Statsbudgeten 2005

01. Arbetsförvaltningen

Förklaring:Prioritetsområden inom personalpolitikens verksamhet är genomförandet och uppföljningen av arbetsministeriets och arbetskraftsbyråernas personalplaner samt ibruktagandet av det nya lönesystemet. Genom en förutseende personaladministration säkerställer man en personalstruktur som är ändamålsenlig med tanke på verksamheten. Personalpolitiken sköts systematiskt med målet att ändra personalstrukturen så att den på bästa möjliga sätt stöder införandet och etablerandet av arbetskraftspolitikens nya verksamhetsstrukturer och verksamhetsmodeller. Medelåldern för personalen inom arbetsförvaltningen stiger under de närmaste åren. Särskild uppmärksamhet fästs vid genomförandet av projekt som avser att upprätthålla arbetsförmågan och främja välbefinnandet i arbetet.

Det år 2004 påbörjade utvecklingsarbete för verkställande av revideringen av resultatstyrningen och redovisningsskyldigheten fortsätter vid ministeriet 2005. Utvecklingsarbetet inriktar sig på måluppställning, i synnerhet fastställandet av kriterierna för de funktionella resultatmålen och uppsättandet av målnivåer. Dessutom vidtas utvecklingsåtgärder för att skärpa ministeriets interna resultatstyrning samt resultatstyrningen mellan ministeriet och TE-centralernas arbetskraftsavdelningar. Målet är att på ett heltäckande sätt fastställa effektmålen och resultatmålen för verksamheten, utforma målhierarkin på ett åskådligt sätt samt utveckla resultatstyrningsprocesserna så, att de mål som uppställs kan nås.

En förutsättning för att förvaltningen skall fungera och de anställda orka i arbetet är att kunnandet förbättras kontinuerligt. Inom arbetsförvaltningen genomförs utvecklingen av kunnandet såsom intern personalutbildning, externt beställda mer omfattande utbildningsprogram och genom stödjande av studier på eget initiativ. Som en betydande utbildningsprogramhelhet genomförs PD-utbildningsprogram för kundtjänstpersonal, administrativ personal och sakkunniga inom arbetspolitiken. Programmen har som mål att fördjupa deltagarnas yrkeskompetens samt öka beredskapen att utveckla dels det egna arbetet, dels arbetsgemenskapen. Genom den specialyrkesexamen för administrativ ledning som införs fördjupas ledningens stöd- och utbildningsprocesser. Nätinlärning tas i bruk som en metod för flerformsstudier.

Arbetskraftsinstitutet planerar och genomför för sin del personalutbildning inom förvaltningsområdet samt deltar i den utvecklingsverksamhet som bedrivs av TE-centralernas arbetskraftsavdelningar och arbetskraftsbyråerna.

Inom arbetsförvaltningens organisationsenheter utvecklas funktionsdugligheten och resultatet genom självbedömning som grundar sig på den europeiska kvalitetsutmärkelsemodellen och utvecklingsprojekt som genomförs på basis av bedömningen. Det belöningssystem som grundar sig på kvalitetsutmärkelsemodellen tillämpas vid arbetskraftsbyråerna jämsides med det resultatlönesystem som grundar sig på resultatmål. En värdeprocess som har som mål att fastställa och förstärka de värden som styr den verksamhet som bedrivs av arbetsförvaltningens organisationer och personalen vid dem har inletts inom arbetsförvaltningen.

Hanteringen och utvecklingen av mänskliga resurser kan beskrivas med begreppet personalinvesteringar. Dessa har delats in i tre grupper: investeringar i kompetens (lön under utbildningstiden, andra utbildningsutgifter), investeringar i arbetsgemenskapens tillstånd (samarbete, arbetarskydd, befolkningsskydd, fackföreningsverksamhet) samt investeringar i arbetsförmåga (hälso- och sjukvård, rekreationsverksamhet, semesterlön, arbetsplatsmåltider). Såsom måttenhet används euro/årsverke. De nedan angivna nyckeltalen för personalinvesteringar omfattar hela arbetsförvaltningen: arbetsministeriet (34.01.21), arbetskraftsinstitutet (34.01.22), arbetskraftsbyråerna (34.06.21) samt flyktingförläggningarna (34.07.21).

Med t.ex. arbetslivsbarometerns mätare för trivsel i arbetet kan man ange indirekta uppskattningar av personalinvesteringarnas effekter. De anges med vitsord på skalan 1—5 (1=mycket missnöjd, 5=mycket nöjd). Såsom godtagbar nivå anses minst vitsord 3.

Tyngdpunkterna i beredningen av lagstiftningen gällande arbetslivet ligger år 2005 på slutförandet av totalrevideringen av semesterlagen och på beredningen av en totalrevidering av lagstiftningen gällande samarbete på arbetsplatserna. Dessutom utreder man möjligheterna att med antingen lagstiftning eller andra medel säkerställa att anställningsvillkoren följs på ett lagenligt sätt och att företagen garanteras en jämbördig konkurrensställning. Verkställigheten av utlänningslagen och lagen om integritetsskydd i arbetslivet förutsätter också omfattande informations- och utbildningsåtgärder.

En förbättring av produktiviteten av arbetet på ett kvalitativt hållbart sätt förutsätter att arbetsorganisationerna utvecklas på ett möjligast omfattande sätt inom arbetslivet så, att arbetstagarna orkar längre i arbetet. Utvecklingen av arbetslivet mäts bl.a. med en arbetslivsbarometer. Enligt barometern för år 2003 gav merparten av löntagarna sin arbetsplats ett relativt gott vitsord fastän den allmänna osäkerheten likväl fick många att ifrågasätta arbetets meningsfullhet.

Inom ramen för det program för utveckling av arbetslivets produktivitet och kvalitet ( (Tykes) som inleddes vid ingången av 2004, har man samordnat tidigare arbetslivsprogram med likartad målsättning. Tryggandet av tillgången på arbetskraft förutsätter att man vinnlägger sig om personalens arbetsförmåga och arbetshälsa. Genom att främja arbetshälsan kan man förlänga arbetsåldern och höja sysselsättningsgraden. För närvarande finns det inga utsikter för att man utöver de redan genomförda reformerna av arbetslagstiftningen kommer att vidta sådana lagstiftningsåtgärder som på ett betydande sätt skulle påverka utvecklingen. Programmets centrala mål är att utveckla och etablera sådan arbetslivspraxis som stöder produktiviteten på ett kvalitativt hållbart sätt. Inom en ekonomi som baserar sig på kunnande förutsätter upprätthållandet av sysselsättningen en kontinuerlig satsning på strukturer som stöder inlärning och yrkesmässig utveckling i arbetet. Med hjälp av programmet går man in för att förbättra arbetsplatsernas förmåga att producera innovationer och därigenom förbättra produktiviteten.

Den interna revisionen strävar för sin del efter att säkerställa att verksamheten är resultatrik och effektiv, att författningarna iakttas och att rapporteringssystemen är tillförlitliga. Inom revisionsverksamheten betonas i synnerhet utvärderingen av arbetsförvaltningens interna kontroll och serviceprocesser samt kontroller gällande användningen av Europeiska socialfondens medel enligt de prioriteringar som anges i kontrollplanen.

19. Mervärdesskatteutgifter inom arbetsministeriets förvaltningsområde(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 19 520 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av den mervärdesskatt som ingår i andra än förvaltningsområdets särskilt mervärdesskattskyldiga ämbetsverks och inrättningars köp av varor och tjänster. Anslaget får även användas till betalning av mervärdesskatteandelar som hänför sig till utgifterna under moment 34.06.51 och till betalning av mervärdesskatteandelar som hänför sig till statliga investeringsprojekt som finansieras med medel under moment 34.06.64.

Förklaring:Statens konsumtions- och investeringsutgifter har budgeterats utan mervärdesskatt. Andra än särskilt skattskyldiga statliga ämbetsverk och inrättningar beviljas anslag enligt skattefria priser.

21. Arbetsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 22 327 000 euro.

Anslaget får också användas för projekt som EU har godkänt och för andra enskilda samarbetsprojekt. Anslaget får också användas till betalning av mervärdesskatteandelar, om ersättning för mervärdesskatt ingår i inkomsterna från utomstående.

Förklaring: Ministeriets produktivitetsmål hör till de mål för hela ansvarsområdet som anges i kapitel 34.06. Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 86 000 euro till följd av inrättandet av två tjänster vid minoritetsombudsmannens byrå.

22. Arbetskraftsinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 759 000 euro.

Förklaring:Som grund vid dimensioneringen av anslaget har använts 8 200 studerandedagar. Av dem produceras 6 500 dagar med kortkursformad utbildning och utvecklingsutbildning för personalen, 1 000 dagar med stödservice inom lokalförvaltningen och 700 dagar med avgiftsbelagd service. Genomsnittspriset för en studerandedag är 92,56 euro.

23. Arbetslivsprogram och arbetspolitisk forskning (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 5 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av utgifter för inledande, genomförande och utvärdering av olika försöks-, utvecklings- och forskningsprojekt inom programmet för utveckling av arbetslivets produktivitet och kvalitet.

Anslaget får dessutom användas till betalning av utgifter för publicering av programmen och för information i samband med dem, särskilda utredningar, sakkunnigarvoden, anordnande av seminarier och skapande av inhemska och utländska samarbetsnätverk samt för avlönande av personal motsvarande högst 14 årsverken och till betalning av utgifter för tillfällig personal som deltar i administreringen av programmen. Anslaget får också användas till arbetskraftspolitisk forskning samt till forskning som gäller arbetslivet.

Anslaget får också användas för projekt som EU har godkänt och för andra enskilda samarbetsprojekt.

Förklaring:Avsikten är att sysselsättningsprogrammet skall finansieras med anslaget.

Programmets mål är att hjälpa arbetsplatserna att finna nya metoder med vilka de kan hålla kvar kunniga arbetstagare, anställa nya krafter och utveckla sin konkurrenskraft. Programmets verkningar inriktas på att aktivera den utvecklingsverksamhet som sker på arbetsplatsnivå, förbättra personalens inbördes samarbete, förbättra kvaliteten på verksamheten och produkterna, öka produktiviteten av arbetet och på att personalen ges bättre möjligheter att utnyttja och utveckla sin yrkeskunskap.

Den nuvarande programperioden inleddes 2004, varför uppgifter om resultaten inte ännu finns att tillgå. För programmet har uppställts resultat- och insatsmål samt uppföljningsindikatorer på samhällspolitisk nivå, i fråga om främjandet av god praxis samt på program- och arbetsplatsnivå. Produktiviteten följs upp på samhällspolitisk nivå med hjälp av Statistikcentralens statistik och utvecklandet av kvaliteten i arbetslivet genom enkäter och intervjuundersökningar. Verkningarna av programmet följs upp genom volymuppgifter gällande deltagandet i projektverksamheten samt genom självbedömningsenkäter som riktas till ledningen och personalen på arbetsplatser som deltagit i projekten. Man följer även upp hur kanalerna för informationsspridningen gällande programmet når sin målgrupp. På arbetsplatsnivå bedöms projektens verkningar genom enkäter, inom ramen för vilka man följer upp de centrala deluppgifter som mäter resultatet av verksamheten och kvaliteten på arbetslivet. Antalet utvecklingsprojekt inom ramen för programmet beräknas under hela programperioden 2004—2009 uppgå till sammanlagt 1 000 och det uppskattas att inemot 250 000 personer kommer att delta i dem (inkl. moment 34.01.63). Arbetskrafts- och näringscentralerna bistår också vid användningen av programmen.

Arbetsförvaltningens verksamhetspolitik och utvecklandet av den främjas genom arbetspolitisk forskning. Uppmärksamhet fästs å ena sidan vid stödjandet av det tväradministrativa sysselsättningsprogrammet och arbetskraftsservicens verksamhetsstrategi och å andra sidan vid producerandet av en strategiskt betydande analysgrund gällande arbetslivet. Med hjälp av forskning stöds prognostiseringen bättre än tidigare. En bedömning av effekterna kopplas systematiskt samman med utvecklingsprojekten.

63. Statsunderstöd för projekt med arbetslivsprogram(reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 8 980 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av understöd för olika försöks- och utvecklingsprojekt inom programmet för utveckling av arbetslivets produktivitet och kvalitet.

Förklaring:Avsikten är att sysselsättningsprogrammet skall finansieras med anslaget.

Under momentet finns den del av anslaget för programmet för utveckling av arbetslivets produktivitet och kvalitet som används för projekt som hör till tillämpningsområdet för statsunderstödslagen (688/2001).

67. Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella organisationer(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 1 530 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av medlemsavgifter, finansiella bidrag och betalningsskyldigheter till internationella organisationer samt till betalning av utgifter för stödjande av särskilda program.

Förklaring:Av anslaget kommer uppskattningsvis ca 1 350 000 euro att användas för medlemsavgiften till ILO och ca 179 000 euro för medlemsavgiften till IOM och andra medlemsavgifter.