Statsbudgeten 2002

34. ARBETSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Förklaring:Arbetsförvaltningen har som verksamhetsidé att arbeta för en fungerande arbetsmarknad och för utvecklandet av arbetsorganisationerna, för sysselsättning samt för invandrares integration.

Huvudmålet för arbetsförvaltningens strategi för åren 2001—2003 är att sysselsättningsnivån, dvs. andelen 15—64-åringar som är i arbetslivet i förhållande till motsvarande befolkning närmar sig 70 % år 2003. För uppnående av strategins huvudmål har fem riktlinjer dragits upp:

• tillgången på arbetskraft tryggas
• efterfrågan på arbetskraft stöds
• verksamheten stärks och utvidgas för att förbättra de anställdas kunnande och så att de orkar i arbetet
• motivationen för att börja arbeta ökas och utslagning från arbetsmarknaden förebyggs
• goda etniska relationer främjas och diskriminering och rasism förebyggs.

Som en del av handlingsplanen för Finlands sysselsättningspolitik, som följer EU:s riktlinjer för sysselsättningen, genomförs fyra allmäneuropeiska verksamhetshelheter, som är förbättring av möjligheterna att få sysselsättning, gynnande av företagsamhet, förbättring av företagens och arbetstagarnas anpassningsförmåga och främjande av lika möjligheter för kvinnor och män.

Inom arbetsförvaltningen är de centrala målen i enlighet med EU:s riktlinjer att alltjämt hålla andelen arbetskraftspolitiska åtgärder vid minst 20 % i förhållande till antalet arbetslösa arbetssökande samt att erbjuda arbetslösa arbetssökande en möjlighet att göra upp en individuell plan för arbetssökande. Enligt den nationella lagstiftningen skall planen för arbetssökande utarbetas senast när kunden har varit arbetslös i fem månader, vilket uppfyller de kriterier för ny start som nämns inom riktlinjerna för sysselsättning. I planen för arbetssökande kommer man överens om de tjänster som erbjuds och de aktiva åtgärder som skall vidtas vid arbetssökandet. Detta system verkställdes i full utsträckning under år 2000.

Finlands handlingsplan för sysselsättningspolitiken år 2001 följer fortsättningsvis en strategi som bygger på att förbättra arbetskraftens kompetens i syfte att öka sysselsättningen samt förbättra tillgången på arbetskraft och arbetsmarknadens funktion. Med anledning av förändringen i befolkningens åldersstruktur läggs tyngdpunkten på tryggande av tillgången på arbetskraft på lång sikt. Som ett led i utvecklandet av företagen och arbetssamfunden skapas genom handlingsplanen förutsättningar för att på lång sikt stöda de som arbetar för att de skall orka arbeta och de som är arbetslösa för att de skall få sysselsättning. Tillgången på kunnig arbetskraft tryggas så att arbetskraftsflaskhalsar inte utgör ett hinder för företagens tillväxt och utveckling. Samtidigt minskas också strukturarbetslösheten. Långtidsarbetslösheten minskas genom effektivering av den aktiva arbetskraftspolitiken samt genom att åtgärderna kopplas ihop med lösningarna gällande tillgången på kunnig arbetskraft. Handlingsplanen stöder arbetsförvaltningens nationella strategi.

Arbetskraftspolitikens kvalitet och effektivitet förbättras genom att åtgärderna planeras och genomförs i ett närmare samarbete med arbetsgivarna än förut och så att de stöder sådant aktivt sökande efter arbete som utgår från arbetssökandens individuella behov. De mål som ställs för de arbetskraftspolitiska åtgärdernas, speciellt den arbetskraftspolitiska vuxenutbildningens effektivitet, kommer att höjas från sin nuvarande nivå.

Tyngdpunktsområden inom personalpolitiken är att som en del av organisationens totala verksamhet förbättra planmässigheten inom personaladministrationen samt att garantera att de olika nivåerna och enheterna inom arbetsförvaltningen har en enhetlig personaladministration. Inom personalpolitiken ligger tyngdpunkten särskilt på att utveckla personalens kunnande och på att främja åtgärder som bidrar till bättre ork i arbetet och till upprätthållandet av funtkionsförmågan. Arbetsförvaltningens personalplanering baserar sig på en personalplan, där sådana förändringar i verksamhetsmiljön och arbetssätten som inverkar på personalstrukturen och personalens storlek har tagits i beaktande.

Resultatstyrningen mellan arbetsministeriet och arbetskraftsavdelningarna utvecklas så att man vid förhandlingarna om de resultatmål som förverkligar strategierna inom arbetspolitiken bättre än tidigare beaktar också regionernas särdrag och de möjligheter dessa har att erbjuda. Till systemet med resultatstyrning kopplas dessutom den europeiska kvalitetsprismodellen så att arbetskraftsavdelningarnas och arbetskraftsbyråernas kapacitet när det gäller att uppnå de arbetskraftspolitiska målen stärks med hjälp av denna modell. För den centrala arbetskraftsservicen fastställs mål för kvalitetsnivån och utvärderingsförfaranden, så att både arbetskraftsbyråerna och kunderna kan utvärdera kvalitetsnivån på servicen. Målet är att den europeiska kvalitetsprismodellen skall tas i bruk också vid TE-centralernas arbetskraftsavdelningar och vid arbetskraftsbyråerna för att den egna verksamheten skall kunna utvärderas och utvecklas. Belöningssystem som baserar sig på kvalitetsprismodellen används också i fortsättningen inom arbetsministeriet och målet är att motsvarande belöningssystem förutom vid arbetskraftsbyråerna också skall tas i bruk vid TE-centralernas arbetskraftsavdelningar.