Statsbudgeten 2002
13. Arbetarskyddets distriktsförvaltning
Förklaring:Arbetarskyddets distriktsförvaltning består av 11 arbetarskyddsdistrikt, vilka övervakar att arbetarskyddsförfattningarna iakttas och främjar säkerhet och hälsa i arbetet samt arbetsplatsens egen arbetarskyddsverksamhet i samarbete med parter och sakkunniga i arbetslivet. Genom att påverka arbetsförhållandena indirekt förebygger och minskar arbetarskyddsdistrikten hälsoskador som orsakas av arbetsförhållandena.
Antalet anställda vid arbetarskyddsdistrikten motsvarar ca 436 årsverken år 2002.
Utvecklingen av vissa jämförelsetal som beskriver arbetsförhållandena:1) | ||||
1993 | 1997 | 1999 | 2000 | |
Olycksfall i arbete och yrkessjukdomar som ersatts, 1 000 st. | 105 | 120 | 120 | 119 |
Olycksfall i arbete som ersatts, per en milj. arbetstimmar, alla branscher | 33 | 33 | 31 | .. |
— byggande | 76 | 84 | 78 | .. |
— industri | 50 | 51 | 45 | .. |
— transport, upplagring och datakommunikation | 43 | 41 | 40 | .. |
Dödsfall på arbetsplatsen som tagits som föremål för utredning |
28 | 43 | 27 | 30 |
Yrkessjukdomar, Institutet för arbetshygien | 7 006 | 5 024 | 5 182 | 4 993 |
1) Olycksfallssiffrorna inkluderar olycksfall i samband med arbetsresor, den statliga sektorn är inte med. Källa: Olycksfallsförsäkringsanstalternas Förbund
Undersökningar visar att problemet med att orka i arbetsgemenskaperna har blivit en stor utmaning. De förändringar som skett i arbetslivet har ökat riskerna för olycksfall. Arbetskraftens allt högre medelålder har också höjt sjukfrekvensen och sänkt arbetsförmågan.
I enlighet med arbetarskyddsstrategin inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde påverkar arbetarskyddsdistrikten arbetsförhållandena så att målet är att upprätthålla arbetstagarnas hälsa, säkerhet och arbetsförmåga samt att förebygga olycksfall i arbete, yrkessjukdomar och andra hälsoskador till följd av arbete. I målen och verksamheten accentueras också stärkandet av den frivilliga skötseln av arbetarskyddsfrågor på arbetsplatserna med beaktande också av äldre arbetstagare. Dessutom accentueras övervakningen av miniminivån enligt lagstiftningen.
Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för arbetarskyddets distriktsförvaltning år 2002:
Åtgärder på initiativ av myndigheterna i syfte att stöda arbetstagarnas möjligheter att orka i arbetet och fortsätta arbeta
Att aktivera arbetsplatserna och ge dem handledning när det gäller att identifiera omständigheter som orsakar sjukdomar i stöd- och rörelseorganen samt att övervaka att de faktorer som orsakar dem undanröjs. Särskild uppmärksamhet fästs vid förebyggande av sådana sjukdomar i stöd- och rörelseorganen som föranleds av manuell lyftning och arbete vid bildskärmsterminal samt vid momentarbete.
Att säkerställa åstadkommandet och existensen av behövliga åtgärder för att stävja yttre våldshot i de branscher där det särskilt förekommer problem till följd av yttre våld. Att förebygga alltför stor psykisk belastning i arbetet på riskfyllda områden när det gäller arbetstagarnas förutsättningar att orka i arbetet genom att övervaka att arbetstidslagstiftningens bestämmelser iakttas.
Att utveckla samarbetet mellan arbetsplatserna, arbetarskyddsmyndigheterna och företagshälsovården särskilt när det gäller att förebygga sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och att främja det psykiska välbefinnandet och annan verksamhet som avser att upprätthålla arbetsförmågan.
Att inrikta förebyggandet av olycksfall i arbete särskilt på branscher där risken för olycksfall är stor, såsom byggbranschen och industrin samt farliga arbeten och arbetsmetoder, i syfte att minska olycksfallsfrekvensen. Att övervaka säkerhetshanteringen på flera arbetsgivares gemensamma arbetsplatser.
För de centrala mål som går ut på att stärka arbetstagarnas möjligheter att orka i arbetet och fortsätta arbeta används minst 40 % av resurserna för den verksamhet som baserar sig på initiativ av myndigheterna.
Övervakning på initiativ av myndigheterna
Att särskilt i problematiska branscher säkerställa att lagstiftningen om arbetsmiljö och arbetsförhållanden iakttas och att trygga en miniminivå för hälsa och säkerhet, vilket för sin del skapar jämbördiga verksamhetsbetingelser för företag och inrättningar. Att inom tillsynen över lagstiftningen om arbetsförhållanden effektivera övervakningen av att arbetstidsbestämmelserna iakttas. Att komplettera informationen om riksomfattande ändringar i lagstiftningen med hjälp av regional information.
Att övervaka iakttagandet av lagstiftningen om företagshälsovård och att främja en fungerande företagshälsovård i samarbete med andra myndigheter.
Att säkerställa att maskiner, anordningar och personlig skyddsutrustning som släpps ut på marknaden eller tas i bruk stämmer överens med bestämmelserna och att skyddsbestämmelserna iakttas när kemikalier används.
Arbetarskyddsdistriktens centrala verksamhetsidé är att stärka arbetsplatsernas egen arbetarskyddsverksamhet bl.a. genom att övervaka att arbetsplatserna har ett fungerande verksamhetsprogram för arbetarskyddet samt genom att stöda en systematisk ledning av säkerhetsfrågorna. I verksamheten fästs särskild uppmärksamhet vid äldre arbetstagares möjligheter att orka i arbetet och fortsätta arbeta.
Service på initiativ av kunderna
Servicen på initiativ av kunden skall motsvara efterfrågan inom fastställda expedieringsfrister. Dessutom följs de totala kostnaderna för servicen samt kvaliteten på den.
Utveckling av egen verksamhet och stödåtgärder
Att utveckla arbetsfördelningen och samarbetet mellan arbetarskyddsdistrikten, verksamhetens kvalitet samt de datasystem som tillsynen över arbetarskyddet behöver och likaså personalens yrkeskompetens och sakkunskap. Att i enlighet med statsrådets principbeslut utveckla sakkunskapen inom arbetarskyddsdistrikten för att på arbetsplatserna främja verksamhet som syftar till att upprätthålla arbetsförmågan i samband med åldrandet.
Målinriktad resursanvändning år 2002 (% av den totala arbetstiden): | |
Verksamhet på initiativ av myndigheterna | 50 |
Service på initiativ av kunderna | 30 |
Stödåtgärder | 20 |
Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (euro): | |||
---|---|---|---|
2000 | 2001 | 2002 | |
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten | |||
—försäljningsintäkter av den avgiftsbelagda verksamheten |
32 129 | 32 200 | 22 200 |
— övriga intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten | 235 | 240 | 240 |
Intäkter sammanlagt | 32 365 | 32 440 | 22 440 |
Kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten | |||
— personalkostnader | 30 746 | 30 760 | 20 760 |
Särkostnader sammanlagt | 30 746 | 30 760 | 20 760 |
Driftsåterstod | 1 618 | 1 680 | 1 680 |
Den avgiftsbelagda verksamhetens andel av gemensamma kostnader |
|||
— kostnader för stödfunktioner | 1 618 | 1 680 | 1 680 |
Andel av gemensamma kostnader sammanlagt | 1 618 | 1 680 | 1 680 |
Kostnader sammanlagt | 32 365 | 32 440 | 22 440 |
Räkenskapsperiodens överskott (+)/underskott (-) | - | - | - |
Kostnadsmotsvarighet, % | 100 | 100 | 100 |
21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag om 20 730 000 euro.
Anslaget får också användas till betalning av utgifter för inspektionen av finländska fartyg i utlandet och för åtgärder enligt 15 § lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om sökande av ändring i arbetarskyddsärenden (131/1973).
Förklaring:Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 108 000 euro i justeringar enligt löneuppföljningsutredningen och 168 000 euro i utgifter som föranleds av utveckling av personalen samt 47 000 euro i överföring från moment 33.01.21 av löneutgifter och övriga utgifter motsvarande ett årsverke.
Vid dimensioneringen av anslaget har såsom nettobudgeterade inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten beaktats 22 000 euro.
Utgifter och inkomster: | € |
---|---|
Bruttoutgifter | 20 752 000 |
Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten | 21 000 |
Övriga omkostnader | 20 731 000 |
Bruttoinkomster | 22 000 |
Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten | 22 000 |
— offentligrättsliga prestationer | 17 000 |
— övriga prestationer | 5 000 |
Nettoutgifter | 20 730 000 |
2002 budget | 20 730 000 |
2001 budget | 19 522 077 |
2001 tilläggsb. | 473 281 |
2000 bokslut | 19 254 658 |