Statsbudgeten 2005

20. Teknologi- och innovationspolitik

Förklaring:Kapitlets rubrik har ändrats. Det allmänna målet med teknologi- och innovationspolitiken är att främja ekonomisk tillväxt och näringsverksamhetens konkurrenskraft och därigenom sysselsättningen och välfärden. Detta är en förutsättning för att Finland även framöver skall kunna erbjuda företagen en internationellt förstklassig innovationsmiljö som lockar också utländska investeringar.

Teknologifinansieringen ökas i enlighet med regeringsprogrammet och den riktas allt effektivare till riskfyllda objekt som skapar ny kunskap och nytt kunnande samt som öppnar för innovativa affärstillfällen och som är centrala för en reformering och förstärkning av näringsverksamheten i Finland.

Innovationsmiljön och dess offentliga stödkonstruktioner utvecklas så att de svarar mot de ständigt föränderliga kraven. Vid utvecklingen nyttiggörs bl.a. resultaten av utvärderingar, teknologiforskning och framtidssyn. Speciell uppmärksamhet fästs vid att på både nationell och regional nivå utveckla stödorganisationernas effektivitet inom innovationsverksamheten och ett bättre samordnat samarbete än hittills samt vid nätverksuppbyggnad och internationalisering inom forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten. Företagens innovationsmiljö förbättras också genom utveckling av lagstiftning och system som hänför sig till teknisk säkerhet och kvalitet samt teknisk harmonisering.

Regionala åtgärder vidtas enligt de regionala teknologistrategierna. Teknologi- och innovationsfinansieringens regionala roll och effektivitet utvecklas genom att rekommendationerna i utredningar avseende regionalt nyttiggörande av teknologi och innovationer konkretiseras. Regionernas förmåga att dra nytta av sitt FoU-kunnande förbättras genom utnyttjande av sakkunskapen vid inrättningar i teknologibranschen, förstärkning av resurserna vid TE-centralernas teknologienheter och främjande av åtgärder som hänför sig till användning och tillämpning av ny teknologi.

Hur målen med teknologi- och innovationspolitiken nås och hur effektiv verksamheten är följs och utvärderas fortlöpande mot bakgrunden av den samhälleliga och ekonomiska utvecklingen. Ministeriet bedömer årligen verksamheten vid enheterna inom sitt förvaltningsområde i samband med förfarandet för resultatstyrning och genomför vid behov utomstående bedömningar. Enheterna inom förvaltningsområdet skall också själva ständigt utvärdera sin verksamhet och verkningarna av den. Beslutsfattare och intressegrupper informeras aktivt om resultaten och effekterna av teknologi- och innovationspolitiken.

I samband med beredningen av budgetpropositionen uppställer handels- och industriministeriet preliminärt följande resultatmål för teknologi- och innovationspolitikens resultatområde för 2005:

Samhälleliga verkningar

• Finland har världens bästa innovationsmiljö.
• Finlands konkurrenskraft är på toppnivå i internationella jämförelser.
• Den nationella kunskapsbasen stärks på sektorer som ur nationalekonomins och samhällets synvinkel är centrala.
• De olika parterna i innovationsmiljön blir bättre på att agera globalt.
• Nyttiggörandet av FoU-verksamhetens resultat identifieras som en central konkurrensfaktor.
• Nya livskraftiga kunskapsföretag och fler företag som bedriver forskning och utveckling uppstår i Finland.
• Den regionala utvecklingen grundar sig på dessas förmåga att allt effektivare nyttiggöra teknologi.
• Verksamhetsbetingelserna för företag med tillväxtpotential stärks.
• Samarbetet mellan olika regionala aktörer är aktivt och framgångsrikt.
• Den tekniska säkerhetsnivån bibehålls på en internationellt hög nivå.

Resultatet av verksamheten

• Den offentliga innovationsfinansieringen ökar i enlighet med regeringsprogrammet och fokuseringen på innovationsverksamheten ligger fortsatt i framkanten globalt sett.
• Näringslivet sporras till krävande FoU-verksamhet i Finland.
• Näringslivet, högskolorna och forskningsinstituten bildar nätverk både nationellt och internationellt.
• Industriell kvalitetsverksamhet främjas och kvalitetsprojekt som gynnar kvalitetspolitiskt beslutsfattande stöds.
• Sakkunskapen vid inrättningar i teknologibranschen utnyttjas allt effektivare i utvecklingsprojekt i regionerna.

I teknologi- och innovationspolitiken deltar förutom ministeriets teknologiavdelning också Geologiska forskningscentralen, Statens tekniska forskningscentral, Säkerhetsteknikcentralen, Konsumentforskningscentralen, Mätteknikcentralen och Teknologiska utvecklingscentralen samt av sammanslutningar som får statsunderstöd Uppfinningscentralen, Finlands Standardiseringsförbund SFS rf och Suomen Laatukeskus/Finlands Kvalitetsförening rf.

21. Geologiska forskningscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 40 822 000 euro.

Förklaring:Forskningscentralen har till uppgift att producera och distribuera geologisk information som främjar en kontrollerad och bärkraftig markanvändning. Målet för forskningscentralens verksamhet är att vara till nytta för samhället, intressegrupperna och framför allt näringslivet.

I samband med beredningen av budgetpropositionen uppställer handels- och industriministeriet preliminärt följande resultatmål för Geologiska forskningscentralen (GTK) för 2005:

Effektivitet

• GTK säkerställer på sikt samhällets och näringslivets tillgång till de nödvändiga råvarutillgångarna i marken samt en hållbar användning av dem.
• Genom kartering av mark och berggrund samt råvaruprospektering och råvaruundersökning skapar GTK förutsättningar för industriell utveckling och sysselsättning inom branschen, för en balanserad utveckling av regionerna och för ett hållbart nyttjande av naturtillgångarna och markanvändningen.
• Av de geologiska artiklar och rapporter som GTK ger ut publiceras 60 refererade vetenskapliga artiklar i internationella serier.

Resultatet av verksamheten

• Inom malmprospekteringen rapporterar GTK årligen om tre till sex ekonomiskt betydande objekt till handels- och industriministeriet. Rapporteringsmålet för 2005 är fyra objekt.

• Utvecklingen av ett system för bokföring av naturstenmaterial fortgår i samarbete med miljöförvaltningen. Ett system för uppföljning av täkt- och koncessionsuppgifter inleds. Kompletteringen av registeruppgifterna om naturstenmaterial fortgår på de centrala förbrukningsområdena till den nivå bokföringen förutsätter.
• Torvtillgångarna karteras över ett torvområde på 300 km2 i syfte att trygga industrins råvarutillgång i enlighet med handels- och industriministeriets utredning.
• Geologiska strukturkarteringar och modellering av grundvattenområden fortgår i samarbete med vattenförsörjningsmyndigheterna i syfte att bestämma villkoren för användningen av grundvatten och annan markanvändning samt i syfte att fullgöra förpliktelserna i vattenramdirektivet.
• Tolkningarna av mätprofiler inom reflexionsmätningsprojektet Fire, som genomfördes i samband med skuldkonverteringen mellan Finland och Ryssland, samt djupborrhålet i Outokumpu färdigställs. Nyttiggörandet av materialet inleds som internationellt samarbete.
• Det mineraltekniska laboratoriet i Outokumpu utvecklas som en del av forskningscentralens verksamhet enligt en plan som uppgjorts 2004.
• I syfte att säkerställa serviceförmågan och undvika underhållet av överlappande system kommer materialet från berggrunds- och markkarteringarna att förenhetligas enligt kraven i det nya koordinatsystem (EUREF-FIN) som införs i Finland inom de närmaste åren.
• Den regionala berggrundskarteringen snabbas upp genom en övergång till en allt glesare datainsamling i enlighet med kraven på kartering i skala 1:250 000. Täckningen av den regionala karteringen stiger till 72 %.
• Baskartering av marken i skala 1:20 000/1:50 000 fortgår med målet att karteringen av de områden som med tanke på markanvändningen är centrala skall färdigställas 2008. Produktionen av digitalt material i allmän skala som täcker jordarter och jordmån i hela Finland fortgår tillsammans med Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT) och Skogsforskningsinstitutet (METLA) med målet att materialet skall kunna distribueras före utgången av 2008.
• Det samfinansierade tätortskarteringsprojekt som inleddes 2003 i Helsingfors ekonomiska region och som stöder byggandet i tätorter slutförs och ett nätbaserat system med berggrundsinformation färdigställs.
• Programmet för geofysikaliska flygmätningar fortsätter med målet att nå en mätningstäckning på 91 % på landområden och 40 % på havsområden. Resultaten av flyggeofysiken utnyttjas vid karteringen av råvarutillgångar och i olika markanvändnings- och miljöfrågor.
• Testning av informationshanteringsprogrammet för geografisk information, Geotietoydin (GeoKernel) färdigställs och projekten för vidareutveckling av systemet samt ansvar för systemunderhåll fastställs. Forskningscentralens alla viktiga dataprodukter (bl.a. kartor, rapporter) och publikationer är integrerade i webbtjänsten.
• GTK publicerar sammanlagt ca 220 geologiska artiklar och rapporter.
• GTK deltar i snitt i fem EU-forskningsprojekt som i första hand gäller miljöteknologi och frågor i anslutning till miljöförändring.
• Utvecklingen av kvalitetsledningen fortgår med målet att ta fram ett system för anskaffning av kundrespons i fråga om karterings- och servicefunktioner och införa självutvärderingsmetoder.
• Forskningscentralens resultatområden omstruktureras enligt kärnfunktionerna. Dessa är geologisk kartering, utvärdering av och prospektering efter geologiska råvarutillgångar samt forskning och utveckling.
• Målet för överskottet från den avgiftsbelagda verksamheten 2005 är 525 000 euro, dvs. 7 % av intäkterna.

Hantering och utveckling av mänskliga resurser

• Chefsarbetet är motiverande och öppet.
• Information sprids och utnyttjas effektivt.
• Bilden av GTK som arbetsgivare är attraktiv och inspirerande.
• Personalen är motiverad och kunnig samt mår bra.

22. Statens tekniska forskningscentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 68 978 000 euro.

Anslaget får även användas för betalning av utgifter för sådana forskningsprojekt som något annat statligt ämbetsverk finansierar i egenskap av uppdragsgivare.

Förklaring:Avsikten är att informationssamhällsprogrammet och politikprogrammet för företagsamhet skall finansieras med anslaget.

Statens tekniska forskningscentral (VTT) har till uppgift att genom att skapa och tillämpa teknologi öka näringslivets internationella konkurrenskraft och samhällets välstånd. VTT:s verksamhet omspänner hela innovationskedjan och består av själv- och samfinansierade projekt samt avgiftsbelagda uppdrag.

I samband med beredningen av budgetpropositionen uppställer handels- och industriministeriet preliminärt följande resultatmål för VTT för 2005:

Effektivitet

För VTT uppställs tre strategiska mål för de närmaste åren:

• Att allt snabbare omsätta forskningsresultaten i praktiken i syfte att förbättra samhällets välstånd, en balanserad utveckling och de grundläggande strukturernas funktionsförmåga och säkerhet.
• Att stödja strukturomvandlingen inom industrin genom tekniska tillämpningar och genom att främja nätverksbyggandet och stärka uppkomsten av nya kunskaps- och teknologiintensiva tjänster och företag.
• Att stärka nyttiggörandet av VTT:s internationellt förstklassiga kompetens vid utvecklingen av den regionala innovationsverksamheten.

I syfte att stärka effektiviteten i sin verksamhet

• producerar VTT, genom att samordna teknologins utvecklingsmöjligheter och kundernas behov, innovationer och lösningar grundade på vetenskap som förser företagen med konkurrenskraftigare produkter, tjänster, anordningar och produktionsprocesser än hittills
• upprätthåller och stärker VTT samhällets och företagens teknisk-ekonomiska kunskapsbas, nätverk och forskningsmiljö med hjälp av vilka man kan svara mot också framtida problem och utmaningar
• ger VTT upphov till också mer omfattande samhälleliga verkningar som hänför sig till energiförbrukningen, minskningen av miljöolägenheter, användningen av naturtillgångar, teknologin för välfärdstjänster samt till säkerheten och utbildningen, företagens tillväxt och sysselsättningen.

Resultatet av verksamheten

• Av VVT:s utgifter täcks ca 70 % med externa inkomster, som på konkurrensvillkor skaffas från den privata och offentliga sektorn i Finland och utomlands. Tillväxtmålen i fråga om de externa inkomsterna är 3—5 %. Av utgifterna täcks 30 % med budgetfinansiering som används för utveckling av forskningscentralens kompetens och forskningsberedskap. Budgetfinansieringen används såväl till självfinansierade projekt som till VTT:s andel av samfinansierade projekt, till vars finansiering EU, Tekes och företag också bidrar.
• VTT stärker sin kompetens inom teknologier som skapar framtida konkurrenskraft för Finland. Av budgetfinansieringen riktas den proportionellt sett största delen till forskningsintensiva områden inom elektronik, datateknik och bioteknik samt till FoU-projekt som främjar konkurrenskraften och omstruktureringen inom konventionella industriområden, t.ex. FoU-projekt som tillämpar data- och kommunikationsteknologi och teknologier för en hållbar utveckling.
• VTT stöder via sitt riksomfattande nät av verksamhetsställen regional och lokal utveckling. VTT står i aktiv växelverkan med företag, universitet, yrkeshögskolor, arbetskrafts- och näringscentraler, teknologicentra, kunskapscentra samt andra instanser som producerar eller utnyttjar information och kompetens. Tillgång till tjänster utanför tillväxtcentra förbättras genom utveckling av ett nätverk av forskningsombud.
• Förutom genom enkäter om kundtillfredsställelsen utvärderar VTT ständigt sin egen verksamhet, sina resultat och deras verkningar med avseende på kunder och samhälle med hjälp av enkäter avseende kundeffekter samt separata utredningar av effekterna för valda objekt som genomförs vartannat år. Verksamheten utvecklas dessutom utifrån internationella utvärderingar, kvalitetsrevisioner och självutvärdering enligt EFQM (European Foundation for Quality Management).
• Hög kvalitet inom forskningsarbetet säkerställs genom ledningssystem för totalkvalitet och kvalitetssystem. Provnings-, besiktnings-, kalibrerings- och certifieringsverksamheten ackrediteras enligt kundföretagens behov.
• Målet för överskottet från den avgiftsbelagda verksamheten är 2 000 000 euro. Det används för att stärka forskningsfärdigheterna. Den avgiftsbelagda verksamhetens andel av verksamheten ökas till ca 40 %.

Hantering och utveckling av mänskliga resurser

• Satsningar på utveckling av affärskunnandet görs i syfte att förbättra kundanpassningen och förmågan till kundservice. Unga forskares färdigheter förbättras genom utvecklingsprogram som genomförs i samarbete med industrin.
• Genom internationellt samarbete överför VTT ny kunskap som uppkommit utomlands till näringslivet i Finland. Verksamhet som sporrar internationalisering bedrivs genom en ökning av informationsutbytet, uppbyggnaden av internationella nätverk, det strategiska kunskapskapitalet och teknologiöverföringen.
• Trivseln i arbetet främjas.

Nästan 30 % av VTT:s personal är verksam utanför huvudstadsregionen. Av närmare 5 000 kunder är ca 50 % företag som sysselsätter färre än 250 personer.

23. Säkerhetsteknikcentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 9 651 000 euro.

Vid nettobudgeteringen beaktas den finansiering som fås av övriga parter genom gemensamma projekt för forskning och utveckling.

Förklaring:Säkerhetsteknikcentralen (Tukes) har till uppgift att övervaka och främja säkerheten i fråga om elapparater och elutrustning, tryckkärl, industriell hantering och lagring av farliga kemikalier, anordningar inom räddningsväsendet, explosiva varor, gruvor, CE-märkta byggprodukter och transport av farliga ämnen samt service av kylaggregat. Dessutom övervakar och främjar centralen tillförlitligheten i fråga om mätinstrument och ädelmetallprodukter samt anläggningarnas energieffektivitet. Verksamheten inriktas på industrin, handeln, den offentliga förvaltningen och enskilda medborgare.

I samband med beredningen av budgetpropositionen uppställer handels- och industriministeriet preliminärt följande resultatmål för Säkerhetsteknikcentralen för 2005:

Effektivitet

• Tukes stöder och främjar en internationellt hög teknisk säkerhetsnivå i näringslivet i Finland och verkar samtidigt genom tillsyns- och informationsverksamhet för lika konkurrensförhållanden i näringslivet.

Resultatet av verksamheten

I syfte att förbättra produktsäkerheten

• ombesörjer Tukes att en så stor del farliga produkter som möjligt dras bort från marknaden
• förbättrar Tukes verksamhetsutövarnas kompetens och motivation att på marknaden släppa ut endast produkter som motsvarar kraven och utvecklar konsumenternas kompetens och motivation att skaffa enbart sådana produkter
• förbättrar Tukes medborgarnas kunnande i fråga om säker användning av produkter och främjar tillhandahållandet av bruksanvisningar som med avseende på säkerheten är nödvändiga i samband med produkterna.

I syfte att förbättra anläggningars och anordningars säkerhet

• säkerställer Tukes att verksamhetsutövarna och ägarna till anordningar följer de säkerhetskrav som samhället ställt
• säkerställer Tukes att verksamheten vid monterings- och serviceföretag samt vid kontrollorgan håller en hög nivå
• verkar Tukes för att kunskapen om säkerhet ökar och att företagen och medborgarna förbinder sig att följa säkra handlingssätt.

De förpliktelser som bestämmelserna i branschen för med sig står i rätt proportion i förhållande till riskernas verkningar. Av den orsaken

• utarbetar Tukes nödvändiga utredningar, forskningsresultat, slutsatser av observationer under tillsynen och olycksrapporter
• drar Tukes nytta av kontakterna till motsvarande nationella, nordiska och europeiska myndigheter med målet att förbättra säkerheten och tillförlitligheten.

För att hålla kundtillfredsställelsen på en hög nivå

• sörjer Tukes för att verksamhetsutövarna och medborgarna har tillgång till tidsenlig information om författningsändringar och deras verkningar
• förbättrar Tukes kundernas möjligheter till elektronisk kommunikation.

Prestationer och serviceförmåga

Kvalitetsnivån i verksamheten och tjänsterna utvecklas och bedöms enligt EFQM-kvalitetskriterierna. Syftet är att nå 450—500 resultatpoäng (max. 1 000 poäng) 2005.

Hantering och utveckling av mänskliga resurser

• Resultaten av enkäten om personaltillfredsställelse (Terve organisaatio) förbättras så att resultatet 2005 är minst 3,7 (max. 5).
• Personalens kompetens främjas.

Inkomsterna av den avgiftsbelagda verksamheten har antecknats under moment 12.32.20.

24. Konsumentforskningscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 1 889 000 euro.

Förklaring:Konsumentforskningscentralen stöder beslutsfattandet vid handels- och industriministeriet och andra förvaltningsområden genom att producera och förmedla forskningsdata som främjar konsumenternas välfärd. Verksamheten främjar genomförandet av det konsumentpolitiska programmet 2004—2007.

I samband med beredningen av budgetpropositionen uppställer handels- och industriministeriet preliminärt följande resultatmål för Konsumentforskningscentralen för 2005:

 Effektivitet

• Konsumenternas välfärd förbättras i och med att beslutsfattarna har tillgång till aktuell forskningsinformation med framförhållning.

Resultatet av verksamheten

Effektivitet

• Av omkostnaderna täcks 25 % med inkomster.
• Intäkterna av den avgiftsbelagda servicen är minst 10 000 euro.
• Forskningsprocesserna effektiveras med målet att forskningen slutförs enligt tids- och kostnadsplan.
• Processerna i anslutning till personaladministration och dokumentförvaltning effektiveras genom att elektroniska informationssystem införs.

Produktion och kvalitetsledning

• Aktuell forskningsinformation med framförhållning produceras om
  • efterfrågan på offentliga och privata tjänster samt marknadens utvecklingsbehov
  • konsumenternas ekonomiska risker
  • förändringar inom livsmedelsproduktion och på livsmedelsmarknaden samt förändringar i konsumentbeteenden
  • bedömningen av användarorienterad teknologi och konsumentorienterad innovation
  • prissättningen i olika branscher och konkurrensen på marknaden samt
  • konkurrensen mellan distributionskanalerna i detaljvaruhandlarna.

• Överföringen av kunskapen från konsumentforskningen främjas
  • genom att forskningsresultat presenteras i nationella och internationella forum
  • genom att nationell konsumentforskning förmedlas i elektroniska informationssystem samt
  • genom att delta i utvecklingen av en konsumentportal avsedd för medborgarna.

• I syfte att förbättra forskningskvaliteten
  • publiceras forskningsresultat i vetenskapliga serier
  • arrangeras planerings- och utvärderingsmöten för intressegrupperna samt
  • stärks samarbetet mellan nätverken mellan forskningsenheter inom olika områden.

Hantering och utveckling av mänskliga resurser

• Personalens anställningsförhållanden tryggas.
• Chefsarbetet och ledarskapspraxisen utvecklas och personalens arbetshälsa främjas.
• Personalens kompetens och utbildningsmöjligheter samt dess trivsel i arbetet främjas.

25. Mätteknikcentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 5 198 000 euro.

Tjänsten som direktör för mätteknikcentralen omvandlas till en överdirektörstjänst.

Anslaget får även användas för finansiering av forskningsprojekt som godkänts av EU. Anslaget får dessutom enligt lagen om måttenheter och mätnormalsystem (1156/1993) användas till omkostnader som föranleds av allmänt genomförande av det nationella mätnormalsystemet samt till att styra, utveckla och administrera verksamheten vid de nationella mätnormallaboratorierna, ordna den nationella kalibreringsservicen samt främja mättekniken och ackrediteringen.

Förklaring:Vid dimensioneringen av anslaget har som avdrag beaktats 500 000 euro som en allmän sparåtgärd inom statsförvaltningen. Mätteknikcentralen har som uppgift att utveckla och upprätthålla ett riksmätsystem, producera ackrediteringstjänster som anger kompetensen och tillförlitligheten hos testnings-, kontroll-, certifierings- och kalibreringsverksamhet samt delta i forskningsprojekt med anknytning till mätteknik och i koordineringen av dessa.

I samband med beredningen av budgetpropositionen uppställer handels- och industriministeriet preliminärt följande resultatmål för Mätteknikcentralen för 2005:

Effektivitet

• Verksamheten drivs enligt de strategiska riktlinjer som fastställts för den nationella mätnormal- och ackrediteringsverksamheten och den stöder utvecklingen av samhällets serviceförmåga samt näringslivets konkurrenskraft:
  • kundernas kompetens- och kvalitetsnivå samt konkurrenskraft förbättras
  • målen i de internationella överenskommelserna som gäller centralens verksamhetsområde uppnås i Finland,
  • den tekniska tillförlitligheten och säkerheten förbättras i Finland
  • centralens tjänster blir bättre kända.

Resultatet av verksamheten

Kvalitetsledning

• Centralens utvecklings-, service- och forskningsverksamhet motsvarar överenskomna riktlinjer, stöder intressegruppernas verksamhet och uppfyller såväl de nationella som de internationella nivåkraven:
  • forsknings- och utvecklingsverksamheten håller hög nivå, är tillämplig och förändringsbenägen
  • tillgången till tjänster bibehålls på minst nuvarande nivå
  • lednings- och verksamhetsprocesserna uppfyller de krav som ställts på verksamheten.

Effektivitet

• Centralens verksamhet är innovativ, ekonomisk och effektiv samt motsvarar kostnaderna:
  • centralens verksamhet samlas i nya lokaliteter
  • nya innovativa modeller för verksamheten utvecklas
  • självfinansieringsandelen ökar i och med serviceverksamheten och forskningssamarbetet samt
  • centralens tjänster blir bättre kända.

Hantering och utveckling av mänskliga resurser

• Centralens uppgifter, kompetens och förfaranden är ändamålsenliga och svarar mot de nationella och internationella kraven och överenskommelserna i branschen:
  • centralens kompetens utvecklas och upprätthållandet av den säkerställs,
  • personalens kompetens utvecklas och dess arbetshälsa ombesörjs i enlighet med personalstrategin samt
  • centralen blir intressantare som arbetsgivare.

26. Teknologiska utvecklingscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 26 570 000 euro.

Vid nettobudgeteringen beaktas som inkomst andra ersättningar från EU än sådana ersättningar för resekostnader som betalas från moment 28.81.25 och övriga inkomster samt den medfinansiering som fås som inkomst av övriga parter inom internationella och övriga samarbetsprojekt som genomförs under Teknologiska utvecklingscentralens ansvar.

Anslaget får även användas till utgifter för andra projekt som godkänts av EU än de som finansieras med medel ur strukturfonderna samt till kalkylerade fluktuationer i valutakurserna till följd av betalningsrörelsen med utlandet.

Förklaring:Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 31 000 euro på grund av övergången till ett nytt lönesystem. Teknologiska utvecklingscentralen (Tekes) har till uppgift att med teknologiska medel främja industrins och servicenäringarnas konkurrenskraft.

Anslagen under omkostnadsmomentet riktas speciellt till

• aktivering av innovationsverksamheten vid företag och forskningsorganisationer
• beredning, genomförande och samordning av teknologiprogram
• ansökningsbedömning som gäller vald projektfinansiering, projektuppföljning och övervakning
• utveckling av innovationsmiljön t.ex. genom samarbete med intressegrupperna och specialuppdrag som fastställts av ministeriet samt
• upprätthållande och utveckling av den egna kunskap och kompetens som de ovan nämnda uppgifterna kräver samt av effektivitet och kvalitet i verksamheten.

I samband med beredningen av budgetpropositionen uppställer handels- och industriministeriet preliminärt långsiktiga resultatmål för Tekes för 2005 enligt följande:

Effektivitet

• Den kvalitativa forsknings- och utvecklingsverksamheten i Finland ökar och allt fler företag och forskningsorganisationer deltar i den. Den nationella kunskapsbasen stärks inom de sektorer och viktiga kluster som är centrala med tanke på samhällsekonomins och samhällets framtid.
• Antalet företag som utvecklar och tillgodogör sig teknologi ökar snabbare än hittills.
• Tack vare en stark innovationsverksamhet växer företagen snabbare, företagen och näringslivet omstruktureras och blir mångsidigare och produktiviteten inom industrin och tjänster förbättras. Samhället kan bättre än hittills trygga sysselsättningsmöjligheterna i en hårdnande internationell konkurrenssituation.
• Innovationsmiljön i Finland erbjuder företagen och forskningsenheterna effektiva förutsättningar för att tillägna sig och nyttiggöra befintlig internationell kompetens och bilda nätverk med framstående internationella partner i syfte att skapa ny kompetens och affärstillfällen.
• Teknologi- och innovationsverksamheten stöder den regionala utvecklingen.
• Teknologierna utvecklas och utnyttjas så att den ekonomiska utvecklingen och välfärds- och miljöutvecklingen i samhället är i balans.

I syfte att nå sina resultatmål utnyttjar Tekes också anslagen och fullmakterna under momenten 32.20.27 (teknologisk forskningsverksamhet), 28 (projekt- och programverksamhet), 40 (bidrag) och 83 (lån). Genom fullmakterna finansierar Tekes teknologiprogram samt riskfyllda forsknings- och utvecklingsprojekt som huvudsakligen genomförs under åren 2005—2008. Resultaten av forsknings- och utvecklingsverksamheten avspeglar sig fullt ut i företagsverksamheten och den samhälleliga verksamheten med flera års fördröjning.

Verkningar av Tekes överföringsutgifter

På grund av verksamhetens långsiktiga karaktär styr handels- och industriministeriet Tekes på strategisk nivå. De resultatmål som grundar sig på nyckeltal är med avseende på de egentliga målen för verksamheten riktlinjer för etappmål. Riktlinjerna för resultatmålen på årsnivå är

Resultatet av verksamheten

Effektivitet

Kvalitetsledning

Hantering och utveckling av mänskliga resurser

Inkomsterna av den avgiftsbelagda verksamheten har antecknats under moment 12.32.99.

27. Teknologisk forskningsverksamhet (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 151 286 000 euro.

År 2005 får nya finansieringsbeslut fattas till ett belopp av högst 156 859 000 euro.

Fullmakten och anslaget får användas till forskning och utveckling som främjar uppkomsten, utvecklingen och nyttiggörandet av teknologiska baskunskaper i forsknings-, utvecklings- och utbildningsorganisationer på områden som har ett centralt inflytande på näringslivets och samhällets utveckling. Fullmakten och anslaget får användas till:

• nationella och internationella program och projekt vid forskningsinstitut, universitet och högskolor som omfattas av statens budgetekonomi samt till beredning av projekt
• klusterprojekt och annat samarbete som myndigheterna genomför tillsammans
• deltagaravgifter för internationellt samarbete, internationella program och projekt, anläggningsleveranser samt resekostnader för resor som görs för Tekes räkning av personer som inte är anställda vid centralen
• stöd för anskaffning av nyhetsprodukter till statliga inrättningar
• till betalning av forskningsprojekt som godkänts av EU.

Förklaring:Avsikten är att forskningsprogram som främjar informationssamhällsprogrammet och politikprogrammet för företagsamhet också skall finansieras med anslaget.

Målen för momentet har angetts i samband med Tekes omkostnadsmoment (32.20.26).

Statens kostnader för den finansiering som beviljas 2005 (nuvärde) uppgår totalt till 153,7 miljoner euro.

28. Utrednings- och utvecklingsutgifter för projekt- och programverksamhet (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 13 870 000 euro.

Anslaget får användas till anskaffning av tjänster som främjar teknologiöverföring, utnyttjandet av teknologi och uppkomsten av nya affärsverksamheter samt till anskaffning av beställda undersökningar, utredningar samt sakkunnig-, utvärderings- och informationstjänster som direkt hänför sig till projekt- och programverksamheten.

Förklaring:Avsikten är att också tjänster som främjar informationssamhällsprogrammet och politikprogrammet för företagsamhet skall finansieras med anslaget.

Anslaget används till att förbättra projekt- och programverksamhetens lönsamhet och effektivitet. Som direkt kompensation för utgifterna får Tekes tjänster som komplement till den egna verksamheten. Exempel på sådana tjänster är:

• beställda undersökningar som tillför Tekes viktig information som kan utnyttjas av centralen själv och av andra
• utredningar och sakkunnigtjänster som behövs vid beredningen och koordineringen av teknologiprogram och projekt samt för åtgärder som sporrar grundandet av nya teknologiföretag och för andra aktiveringsåtgärder
• utvärderingstjänster som används vid utvärderingen av programmen och verksamheten
• informationstjänster som gäller teknologiprogram och andra särskilda projekt som tjänar annan teknologiinformation.

Målen för momentet har angetts i samband med Tekes omkostnadsmoment (32.20.26).

40. Bidrag till teknologisk forskning och utveckling (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 145 931 000 euro.

År 2005 får nya beslut om bidrag fattas till ett belopp av högst 179 187 000 euro.

Bidrag får på grunder som statsrådet närmare fastställt genom förordning (435/2004) och enligt EU-kommissionens förordning (EG 69/2001) avseende stöd av mindre betydelse beviljas företag och sammanslutningar för teknologisk forskning och utveckling som syftar till att utveckla produkter, tillverkningsprocesser och tjänster. Bidrag får även beviljas för riskfyllda utvecklingsprojekt som eftersträvar att utnyttja ny teknologi samt utveckla teknologier som hänför sig till energiekonomi, miljöteknik och välfärd, för att företagsekonomiskt utnyttja forsknings- och utvecklingsresultat som nya affärsverksamheter och i nya teknologiföretag i den inledande fasen samt för att förbättra funktioner som främjar uppkomsten av dessa. Bidrag får dessutom beviljas i syfte att stödja kommunala organisationers anskaffning av nyhetsprodukter.

För kostnader som föranleds av yrkeshögskolors och kommunala organisationers forsknings- och utvecklingsprojekt samt av forsknings- och utvecklingsprojekt vid icke-vinstsyftande företag och sammanslutningar kan med anledning av att servicen i fråga kan jämställas med en kollektiv nyttighet beviljas statsunderstöd till ett belopp som motsvarar det fulla kostnadsbeloppet.

Förklaring:Vid dimensioneringen av anslaget och fullmakten har som avdrag beaktats 500 000 euro i överföring till moment 32.50.41. Avsikten är att forsknings- och utvecklingsprogram som främjar informationssamhällsprogrammet och politikprogrammet för företagsamhet också skall finansieras med anslaget.

Med bidragen sporras företagen till gemensamma teknologiprojekt och teknologiprogram som har som mål att påskynda utvecklingen och effektivera resursanvändningen samt att få såväl stora som små företag att tillgodogöra sig de möjligheter som teknologin för med sig. När bidragen beviljas beaktas projektens kravnivå, behoven att utveckla ny teknologiaffärsverksamhet samt de specialbehov som företag i den inledande fasen samt små och medelstora företag har. Bidrag beviljas i första hand för långsiktig forskning och utveckling samt för beredning av projekt.

Bidrag beviljas

• för företags och sammanslutningars forsknings- och utvecklingsprojekt samt teknologiprogram
• små och medelstora företag för teknologianskaffningar och anskaffning av industriella äganderätter som en del av ett forsknings- eller produktutvecklingsprojekt
• för förhandsutredningar, sakkunnigtjänster och projektberedning som gäller företags och sammanslutningars utvecklingsprojekt
• för utredningar och sakkunnigtjänster i fråga om nya teknologiföretag och affärsverksamheter samt för etablering av affärsverksamhet
• för forsknings- och utvecklingsprojekt som genomförs vid yrkeshögskolor och av kommunala organisationer samt för anskaffning av nyhetsprodukter
• för forskningsprojekt som genomförs av icke-vinstsyftande företag eller sammanslutningar i synnerhet när det gäller teknologisk forskning
• för forsknings- och utvecklingsprojekt vid kunskapsintensiva företag i servicebranscher
• för forskningsprojekt som EU godkänt.

Målen för momentet har angetts i samband med Tekes omkostnadsmoment (32.20.26).

Totalt uppgår statens kostnader för de understöd som beviljas 2005 (nuvärde) till 169,5 miljoner euro.

41. Statsunderstöd till vissa sammanslutningar för främjande av uppfinnings-, kvalitets- och standardiseringsverksamhet (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 6 433 000 euro.

Anslaget får användas för främjande av uppfinnings-, kvalitets- och standardiseringsverksamhet inom handels- och industriministeriets verksamhetsområde och till förvaltningsutgifter som hänför sig till dessa.

För att stödja och främja uppfinningsverksamhet och ersätta de kostnader som föranleds av förvaltningen av verksamheten kan på grund av att servicen i fråga kan jämställas med en kollektiv nyttighet beviljas statsunderstöd till ett belopp som motsvarar det fulla kostnadsbeloppet.

Bestämmelser om användningen av bidragen och övervakningen av användningen utfärdas genom beslut av ministeriet.

Förklaring:Vid dimensioneringen av anslaget har i enlighet med regeringsprogrammet som tillägg beaktats 219 000 euro för finansiering av forskning. Avsikten är att tillägget tilldelas Keksintösäätiö.

Med bidraget för uppfinningsverksamheten främjas innovationsfunktioner och uppfinnarrådgivning samt patentering, utveckling och kommersialisering av uppfinningar. Med bidraget för standardiseringsverksamheten främjas upprätthållandet av standardiseringens grundläggande struktur samt olika instansers beredning av standarder. Bidraget för kvalitetsverksamhet riktas till att främja kvalitetsverksamheten och utveckla övergripande kvalitetsledning.

Handels- och industriministeriet ställer för respektive sammanslutnings statsbidragsverksamhet upp mål som stöder ministeriets närings-, teknologi- och innovationspolitik och följer genom resultatstyrning utvecklingen och effekterna av de resultat som åstadkommits.

Främjande av uppfinningsverksamhet

Handels- och industriministeriet kanaliserar den inledande utvecklingen och främjandet av kommersialiseringen av enskildas, forskares och småföretagares uppfinningar via Keksintösäätiö. Stiftelsens centrala funktioner är allmänt främjande av innovationsverksamheten, uppfinnarrådgivning, bedömning av uppfinningar samt finansiering av patentering, produktutveckling och kommersialisering, juridiska tjänster och marknadsföring och kommersialisering av uppfinningar. Stiftelsen är den enda offentliga instansen som finansiellt kan understöda enskilda uppfinnare eller uppfinnare som är forskare. Hälften av de uppfinningar som stiftelsen finansierar har utförts av enskilda. Keksintösäätiös roll som rådgivande och stödjande instans i innovationsmiljön är viktig för enskilda, forskare och små företag i den inledande uppfinningsfasen.

Keksintösäätiös 15 uppfinningsombudsmän vid TE-centralerna och 12 innovationsombundsmän vid olika universitet säkerställer att uppfinnare inom alla områden får sakkunnig rådgivning för utveckling av uppfinningar och att stiftelsens andra tjänster också finns inom räckhåll. Den fortsatta utvecklingen av nätverket av innovationsombudsmän är beroende av universitetens beslut, vilka för sin del påverkas av förpliktelser i den lag om ändring av universitetslagen samt lagen angående uppfinningar vid högskolor som är under beredning.

I samband med beredningen av budgetpropositionen uppställer handels- och industriministeriet preliminärt följande resultatmål för Keksintösäätiö för 2005 för åtgärder som genomförs med statsunderstöd:

Effektivitet

• Uppfinnarnas förutsättningar att utveckla och dra nytta av sina uppfinningar är så goda som möjligt i hela landet.
• Allt fler uppfinningar kan nyttiggöras som uppfinnaren själv producerar eller som licensierats till företag.

Resultatet av verksamheten

• Keksintösäätiös verksamhet är ekonomisk och effektiv och svarar mot kundernas behov.
• Behandlingstiderna för finansieringsansökningar blir kortare.
• En allt större andel av utgifterna för verksamheten riktas direkt till bidrag.
• Keksintösäätiö och dess ombudsmän tillhandahåller mångsidiga och kvalitativa tjänster.

Hantering och utveckling av mänskliga resurser

• Kompetensen och arbetshälsan förbättras genom utveckling av de mänskliga resurserna och arbetsmiljön.
• Uppgifterna och resurserna står i balans med varandra speciellt i syfte att effektivera projektuppföljningen.

Främjande av standardiseringsverksamhet

Genom standardisering utarbetas gemensamma regler för att underlätta näringslivets, den offentliga förvaltningens och konsumenternas verksamhet. Finlands Standardiseringsförbund SFS rf deltar tillsammans med branschorganisationerna i internationellt tekniskt standardiseringsarbete och företräder Finland i internationella organisationer.

Effektmål för standardiseringsverksamheten

• Företagens verksamhet effektiveras.
• Kompatibiliteten mellan produkter och verksamhetssystem förbättras.
• Produkterna blir hälsosammare, tryggare och mer ekologiska.
• De tekniska hindren för nationell och internationell handel bryts ner.
• Den öppna konkurrensen ökar på marknaden.

I samband med beredningen av budgetpropositionen har handels- och industriministeriet preliminärt ställt upp följande resultatmål för verksamheten vid Finlands Standardiseringsförbund SFS rf för 2005 för uppgiftskomplex som skall genomföras med statsbidrag:

Finlands Standardiseringsförbund SFS rf

• ser till att det i Finland utformas nationella standarder som svarar mot behoven
• underhåller datasystemet inom området och informerar om standarder
• driver också det nordiska miljömärkningssystemet och är behörigt organ för Europeiska gemenskapens miljömärkningssystem i Finland
• ansvarar för uppgifter som ansluter sig till EU-direktivet (98/34/EU) om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter samt världshandelsorganisationens s.k. WTO/TBT-avtal.

Främjande av kvalitetsverksamhet

Genom kvalitetsfrämjande verksamhet påverkas näringslivets konkurrenskraft och ekonomiska tillväxt. Ministeriet skall främja industriell kvalitetsverksamhet samt bereda och stödja kvalitetsprojekt som gynnar kvalitetspolitiskt beslutsfattande. Kvalitetsprissystemet är ett viktigt verktyg för kvalitetsledningen, och statsunderstödet riktas till Finlands Kvalitetscentral Ab/Finlands Kvalitetsförening rf för underhåll av detta system.

Effektmål för standardiseringsverksamheten

• Organisationernas kvalitetskonkurrenskraft förbättras på ett internationellt jämförbart och mätbart sätt.
• Organisationernas affärskompetens och verksamhetsprocesser förbättras.
• Utvecklingsstrategier, god praxis och utvecklingsåtgärder samt den kunskap som härrör från resultaten av dessa ökar inom organisationerna.

I samband med beredningen av budgetpropositionen har handels- och industriministeriet preliminärt ställt upp följande resultatmål för verksamheten vid Finlands Kvalitetscentral Ab/Finlands Kvalitetsförening rf för 2005 för skötsel av uppgifter som genomförs med statsunderstöd:

• Finlands Kvalitetscentral Ab/Finlands Kvalitetsförening rf underhåller och utvecklar systemet med kvalitetspris enligt internationell förebild.

(70.) Geologiska forskningscentralens fartygsanskaffning (förslagsanslag)

Förklaring:Det föreslås att momentet och anslaget under det slopas i budgeten.

83. Lån för teknologisk forskning och utveckling (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 64 063 000 euro.

År 2005 får nya lån beviljas till ett belopp av högst 71 890 000 euro.

Lån får beviljas för statens långivning enligt lagen om statens långivning och statsborgen (449/1988), Europeiska kommissionens förordning (EG 69/2001) avseende stöd av mindre betydelse och statsrådets förordning (435/2004). Lån får beviljas företag och sammanslutningar i form av antingen främmande kapital (villkorslån) eller eget kapital (kapitallån) för teknologiskt utvecklingsarbete som syftar till att utveckla och förbättra internationellt konkurrenskraftiga produkter, tillverkningsprocesser och tjänster.

Lån får även beviljas för riskfyllda utvecklingsprojekt som eftersträvar att utnyttja ny teknologi samt utveckla teknologier som hänför sig till energiekonomi, miljöteknik och välfärd, för att företagsekonomiskt utnyttja forsknings- och utvecklingsresultat som nya affärsverksamheter och teknologiföretag i den inledande fasen samt för att förbättra faktorer som främjar uppkomsten av dessa. Lån får främst beviljas små och medelstora företag för i första hand konkret riskfylld produktutveckling och produktprofilering. Stora företag kan främst beviljas lån när riskmomentet i anslutning till lånet är avsevärt med tanke på genomförandet av projektet och det kan fastställas på förhand. Lånen kan beviljas utan krav på säkerhet. Om utvecklingsarbetet misslyckas tekniskt eller om det inte leder till ett resultat som kan utnyttjas i ekonomiskt syfte, har Teknologiska utvecklingscentralen rätt att på ansökan av låntagaren och inom ramen för de villkor som bestäms genom förordning av statsrådet förlänga låntagarens återbetalningstid, retroaktivt ändra ett lån eller delar av det som ursprungligen beviljats i form av främmande kapital och upptagits i Tekes lånestock till ett lån i form av eget kapital eller i undantagsfall helt eller delvis låta bli att återkräva det obetalda lånekapitalet och räntorna. I fråga om andra än små och medelstora företag kan detta förfarande tillämpas endast av särskilt tungt vägande skäl.

Maximibeloppet för lån för vilka betalningsbefrielse beviljas är 10 000 000 euro.

En del av finansieringen kan betalas ut i förskott. Anslagen budgeteras enligt kontantprincipen.

Förklaring:Avsikten är att forsknings- och utvecklingsprogram som främjar informationssamhällsprogrammet och politikprogrammet för företagsamhet också skall finansieras med anslaget.

Finansiering beviljas

• för företags och sammanslutningars forsknings- och utvecklingsprojekt samt teknologiprogram
• för att starta nya teknologiföretag och affärsfunktioner
• små och medelstora företag för teknologianskaffningar och anskaffning av industriella äganderätter som en del av ett forsknings- eller produktutvecklingsprojekt
• för utveckling av och försök med högteknologiska produktionstekniker och produktionsprocesser i pilotformat eller i det format sådana kan genomföras vid en anläggning
• som kapitallån speciellt till företag i den inledande fasen eller företag med låg soliditet

Villkoren för kapitallån bestäms enligt lagen om aktiebolag (145/1997). Tekes lån för produktförbättring och produktutveckling samt kapitallån för produktutveckling som sköts av statskontoret uppgick i 2003 års bokslut till 351 miljoner euro.

Målen har angetts i samband med Tekes omkostnadsmoment (32.20.26).

Totalt uppgår statens kostnader för de lån som beviljas 2005 (nuvärde) till 17,9 miljoner euro.