysselsättning på 2010 utan skogsprogram
               
Skogsbruket 23 24 23 21 22    
Skogsindustrin 72 72 71 71 68    
Skogssektorn sammanlagt 95 96 94 92 90 80 65—70

Genomförandet av Finlands nationella skogsprogram verkar för sin del ha fördröjt minskningen av arbetsplatser inom skogssektorn.

För tryggandet av landsbygdens livskraft är det både viktigt att arbetsplatserna inom skogssektorn bevaras och att skogsbruket är lönsamt.

Alla skogsägargruppers rotprisinkomster brutto och netto samt utvecklingen av nettoresultatet inom det privata skogsbruket (siffror enligt penningvärdet år 2003)
  1999 2000 2001 2002
uppskattning
2003
uppskattning
  mn euro mn euro mn euro mn euro mn euro
           
Rotprisinkomster, brutto 1 898 1 908 1 706 1 767 1 767
Kostnader för skogsskötsel och grundliga förbättringar 223 222 238 232 245
Rotprisinkomster, netto 1 675 1 686 1 468 1 535 1 522

  1999 euro/ha 2000 euro/ha 2001
euro/ha
2002
uppskattning
euro/ha
2003
uppskattning
euro/ha
Mål för Finlands nationella skogsprogram euro/ha
Nettoresultat av det privata skogsbruket 108,8 109,0 94,8 99,9 101,1 111—112

Nettoresultatet av det privata skogsbruket per areal skogsmark, som skildrar hur lönsamt skogsbruket är, har försämrats reellt sedan 1999 och målsättningen enligt Finlands nationella skogsprogram för förbättrande av lönsamheten har inte realiserats. Den svaga lönsamhetsutvecklingen beror på att avverkningsuttaget inte har ökat i enlighet med målsättningen och att priserna på barrtimmer, med undantag av grantimmer, har sjunkit reellt.

Effektmål

Målet för de samhälleliga vekningarna av Finlands nationella skogsprogram är att svara på Finlands nationella och internationella behov, genom utveckling av skötseln, användningen och skyddet av skogarna så, att skogarna ger finländarna sysselsättning och försörjning i så stor utsträckning som möjligt, utvecklas på ett livskraftigt sätt och med bevarad mångfald samt erbjuder alla finländare andlig och fysisk rekreation.

En ökning av avverkningsuttaget till 63—68 miljoner kubikmeter som har uppställts som mål i Finlands nationella skogsprogram ökar rotprisinkomsterna och förbättrar skogsbrukets lönsamhet och landsbygdsbefolkningens utkomst. En trävaruaffär är en angelägenhet mellan säljaren och köparen, men staten kan bidra till att avverkningsuttaget skall kunna ökas på ett hållbart sätt. Detta förutsätter att man sörjer för skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten och upprätthållandet av skogsnaturens biologiska mångfald. Som viktigaste mål för skogspolitikens samhälleliga verkningar de närmaste åren ställer jord- och skogsbruksministeriet ett bra läge beträffande skogarnas virkesproduktion samt mångfalden i skogarna. Dessa mål eftersträvas genom att Finlands nationella skogsprogram och den handlingsplan för mångfalden i skogarna i södra Finland som hänför sig till skogsprogrammet verkställs i enlighet med regeringsprogrammet.

Utvecklingen av målen skildras med hjälp av följande nyckelmått och nyckeltal
  2002 2003 2004 2005 2010
  utfall utfall uppskattning mål mål
           
Nyckelmått          
1. Andel plantbestånd, av alla inrättade
plantbestånd, som står i överensstämmelse med rekommendationerna om god skogsskötsel, %
82 83 över 80 över 80 över 90
2. Mängden vård av ungskog, 1 000 ha/år 240 243 240 240 250
3. Mängden iståndsättningsdikningar, 1 000 ha/år 82 67 77 76 110
4. Bevarandet av särdragen hos värdefulla
livsmiljöer enligt skogslagen, naturvårdslagen och skogscertifieringen i oförändrat eller så gott som oförändrat skick, %
95 94 ca. 95 95 över 95

Lantmäteri och samanvändning av geografisk information

Verksamhetsmiljö

Lantmäteriuppgifterna utgör ett led i statens uppgift att tillhandahålla basservice genom vilken ett riksomfattande system för fastighets- och terrängdata upprätthålls. Dessa system utgör en bas för många av samhällets grundfunktioner och datasystem i anslutning till dessa. Den snabba utvecklingen av systemen och tjänsterna ställer växande förväntningar och krav på aktualiteten och kvaliteten vad gäller den geografiska informationen och registeruppgifterna.

Effektmål

I och med ibruktagandet av det nya fastighetsdatasystemet utvidgas fastighetsdatasystemets datainnehåll under år 2005 till att även omfatta information om fastigheters läge och detta är en avsevärd förbättring med tanke på informationstjänsten. Ibruktagandet av det allmäneuropeiska koordinatsystemet år 2005 skapar förutsättningar för samanvändning av Finlands terränginformation inom EU-området.

Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet

Verksamhetsmiljö

I målen för den långsiktiga reformen av EU:s jordbrukspolitik ingår tryggandet av livsmedelssäkerheten, förbättrandet av produkt- och produktionskvaliteten, ett allt bättre iakttagande av miljöverkningarna samt främjandet av djurens välbefinnande. Dessa s.k. tvärvillkor träder gradvis i kraft från och med år 2005.

Den genomgripande reformen av EU:s rättsakter om livsmedelssäkerhet fortgår. En stor del av de avlåtna förslagen godkänns före utgången av år 2004. Det nationella genomförandet av rättsakterna har påbörjats och fortgår år 2005.

Utvidgningen av EU:s inre marknad och de risker som har besannats i tredje länder ökar hoten mot Finland när det gäller spridningen av djur- och växtsjukdomar och sådana sjukdomar som överförs med livsmedel och sjukdomar som smittar från djur till människor samt kvaliteten på livsmedel och insatsvarorna inom jordbruket.

Effektmål

Målet är att skydda människornas och djurens hälsa och miljön samt uppnå en lönsam jordbruks- och livsmedelsproduktion. Detta förutsätter att säkerheten och kvaliteten beträffande livsmedlen och insatsvarorna inom jordbruket, djurens hälsa och välbefinnande samt växternas sundhet tryggas.

Målet är att minska de risker som riktar sig mot konsumenterna samt öka djurens välbefinnande. Samtidigt främjar man konkurrenskraften inom den finska jordbruks- och livsmedelsproduktionen, ökar konsumentorienteringen i livsmedelskedjan och möjliggör tillämpningen av principerna för hållbar utveckling.

Sammandrag av fullmakterna inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde (mn euro)
  2005 2006 2007 2008 2009— Samtliga utgifter
för användningen
av fullmakter
             
Förbindelser som ingåtts före år 2005 244 198 86 54 43 625
Förbindelser år 2005 927 932 563 555 556 3 533
Fullmakter sammanlagt 1 171 1 130 650 608 599 4 158

Förvaltningsområdets anslag kapitelvis 2003—2005

    År 2003
bokslut
1000 €
År 2004
ordinarie
statsbudget
1000 €
År 2005
budgetprop.
1000 €

Ändring 2004—2005
    1000 € %
             
10. Utvecklande av landsbygden 113 113 176 255 171 117 - 5 138 - 3
20. Jordbruk 1 993 242 2 070 774 2 108 264 37 490 2
40. Fiskeri-, vilt- och renhushållning 55 967 57 373 57 965 592 1
50. Vattenhushållning 30 842 29 364 26 986 - 2 378 - 8
60. Skogsbruk 166 905 162 978 161 900 - 1 078 - 1
70. Lantmäteri och samanvänding av geografisk information 52 105 53 622 54 289 667 1
71. Forskningsanstalten för veterinärmedicin och livsmedel 24 214 24 848 25 288 440 2
72. Livsmedelsverket 5 107 5 116 5 489 373 7
73. Kontrollcentralen för växtproduktion 13 164 14 037 14 798 761 5
90. Förvaltning 89 086 92 054 95 272 3 218 3
91. Landsbygdsnäringarnas besvärsnämnd och veterinärmedicinska ansvarsnämnden 608 624 711 87 14
  Sammanlagt 2 544 353 2 687 045 2 722 079 35 034 1

  Det totala antalet anställda1) 5 410 5 550 5 600    

1) Dessutom kan anslagen under huvudtitel 30 (mom. 30.10.50, 30.10.61 och 62, 30.20.47, 30.40.41, 42, 51, 62 och 77) användas för anställande av ett antal visstidsanställda vid statliga ämbetsverk eller inrättningar, motsvarande 140 årsverken, för uppgifter av tillfällig natur. Dessutom sköts förvaltningsområdets uppgifter av personal under andra huvudtitlar: HIM, TE-centralerna: ca 669 inom uppgifter i anslutning till genomförandet av EU:s gemensamma jordbruks-, landsbygds- och fiskeripolitik, MM: 262 inom uppgifter i anslutning till användningen och skötseln av vattentillgångarna, IM: 21 länsveterinärer, UM: 7 specialsakkunniga, FM: ca 50 vid tullverket i inspektionsuppgifter i anslutning till EUGFJ-G. Dessutom beräknas att det vid ämbetsverk och inrättningar avlönas personal motsvarande ca 114 årsverken genom finansiering utanför statsbudgeten.