Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådet
         10. Förvaltning
         30. Företagspolitik
         60. Energipolitik
         70. Ägarpolitik

Statsbudgeten 2005

40. Konsument- och konkurrenspolitikPDF-versio

Konsumentklagonämndens uppgifter, personal och anslag överförs den 1 september 2005 till justitieministeriets förvaltningsområde. De anslag under moment 32.40.24 som är oanvända får användas till motsvarande utgifter under moment 25.30.21.

Förklaring:Verksamheten på marknaden förbättras genom konsument- och konkurrenspolitik. Målet med konsumentpolitiken är en kunnig och aktiv konsument samt en fungerande marknad där konsumentens säkerhet är tryggad. Konkurrenspolitiken syftar till att trygga en sund konkurrens och att höja den ekonomiska effektiviteten. En central förutsättning för bedrivandet av näringsverksamhet är att tillträdet till marknaden är fritt och opartiskt.

En väl fungerande marknad sporrar företagen till innovationer, till satsningar på nya affärsverksamhetssektorer som beaktar konsumenternas behov samt till utveckling av flexiblare handlingssätt. Produkter och tjänster är av hög kvalitet och prismässigt fördelaktiga på en fungerande marknad, och kunniga och aktiva konsumenter kan agera tryggt.

Marknadens funktionsförmåga påverkas också av den offentliga sektorns och de olika myndigheternas utvecklings- och styråtgärder. En fungerande marknad är en förutsättning för att näringslivet och hela samhället mår bra.

Globaliseringen och nätverksbildandet inom ekonomin, utvecklingen i fråga om kommunikationsteknologi och annan teknologi samt de många strukturella omvandlingarna inom den offentliga sektorn medför nya utmaningar för konsument- och konkurrenspolitiken. EU:s utvidgning ökar importkonkurrensen samt vikten av den tillsyn som gäller produkters och tjänsters säkerhet. Den snabba utvecklingen av teknologin ändrar ständigt produkternas och tjänsternas karaktär samt de handelssätt som hänför sig till försäljning och leveranser. Medborgarnas och konsumenternas perspektiv framhålls i alla frågor som ansluter sig till den ekonomiska politiken, socialpolitiken och näringspolitiken.

Utvecklingen av den internationella ekonomin både ökar konkurrensen och förutsätter analys av allt vidsträcktare och svårare konkurrensbegränsningar mellan företagen. Efter att bestämmelserna om verkställigheten av unionens konkurrensbestämmelser ändrats tillämpas konkurrensbestämmelserna i nära samarbete med kommissionen och medlemsstaterna. Det nationella ansvaret för verkställigheten av konkurrenslagstiftningen ökar.

Tillämpningen och övervakningen av bestämmelserna om statsstöd har också stegvis överförts till nationella myndigheter. När gruppundantag gör det möjligt att bevilja vissa former av stöd utan förhandsgodkännande av kommissionen måste de nationella myndigheterna bedöma stödprogrammens lämplighet för den gemensamma marknaden. Det är i företagens intresse att följa marknaden och reagera på situationer i vilka myndigheterna i sina stödbeslut kan ha handlat felaktigt.

Målet inom offentlig upphandling är att möjliggöra att produkter och tjänster kan köpas kostnadseffektivt. Upphandlingen har öppnats för konkurrens på hela den europeiska marknaden, till vilken också finländska företag har lika och opartiskt tillträde. Ett centralt instrument är den upphandlingslagstiftning som grundar sig på EU-direktiv och som i reviderad form sätts i kraft under 2005. Förfarandena för konkurrensutsättning moderniseras och effektiveras bl.a. genom utnyttjande av elektronisk upphandling.

Staten och kommunerna moderniserar sina strukturer bl.a. genom att sammanföra funktioner och lägga ut sin produktion av tjänster. Särskilt kraftig är utvecklingen när det gäller omstruktureringen av tjänster inom social- och hälsovården i kommuner. Handels- och industriministeriet utvecklar rådgivning avseende konkurrensutsättning tillsammans med Finlands Kommunförbund.

Konsumentpolitiken genomförs enligt det konsumentpolitiska programmet. De strategiska riktlinjerna för programperioden 2004—2007 är att lyfta fram konsumentfrågornas betydelse och synlighet, upprätthålla och utveckla konsumentskydd och en trygg marknad, främja konsumenternas egna färdigheter samt ansvarsfulla och hållbara konsumtionsvanor samt stärka samarbetet och interaktionen inom konsumentfrågor.

Förändringen i omvärlden understryker också betydelsen av konsumentens eget kunnande och ansvar. En aktiv konsument känner till sina rättigheter och skyldigheter. Tillräckliga kunskaper och färdigheter samt en förmåga att ta reda på den information som behövs är viktiga egenskaper när det gäller att klara sig i vardagslivet. Som grund för konsumenternas köpbeslut produceras mångsidig marknadsinformation. Förebyggande upplysning och ekonomisk rådgivning har en viktig roll då överskuldsatta medborgares problem klaras upp och gäldenärer rehabiliteras för en återgång till arbetslivet.

I samband med beredningen av budgetpropositionen uppställer handels- och industriministeriet preliminärt följande resultatmål för konsument- och konkurrenspolitikens resultatområde för 2005:

Samhälleliga verkningar

  • En fungerande och öppen marknad säkerställer att den nytta som konkurrensen medför även överförs till kunderna och konsumenterna.
  • Konsumenternas och medborgarnas möjligheter att agera självständigt på marknaden ökar.
  • Marknadsparterna känner väl till konsument- och konkurrensreglerna och förbinder sig att följa dem.
  • Livsmedelslagstiftningen är åskådlig och lättbegriplig och den beaktar på ett jämlikt sätt den snabba utvecklingen på området och sörjer för att en hög nivå på konsumentskyddet bevaras.
  • Genom att den offentliga upphandlingen öppnas för konkurrens effektiveras förvaltningen och uppnås kostnadsbesparingar.

Resultatet av verksamheten

  • Marknadens funktionsförmåga och ett effektivt genomförande av gemenskapens konkurrensregler säkerställs.
  • Konsumentpolitiken genomförs enligt det konsumentpolitiska programmet.
  • Skuldrådgivningen, den förebyggande ekonomiska rådgivningen och konsumentrådgivning följs.
  • Man deltar i internationellt samarbete på ett sätt som främjar målen med konsument- och konkurrenspolitiken i Finland.
  • Köparnas kännedomen om upphandling grundad på konkurrensutsättning och säljarnas anbudsmöjligheter förbättras genom att lagstiftningen revideras, rådgivningsverksamheten effektiveras och anmälningsförfarandet för upphandling ses över.
Den beräknade fördelningen av anslagen under kapitlet Konsument- och konkurrenspolitik (1 000 euro)
    År 2003
bokslut
År 2004
ordinarie budget
År 2005
budgetprop.
         
21. Konsumentverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 5 731 5 760 5 781
24. Konsumentklagonämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 1 538 1 590 1 094
26. Konkurrensverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 4 593 4 688 5 003
31. Ersättning för ordnandet av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (reservationsanslag 2 år) 5 860 5 860 4 811
50. Statsunderstöd för konsumentorganisationer (fast anslag) 673 673 673
  Sammanlagt 18 395 18 571 17 362

21. Konsumentverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 5 781 000 euro.

Av anslaget får högst 100 000 euro användas till att sänka priset på tidningen Kuluttaja.

Förklaring:Konsumentverkets uppgift är att trygga och stärka konsumenternas ställning i samhället. Verket främjar en fungerande marknad och ökar konsumenternas möjligheter att agera samt upprätthåller en internationellt hög nivå på konsumentskyddet. Verket har till uppgift att säkerställa varors och tjänster säkerhet och konsumentens rättsliga ställning så att konsumenten kan lita på sakliga marknadsföringssätt, rimliga avtalsvillkor och andra procedurer. Konsumenten skall dessutom kunna lita på ekonomiskt skydd vid paketresearrangörers insolvens.

I samband med beredningen av budgetpropositionen uppställer handels- och industriministeriet preliminärt följande resultatmål för Konsumentverket för 2005:

Effektivitet

  • Konsumenten kan agera förtroendefullt på marknaden.
  • Konsumentens möjligheter att agera och klara sig självständigt och medvetet på marknaden förbättras.
  • Näringsidkarnas eget ansvarstagande ökar.
  • Konsumentperspektivet beaktas i allt samhälleligt beslutsfattande.

Resultatet av verksamheten

  • I fråga om produktsäkerhetstillsynen i anslutning till konsumenttjänster och konsumtionsvaror bedöms verkningarna av utvidgningen av tillämpningsområdet för den lag som trädde i kraft 2004 och det ökade internationella samarbetet, testas 400 produkter inom produktgruppsspecifika forskningsprojekt samt handläggs uppskattningsvis 250 anmälningar och 300 notifikationer från EU.
  • Fokus ställs på att garantera laglighet, öppenhet och insyn samt rimliga avtalsvillkor inom marknadsföringen i fråga om finansieringstjänster, nödvändighetstjänster och informationssamhälleliga tjänster.
  • I syfte att säkerställa ett gott konsumentskydd bedrivs aktiv verksamhet inom internationella nätverk.
  • De ca 3 700 anmälningar som lämnas till konsumentombudsmannen behandlas så snabbt som möjligt, maximalt i 21 månader. Av dessa avgörs 95 % genom förhandlingar och information. Vid handläggningen prioriteras frågor som är betydande med tanke på konsumentens rättsskydd och ekonomiska säkerhet.
  • Inom tillsynen över paketreserörelser granskas researrangörernas och reseförmedlarnas säkerheter med avseende på insolvens.
  • Inom konsumentupplysningen lyfts teman fram som anknyter till boende och skötsel av privatekonomier. Dessutom stöds funktioner som är centrala med tanke på konsumentens ekonomi och marknadens funktionsförmåga genom utredning och testning.
  • Rådgivnings- och tillsynsmyndigheterna inom länen och kommunerna stöds genom utveckling av elektroniska medel för växelverkan och informationsförmedling och 15—20 kurser ordnas. Rådgivningsverksamheten i fråga om ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning utvecklas.
  • I syfte att garantera att kunderna är nöjda besvaras allmänna förfrågningar inom två månader.

Hantering och utveckling av mänskliga resurser

  • Verket utarbetar utifrån kompetenskartläggning utbildningsprogram som stöder personalens utveckling.
  • Personalens trivsel i arbetet främjas.
Inkomster av och utgifter för verksamheten (1 000 euro)
  2003
bokslut
2004
budget
2005
budgetförslag
       
Inkomster 684 640 700
— avgiftsbelagd verksamhet 583 630 650
— intäkter av samfinansierad verksamhet utanför statsförvaltningen (även finansiering från EU) 93 - -
— övriga inkomster 8 10 50
Utgifter 6 098 6 400 6 481
— personalutgifter 3 930 4 145 4 165
— lokalhyror 489 520 540
— inköp av tjänster (även från andra ämbetsverk) 1 348 1 400 1 420
— övriga utgifter för verksamheten (material, förnödenheter m.m.) 331 335 356
       
Finansiering av verksamheten      
— inkomster som budgeteras under omkostnadsmomentet 684 640 700
— utgifter som budgeteras under omkostnadsmomentet 6 098 6 400 6 481
— omkostnadsfinansiering, netto 5 414 5 760 5 781
       
Användning av momentet      
— överförts från föregående år 413    
— beviljats 5 731    
— använts 5 414    
— överförts till följande år 730    


2005 budget 5 781 000
2004 tilläggsb.
2004 budget 5 760 000
2003 bokslut 5 731 000

24. Konsumentklagonämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 1 094 000 euro.

Förklaring:Konsumentklagonämnden ger skriftliga rekommendationer om hur tvister som överförts till nämnden av konsumenterna skall avgöras. Här avses tvister som uppstår mellan konsumenter och näringsidkare i ärenden som gäller enskilda avtal om konsumtionsnyttigheter eller andra meningsskiljaktigheter i anslutning till anskaffning av konsumtionsnyttigheter. Nämnden ger även rekommendationer om hur tvister som gäller borgensförbindelser, pantsättningsavtal eller bostadsköp skall avgöras. Nämnden medlar i tvister. Nämnden ger även utlåtanden till domstolar, tillhandahåller rådgivning och utbildning till konsumentrådgivare och andra intressegrupper samt besvarar medborgarnas skriftliga frågor och informerar om sina avgöranden.

Konsumentklagonämnden kan inte själv direkt påverka antalet besvär som lämnas in. Därför kan en noggrann uppskattning av antalet prestationer inte ges. Det totala antalet besvär och deras svårighetsgrad beror i stor utsträckning på yttre faktorer. I syfte att minska effekterna av faktorer som slumpmässigt inverkar på statistikföringen räknas antalet prestationer som medeltalet av prestationerna under två år. Under 2002—2003 var antalet prestationer 6 976 stycken (totalt antal besvär som lämnats och avgjorts), av vilka antalet avgjorda besvär var 3 294 år 2002 och 3 566 år 2003.

Under 2005 väntas antalet besvär uppgå till ca 4 000.

I samband med beredningen av budgetpropositionen uppställer handels- och industriministeriet preliminärt följande resultatmål för Konsumentklagonämnden för 2005:

Effektivitet

  • Av rekommendationerna iakttas 75—80 %.

Resultatet av verksamheten

  • Handläggningstiden för alla besvärsärenden är i snitt 10 månader i fråga om bostadsärenden och 8 månader i fråga om andra ärenden.
  • Styckkostnaderna för prestationer och avgjorda besvär byggs upp så att de relativt sett är minst lika fördelaktiga i förhållande till domstsolsbesluten som tidigare.

Hantering och utveckling av mänskliga resurser

  • Personalens kompetens och trivsel i arbetet främjas.

Med hänvisning till motiveringen till kapitlet har vid dimensioneringen av anslaget som avdrag beaktats 500 000 euro i löneutgifter och andra utgifter för 29 personer i överföring till moment 25.30.21 från och med den 1 september 2005.

Utgifter för verksamheten (1 000 euro)
  2003
bokslut
2004
budget
2005
budgetförslag
       
Utgifter 1 436 1 590 1 094
— personalutgifter 1 175 1 289 915
— lokalhyror 83 85 59
— inköp av tjänster (även från andra ämbetsverk) 151 168 90
— övriga utgifter för verksamheten (material, förnödenheter m.m.) 27 48 30
       
Användning av momentet      
— överförts från föregående år 0    
— beviljats 1 538    
— använts 1 436    
— överförts till följande år 102    


2005 budget 1 094 000
2004 budget 1 590 000
2003 bokslut 1 538 000

26. Konkurrensverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 5 003 000 euro.

Förklaring:Konkurrensverkets verksamhetsidé går ut på att trygga en sund och fungerande ekonomisk konkurrens samt höja den ekonomiska effektiviteten genom åtgärder som främjar konkurrensen och röjer undan konkurrenshinder. Verket tryggar den ekonomiska konkurrensen genom att ingripa i konkurrensbegränsningar som strider mot konkurrensbegränsningslagen och som från och med den 1 maj 2004 också strider mot EU:s konkurrensregler samt genom att allmänt verka för en fungerande konkurrens. Dessutom övervakar verket företagsförvärv och sköter internationella uppgifter inom sitt ansvarsområde.

Konkurrensverkets uppgiftsområde utvidgas betydligt och uppgifternas svårighetsgrad och samhälleliga verkningar ökar. Ett allmänt utvecklingsdrag är att verksamheten blir allt mer internationell. Verket skall förutom inhemska konkurrensbegränsningar också utvärdera konkurrensbegränsningar på den gemensamma marknaden. Verket har nära samarbete med nätverket mellan EU:s konkurrensmyndigheter.

I samband med beredningen av budgetpropositionen uppställer handels- och industriministeriet preliminärt följande resultatmål för Konkurrensverket för 2005:

Effektivitet

  • Den konkurrensfrämjande verksamheten är långsiktigt och genom växelverkan inriktad på att främja att de instanser som är verksamma på marknaden och inverkar på marknadens verksamhet känner till konkurrensreglerna och deras betydelse och förbinder sig att i sin egen verksamhet och sina egna lösningar främja en fungerande konkurrens.
  • Reformeringen av den offentliga serviceproduktionen grundar sig på att marknaden och konkurrensen nyttiggörs så ändamålsenligt som möjligt.
  • Marknadens funktionsförmåga förbättras och kundernas och konsumenternas möjligheter att få produkter med allt bättre kvalitet och till allt rimligare priser stärks med hjälp av förbudet mot missbruk av dominerande marknadsställning.
  • Marknaden börjar fungera bättre i och med att man genom övervakning av företagsförvärv på förhand ingriper i sådana företagsförvärv som leder till att dominerande marknadsställning uppkommer eller stärks på marknaden och som avsevärt skulle förhindra konkurrensen i Finland.
  • Marknaden börjar fungera bättre i och med att verket enligt kartellförbudet ingriper i arrangemang som framför allt berör prisöverenskommelser och uppdelning av marknaden och som i allmänhet leder till att kundpriserna stiger.

Resultatet av verksamheten

Effektivitet

  • Avsikten är att tyngdpunkten inom kartellövervakningen i enlighet med den nya lagstiftningen allt mer förskjuts mot frivillig kartellbekämpande verksamhet.
  • I internationella ärenden koncentreras åtgärderna till genomförande av EU:s konkurrensregler och till nätverkssamarbete med Europeiska kommissionens och EU:s konkurrensmyndigheter samt till konkurrensbegränsningsärenden som är centrala med tanke på Finlands och EU:s konkurrenspolitik.
  • Genom extern kommunikation och rådgivning sprids och fördjupas speciellt konkurrenstänkandet.
  • Produktiviteten förbättras genom att verksamheten fokuseras på utredning av samhällsekonomiskt betydande konkurrensbegränsningar.
  • Handläggningstiderna för begäran om åtgärder blir kortare och viktiga ärenden handläggs enligt tidsplan.

Kvalitetsledning

  • Kvalitetsnivån på lösningarna höjs genom att den ekonomiska och rättsliga analysen av dem förbättras och genom att de berörda företagens rättsskydd tryggas under behandlingen och beslutsprocessen.

Hantering och utveckling av mänskliga resurser

  • Vid ingången av 2005 införs ett nytt lönesystem.
  • Personalens kompetens stärks speciellt i fråga om ekonomisk analys och de nya konkurrensregler som trätt i kraft 2004.
  • Nätverksbaserat samarbete med högskolor och forskningsinstitut samt med kommissionens och andra länders konkurrensmyndigheter ökas.
  • Personalens arbetshälsa utvecklas som ett led i personalstrategin.
Utgifter för verksamheten (1 000 euro)
  2003
bokslut
2004
budget
2005
budgetförslag
       
Utgifter 4 571 4 688 5 003
— personalutgifter 3 307 3 450 3 660
— lokalhyror 451 460 470
— inköp av tjänster (även från andra ämbetsverk) 416 398 440
— övriga utgifter för verksamheten (material, förnödenheter m.m.) 397 380 433
       
Användning av momentet      
— överförts från föregående år 833    
— beviljats 4 593    
— använts 4 571    
— överförts till följande år 855    


2005 budget 5 003 000
2004 budget 4 688 000
2003 bokslut 4 593 000

31. Ersättning för ordnandet av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 4 811 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av ersättningar till dem som ordnar ekonomiska rådgivningstjänster och skuldrådgivningstjänster enligt lagen om ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (713/2000).

Anslaget får även användas för avlöning av projektpersonal vid Konsumentverket, för utbildning av ekonomiska rådgivare och skuldrådgivare och för produktion av material.

Förklaring:Anslaget under momentet har ombildats till ett tvåårigt reservationsanslag.

Den ersättning som betalas för ordnandet av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning bestäms enligt de grunder som handels- och industriministeriet fastställt så att ersättningen motsvarar de ändamålsenliga utgifter som föranleds av produktionen av tjänsterna. Ersättningen betalas till en kommun eller annan serviceproducent som ingått avtal med länsstyrelsen. Konsumentverket sköter utbetalningen av ersättningen till kommunerna och länsstyrelsen till övriga serviceproducenter.

I samband med beredningen av budgetpropositionen uppställer handels- och industriministeriet preliminärt följande resultatmål för verksamheten för 2005:

Effektivitet

  • Ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning underlättar effektivt gäldenärernas ställning när det gäller kreditarrangemang och förebygger uppkomsten av överskuldsättning.

Den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen har årligen ca 29 000 kunder, vars ekonomihantering man försöker hjälpa. Överskuldsättning har konstaterats vara det största enskilda hindret för sysselsättning, och därför har olika former av skuldreglering en viktig roll när det gäller att förebygga arbetslöshet och utslagning. Enligt undersökningar inom hälsovården utnyttjar överskuldsatta i snitt mer hälsovårdstjänster än andra medborgare. Reglering av skulderna medför besparingar i social- och hälsovårdsväsendets utgifter.

Det skuldhanteringsprogram som blir färdigt våren 2004 inverkar på hela problemet med överskuldsättning. Förebyggande upplysning och ekonomisk rådgivning håller på att få en viktig roll när det gäller att klara upp överskuldsättningsproblem och rehabilitera gäldenärerna för en återgång till arbetslivet. Styrning och rådgivning i ekonomihantering kräver ett nytt grepp om rådgivningsarbetet av de ekonomiska rådgivarna och skuldrådgivarna.


2005 budget 4 811 000
2004 tilläggsb.
2004 budget 5 860 000
2003 bokslut 5 860 000

50. Statsunderstöd för konsumentorganisationer (fast anslag)

Under momentet beviljas 673 000 euro.

Anslaget får användas till utgifter som föranleds av funktioner som fastställs av Konsumentverket till stöd för konsumentorganisationerna och avdelningen för huslig ekonomi vid Arbetseffektivitetsföreningen r.f.

Förklaring:Konsumentorganisationerna är intresseorganisationer för konsumenterna och i denna egenskap förmedlar de rådgivning och konsumentinformation till konsumenterna.

Effektivitet

  • Hushållens möjlighet att fungera bättre och effektivare samt konsumenternas egna verksamhetsbetingelser förbättras.
Den beräknade fördelningen av användningen av anslaget
   
Finlands Konsumentförbund rf 479 000
Kuluttajat-Konsumenterna ry 25 000
Arbetseffektivitetsföreningen rf:s avdelning för huslig ekonomi 169 000
Sammanlagt 673 000


2005 budget 673 000
2004 budget 673 000
2003 bokslut 673 000