Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådet
         01. Arbetsförvaltningen
         06. Arbetskraftspolitiken
              23. Civiltjänst
              50. Lönegaranti

Statsbudgeten 2005

99. Övriga utgifter inom arbetsministeriets förvaltningsområdePDF-versio

23. Civiltjänst (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 3 818 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av kostnader som föranleds av civiltjänst och kompletterande tjänstgöring som ordnas med stöd av civiltjänstlagen (1723/1991) samt till betalning av kostnader för uppehälle och dagpenning för civiltjänstgörare som tjänstgör inom arbetsförvaltningen.

Förklaring:Antalet personer som ansöker om civiltjänstgöring har stabiliserats och är ca 2 500 per år. Antalet personer som inkallas till tjänstgöring och som utbildas inom civiltjänstcentralen kan bibehållas på nuvarande nivå, dvs. omkring 1 800 per år.

Antalet personer som är utan tjänstgöringsställe efter utbildningsperioden har ökat kraftigt. År 2001 uppgick antalet personer som blev utan tjänstgöringsställe till 364, år 2002 till 279 och år 2003 till 460. Antalet personer som är utan tjänstgöringsställe har varit tämligen stort även under början av år 2004. Målet är att man genom att främja ökningen av antalet civiltjänstgöringsställen kan minska antalet personer som blir utan tjänstgöringsställe.

  2003 2004 2005
  utfall uppskattning uppskattning
       
Personer som ansökt om civiltjänstgöring 2 439 2 500 2 500
Utbildade 1 771 1 800 1 800
Personer som saknar tjänstgöringsställe efter utbildningsperioden 460 450 400


2005 budget 3 818 000
2004 budget 3 818 000
2003 bokslut 3 683 760

50. Lönegaranti (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 24 000 000 euro.

Anslaget får också användas till konsumtionsutgifter. Anslaget får användas till betalning av utgifter enligt lönegarantilagen (866/1998) och lagen om lönegaranti för sjömän (1108/2000). Av anslaget får högst 673 000 euro användas till myndigheternas betalningar och rättegångskostnader vilka anknyter till förfarandet med lönegaranti samt till betalning av konkurskostnader.

Förklaring:Genom systemet med lönegaranti kan utbetalningen av de fordringar som de anställda har i anslutning till arbetsförhållandet tryggas vid arbetsgivarens konkurs eller annan betalningsoförmåga. Såsom lönegaranti kan betalas alla sådana fordringar som baserar sig på ett arbetsförhållande och som arbetsgivaren hade varit skyldig att betala arbetstagaren. En lönegarantiansökan skall göras inom tre månader från det att fordringen har förfallit till betalning. Lönegarantierna sköts av arbetsministeriet och arbetskrafts- och näringscentralernas arbetskraftsavdelningar.

Inkomster på 23 327 000 euro som motsvarar utgifterna för lönegarantierna har antecknats under moment 12.34.70. Varje år betalar Arbetslöshetsförsäkringsfonden i efterskott staten skillnaden mellan det belopp som betalats enligt lönegarantin och beloppet av det kapital som återkrävts av arbetsgivarna eller deras konkursbon. De kalkylerade räntor på 1 400 000 euro på återbäringen av lönegaranti, som budgeterats under moment 12.34.99, behåller staten för täckning av de administrativa utgifterna för systemet med lönegaranti.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lönegarantilagen så att fr.o.m. 2005 skall även på fordringar som betalas såsom lönegaranti innehållas arbetstagares pensionsavgift och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. Avsikten är att avgifterna likväl inte redovisas vidare, utan de skall betraktas som gottgörelse för arbetslöshetsförsäkringsfondens faktura. Pensionsanstalterna skall sköta uttagningen av arbetstagarens arbetspensionsavgift av arbetsgivaren och konkursboet samtidigt som de tar ut arbetsgivarens arbetspensionsavgift. På motsvarande sätt skall olycksfallsförsäkringsanstalterna sköta uttagningen av arbetslöshetsförsäkringspremierna av arbetsgivaren och konkursboet. Avsikten är att den föreslagna lagändringen minskar lönegarantiutgifterna med ca 1,13 miljoner euro per år.

Enligt de rådande ekonomiska utsikterna kan det förväntas att lönegarantibeloppen kommer att minska något.

  2003 2004 2005
  utfall budgeterat/
uppskattning
budgetprop.
       
Betalningar enligt lönegarantin (mn euro) 23,65 26,00 24,00
Betalningar enligt lönegarantin som återkrävts av arbetsgivarna (mn euro) 4,28 4,00 4,00
Antalet arbetstagare som fått beslut om betalning enligt lönegarantin 7 503 8 500 8 000
Antalet arbetsgivare som fått beslut om betalning enligt lönegarantin 2 626 2 700 2 600
Genomsnittlig tid för behandling av ansökningarna (dagar) 63 42 42
Andel av ansökningarna som behandlats på mindre tid än 2 månader 71 74 75
Andel som totalt sett är nöjd med lönegarantiservicen (sökande och intressegrupper) 8,2 8,2 8,2


2005 budget 24 000 000
2004 budget 26 000 000
2003 bokslut 23 707 847

51. Vissa former av sjömansservice (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 800 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av den andel som staten enligt lagen om service- och studieverksamhet för sjömän (452/1972) skall betala för verksamheten i fråga och till service enligt förordningen om ingående av arbetsavtal som avses i sjömanslagen (783/1995) samt med stöd av sjömanslagen (423/1978) och semesterlagen för sjömän (433/1984) till betalning av kostnader för sjömäns resor för semester eller föräldraledighet och till betalning av statens andel av kostnaderna för sjömäns resor i samband med att ett arbetsförhållande börjar eller upphör. Anslaget får också användas till konsumtionsutgifter.

Förklaring:År 2003 var antalet sjömäns resor för vilka betalades ersättning 1 250. Målet med serviceverksamheten för sjömän är att de sjöfarande på ett möjligast jämlikt sätt kan utnyttja samhällets tjänster. Serviceverksamheten har som uppgift att stödja sjömäns vuxenstudier och fritidssysselsättning samt att ordna studie-, informations- och fritidstjänster för dem. För finansiering av verksamheten betalar sjömännen en tusendel av sin inkomst och redaren betalar ett lika stort belopp. Statens andel är lika stor som nämnda belopp sammanlagt. Sjömansservicebyrån får en stor del av sina inkomster i form av s.k. lästavgifter, som tas ut av finländska och utländska fartyg som gästar finländska hamnar. Med de medel som samlats in på detta sätt erbjuds service också till utländska sjömän. 

Finansiering av serviceverksamheten för sjömän
   
Statens andel av sjömansservicebyråns utgifter 580 000
Arbetsgivarnas andel 290 000
Arbetstagarnas andel 290 000
Lästavgifter (31.32.50) 470 000
Sammanlagt 1 630 000

Den beräknade fördelningen av användningen av anslaget
   
Statens andel av sjömansservicebyråns utgifter 580 000
Statens andel till arbetsgivarna för vissa resekostnader för sjömän 215 000
Blankettservice i anknytning till sjömäns anställningstrygghet 5 000
Sammanlagt 800 000


2005 budget 800 000
2004 budget 800 000
2003 bokslut 851 825