Statsbudgeten 2005

06. Arbetskraftspolitiken

Förklaring:Volymen av de arbetskraftspolitiska åtgärderna för år 2005 föreslås uppgå till i genomsnitt 87 350 personer. I siffran ingår inte personer som omfattas av åtgärder som vidtas med anslag för förvaltningsförsöket i Kajanaland. I syfte att undanröja den strukturella arbetslösheten och förbättra arbetsmarknadens funktion fortsätter genomförandet av en strukturell reform av den offentliga arbetskraftsservicen. Inom ramen för reformen separeras den arbetskraftsservice som ordnas av arbetskraftsbyråerna från anordnandet av stödåtgärder för personer som är svåra att sysselsätta.

Åtgärder och principer inom arbetskraftspolitiken

Enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) är den offentliga arbetskraftsservicens centrala uppgift att främja en fungerande arbetsmarknad. Målet är att upprätthålla och främja balansen mellan efterfrågan på och utbudet av arbetskraft på arbetsmarknaden, trygga tillgången på arbetskraft, bekämpa arbetslösheten samt ordna arbete för dem som söker arbete.

Till den offentliga arbetskraftsservice som arbetskraftsmyndigheterna skall ordna eller skaffa hör arbetsförmedling, arbetskraftspolitisk vuxenutbildning och andra tjänster för kompetensutveckling samt sysselsättningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder. Andra tjänster för kompetensutveckling är yrkesvals- och karriärplanering, utbildnings- och yrkesinformation samt yrkesinriktad rehabilitering. Stöd som främjar sysselsättningen av arbetslösa är lönebaserade sysselsättningsstöd, sysselsättningspolitiskt projektstöd och företagsamhetsunderstöd. Under momentet för arbetsmarknadsstöd finansieras en del av utkomstskyddet för arbetslösa och dessutom även aktiva arbetsmarknadsåtgärder såsom arbetsprövning, arbetslivsträning och arbetspraktik på arbetsplatsen.

Genom offentlig arbetskraftsservice främjas sysselsättning i första hand på den öppna arbetsmarknaden, antingen direkt eller med hjälp av utbildning. I andra hand understöds sysselsättning med hjälp av sysselsättningsanslag. Vid främjandet och stödjandet av sysselsättning utreds först den enskilda kundens möjligheter att få arbete inom sin pendlingsregion. Offentlig arbetskraftsservice tillhandahålls enligt kundernas servicebehov och situation. Kunderna ges möjlighet att självständigt använda servicen med hjälp av självbetjäning och informationstjänster. Om användningen av service på detta sätt inte leder till att kunden placerar sig i arbete eller utbildning eller till att en arbetsplats besätts, skall arbetskraftsbyrån tillsammans med kunden planera och ordna effektiverad service. Om en arbetslös arbetssökande inte har kunnat sysselsättas eller anvisas utbildning skall möjlighet till arbete om möjligt ordnas med hjälp av sysselsättningsanslag. Med hjälp av sysselsättningsanslag stöds i synnerhet sysselsättning av långtidsarbetslösa, unga och handikappade samt förebyggs förlängd arbetslöshet och utjämnas regionala skillnader i arbetslösheten.

Den offentliga arbetskraftsservicen skall erbjuda god information om arbetsmarknaden, förmedla arbete och kunnande samt förbättra arbetskraftens yrkeskunnighet och ställning på arbetsmarknaden. Målet är att lediga arbetsplatser besätts på ett förtjänstfullt sätt, att arbetssökandenas arbetssökningsperioder blir kortare och att sannolikheten för att bli långtidsarbetslös minskar. Till målet hör också att utreda arbetsgivarnas framtida behov av arbetskraft och de krav på kunnande som de ställer samt att tillsammans med andra aktörer söka lösningar på detta. Senast när arbetslösheten varat i fem månader skall en specificerad jobbsökarplan utarbetas tillsammans med den arbetslösa arbetssökanden. För långtidsarbetslösa och andra svårsysselsatta utarbetas individuella planer och servicehelheter, med hjälp av vilka man skapar förutsättningar för sysselsättning av bestående natur på den öppna arbetsmarknaden.

Strukturell reform av den offentliga arbetskraftsservicen

Det centrala projektet i regeringens sysselsättningsprogram är den strukturella reform av den offentliga arbetskraftsservicen som genomförs med målet att trygga tillgången på arbetskraft och sänka den strukturella arbetslösheten. I reformen, som genomförs åren 2004—2006, sammanfattas tjänsterna och resurserna för svårsysselsatta personer vid servicecenter för arbetskraft. I arbetskraftsbyråernas verksamhet betonar man samtidigt tillhandahållandet av arbetsförmedling samt tjänster för arbetssökning och kompetensutveckling i syfte att säkerställa tillgången på arbetskraft.

Som grund för reformen av den offentliga arbetskraftsservicen ligger den bedömning av servicebehovet som arbetskraftsbyrån gjort. Arbetssökandenas yrkesskicklighet, kunnande och primära servicebehov bedöms för att sysselsättningsförutsättningarna skall kunna klarläggas och en hotande långtidsarbetslöshet skall kunna förhindras. Om det inte är möjligt att arbetssökanden genast kan placera sig på den öppna arbetsmarknaden, kan kunden förutom genom arbetsförmedling stödas med arbetskraftsutbildning och andra tjänster inom aktiveringsprogrammen. På basis av bedömningen av servicebehovet hänvisas en del av arbetssökarkunderna till servicecentren för arbetskraft. Målet är att arbetskraftsbyråns personalresurser och de arbetskraftspolitiska anslagen fördelas så ändamålsenligt som möjligt så att kunderna får en så individuell, ändamålsenlig och högklassig service som möjligt.

De servicecenter för arbetskraft som inrättas i samband med reformen bildar sakkunnignätverk där man vid samma verksamhetsställe tillhandahåller dels offentlig arbetskraftsservice för de personer som är mest svårsysselsatta, dels tjänster som anordnas av kommunerna, i synnerhet social- och hälsovårdsväsendet, Folkpensionsanstalten samt andra serviceproducenter. Under 2004—2006 inrättas ca 40 servicecenter. Servicecentren tillhandahåller servicehelheter som avser förbättra arbetsmarknadsberedskapen för de arbetssökande för vilkas del de nuvarande tjänsterna har visat sig vara otillräckliga när det gäller att hjälpa dem ut på arbetsmarknaden. Tjänsterna består av bl.a. stödjande av livskompetensen och arbetssökningen samt av mångsidiga och aktiverande åtgärder. Det uppskattas att år 2005 har sammanlagt 35 servicecenter och samservicekontor inlett sin verksamhet och antalet kunder vid dem uppgår till uppskattningsvis 20 000.

Arbetskraftsbyråns servicemodell utvecklas i syfte att lösa de problem som hänför sig till arbetsmarknadens matchningsproblem och problem med tillgången på arbetskraft. Under 2005 revideras arbetskraftsbyråernas tjänster i analogi med den verksamhet som bedrivs av servicecentren för arbetskraft vid 16 arbetskraftsbyråer inom de stora arbetsmarknadsområdena. Verksamhetsmodellen tas i bruk vid samtliga arbetskraftsbyråer före utgången av 2006.

I reformen av arbetskraftsbyråernas servicemodell betonar man att de arbetssökande snabbt skall sysselsättas på den öppna arbetsmarknaden och att tillgången på arbetskraft skall tryggas. Vid de center för arbetssökning som inrättas vid arbetskraftsbyråerna betonar man stödjandet av de arbetssökandes arbetssökning på eget initiativ. I fråga om tjänsterna för arbetssökande är målet att i synnerhet tillhandahålla de arbetssökande tjänster i det inledande skedet samt att kartlägga dels de arbetssökandes behov av tjänster, dels deras kunnande. Arbetskraftsbyråns arbetsgivartjänster utvecklas som regionalt samarbete med andra företagstjänster och näringslivet. Arbetsgivartjänsterna utvecklas så att de bättre än för närvarande kan möta små och medelstora företags servicebehov. I arbetsgivartjänsterna betonas prognostiseringen av behovet av arbetskraft och utbildning.

Användningen av nättjänster ökas inom arbetskraftsbyråernas kundtjänst. För att öka användningen av nättjänster tar man i bruk nya mångsidiga verksamhetsmodeller inom kundtjänsten och ger kunderna handledning i hur nättjänsterna används. Informationstjänsterna vid arbetskraftsbyråerna produceras i allt större utsträckning i form av nättjänster som tillhandahåller information om arbets- och utbildningsmöjligheter, arbetslivet och arbetsmarknaden. Nättjänsterna effektiverar kundtjänsten och servicens tillgänglighet samtidigt som den gör det möjligt att nyinrikta tjänstemännens arbetsinsats.

Inom arbetsförvaltningen stöds revideringen av den offentliga arbetskraftsservicen med bl.a. personalutbildning och verksamhetsundersökning.

Med tanke på en fungerande arbetsmarknad och de utvidgade, faktiska pendlingsregionerna har nätverket med självständiga arbetskraftsbyråer varit alltför splittrat och osammanhängande. År 2001 fanns det 176 självständiga arbetskraftsbyråer, medan antalet år 2003 var 149. Nätverket med arbetskraftsbyråer utvecklas så att antalet självständiga arbetskraftsbyråer minskar ytterligare. Utvecklingsplanen har gjorts upp tillsammans med TE-centralerna och den började genomföras år 2002.

Avvärjande av strukturell arbetslöshet och förebyggande av utslagning

Man försöker rå på den strukturella arbetslösheten genom skräddarsydda arbetskraftstjänster och utbildning. Det är i synnerhet långtidsarbetslösa, äldre, handikappade och invandrare som har en svag ställning på arbetsmarknaden. För att öka dessa personers medverkan i arbetslivet utvecklar man i samarbete med olika aktörer differentierade, kundanpassade tjänster och åtgärdspaket. Sysselsättningen av invandrare främjas enligt de åtgärder som bestäms i lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande. Personer som inte nås av de arbetskraftspolitiska metoderna tillhandahålls andra lösningar som utarbetas tillsammans med samarbetsparterna.

Det tväradministrativa sysselsättningsprogrammets centrala mål är att minska den strukturella arbetslösheten och öka den aktiva användningen av arbetsmarknadsstöd. Användningen av arbetsmarknadsstödet som en aktiv stödform ökas i överensstämmelse med stödets ursprungliga syfte. Andelen personer som deltar i de aktiva åtgärderna av dem som får arbetsmarknads- eller integrationsstöd höjs betydligt från nuvarande nivå med beaktande av åtgärdernas kvalitet och effekt. För att öka aktiviteten hos personer som får arbetsmarknadsstöd har man inlett en beredning med målet att fastställa maximitiden för arbetsmarknadsstöd som en passiv stödform. Avsikten är att till villkoren för utbetalande av arbetsmarknadsstöd skall efter att en person varit arbetslös en tid som fastställs särskilt skall fogas ett aktivitetsvillkor som går ut på att personen för att få arbetsmarknadsstöd måste delta i aktiveringsåtgärder. För att arbetssökande som får arbetsmarknadsstöd skall kunna garanteras möjlighet att delta i aktiveringsåtgärder skall en tillräcklig del av de arbetskraftspolitiska åtgärderna koncentreras till att förbättra arbetsmarknadsförutsättningarna för personer som är svåra att sysselsätta. Dessutom undersöks olika finansieringsmodeller mellan kommunerna och staten för att sporra kommunerna att vidta effektiva åtgärder mot arbetslösheten. Förutom nationella anslag används finansiering från Europeiska socialfonden för anordnande av åtgärderna.

Målet är att man vid arbetskraftsbyrån eller servicecentret för arbetskraft för varje långtidsarbetslös person gör upp ett individuellt aktiveringsprogram och att för arbetslösa personer under 25 år ordnas en utbildnings-, arbetspraktik- eller verkstadsplats efter tre månaders arbetslöshet. För att förbättra effekten av de åtgärder som är avsedda för de mest svårsysselsatta personerna skall det vara möjligt att utforma långsiktiga helheter som omfattar rehabilitering, arbetsträning, individuell träning, praktik och utbildning.

Tyngdpunkten i det sysselsättningsstöd som beviljas för läroavtalsutbildning i syfte att bekämpa långtidsarbetslöshet och främja inlärning i arbetet ligger på grundutbildning av arbetslösa som hotas av utslagning. I syfte att förbättra yrkeskunskapen hos de mest svårsysselsatta personerna ändras stödsysselsättandet så att det även omfattar utbildning. Genom arbetskraftsservicen främjar man handikappades och invandrares möjligheter att placera sig på den öppna arbetsmarknaden. Grundandet och etablerandet av sociala företag stöds genom beviljande av projektstöd.

Bedömningen av rehabiliteringsmöjligheter för långtidsarbetslösa och möjligheterna till pension (det s.k. ELMA-projektet) fortsätter i arbetskraftsbyråerna i hela landet. Under 2005 görs ca 6 000 utredningar om arbetsförmågan hos de arbetssökande.

Tryggande av tillgången på kunnig arbetskraft

I syfte att trygga tillgången på arbetskraft betonas inom arbetskraftspolitiken åtgärder som förbättrar arbetskraftens kunnande. Inom den arbetskraftspolitiska vuxenutbildningen ökas mängden gemensamma anskaffningar. Anskaffningsförfarandet görs smidigare så, att även små och medelstora företag har bättre möjligheter än nu att utnyttja utbildningen. Arbetstagare i arbete erbjuds oftare än tidigare arbetsplatsutbildning som riktar sig till små och medelstora företag och som ordnas i form av arbetskraftsmyndigheternas och arbetsgivarnas gemensamma anskaffningar. Denna utbildning avser att förebygga att äldre personer och personer med mindre grundutbildning blir arbetslösa samt att stöda dessa personer så att de kan stanna kvar i arbetslivet även i förändringstillstånd och uppsägningssituationer inom företagen. Med hjälp av utbildning för personer som arbetar förbereder man sig också på problem med tillgång på arbetskraft på längre sikt. En tillräcklig nivå på utbildningen för invandrare tryggas och utbildningens kvalitet säkerställs genom test av språkkunskapsnivån.

Kvaliteten på och effektiviteten i den arbetskraftspolitiska vuxenutbildningen förbättras i samarbete andra instanser som svarar för vuxenutbildningen med beaktande av individernas och företagens behov. Med en högklassig vuxenutbildning förebygger man långtidsarbetslöshet samtidigt som denna gynnar tillgången på kunnig arbetskraft, att arbetstagarna orkar i arbetet och att tiden i arbetslivet förlängs. I syfte att förbättra kvaliteten på och effekterna av utbildningen utvecklas informations-, rådgivnings- och handledningstjänsterna samt sådana utbildningsmetoder och sådan inlärning i arbetet som lämpar sig för vuxna. Arbetsmarknadens kompetens- och yrkeskunskapsbehov prognostiseras på det regionala planet och kontakterna med arbetslivet förbättras så att man med utbudet av arbetskraftspolitisk vuxenutbildning bättre än för närvarande kan svara på arbetslivets behov i hela landet.

Främjande av företagandet

Inom arbetspolitiken satsar man med hjälp av rådgivning, utbildning, sakkunnigtjänster och startpeng i allt högre grad på företagsamhet och självständig sysselsättning. Vid arbetsministeriet har man berett en revidering av systemet med startpeng. Enligt reformen skall den tid under vilken startpeng betalas förlängas, villkoren för beviljande ses över och ett försök för att utvidga målgruppen för dem som får startpeng inledas. Regeringen kommer att överlämna ett lagförslag om dessa ändringar.

Innan beslut om beviljande av finansiering fattas begär arbetskraftsbyrån utlåtande av sakkunniga om hur en blivande företagares affärsidé kan tänkas fungera. För att kunna beviljas startpeng förutsätts att företagaren har företagarerfarenhet eller -utbildning. Vid behov kan utbildningen skaffas såsom arbetskraftspolitisk utbildning. I företagets planeringsskede ges företagaren möjlighet att få konsultativt stöd när det gäller att testa affärsidén. Företagare som får startpeng kan få sakkunnigtjänster även under den startpengperiod som följer grundandet av företaget. Man bereder sig på att öka volymen av startpeng om antalet företagare som ansöker om startpeng ökar.

Prioritering av resursanvändningen, volymen av åtgärderna och enhetskostnaderna

De centrala prioriteringarna i fråga om användningen av anslagen för aktiva arbetskraftspolitiska åtgärder är att trygga arbetsmarknadens funktion och sänka den strukturella arbetslösheten. Vid fördelningen av anslagen för arbetskraftspolitiken och Europeiska socialfondens mål 3-program kommer särdrag inom arbetsmarknaden i olika regioner att beaktas i högre grad än tidigare. Som grund för fördelningen av investeringsanslagen betonar man skapandet av fasta arbetsplatser även med beaktande av regionala sysselsättningssynpunkter.

I 7 kap. 6 § 1 mom. i lagen om offentlig arbetskraftsservice förutsätts att man ser till att arbetslösheten inte inom någon arbetsmarknadsregion väsentligt överstiger den genomsnittliga arbetslöshetsnivån i landet. Enligt arbetsministeriets definition innebär detta att arbetslösheten inom en arbetsmarknadsregion på årsnivå skulle överstiga den genomsnittliga nivån i landet med 80 %. Anslaget kan emellertid börja användas för att hindra överskridandet av denna arbetslöshetsnivå när arbetslösheten i arbetsmarknadsregionen på årsnivå överstiger den genomsnittliga nivån i landet med minst 60 %.

Siffrorna för nationell lönebaserad sysselsättning, arbetskraftsutbildning och investeringar i tabellen nedan omfattar för 2005 års del inte förvaltningsförsöket i Kajanaland. På grund av de anslag som överförts till försöket omfattar åtgärdsvolymen en minskning om sammanlagt 2 400 personer i genomsnitt.

¹⁾ I den arbetskraftspolitiska vuxenutbildningen deltar i viss mån också andra än arbetslösa arbetssökande.

²⁾ Siffrorna omfattar sådana arbetsmarknadsstödsmottagare som varit arbetslösa 500 dagar och som inom ramen för det sammansatta stödet sysselsatts endast med arbetsmarknadsstöd. Fr.o.m. 2003 innehåller siffran även sådana personer som omfattas av försöket med utvidgning av systemet med sammansatt stöd som varit arbetslösa 200 dagar och fått arbetsmarknadsstöd.

³⁾ Siffra i budgetpropositionen som endast innehåller arbetsmarknadsstödtagare som varit arbetslösa 200 dagar och som omfattas av försöket gällande utvidgning av det sammansatta stödet.

De arbetskraftspolitiska åtgärder som är avsedda för arbetslösa arbetssökande omfattar i genomsnitt 87 350 personer, ca 3,4 % av arbetskraften. Om, utöver de arbetskraftspolitiska åtgärderna, de ESF-projekt som riktar sig till dem som är i arbetslivet kan utnyttjas till fullo, kommer i medeltal ca 93 350 personer att omfattas av de arbetskraftspolitiska åtgärderna 2005. Merparten av de effekter som åtgärderna har kan följas i form av statistiska uppgifter, men till en del görs uppföljningen på basis av uppskattningar. Vid sysselsättning med lönebaserade anslag är den genomsnittliga stödperioden 6 månader.

Statens andel av styckkostnaderna för de arbetskraftspolitiska åtgärderna uppgår 2005 enligt arbetsministeriets beräkningar till följande belopp i tabellen:

¹⁾ I dessa siffror har förvaltningsförsöket i Kajanaland inte beaktats för 2005 års del.

Effekt- och kvalitetsmål samt ekonomi- och produktivitetsmål för arbetsministeriets förvaltningsområde

Kvaliteten på och effekterna av arbetskraftspolitiken förbättras genom att åtgärderna planeras och genomförs i ett mer intensivt samarbete med arbetsgivarna än förut och så att de stöder sådant aktivt arbetssökande som utgår från arbetssökandens individuella behov. Dessutom utvecklas de arbetskraftspolitiska åtgärdernas kvalitet och effektivitet genom användningen av de förnyade systemen för kund- och studeranderespons. Målet med kvalitetsutvecklingen är att kvalitetsnivån på arbetskraftsbyråernas centrala kundserviceprocesser bibehålls på en hög nivå.

Utvärderingen av tjänsternas kvalitet är en del av den totala utvärderingen av hur arbetsförvaltningen fungerar. Kvalitetsnivån på arbetskraftstjänsterna utvärderas 2004 genom en riksomfattande kundresponsenkät. Målen för kvalitetsnivån på kundtjänsten för 2006 uppställs på basis av resultaten av enkäten. Med kundresponsenkäten inhämtas information om hur nöjd den centrala kundkretsen är med servicen vid arbetskraftsbyråerna. Den riksomfattande kundresponsenkäten görs vartannat år och utöver den skall arbetskraftsbyråerna bedöma kundernas erfarenheter av servicen och kvalitetsnivån på verksamheten genom att samla in kundrespons hos de olika arbetsenheterna samt följa nyckeltalen för hur väl arbetsenheten fungerar och hur effektfulla tjänsterna är.

Responsen från de kunder som deltagit i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning sammanställs förutom med hjälp av den riksomfattande kundresponsenkäten även utifrån det Internetbaserade OPAL-responssystemet. Respons fås årligen av ca 80 procent av dem som fullföljer arbetskraftsutbildningen.

De individuella planer i anslutning till arbetssökning om vilka föreskrivs i lagen om offentlig arbetskraftsservice innehar en central roll i den kundservice som ges till de arbetssökande. För att personer, vilkas arbetslöshet hotar att bli långvarig, skall få arbetslöshetsförmåner förutsätts att de följer den jobbsökarplan som gjorts upp tillsammans med arbetskraftsbyrån. Utvärderingen av kvaliteten på de individuella planerna förutsätter att utvärderingen baserar sig på regionala sampel. Avsikten är att uppföljningen av kvaliteten på jobbsökarplanerna utvecklas.

Dessutom har arbetsministeriet uppställt följande preliminära produktivitetsmål för sitt ansvarsområde. År 2005 skall produktiviteten växa från 2004 års nivå minst enligt följande:

• med fyra procent i fråga om jobb som besatts genom arbetsförmedlingen,
• med en procent i fråga om utarbetade individuella jobbsökarplaner,
• med en procent i fråga om utarbetade arbetskraftspolitiska utlåtanden.

Dessutom är målet i fråga om dem som omfattas av åtgärderna att produktiviteten på lång sikt bibehålls minst på nuvarande nivå oavsett om kundkretsen blir svårare.

21. Omkostnader inom arbetskraftsärendenas lokalförvaltning (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 134 583 000 euro.

Anslaget får användas även till betalning av utgifter för försöks- och utvecklingsprojekt inom den offentliga arbetskraftservicen med undantag för projekt som gäller arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, vilka finansieras med medel under moment 34.06.51. Anslaget får dessutom användas till utvecklande av arbetsförvaltningen inom närområdena.

Användningen av ett anslag som är avsett för samservicekontorens och servicecentrens verksamhet förutsätter att kommunerna anvisar ett belopp av motsvarande storlek för utgifterna för samservicen.

Förklaring:Avsikten är att sysselsättningsprogrammet skall finansieras med anslaget.

Avsikten är att 2 000 000 euro av anslaget används för inrättande av ca 50 tjänster vid servicecentren.

31. Statlig ersättning till kommunerna för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 6 500 000 euro.

Anslaget får användas för betalning av statliga ersättningar till kommunerna för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte enligt lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001). Anslaget budgeteras enligt prestationsprincipen.

Förklaring:Avsikten är att sysselsättningsprogrammet skall finansieras med anslaget.

Verksamheten omfattar personer som länge varit arbetslösa och som får arbetsmarknadsstöd eller utkomststöd och för vilka kommunen ordnar arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte för främjande av sysselsättningen. Antalet personer som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte beräknas uppgå till i genomsnitt 2 500 personer, av vilka 900 är under 25 år. I statlig ersättning erhåller kommunen 10,09 euro för varje person som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och för de dagar personen i fråga deltar i den, dock för högst fem dagar i veckan.

50. Studiesociala förmåner för dem som deltar i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 132 993 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av utbildningsstöd och ersättning för uppehälle enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) för studerande inom arbetskraftspolitisk vuxenutbildning samt till betalning av arbetslöshetskassornas förvaltningskostnader.

Förklaring:Avsikten är att sysselsättningsprogrammet skall finansieras med anslaget.

Anslaget har dimensionerats för anskaffningar som motsvarar 6 714 000 studerandedagar. Med anslaget beräknar man kunna betala studiesociala förmåner för 3 264 000 studerandedagar till dem som får utbildningsstöd och för 3 316 000 studerandedagar till dem som får arbetsmarknadsstöd.

De studiesociala förmånerna under utbildningstiden består av utbildningsstöd, ersättning för uppehälle och förhöjd ersättning för uppehälle. Utbildningsstödet betalas antingen som grundstöd eller förtjänststöd. En person som får arbetsmarknadsstöd under utbildningstiden har rätt till ersättning för uppehälle eller förhöjd ersättning för uppehälle. Staten finansierar helt grundstödet och ersättningen för uppehälle samt grunddelen av förtjänststödet. Grundstödet och grunddelen är lika stora som den grunddagpenning som avses i 6 kap. 1 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Beloppet beräknas uppgå till 23,25 euro år 2005. Ersättningen för uppehälle är 8 euro per dag och det beräknas att den betalas ut för 6 093 000 dagar. Den förhöjda ersättningen för uppehälle är 16 euro per dag och det beräknas att den betalas ut för 487 000 dagar.

51. (34.06.29) Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (fast anslag)

Under momentet beviljas 476 886 000 euro.

Anslaget får användas för kostnader som föranleds av offentlig arbetskraftsservice enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) och tjänster som kompletterar denna service, dock inte för kostnader som finansieras under omkostnadsmomentet för arbetskraftsärendenas lokalförvaltning 34.06.21, kostnader enligt 4 kap. 6 § i lagen, kostnader för försäkringsskydd som gäller arbetslivsträning och arbetspraktik enligt 6 kap 14 § i lagen eller kostnader enligt 7 kap. 13 § 1 mom. 1 och 2 punkten, 9 kap. eller 10 kap. 3—5 § och 6 § 1 mom. 2 punkten i lagen. Anslaget får användas för kostnader enligt statsrådets förordning om användningen av vissa sysselsättningsanslag (1345/2002), dock inte för kostnader enligt 1 och 2 kap. Anslaget får användas för kostnader enligt statsrådets förordning om offentlig arbetskraftsservice (1344/2002), dock inte för kostnader enligt 4 kap. Anslaget får användas för kostnader enligt statsrådets förordning om förmåner som hör till offentlig arbetskraftsservice (1346/2002), dock inte för kostnader enligt 8 §. Anslaget får användas till utgifter för avlöning av personer med handikapp som anställts innan sysselsättningslagen (275/1987) trädde i kraft och som fortfarande är anställda i samma arbetsförhållande.

Användningsändamålet för det anslag som anges ovan omfattar dock inte anslag i anslutning till förvaltningsförsöket i Kajanaland, dvs. anslag för anskaffning av arbetskraftspolitisk vuxenutbildning enligt 6 kap. 1 § i lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002), anslag för sysselsättningsstöd och tilläggsstöd enligt 7 kap. i lagen, anslag för sysselsättningspolitiskt projektstöd och företagsamhetsunderstöd enligt 3 och 4 kap. i statsrådets förordning om användningen av vissa sysselsättningsanslag (1345/2002) och inte heller anslag som används till utgifter för avlönande av personer med handikapp som anställts innan sysselsättningslagen (275/1987) trädde i kraft och som fortfarande är anställda i samma arbetsförhållande.

Anslaget får användas till information om arbetskraftsutbildningen, till anbudsförfrågning via annonsering och till anskaffningsannonsering samt till betalning av utgifter för utvecklings-, försöks- och utredningsarbete som stöder planeringen och anskaffningen av arbetskraftsutbildningen. Anslaget får också användas till betalning av utgifter för anskaffning av utbildnings- och konsultservice samt till betalning av utgifter för avlöning av personal som motsvarar högst ett årsverke. Anslaget får användas till anskaffning av utbildning och inkvartering som ordnas av Stiftelsen Utbildning Nordkalotten.

Dessutom får av anslaget användas högst 437 000 euro till betalning av utgifter för yrkesinriktad utveckling av arbetskraft från de ryska närområdena så som arbetsministeriet närmare föreskriver. Under 2005 får anskaffningsavtal ingås så att de åsamkar staten utgifter om högst 100 000 euro efter 2005.

Anslaget får också användas till konsumtionsutgifter. Av överföringsutgifterna skall utgifterna för anskaffning av arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, utgifterna för utbildning och inkvartering som anskaffas av Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, utgifterna för den yrkesinriktade utvecklingen av arbetskraft från de ryska närområdena, utgifterna för sysselsättningsstöd till kommuner och samkommuner samt anslagen för sysselsättning inom den privata sektorn budgeteras enligt prestationsprincipen.

Med undantag av förvaltningsförsöket i Kajanaland kan statliga ämbetsverk och inrättningar för sysselsättande av arbetslösa enligt 7 kap. 4 § i lagen om offentlig arbetskraftsservice anvisas anslag för avlöning av personal motsvarande högst 2 000 årsverken till löner som högst motsvarar lönen i löneklass A17.

Anskaffning av offentlig arbetskraftsservice och tjänster som kompletterar denna service får, med undantag av anskaffningar av arbetskraftspolitisk vuxenutbildning inom ramen för förvaltningsförsöket i Kajanaland, åsamka staten utgifter om högst 110 200 000 euro efter år 2005.

Förklaring:Avsikten är att informationssamhällsprogrammet, sysselsättningsprogrammet och företagsamhetsprogrammet skall finansieras med anslaget.

Anslaget under momentet har ombildats till fast anslag.

Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats sammanlagt 18 072 000 euro som överföring till moment 26.98.63 för att användas för förvaltningsförsöket i Kajanaland.

Avsikten är att statsrådets förordning om förmåner som hör till offentlig arbetskraftsservice (1346/2002) skall ändras så att ersättningsgrunden för enskilda kunders resekostnader höjs från 0,13 euro till 0,15 euro per kilometer och att då ersättning betalas, skall den alltid betalas för minst 10 kilometer. Den nuvarande ersättningsnivån är inte tillräcklig för att ersätta de kostnader som föranleds av resorna. Reseersättning kan beviljas såsom rörlighetsunderstöd, för resekostnader som föranleds av att den arbetssökande söker sig till och deltar i arbetskraftsutbildning samt för stödåtgärder som hänför sig till tjänster i anslutning till yrkesvals- och karriärplanering och resekostnader för att stödja placering av handikappade i arbete. På grund av ändringen av ersättningsgrunden beräknas användningen av anslaget öka med 440 000 euro.

Antalet personer som utbildas och sysselsätts med anslag under momentet, effektmålen samt genomsnittsprisen på utbildningen och sysselsättningen anges i förklaringsdelen under motiveringen till kapitel 34.06.

Arbetskraftspolitisk vuxenutbildning

I det anslag som överförs i syfte att användas för förvaltningsförsöket i Kajanaland ingår 5 059 000 euro som anslag för anskaffning av arbetskraftsutbildning. Vid dimensioneringen av anslaget under momentet har såsom tillägg beaktats ca 4 100 000 euro på grund av det pristryck som det minskade statsunderstödet inom undervisningsministeriets förvaltningsområde föranleder anskaffningen av arbetskraftsutbildning.

Det beräknas att med anslagen under momentet anskaffas år 2005 sammanlagt 6 546 000 studerandedagar som arbetskraftsutbildning, varav uppskattningsvis 700 000 studerandedagar används till gemensam anskaffning med arbetsgivarna. Yrkesutbildningens andel beräknas uppgå till 4 724 000 studerandedagar och orienterande utbildning till 1 822 000 studerandedagar. De arbetslösa är den huvudsakliga målgruppen för utbildningen. Yrkesutbildning ordnas i syfte att främja och upprätthålla balansen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft samt att motarbeta arbetslöshet och avlägsna arbetskraftsbrist. Syftet med att anordna orienterande utbildning är att ge färdigheter för att söka arbete och söka in till utbildning samt för yrkesval och karriärplanering. Som orienterande utbildning anskaffas också utbildning för invandrare som en del av integrationsplanen. Enligt uppskattning kommer dessutom ca 70 årliga utbildningsplatser att anskaffas hos Stiftelsen Utbildning Nordkalotten.

Sysselsättningsstöd till kommuner och samkommuner samt sysselsättning inom statsförvaltningen och den privata sektorn

I det anslag som överförs i syfte att användas för förvaltningsförsöket i Kajanaland ingår 11 961 000 euro sysselsättningsanslag och anslag för tilläggsstöd.

Avsikten med arbete som ordnas med hjälp av sysselsättningsstöd och sammansatt stöd är att förbättra arbetslösa arbetssökandes ställning på arbetsmarknaden genom att främja placering i arbete, förbättra yrkesskickligheten och kunnandet, främja möjligheterna för personer som länge varit arbetslösa att komma ut på eller återvända till den öppna arbetsmarknaden, förbättra sysselsättningsmöjligheter och anpassning till strukturella förändringar i arbetslivet samt förebygga utslagning på arbetsmarknaden.

Vid sysselsättning inom statsförvaltningen betalas den sysselsatta personens lönekostnader i sin helhet. Vid sysselsättning någon annanstans betalas i sysselsättningsstöd per person och dag minst normalt sysselsättningsstöd och högst normalt sysselsättningsstöd förhöjt med 80 %. Stödets belopp varierar mellan 19,85—35,73 euro. Sysselsättningsstödet och lönekostnaderna betalas till fullt belopp om arbetstiden uppgår till minst 85 % av den ordinarie arbetstiden inom branschen. Det stegvis ökande tilläggsstödet betalas till kommunen i överensstämmelse med 7 kap. 12 § i lagen om offentlig arbetskraftsservice utifrån hur stor andel av arbetskraften inom sitt område kommunen har sysselsatt med sysselsättningsanslag.

Sammansatt stöd kan betalas till andra än statliga arbetsgivare. Sammansatt stöd betalas per person och dag i form av arbetsmarknadsstöd, som motsvarar grunddagpenning enligt 6 kap. 1 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, samt högst normalt sysselsättningsstöd. Med undantag av förvaltningsförsöket i Kajanaland beräknas att för det sammansatta stödet används sysselsättningsstöd till ett belopp av 79 000 000 euro och att i medeltal 15 500 personer omfattas av stödet, av vilka 5 000 personer verkar inom kommuner eller samkommuner och 10 500 personer inom den privata sektorn.

Sysselsättningspolitiskt projektstöd används i synnerhet till att starta sysselsättningsprojekt inom den s.k. tredje sektorn. Projektstöd betalas för administreringen och organiseringen av verksamheten bl.a. genom att man betalar kostnaderna för lön till projektens ledare och övriga ansvariga personer samt andra förvaltningsutgifter. Anslaget för projektstöd används också för att stöda grundandet av sociala företag och till att etablera verksamheten.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig arbetskraftsservice så att den tid under vilken startpeng betalas förlängs, villkoren för beviljande ses över och ett försök i syfte att utvidga målgruppen för dem som får startpeng inleds.

Speciella åtgärder inom den offentliga arbetskraftsservicen

De särskilda utgifterna för placering i arbete och yrkesvägledning består av undersökningar av kundens hälsotillstånd och arbetskondition, konsultering av sakkunniga, arbetsträning, ersättningar till arbetsgivaren och kunden för kostnader som föranleds av stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen, såsom kostnader till följd av arbets- och utbildningsprövning och av att kunden bekantar sig med läroanstalten. Det beräknas att ca 20 000 stödåtgärder för placering i arbete och yrkesvals- och karriärplanering ordnas år 2005, av vilka uppskattningsvis 10 000 är arbetsprövningar på arbetsplatsen.

Tjänster som avses i lagen om offentlig arbetskraftsservice och kompletterande tjänster enligt 3 kap. 1 § anskaffas i huvudsak i form av gruppservice för arbetssökande, i synnerhet jobbsökarträning, samt i form av andra sakkunnigtjänster, såsom jobbsökartjänster, handledar- och stödpersonstjänster samt kartläggning av kompetens och yrkesskicklighet.

Uppskattningsvis 6 000 undersökningar av arbetsförmågan anordnas för att utreda långtidsarbetslösas förutsättningar att få pension. År 2005 kommer uppskattningsvis totalt 25 000 rörlighetsunderstöd att betalas ut till arbetslösa eller arbetssökande som hotas av arbetslöshet och som söker arbete utanför sin pendlingsregion.

Anslaget för den yrkesinriktade utvecklingen av arbetskraft från närområdena anvisas inte längre från ingången av 2005 till de baltiska länderna, utan anslaget riktas i sin helhet till de ryska närområdena. Den yrkesinriktade utvecklingen av arbetskraft består huvudsakligen av utbildning.

52. Arbetsmarknadsstöd(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 995 208 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av arbetsmarknadsstöd och ersättning för uppehälle som betalas på grundval av lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) samt lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande (493/1999). Anslaget får också användas till betalning av ersättning för uppehälle för personer som deltar i arbetslivsträning och arbetspraktik enligt 10 kap. 3 § i lagen om offentlig arbetskraftsservice. Anslaget får dessutom användas för kostnader för försäkringsskydd som gäller arbetslivsträning och arbetspraktik enligt 6 kap. 14 § i lagen om offentlig arbetskraftsservice.

Förklaring:Avsikten är att sysselsättningsprogrammet skall finansieras med anslaget.

Med hänvisning till förklaringsdelen i motiveringen till momentet 33.19.60 har vid dimensionering av anslaget som avdrag beaktats 13 000 000 euro på grund av pensionsbidragsreformen i fråga om långtidsarbetslösa.

Det beräknas att i medeltal 160 000 personer får arbetsmarknadsstöd år 2005. Arbetsmarknadsstödets fulla belopp är lika stort som den grunddagpenning som avses i 6 kap. 1 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Stödet uppskattas år 2005 uppgå till 23,25 euro per dag.

Det beräknas att arbetsmarknadsstödet betalas till personer som deltar i aktiva arbetskraftspolitiska åtgärder samt i fråga om det sammansatta stödet även till arbetsgivare till ett belopp av sammanlagt 303 500 000 euro, vilket är 30 % av slutsumman under momentet. När det gäller antalet personer är målet att andelen personer som deltar i aktiveringsåtgärder med arbetsmarknadsstöd av dem som i genomsnitt erhåller nämnda stöd är minst 30 %.

¹⁾ Siffrorna omfattar sådana arbetsmarknadsstödtagare som varit arbetslösa 500 dagar och som inom ramen för det sammansatta stödet sysselsatts endast med arbetsmarknadsstöd. Siffran innehåller även sådana arbetsmarknadsstödtagare som varit arbetslösa 200 dagar och som omfattas av försöket gällande utvidgning av det sammansatta stödet.

64. Överföringsutgifter för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 28 510 000 euro.

Anslaget får på basis av lagen om offentlig arbetskraftsservice användas till investeringsunderstöd enligt 1 kap. i statsrådets förordning om användning av vissa sysselsättningsanslag samt till sysselsättningsarbetsprogram enligt 2 kap. i förordningen. Anslaget får användas även till betalning av utgifter för sådana statliga anskaffningar som räknas som investeringar. Användningsändamålet för anslaget under momentet omfattar dock inte anslag i anslutning till förvaltningsförsöket i Kajanaland.

År 2005 får med undantag av investeringar som hör till förvaltningsförsöket i Kajanaland ingås nya förbindelser för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte till ett värde av högst 28 218 000 euro. För den del av 2004 års fullmakt som blir oanvänd får förbindelser ingås 2005.

Under momentet får även betalas investeringsutgifter som budgeteras på basis av betalningsbeslut.

Förklaring:Anslaget utgör finansiering av regionutvecklingen enligt regionutvecklingslagen.

Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats 1 907 000 euro som överföring till moment 26.98.63 för att användas för förvaltningsförsöket i Kajanaland. Med investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte stöder man den lokala och regionala sysselsättningen och lindrar arbetslösheten genom att rikta understöd så att de främjar sysselsättningen. Anslaget är avsett att anvisas som delfinansiering av kommuners, samkommuners samt andra samfunds investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte (investeringsunderstöd) samt för statens byggande verk (sysselsättningsarbetsprogram). Med investeringsunderstöden försöker man främja uppkomsten av nya arbetsplatser genom att samtidigt beakta även de regionala sysselsättningsaspekterna. Sysselsättningsprogrammet används till delfinansiering av ämbetsverkens och inrättningarnas investeringsprojekt och avsikten är att man med programmet försöker tidigarelägga sådana projekt som har betydelse för skötseln av sysselsättningen.

En bedömning av den sysselsättande effekten används som hjälp när man fattar beslut om de projekt som skall finansieras. Då prioriteras sådana projekt som främjar uppkomsten av permanenta arbetsplatser samt stimulerar sysselsättningen. Vid fattande av beslut om de projekt som skall finansieras skall man vidare fästa uppmärksamhet vid bl.a. regionala utvecklingsprogram, möjligheterna att skapa förutsättningar för utvecklingen av näringslivet och sysselsättningsläget på den ort där investeringen planeras. Enligt uppskattning uppgick antalet nya arbetsplatser som uppkom med investeringsanslag år 2001 till sammanlagt 650 och år 2002 till sammanlagt 850.

De sysselsättande verkningarna under byggnadsfasen av de investeringar som finansieras med anslag under momentet uppgår till uppskattningsvis 900 årsverken. Genomsnittspriset för sysselsättningen anges i förklaringsdelen i motiveringen till kapitel 34.06.