Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
   Anslag
     22. Riksdagen
     23. Statsrådet
       04. Prövningsnämnden
       11. Läkemedelsverket
       12. Statens skolhem
       18. Sjukförsäkring
       28. Annat utkomstskydd
       57. Semesterverksamhet

Statsbudgeten 2002

19. PensionsförsäkringPDF-versio

Förklaring:Pensionsskyddet består av arbetspension och folkpension som kompletterar arbetspensionen. Arbetspensionerna finansieras med arbetsgivarnas försäkringspremier och de försäkrades försäkringsavgifter. Arbetspensionerna står huvudsakligen utanför budgeten med undantag av statens pensioner. Inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde deltar staten i finansieringen av sjömanspensionerna, företagarpensionerna och lantbruksföretagarpensionerna.

Folkpensionerna, som utgör ungefär en fjärdedel av de totala pensionsutgifterna, finansieras huvudsakligen med arbetsgivarnas försäkringspremier samt med statens medel.

År 2000 betalades pensioner enligt följande (milj. euro):
   
— folkpensioner1) 2 314
— statens pensioner 2 379
— kommunernas pensioner 1 742
— arbetspensioner inom den privata sektorn 6 541
— kyrkans pensioner 76
— övriga pensioner 708
Sammanlagt 13 760

1) Omfattar inte pensionstagarnas bostadsbidrag.

50. Statens andel i sjömanspensionskassans utgifter (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 31 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statens andel enligt 4 § lagen om sjömanspensioner (72/1956).

Förklaring:Statens andel av sjömanspensionsutgifterna är 1/3.

Antalet pensionstagare beräknas vara ca 9 100 vid utgången av 2002.


2002 budget 31 000 000
2001 budget 29 096 511
2000 bokslut 26 994 162

51. Statens andel i de utgifter som föranleds av lagen om pension för lantbruksföretagare (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 396 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statens andel enligt 13 § lagen om pension för lantbruksföretagare (467/1969) och 41 § lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare (1317/1990).

Förklaring:Staten ersätter kostnaderna för lantbruksföretagarpensionerna till den del försäkringspremierna och avkastningen av placeringarna inte räcker till för ändamålet. Av utgifterna för ersättningar enligt grupplivförsäkringen är statens andel dock 1/3. Statens andel av förmånsutgifterna beräknas vara 79 % år 2002.

I samband med budgetpropositionen avlåter regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om pension för lantbruksföretagare och av lagen om pension för företagare fr.o.m. den 1 januari 2002 så att befrielse från LföPL- och FöPL-försäkringsskyldigheten i regel skall slopas. Dessutom föreslås att s.k. jordbruk i familjeaktiebolagsform skall försäkras inom LföPL-systemet. Lagändringen har inte några betydande ekonomiska verkningar.

Antalet pensioner som skall betalas ut beräknas vid utgången av 2002 vara ca 216 000 och antalet försäkrade ca 95 000.


2002 budget 396 000 000
2001 budget 382 795 721
2000 bokslut 364 912 738

52. Statens andel i de utgifter som föranleds av lagen om pension för företagare(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 56 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statens andel enligt 10 § lagen om pension för företagare (468/1969).

Förklaring:Staten ersätter kostnaderna för företagarpensionerna till den del premiereserven inte räcker till för ändamålet.

Med hänvisning till den regeringsproposition som nämns i förklaringsdelen i motiveringen till moment 33.19.51 har vid dimensioneringen av anslaget beaktats de ändringar som föranleds därav. De ekonomiska verkningarna är ringa 2002.

Premien för företagare antas år 2002 vara 21,2 %, varvid inkomsten av försäkringspremierna blir 479 000 000 euro. De totala pensionsutgifterna uppskattas till 505 000 000 euro. På statens andel inverkar dessutom de obetalda premier som avses i FöPL 10 § 2 mom., vilka beräknas uppgå till 108 000 000 euro.

Antalet pensioner enligt lagen om pension för företagare beräknas vara ca 132 000 vid utgången av 2002 och antalet försäkrade 195 000.


2002 budget 56 000 000
2001 budget 57 183 895
2000 bokslut 48 740 861

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av folkpensionslagen (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 994 575 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statens andel enligt 59 och 62 § folkpensionslagen (347/1956) och till betalning av förmåner enligt lagen om vårdbidrag för barn (444/1969), lagen om handikappbidrag (124/1988) och lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (591/1978).

Förklaring:Folkpensionsanstaltens andel av folkpensionskostnaderna är 71 % och staten svarar för den resterande delen av kostnaderna. Staten finansierar dessutom bostadsbidragen för pensionstagare, vårdbidragen för barn och handikappbidragen i sin helhet.

Som ett s.k. garantibelopp skall staten till folkpensionsfonden även betala ett så stort belopp att folkpensionsfondens finansieringstillgångar vid kalenderårets utgång utgör minst 4 % av de årliga betalda totalutgifterna för folkpensionsförsäkringen. Staten skall dessutom trygga folkpensionsfondens likviditet.

I samband med budgetpropositionen avlåter regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lagstiftning om socialskyddsavgifter som uppbärs hos de försäkrade och arbetsgivarna samt om finansieringen av folkpensionsanstalten. Enligt propositionen är folkpensionsavgiften hos privata arbetsgivare och statliga affärsverk fr.o.m. den 1 mars 2002 1,35, 3,55 eller 4,45 % av lönerna beroende på beloppet av avskrivningar och förhållandet mellan avskrivningarna och de löner som skall betalas. Jämfört med nivån 2001 och under tiden 1.1—28.2.2002 är sänkningen då på motsvarande sätt 0,65, 0,45 och 0,45 procentenheter. Ändringen minskar folkpensionsfondens avgiftsinkomster med uppskattningsvis 223 000 000 euro på årsnivå. Hos staten och de statliga inrättningarna samt hos landskapet Åland skall avgiften bibehållas vid 3,95 % av lönerna. Folkpensionsavgiften hos andra arbetsgivare inom den offentliga sektorn sjunker från 3,15 % till 2,40 % av lönerna. Ändringen beräknas minska folkpensionsfondens inkomster av avgifter med 82 500 000 euro på årsnivå.

I propositionen föreslås dessutom att lagen om minskning av det garantibelopp som staten 1999 betalar till folkpensionsanstalten skall ändras så att lagens giltighetstid förlängs till utgången av 2003. Enligt lagen betalade staten 1999 garantibelopp till folkpensionsfonden och sjukförsäkringsfonden sammanlagt 84,1 miljoner euro mindre än vad som behövdes för att det föreskrivna minimibeloppet skulle nås. Folkpensionsanstalten ansvarar med egna medel för finansieringen av beloppet 84,1 miljoner euro fram till utgången av 2001. Det föreslås att tidsfristen förlängs med två år. Vid utgången av 2000 hade Folkpensionsanstalten finansierat 23,1 miljoner euro. För att sjukförsäkringsfondens minimibelopp skall nås är det enligt propositionen dessutom möjligt att vid behov överföra medel från en fond till en annan.

Med hänvisning till förklaringsdelen i motiveringen till moment 33.18.60 har vid dimensioneringen av anslaget såsom avdrag beaktats 500 000 000 euro med anledning av intäkterna av den mervärdesskatt som skall redovisas till folkpensionsanstalten.

I samband med budgetpropositionen avlåter regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av folkpensionslagen fr.o.m. den 1 januari 2002 så att grunderna för beviljande av folkpensionernas barntillägg ändras. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 3 500 000 euro på grund av lagändringen.

I samband med budgetpropositionen avlåter regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lagar om ändring av folkpensionslagen och lagen om handikappbidrag fr.o.m. den 1 oktober 2002 så att personer som lider av celiaki delvis skall få ersättning för merkostnaderna på grund av specialdieten. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 575 000 euro på grund av lagändringen.

För främjande av sysselsättningen av handikappade och personer med nedsatt arbetsförmåga avlåter regeringen i samband med budgetpropositionen till riksdagen en proposition med förslag till lagar om ändring av folkpensionslagen och lagen om handikappbidrag fr.o.m. den 1 april 2002 så att bl.a. bestämmelserna om vilande folkpension ändras. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats 1 100 000 euro på grund av lagändringen.

Med hänvisning till förklaringsdelen i motiveringen till moment 33.18.60 har vid dimensioneringen av anslaget beaktats kostnadsverkningarna av ändringen av lagen om rehabiliteringspenning, vilken hänför sig till främjandet av sysselsättningen av handikappade och personer med nedsatt arbetsförmåga.

När regeringens propositioner beaktas är
utgifterna och statsandelarna för folkpensionsförsäkringen år 2002 följande (milj. euro):
     
Utgifter    
Folkpensionsutgifter   2 644
Övriga förmånsutgifter   118
Omkostnader   123
Sammanlagt   2 885
     
Inkomster    
Arbetsgivarnas avgifter   1 376
Särskilda intäkter   500
Övriga inkomster   17
Statens andelar   995
Statens andel av folkpensionerna (29 %) 628  
Statens andel av vårdbidragen för barn, handikappbidragen och bostadsbidragen för pensionstagare (100 %) 367  
Statens andel av de totala utgifterna (FolkpensL 59 §) 0  
Sammanlagt   2 888

Antalet mottagare av folkpension beräknas vara 771 000 vid utgången av 2002. Av dessa är 507 000 ålderspensionstagare, 145 000 invaliditetspensionstagare, 22 000 arbetslöshetspensionstagare och 97 000 övriga pensionstagare.


2002 budget 994 575 000
2001 budget 965 398 698
2000 bokslut 943 153 933