Statsbudgeten 2005

21. (30.42.21, 30.42.24 och 30.42.74) Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 16 421 000 euro.

Anslaget får även användas till betalning av sådana utgifter som föranleds av ombyggnaden av fiskodlingsanstalter och forskningsstationer och som hänförs till investeringsutgifter.

Förklaring:Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet idkar forskning i fiskerihushållning, viltvård och renskötsel och sköter statens fiskodling.

Under de närmaste åren kommer forskningsinstitutet att fördjupa och utveckla sin grundläggande uppgift, dvs. forskning som stöder ett hållbart nyttjande av fisk- och viltresurserna. Vid uppföljningen av tillgången på och nyttjandet av fisk- och viltresurser beaktas jord- och skogsbruksministeriets uppdaterade strategiska mål samt särskilt fiskbeståndets situation och behoven av ändringar till följd av viltets utbredning och rikliga förekomst. Vattenbruksnäringens utveckling i en mångsidigare, risktålig och lönsam riktning främjas. Kärnuppgiften i fråga om vattenbruket är att bevara fiskbeståndets mångfald. Forskarteam som har kompetens för omfattande, krävande och också internationella forskningsprojekt utvecklas och samarbetet utökas och görs mångsidigare. Forskning och tjänster som stöder näringsutvecklingen och sysselsättningen stärks.

Jord- och skogsbruksministeriet ställer i samband med beredningen av budgetpropositionen för år 2005 preliminärt upp följande resultatmål för Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet:

Funktionell effektivitet

Fördelning enligt resultatområde av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets kostnader, inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten, intäkter för samarbetet samt övriga inkomster, mn euro
	2003		2004		2005
Resultatområde	kostn.	intäkter	kostn.	intäkter	kostn.	intäkter

Fiskeriforskning	5,81	1,45	6,00	1,42	6,05	1,40
Närings- och samhällsforskning	2,83	0,99	2,90	0,97	2,95	0,96
Viltforskning	2,35	0,20	2,45	0,19	2,45	0,19
Renforskning	0,70	0,15	0,66	0,15	0,76	0,15
Bedömning av fisk- och viltbestånden	3,51	0,19	3,35	0,19	3,30	0,19
Statistikfunktion	0,44	0,03	0,50	0,03	0,50	0,03
Vattenbruk	6,79	1,50	6,50	1,46	6,40	1,45
— Återställandet av laxbestånd och annat underhåll av hotade fiskbestånd och deras mångfald	2,80		2,50		2,40
— Vård av Enareregionen	0,95		0,95		1,00
— Produktion för forskning och förädling	0,65		0,85		1,10
— Övrig produktion och verksamhet	1,40		1,20		0,90
— Kontraktsodling	0,99		1,00		1,00
Övrig serviceproduktion	0,38	0,41	0,38	0,40	0,35	0,40
Sammanlagt	22,81	4,92	22,74	4,81	22,76	4,77

Produktions- och lönsamhetsmål för vattenbruket år 2005
	Produktionsmängd			Styckkostnader
	(liter, 1 000 yngelenheter)			(€ /romliter eller € /yngelenhet)
	genomsn. 2001—2003	2004	2005	genomsn. 2001—2003	2004	2005

Rom, liter	5 950	4 400	4 100	245	320	300
Yngel från fiskodlingsanstalter, yngelenheter à 50 g/st.	1 830	1 450	1 600	1,10	1,17	1,20
Yngel från naturdammar, yngelenheter à 5 g/st.	2 350	1 720	1 700	0,11	0,12	0,12

Kostnadsmotsvarigheten i fråga om försäljningen av vattenbruksprodukter förbättras med 3 procentenheter.

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro)
	2003	2004	2005
	utfall	prognos	uppskattning

Forsknings-, statistik- och serviceprestationer
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten	824	760	760
Kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten	708	634	634
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader)	116	126	126
Kostnadsmotsvarighet, %	116	120	120

Vattenbruksprodukter
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten	1 077	1 100	1 050
Kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten	1 548	1 650	1 510
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader)	-471	-550	-460
Kostnadsmotsvarighet, %	70	67	70
Prisstöd	50	-	-
Kostnadsmotsvarighet efter prisstöd	-421	-550	-460

Produktion och kvalitetsledning

Fiskeriforskning

Om de ekonomiskt sett viktigaste fiskbeståndens tillstånd och utveckling görs vetenskapliga beräkningar. Fiskeregleringsmodeller utvecklas med hjälp av vilka nyttjandet av fiskeresurserna kan främjas och fiskbeståndens produktionskapacitet på lång sikt kan tryggas. Orsakerna till de dåliga resultaten av utplanteringarna av lax och havsöring samt metoder för att förbättra utplanteringsresultaten utreds. Fiskeriekonomiska metoder för iståndsättande av eutrofierade vattendrag utvecklas. Resurser riktas till åtgärder med hjälp av vilka fiskarnas mångfald kan bevaras i både odlingsmiljö och naturlig miljö.

Närings- och samhällsforskning

De tre insatsområdena för forskningen består av forskning i anknytning till livsmedelsproduktion, forskning gällande upplevelser och fritid samt samhällsforskning gällande vården av naturtillgångarna. Marknaden och prisbildningen i Finland vad gäller vild fisk undersöks och det utvecklas ett system för mätning av produktkvaliteten gällande fisk. Forskningsprogrammet kring ekonomiskt utnyttjande av ren genomförs. Programmet har utarbetats för åren 2003—2007 och producerar information för en långsiktig utveckling av renskötseln.

Viltforskning

Inom forskningen gällande viltets livsmiljö undersöks metoder för att främja viltets välbefinnande i sådana skogs- och jordbruksmiljöer som utnyttjas ekonomiskt. De hållbara förutsättningarna för olika typer av skogslandskap att upprätthålla livsdugliga hönsfågelbestånd utreds och modeller för skogsbruksplanering produceras. Älgens val av livsmiljö vintertid undersöks i syfte att utreda riskerna för skador i plantbestånden. Forskningen som gäller stora rovdjur stärks och inriktas särskilt på att utforska vargarnas och björnarnas rörlighet och spridning för att kunna precisera uppskattningen av bestånden samt på att utreda sammansättningen av rovdjurens föda och deras jaktbeteende. Forskningen om havslevande sälar stärks. Skador som orsakas av sälar och stora rovdjur observeras och möjligheterna att förebygga sådana skador utreds. Målet är att utveckla indikatorer för jaktens ekologiska hållbarhet och utreda vilka faktorer som inverkar på viltbeståndets mångfald.

Renforskning

Inom renforskningen undersöks verkningarna av vinterbetet, utfordringen, kalvproduktionen och kalvdödligheten samt hur skogs- och landskapsstrukturerna inverkar på renbetenas bruksvärde. En mångårig inventering av vinter- och sommarbetena inom renskötselområdet påbörjas år 2005.

Bedömning av fisk- och viltbestånden

Gällande de ekonomiskt viktigaste fisktillgångarna görs beståndsberäkningar och fångstprognoser som grund för dimensioneringen av fisket och skötseln av bestånden. Särskild uppmärksamhet fästs vid bestånden av strömming och naturligt förekommande havslax och verkningarna av fisket på bestånden av naturligt förekommande havslax.

De viktigaste viltbeståndens storlek och produktion uppskattas som grund för jaktdimensioneringen och skötseln av bestånden.

Statistikfunktion

Över fiskeri- och vilthushållningen produceras officiell statistik som motsvarar både EU:s behov och de inhemska behoven i fråga om uppföljning och beslutsfattande.

Vattenbruk

Det viktigaste effektmålet inom vattenbruket när det gäller vården av bestånden av vilda fiskar är att avtagande fiskbestånd och deras mångfald bevaras med hjälp av bevarande odling, mjölkebanker och utplanteringar. Aktionsprogrammet för Östersjölaxens bevarande (Salmon Action Plan) stöds genom utplanteringar av lax och fiskeförutsättningarna förbättras i enlighet med de utplanteringsplaner som godkänts av jord- och skogsbruksministeriet. Yngel produceras både i form av kontraktsodling och i form av egen produktion. Med hjälp av utvalsförädling och sakkunigtjänster skapas förutsättningar för en lönsam vattenbruksnäring. För tryggande av verksamhets- och produktkvaliteten utnyttjas ett certifierat verksamhets- och miljösystem enligt ISO-standarden.

Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats jord-, vatten- och husbyggnadsarbeten som föranleds av sådana nödvändiga ändringsarbeten och grundliga renoveringar som hänför sig till forskningsverksamheten och vattenbruket och som forskningsinstituten genomför själva. Med anslaget främjas vården av värdefiskbestånden i enlighet med de utplanteringsplaner som godkänts av jord- och skogsbruksministeriet.

Vid dimensioneringen av anslaget har som nettobudgeterade inkomster av den avgiftsbelagda serviceverksamheten beaktats 760 000 euro, som inkomster av försäljning av vattenbruksprodukter 1 050 000 euro och som medfinansiering i av EU och andra instanser samfinansierade forskningsprojekt 655 000 euro samt som övriga inkomster 260 000 euro.

Inkomster av och utgifter för verksamheten (1 000 euro)
	2003 bokslut	2004 budget	2005 budgetförslag

Inkomster	3 107	2 725	2 725
— avgiftsbelagd verksamhet	1 901	1 920	1 810
— intäkter av samfinansierad verksamhet utanför statsförvaltningen (även intäkter från EU)	687	543	655
— övriga inkomster	519	262	260
Utgifter	18 795	19 087	19 146
— personalutgifter	10 822	11 173	11 255
— lokalhyror	2 355	2 600	2 700
— inköp av tjänster (även från andra ämbetsverk)	2 455	2 500	2 500
— övriga utgifter för verksamheten (material, förnödenheter m.m.)	3 163	2 814	2 691

Finansiering av verksamheten
— inkomster som budgeteras under omkostnadsmomentet	3 107	2 725	2 725
— utgifter som budgeteras under omkostnadsmomentet	18 795	19 087	19 146
— omkostnadsfinansiering, netto	15 688	16 362	16 421

Användning av momentet
— överförts från föregående år	5 236
— beviljats	15 955
— använts	15 688
— överförts till följande år	5 503

I årsverken under omkostnadsmomentet har såsom tillägg beaktats 15 årsverken som personal för samfinansierad verksamhet som i statsbudgeten finansieras under andra moment. Vid dimensionen av anslaget har såsom tillägg beaktats 59 000 euro till följd av det utbytande av fiskbeståndet som krävs på grund av en år 2003 konstaterad fisksjukdom.

2005 budget	16 421 000
2004 budget	16 362 000
2003 bokslut	15 955 000