Statsbudgeten 2002

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

Förklaring:Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom finansieras momenten 35 och 39 i detta kapitel på det sätt som bestäms i ovan nämnda lag. Uppgifter om omfattningen av den verksamhet som berörs i moment 30 ingår i tabellen nedan.

Med hänvisning till motiveringen till kapitel 26.97 inkluderas inte mervärdesskatt fr.o.m. 2002 i de kalkylerade kostnader för kommunerna som berättigar till statsandel. Som ett led i översynen av statsandelssystemet revideras dessutom den på kommunernas skatteinkomster baserade utjämningen av statsandelarna vid ingången av 2002. I anslutning till detta höjs statsandelarna för social- och hälsovården åren 2002—2004. År 2002 höjs statsandelarna med 79 312 000 euro, varav 34 558 000 euro används för att höja statsandelen för social- och hälsovårdens driftskostnader och 38 983 000 euro för utveckling av åldringsvården och närståendevården samt för utgifter som föranleds av ändringarna av bestämmelserna om tvångsåtgärder i mentalvårdslagen. Eftersom det är mest ändamålsenligt att statsandelarna för anläggningsprojekt som fastställts före 2002 betalas för kostnader med mervärdesskatt tills projektet slutförts skall 3 871 000 av tillägget till statsandelarna användas för kvittning av de mervärdesskatter som ingår i statsandelarna för anläggningsprojekten 2002. Av tillägget ingår 1 900 000 euro under moment 33.01.63 för genomförandet av utvecklingsprojekt i de ekonomiska regionerna.

Utöver detta höjs statsandelen för social- och hälsovårdens driftskostnader med 74 000 000 euro år 2002 genom att tilläggsresurser riktas till förbättrandet av välfärdstjänsterna, i synnerhet främjandet av välmåendet bland barn och unga. Åtgärder vidtas för utveckling av en styr- och revisionsordning för social- och hälsovården.

Förebyggande verksamhet

Målet är att skapa omständigheter och miljöer som stöder människors hälsa, sociala trygghet, förmåga att behärska sin livssituation och klara sig självständigt, att främja människors arbets- och funktionsförmåga, förbättra deras livskvalitet, förebygga utslagning samt minska hälsoskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper. Målen eftersträvas genom utveckling av ledningen av och strukturerna för främjande av välfärd och hälsa samt genom lokal verksamhet för främjande av sunda levnadsvanor och förstärkt socialt stöd.

I synnerhet inom socialarbetet och rådgivningen och skolhälsovården befästs stödjandet av föräldraskap och familjer, främjandet av den mentala hälsan och förebyggandet av sociala problem.

För att främja kommuninvånarnas hälsa och välfärd utarbetas ett välfärdspolitiskt program i samarbete med kommunens förvaltningar, olika organisationer och andra parter.

Åtgärderna för förebyggande av narkotikabruk effektiveras i samarbete med andra myndigheter. Strukturerna och ansvaret för rusmedelspolitiken stärks likaså, i synnerhet på lokal nivå.

Beredningen av lokala miljöprogram fortgår i syfte att förbättra verksamhetsbetingelserna för miljö- och hälsoskyddet. Särskild uppmärksamhet fästs vid undersökningen av fukt- och mikrobskador i bostäder.

Social- och hälsovårdsservice

Målet är att säkerställa en heltäckande tillgång på sådana fungerande social- och hälsovårdstjänster som det allmänna skall ordna och som huvudsakligen betalas med skattemedel och att garantera en grundläggande utkomst i hela landet.

Det regionala samarbetet mellan specialiserad sjukvård, primärvård och socialvård utökas i syfte att åstadkomma fungerande servicekedjor, regionala vårdprogram som baserar sig på nationella rekommendationer och övergripande regionala datasystem.

Det regionala samarbetet inom socialvården främjas genom regionala kompetenscenter och olika nätverksstrukturer i samarbete med kommunerna och övriga regionala aktörer.

Särskild uppmärksamhet fästs vid sådana tjänster som den åldrande befolkningen behöver, psykisk hälsovård, narkomanvård, utvecklande av tjänster för barn och unga, socialarbete och förbättrande av tjänsterna inom öppenvården i allmänhet.

Kvalitetsledningen när det gäller tjänster och funktioner utvecklas. Beredningen av kvalitetsrekommendationer fortsätter i enlighet med åtgärdsrekommendationen i mål- och verksamhetsprogrammet för social- och hälsovården 2000—2003.

Särskild uppmärksamhet fästs vid att social- och hälsovårdspersonalen är tillräckligt stor samt vid upprätthållandet av arbetstagarnas arbets- och funktionsförmåga och deras möjligheter att utveckla sin yrkesskicklighet.

30. Statsandel till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 2 514 630 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsandelar för godkända driftskostnader med stöd av vissa lagar som gäller social- och hälsovården samt lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) och den förordning som utfärdats med stöd av den. Anslaget får även användas till utjämningar enligt lagen om statsandelar till kommunerna.

Förklaring:Med hänvisning till motiveringen till kapitlet inkluderas inte mervärdesskatt fr.o.m. 2002 i de kalkylerade kostnader som berättigar till statsandel för kommunerna. Med anledning av detta har vid dimensioneringen av anslaget såsom avdrag beaktats 61 052 000 euro.

Med hänvisning till motiveringen till kapitlet avlåter regeringen i samband med budgetpropositionen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården så att statsandelen för social- och hälsovårdens driftskostnader höjs med 1,1 procentenhet från nuvarande 24,2 % till 25,3 %. Av höjningen hänför sig 0,35 procentenheter till revideringen av det på kommunernas skatteinkomster baserade systemet med utjämning av statsandelarna. För främjande av välfärdstjänsterna höjs statsandelen med 0,75 procentenheter. Särskild uppmärksamhet fästs vid främjandet av välmåendet bland barn och unga, skolhälsovården och ordnandet av eftermiddagsvård för skolelever. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 108 558 000 euro på grund av lagändringen.

I samband med budgetpropositionen avlåter regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården så att den sista raten av justeringen av den lagstadgade kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna tidigareläggs för 2003 till att betalas 2002. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 80 989 000 euro på grund av justeringen av kostnadsfördelningen.

Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 1 022 000 euro med anledning av revideringen fr.o.m. den 1 april 2001 gällande ökad användning av förebyggande utkomststöd och effektiverad användning av behovsprövning vid beviljandet av utkomststöd.

Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 2 503 000 euro med anledning av den lagstiftning om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte som träder i kraft den 1 september 2001.

Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 4 820 000 euro med anledning av att den åldersgräns som gäller ordnande av tandvård slopas stegvis fram till den 1 december 2002.

Med hänvisning till motiveringen till kapitlet har, med beaktande av att den åldrande befolkningen ökar, vid dimensioneringen av anslaget såsom tillägg beaktats 32 712 000 euro för avhjälpande av bristerna inom åldringsvården samt för utveckling av åldringsvården.

I samband med budgetpropositionen avlåter regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av socialvårdslagen (710/1982) fr.o.m. den 1 januari 2002 så att närståendevårdarnas ställning förbättras bl.a. så att deras lagstadgade rätt att var lediga utökas från gällande ett dygn till två dygn och så att den lagstadgade ledigheten utsträcks till att gälla också de närståendevårdare vars klienter dagtid omfattas av tjänster utanför hemmet men som kräver oavbruten omvårdnad under andra tider av dygnet. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 5 633 000 euro på grund av lagändringen.

I samband med budgetpropositionen avlåter regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av mentalvårdslagen (1116/1990) fr.o.m. den 1 januari 2002 så att begränsningarna av självbestämmanderätten för den som tagits in för observation eller förordnats att tas in för vård preciseras och kompletteras. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tilllägg beaktats 638 000 euro med anledning av lagändringen.

Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 8 410 000 euro för utökning av mentalvårdsarbetet och mentalvårdstjänsterna samt effektivering av vården av mödrar med rusmedelsproblem.

I samband med budgetpropositionen avlåter regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om temporär ändring av lagen om utkomststöd (1412/1977) fr.o.m. den 1 april 2002 så att 20 % av förvärvsinkomsterna hos den som söker stöd inte skall beaktas vid beviljande av stöd. Beloppet av denna s.k. privilegierade inkomst får dock uppgå till högst 100 euro per månad och hushåll. I detta skede genomförs reformen som ett treårigt försök. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 2 874 000 euro på grund av lagändringen.

I samband med budgetpropositionen avlåter regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården så att den minskande effekt som justeringen av godtagbara maximala boendeutgifter för bostadsbidrag och förhöjningen av barnförhöjningen av arbetsmarknadsstödet har på utgifterna för utkomststödet beaktas såsom avdrag i statsandelen för den kommunala social- och hälsovårdens driftskostnader så att kommunens självfinansieringsandel, som baserar sig på de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården, höjs med 0,65 euro per kommuninvånare. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats 3 330 000 euro på grund av lagändringen.

För betalning av statens ersättningar för utgifter inom utjämningssystemet för höga kostnader inom barnskyddet har vid dimensioneringen av anslaget såsom avdrag beaktats 3 458 000 euro i överföring till moment 33.32.35 så att kommunens självfinansieringsandel, som baserar sig på de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården, höjs med 0,67 euro per kommuninvånare.

I samband med budgetpropositionen avlåter regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården så att det statsunderstöd som betalas för verksamheten vid kompetenscentren inom det sociala området skall beaktas såsom avdrag i statsandelen för driftskostnaderna för den kommunala social- och hälsovården. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats 3 000 000 euro i överföring till moment 33.32.39 så att kommunens självfinansieringsandel, som baserar sig på de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården, höjs med 0,58 euro per kommuninvånare.

I samband med budgetpropositionen avlåter regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården så att utgifterna under moment 33.14.21 under det inledande skedet för den psykiatriska enhet för farliga barn och unga som är svåra att vårda som skall inrättas vid Niuvanniemi sjukhus beaktas såsom avdrag i statsandelen för driftskostnaderna för den kommunala social- och hälsovården. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats 200 000 euro så att kommunens självfinansieringsandel, som baserar sig på de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården, höjs med 0,04 euro per kommuninvånare.

Kostnadsnivån för de kalkylerade kostnader som utgör grund för statsandelen har justerats med 1,5 %. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 39 572 000 euro med anledning av att kostnadsnivån har höjts.

Med hänvisning till motiveringen till kapitel 26.97 har vid dimensioneringen av anslaget såsom tillägg beaktats de på skatteinkomsterna baserade utjämningstilläggen till statsandelarna och såsom avdrag de på skatteinkomsterna baserade utjämningsavdragen. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats 35 150 000 euro på grund av förändringen i de på skatteinkomsterna baserade utjämningarna jämfört med 2001 och såsom avdrag 4 583 000 euro på grund av att övergångsutjämningarna upphör.

Statsandelen för social- och hälsovårdens driftskostnader beräknas på basis av de kalkylerade kostnaderna för socialvården och hälso- och sjukvården och kommunens självfinansieringsandel. Statsandelen betalas som en helhet. I den statsandel som betalas till kommunen beaktas social- och hälsovårdsministeriets andel av utjämningarna enligt lagen om statsandelar till kommunerna.

De kalkylerade kostnaderna för socialvården fastställs enligt kommunens invånarantal, åldersstruktur, andelen kommuninvånare som arbetar inom service och förädling, arbetslöshetsgraden och antalet arbetslösa. De kalkylerade kostnaderna för socialvården 2002 enligt åldersgrupp per kommuninvånare som används vid beräkningen av statsandelen till kommunerna är följande:

De kalkylerade kostnader per arbetslös som bestäms enligt antalet arbetslösa i kommunen är 380,18 euro och de kalkylerade kostnader per kommuninvånare som bestäms enligt arbetslöshetsgraden är 34,71 euro år 2002.

De kalkylerade kostnaderna för hälsovården fastställs enligt kommunens invånarantal, åldersstruktur och sjukfrekvensen. De kalkylerade kostnader för hälsovården 2002 enligt åldersgrupp per kommuninvånare som används vid beräkningen av statsandelen till kommunerna är följande:

De kalkylerade kostnader per kommuninvånare som bestäms enligt sjukfrekvensen är 257,29 euro år 2002.

Dessutom kan fjärrortskoefficienten inverka på kommunens kalkylerade kostnader.

Kommunens självfinansieringsandel är 1 558,00 euro per kommuninvånare år 2002. Kommunens självfinansieringsandel har höjts med sammanlagt 24,48 euro per kommuninvånare till följd av samordningen av bostadsbidraget och andra primära förmåner 1998, finansieringen av utjämningssystemet för höga kostnader inom barnskyddet 1999 samt den minskande effekt som höjningen av normhyrorna för bostadsbidraget och förhöjningen av barnförhöjningen inom arbetsmarknadsstödet har på utgifterna för utkomststödet 2002, utgifterna för finansieringen av verksamheten vid kompetenscentren inom det sociala området och av inledningsskedet för den psykiatriska vårdenheten för farliga barn och unga vilka är svåra att vårda.

31. Statsandel till kommunerna för social- och hälsovårdsservicens anläggningskostnader (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 26 600 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsandel för anläggningsprojekt för social- och hälsovårdsservice enligt vissa lagar som gäller social- och hälsovården samt lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) och den förordning som givits med stöd av den.

År 2002 får anläggningsprojekt vars totala kostnader uppgår till minst 270 000 euro och projekt som avses i 21 § 2 mom. lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården fastställas så att de maximikostnader för dem som berättigar till statsandel uppgår till sammanlagt högst 16 600 000 euro.

Förklaring:Till kommunerna och samkommunerna betalas i statsandel för anläggningsprojekt 25 % av de fastställda kostnaderna. För projekt som fastställts före 2002 samt för små projekt som fastställs åren 2002 och 2003 är statsandelen dock 25—50 % av de fastställda kostnaderna. För projekt som fastställs 2002 och därefter betalas statsandel för kostnader utan mervärdesskatt.

År 2002 fastställs bara små projekt till att genomföras som anläggningsprojekt. Små projekt är anläggningsprojekt vars totala kostnader ligger mellan 270 000 och 3 450 000 euro.

De anläggningsprojekt som fastställs år 2002 beräknas åsamka staten utgifter om 5 000 000 euro år 2002, 2 300 000 euro år 2003 och 400 000 euro år 2004. De anläggningsprojekt som har fastställts 2000—2001 beräknas åsamka staten utgifter om 21 600 000 euro år 2002 och 5 300 000 euro år 2003.

32. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård (fast anslag)

Under momentet beviljas 56 747 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statlig ersättning för forskningsverksamhet enligt 47 och 47 b § lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989).

Förklaring:Till kommuner och samkommuner som är huvudmän för verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården, till statens sinnessjukhus och till andra verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården som bestäms genom förordning betalas på kalkylerade grunder ersättning av statens medel för kostnaderna för hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå.

33. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 74 170 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statlig ersättning för läkar- och tandläkarutbildning enligt 47—47 b § lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989).

Av anslaget får högst 52 600 000 euro användas till betalning av ersättning för grund- och specialiseringsutbildning för läkare och tandläkare till samkommuner som är huvudmän för ett universitetssjukhus.

Förklaring:Till kommuner och samkommuner som är huvudmän för verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården, till statens sinnessjukhus och till andra verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården som bestäms genom förordning, vilka tillhandahåller grundutbildning och specialiseringsutbildning för läkare och tandläkare, särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare eller praktik för legitimerade tandläkare, betalas av statens medel en kalkylerad ersättning för kostnaderna för utbildningen.

I samband med budgetpropositionen avlåter regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av 47 a och 47 b § lagen om specialiserad sjukvård så att en kommun eller samkommun som är huvudman för ett sjukvårdsdistrikt eller en hälsovårdscentral kan få ersättning även för de kostnader som föranleds av att medborgare från stater utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som avlagt grundexamen för läkare eller tandläkare utomlands tjänstgör vid ett sjukhus eller en hälsovårdscentral. Verkningarna av lagändringen har beaktats vid dimensioneringen av anslaget.

34. Statlig ersättning till kommunerna för kostnaderna för patienter som sinnesundersöks och patientöverföringar (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 2 370 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statliga ersättningar enligt 32 § mentalvårdslagen (1116/1990). Anslaget får också användas till betalning av statlig ersättning för de kostnader som åsamkas kommuner och samkommuner samt svenska staten för patientöverföringar enligt det avtal som ingåtts mellan Sverige och Finland. Utöver detta får anslaget användas till stödande av patientöverföringar enligt den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster i form av en ersättning av engångsnatur till kommunerna och samkommunerna till ett belopp av 17 000 euro per överförd patient.

Förklaring:Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats 2 140 000 euro i ersättningar för kostnaderna för sinnesundersökningar och 230 000 euro i ersättningar för kostnaderna för patientöverföringar, varav 68 000 euro består av ersättningar av engångsnatur för stödande av patientöverföringar.

35. Statlig ersättning till utgifter för utjämning av höga kostnader inom barnskyddet(fast anslag)

Under momentet beviljas 31 209 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statliga ersättningar enligt barnskyddslagen (683/1983) och lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) till utjämning av höga kostnader inom barnskyddet.

Förklaring:Det beräknas att ca 5 000 familjer som berörs av barnskyddet omfattas av utjämningssystemet år 2002. Staten betalar ersättning till de samkommuner för specialomsorgsdistrikt för omsorger om utvecklingsstörda som sköter genomförandet av systemet. Statens ersättning är 50 % av det uppskattade totala beloppet av barnskyddskostnader som skall utjämnas.

Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 3 458 000 euro i överföring från moment 33.32.30 för betalning av statliga ersättningar enligt de faktiska kostnaderna 2000.

(36.) Statsunderstöd för kostnaderna för vissa social- och hälsovårdsserviceprojekt (förslagsanslag)

Förklaring:Det föreslås att momentet och anslaget under det slopas i budgeten.

(37.) Statsbidrag till kommunerna för barn- och ungdomspsykiatriska tjänster(fast anslag)

Förklaring:Det föreslås att momentet och anslaget under det slopas i budgeten.

38. Statsunderstöd till kommunerna för vård av narkomaner(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 7 570 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsunderstöd till kommuner och samkommuner för kostnader föranledda av narkomanvården.

Förklaring:Avsikten är att understödet skall beviljas för anordnande av servicestyrning för narkomaner som sökt vård, för effektivering av vården och rehabiliteringen samt ökning av avgiftningen samt substitutions- och underhållsbehandlingen av opioidberoende personer på de grunder som anges närmare genom förordning av statsrådet.

39. Statsunderstöd för verksamheten vid kompetenscenter inom det sociala området (fast anslag)

Under momentet beviljas 3 000 000 euro.

På de grunder som social- och hälsovårdsministeriet bestämmer särskilt får anslaget användas till betalning av statsandel till kompetenscenter inom det sociala området i enlighet med lagen gällande verksamhet med kompetenscenter inom det sociala området.

Förklaring:I samband med budgetpropositionen avlåter regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag gällande verksamhet med kompetenscenter inom det sociala området så att statsunderstöd kan beviljas för kompetenscentrens verksamhet. Verksamheten med kompetenscenter inom det sociala området inleds som permanent verksamhet vid ingången av 2002 utgående från det planerings- och beredningsarbete som utförts 2001. I hela landet är de regionalt övergripande kompetenscentren inom det sociala området Södra Finlands kompetenscenter, Tavastlands och Satakunta kompetenscenter, Östra Finlands kompetenscenter, Sydöstra Finlands kompetenscenter, Mellersta Finlands kompetenscenter, Kompetenscentret för de österbottniska landskapen, Norra Finlands kompetenscenter och Egentliga Finlands kompetenscenter. Utgående från de svenskspråkiga kommunernas behov har dessutom inrättats Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området. Beloppet av det statsunderstöd som varje kompetenscenter anvisas bestäms bl.a. enligt invånarantalet i regionen och enligt regionens areal. Som en faktor som påverkar understödsbeloppet kan dessutom beaktas de uppgifter på riksnivå som centret sköter. Anslaget under momentet är en överföring från moment 33.32.30.