Statsbudgeten 2002

25. JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Förklaring:

Verksamhetsidé.Justitieministeriet som en del av statsrådet skapar rättspolitiska linjer, utvecklar författningspolitiken och styr sitt förvaltningsområde. Justitieministeriet svarar för förutsättningarna för en fungerande demokrati, kvaliteten på rättsordningen och att rättsförhållandena är klara, att människor och samfund effektivt kan förverkliga sina rättigheter, premisserna för en rättvis rättegång, effektiv brottsbekämpning i samarbete med övriga myndigheter, att det straffrättsliga systemet är rättvist och effektivt liksom verkställigheten av straff samt det internationella samarbetet inom sitt fält.

Utvecklingslinjerna för de närmaste åren

Grundlagen och utvecklandet av förvaltningen

Verkställigheten av grundlagen fortsätter genom en utveckling av den lagstiftning som hänför sig till de grundläggande fri- och rättigheterna samtidigt som en uppföljning av hur grundlagen fungerar genomförs.

Organiseringen av rättigheterna beträffande markområden och naturnäringar på samernas hembygdsområden på statens mark utreds utgående från de förslag som framställs av en kommission som överlämnar sitt betänkande 2001. En redogörelse om tillämpningen och ändamålsenligheten av offentlighetslagstiftningen som skall överlämnas till riksdagen 2003 håller på att beredas.

Förbättrande av kvaliteten på lagstiftningen samt av författningsinformationen

Lagberedningen ansluts till en fastare del av statsrådets allmänna verksamhetspolitiska planering i anslutning till projektet för revidering av statens centralförvaltning och med beaktande av Europeiska unionens allt större betydelse. Samtidigt utvecklas och stöds ministeriernas beredskap för en högklassig lagberedning, där en utvärdering av alternativen och verkningarna i fråga om lagstiftningen utgör ett särskilt insatsområde. Den effektiverade lagberedningsutbildningen fortsätter och samtidigt tryggas verksamhetsbetingelserna för en effektiv laggranskning.

Avsikten är att författningsdatabanken Finlex kan tas i bruk i sin fulla omfattning 2002. Enligt planerna skall publiceringsansvaret för Finlands Författningssamling överföras på justitieministeriet 2003.

EU och det internationella samarbetet

Justitieministeriet går i överensstämmelse med de riktlinjer som Europeiska rådet satt upp i Tammerfors aktivt in för att utveckla det rättsområde som Europeiska unionen bildar. År 2002 införs nya instrument inom området straffrätt. I det fortsatta arbetet spelar ett ömsesidigt godkännande av beslut och domar, brottsbekämpning samt förbättrande av brottsoffrens ställning en central roll. För att de nya instrumenten skall verkställas på ett effektivt sätt förutsätts att samarbetet myndigheter emellan förbättras och att det ordnas heltäckande utbildning.

Medborgarnas rättsförhållanden

Bolagslagstiftningen revideras så att den tjänar behoven hos företag av olika storlek och med olika kapitalstruktur, verksamhetsbetingelserna för små bolag och den internationella konkurrenskraften hos större företag. Syftet är att också förbättra bolagens möjligheter att samla ihop kapital och sysselsätta arbetskraft.

Lagstiftningen gällande skadestånd moderniseras.

Den familje- och arvsrättsliga lagstiftningen utvecklas så att den svarar mot medborgarnas föränderliga livssituationer.

Hantering av betalningsoförmåga

Totalrevisionen av konkurslagstiftningen slutförs. Syftet är att särskilt effektivera utredningen av konkursbon och realisering av egendom. Totalrevisionen av utsökningslagstiftningen fortsätter.

I syfte att minska de problem som hänför sig till privatpersoners skuldsättning ses lagstiftningen gällande skuldsanering och dröjsmålsränta över. Syftet är att personer som till följd av depressionen drabbades av långvariga skuldproblem skall omfattas av skuldsanering. Avsikten är att dröjsmålsräntan för gäldenärer med ekonomiska svårigheter skall kunna sänkas oftare än för närvarande.

Förbättrande av rättssäkerheten och sänkande av kostnader

Med de propositioner som avlåts under 2002 fortsätter man att utveckla de allmänna domstolarnas rättegångsförfaranden i syfte att sänka kostnaderna för rättegångar genom att öka effektiviteten och smidigheten i samband med förfarandet samt förbättra skyddet för vittnen och målsägande vid rättegångar. Lagstiftningen om offentlighet vid rättegång revideras i syfte att förtydliga regleringen och öka offentligheten vid rättegångar. Avsikten är att det nya systemet för utbildning av domare inleds 2003.

Åtgärdskedjan för brottmål utvecklas så att alla delområden i förfarandet fungerar friktionsfritt som en helhet. Utgående från ett förslag av den kommitté som utrett systemet för sökande av ändring i utkomstskyddsärenden fortsätter beredningen av reformer i samarbete med vederbörande ministerier. Beredningen av ett övergripande långsiktigt utvecklingsprogram för domstolsväsendet inleds.

Kriminalpolitiken

I anslutning till regeringens narkotikapolitiska riktlinjer fortsätter åklagarnas effektiverade åtgärder i narkotikabrott samtidigt som narkotikaövervakningen och rehabiliteringen av rusmedelsberoende i fängelserna förbättras. Avsikten är att fortsättningsvis inom åklagarväsendet och utsökningen vidta effektiverade åtgärder för att förebygga ekonomisk brottslighet.

Totalrevisionen av strafflagen slutförs. Genom de regeringspropositioner som avlåts 2002 revideras bl.a. bestämmelserna om ekonomiska brott. Sammanfattandet av den i form av en serie delrevisioner genomförda strafflagsreformen till en konsekvent helhet inleds.

Inom brottsbekämpningen intar de lokala säkerhetsprogram som utarbetas i samarbete mellan olika myndigheter och andra lokala aktörer en central roll. År 2002 sammanfattas programmets genomförande i en uppföljningsrapport till regeringen och lämnas ett förslag till utveckling av brottsbekämpningen framöver.

När det gäller möjligheterna att påverka återfallsbrottsligheten betonas den omständigheten att det snabbt ingrips i brott som begås av unga, att de straffrättsliga åtgärderna och funktionerna inom social- och hälsovården samordnas samt att påföljdssystemet görs mångsidigare och att fängelsestraffets innehåll utvecklas.

Strukturella utvecklingsåtgärder

Personalpolitik. Viktiga mål är införande av ett nytt lönesystem som baserar sig på kravnivån i anslutning till uppgifterna och den personliga arbetsinsatsen, etablering av åtgärder som syftar till att upprätthålla arbetsförmågan inom hela förvaltningsområdet samt utvecklande av utbildningssystemen så, att tillgången på yrkeskunnig personal för uppgifter inom förvaltningsområdet kan säkerställas. Sådan praxis med hjälp av vilken personalen bättre än förut kan påverka arbetsmetoderna inom den egna verksamhetsenheten utvecklas och särskild uppmärksamhet fästs vid personalstyrningen.

Informationsförvaltning och tillämpning av datateknik. Utvecklandet av datasystemen och förbättrandet av deras användbarhet och serviceförmåga fortsätter. De centrala projekten för utveckling av datasystemen inom de närmaste åren är förnyande av utsökningsdatasystemet, verkställighetssystemet för rättsregistercentralen och datasystemen för verkställande av straff samt ärendehanteringssystemen för olika myndigheter. I syfte att effektivera användningen av resurser utvecklas informationsförvaltningens organisation. När det gäller att förbättra servicen läggs tyngdpunkten särskilt på förutsättningarna för den elektroniska kommunikationen och den elektroniska informationstjänsten. Målet är att även i styrningen och utvecklandet av verksamheten effektivera användningen av dataresurserna inom förvaltningsområdet.

Utveckling av organisationen. Utvecklandet av organisationen för det straffrättsliga påföljdssystemet fortsätter genom att uppgiftsfördelningen mellan dels centralförvaltningen, dels region- och lokalförvaltningen inom systemet för verkställighet av straff ses över. Utvecklandet av ministeriet fortgår med målet att allt klarare utforma ministeriet till en helhet som koncentrerar sig på statsrådets stabsuppgifter, den strategiska styrningen av förvaltningsområdet samt på EU- och internationella uppgifter. Detta kräver att ministeriets operativa uppgifter samt förvaltningsområdets stöd- och serviceuppgifter separeras från de primära ministerieuppgifterna.

Förvaltningsområdets utgifter kapitelvis 2000—2002