Statsbudgeten 2005

30. Företagspolitik

Om en skuldkonverteringsfullmakt på högst 15 000 000 US dollar (ca 14 000 000 euro) i den första tilläggsbudgeten för 2003 blivit outnyttjad får handels- och industriministeriet eller de inrättningar som ministeriet bemyndigat ingå avtal om anskaffning av vetenskaplig apparatur och forskningsservice till det belopp som inte binds av fullmakten på det sätt som Finland och Ryska Federationen avtalat om i sin överenskommelse om delbetalning av de fordringar Finland har hos det forna Sovjetunionen. De betalningar som föranleds av fullmakten utbetalas till statsgarantifonden i budgeten för 2005.

Förklaring:Företagsamhet skall främjas i syfte att upprätthålla och utveckla innovationsverksamheten och produktiviteten, dvs. för att påskynda en strukturomvandling. Tillväxten i ekonomi och sysselsättning är tydligt bunden vid en konkurrenskraftig företagsverksamhet och den tillväxt i produktion och produktivitet som följer av den. Ur företagspolitisk synvinkel är det väsentligt att företagsbeståndet förnyas: nya företag uppstår och redan existerande förnyar sin verksamhet samtidigt som företag som nått slutet av sin livscykel dör bort.

De företagspolitiska åtgärderna är inriktade på att utveckla kvaliteten på företagets omvärld, skapa en atmosfär som gynnar företagsamhet, säkerställa att företagen kommer in på marknaden och främja tillväxten särskilt i fråga om företag i den inledande fasen. Företagens omvärld utvecklas så att det erbjuder konkurrenskraftiga verksamhetsbetingelser för alla företag. Å andra sidan skall särskilda åtgärder inriktas på företag som har vilja och förutsättningar att tillämpa ny teknologi, växa och utvecklas samt erbjuda nya arbetsplatser.

Regeringens politikprogram för företagsamhet stöder för sin del företagspolitiska åtgärder. Genom programmet säkerställs att resurserna för främjande av företagsamheten används effektivt i samarbetet mellan förvaltningsområdena.

Utvecklingstjänster och företagsstöd

En konkurrenskraftig regional näringsverksamhet förutsätter en stark nationell kunskapsbas och en sporrande innovationsmiljö. Med hjälp av de rådgivnings-, utbildnings- och kompetensutvecklingstjänster som svarar mot strategin för utvecklingstjänster möter man kundernas behov och strävar efter att avhjälpa brister i verksamheten på marknaden i fråga om efterfrågan på och utbud av utvecklingstjänster. Täckningen av utbudet säkerställs genom att man utifrån de olika organisationernas tjänster utvecklar integrerade servicekomplex som svarar mot kundernas behov. Dessutom samarbetar man med andra organisationer som tillhandahåller motsvarande tjänster för små och medelstora företag.

Inom tyngdpunktsområdena för kompetensutvecklingstjänster för små och medelstora företag 2005 understryks en stärkning av företagsamheten och främjande av företagsverksamheten. Särskilt fokuserar man på att förbättra omvärlden för företag med tillväxtpotential och tillväxtvilja. Andra insatsområden i verksamheten är en stärkning av affärskompetensen och stödjande av generationsväxlingar. Serviceutbudet på utvecklingstjänster i de ekonomiska regionerna och på det regionala planet effektiveras. Speciell uppmärksamhet fästs vid att stärka den av offentlig finansiering oberoende företagsrådgivningens roll inom olika områden i landet.

Företagsstöd beviljas för materiella och immateriella projekt av hög kvalitet där stödet beräknas vara av stor betydelse för genomförandet av projektet. Företagsstöd riktas särskilt till projekt som stärker konkurrenskraften hos expansiva små och medelstora företag i den inledande fasen, till att främja kompetensen och uppbyggnaden av nätverk i små och medelstora företag, till projekt som förbättrar konkurrenskraften hos små och medelstora företag som företräder nya branscher i utveckling samt till projekt som främjar utnyttjandet av ny teknologi i små och medelstora företags verksamhet både i och utanför tillväxtcentra. Stöd riktas dessutom till projekt som hänför sig till att utveckla tjänster som behövs i små och medelstora företag och förbättra deras omvärld.

En betydande andel av företagsstöden och utvecklingstjänsterna finansieras med medel från EU:s strukturfondsprogram. Cirka hälften av finansieringen av de regionala målprogrammen riktar sig antingen direkt eller indirekt till att utveckla företagsverksamheten. Handels- och industriministeriet är en central aktör i EU:s regionala program 1 och 2, som har som mål att göra näringsstrukturen i regionerna mångsidigare och starkare och därigenom främja företagsverksamheten och sysselsättningen. Ministeriets andel av den delfinansierade verksamhet som faller inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfondens (ERUF) regionprogram uppgår till drygt hälften och stödet riktas till projekt som förbättrar företagens konkurrenskraft och omvärld. Merparten av finansieringen kanaliseras via TE-centralerna, men riktas delvis också till Teknologiutvecklingscentralens forsknings- och utvecklingsprojekt samt till räntestöd och kreditförlustersättningar för Finnvera Abp:s krediter. Dessutom finansieras Europeiska socialfondens (ESF) delfinansierade projekt inom ramen för mål 3-programmet och de regionala programmen. Ministeriets andel av de ESF-delfinansierade projekt som omfattas av dessa program uppgår sammanlagt till ca 10 %. Inom programmet för gemenskapsinitiativet Interreg III A för gränsområden är andelen för utveckling av företagsverksamheten drygt fem procent.

Specialfinansiering

Att stärka företagens konkurrenskraft är en central utgångspunkt vid kanaliseringen av statens specialfinansiering. Det är ändamålsenligt att avlägsna brister i utbudet på finansiering till små och medelstora företag och till exporten genom att erbjuda offentlig specialfinansiering. För exportföretag är det viktigt att ha tillgång till internationellt konkurrenskraftig finansiering. Det centrala finansieringsinstitut som tillhandahåller specialfinansiering för små och medelstora företags lån och borgensförbindelser samt finansiering av export är Finnvera Abp.

Den finansiering som Finnvera Abp riktar till små och medelstora företag innehåller statsunderstöd av närings- eller regionpolitiska orsaker. Statsunderstödet i de lån som beviljas företag som är verksamma i Finland ingår i räntestöd och ersättning av kreditförluster samt i fråga om borgen i ersättning av borgensförluster. Bolagets lånefinansiering till små och medelstora företag skall delvis finansieras med medel också ur Europeiska regionala utvecklingsfonden. Dessutom stöder staten Finnvera Abp:s utvecklings-, service- och rådgivningsverksamhet. Syftet med exportfinansieringsverksamheten är att stärka den ekonomiska utvecklingen i Finland genom att främja export och företagens internationalisering. Staten svarar med medel ur statsgarantifonden för förluster som uppkommer på grund av exportgarantier och specialborgen. Exportgaranti- och specialborgensverksamheten skall vara företagsekonomiskt lönsam på lång sikt. Finnveras Abp:s dotterbolag Fide Ab förvaltar ränteutjämningssystemet för offentligt understödda export- och fartygskrediter. Finlands Exportkredit Ab blev 2004 Finnvera Abp:s dotterbolag i och med att företaget övergick från finansministeriets förvaltningsområde till handels- och industriministeriets förvaltningsområde.

Handels- och industriministeriet uppställer preliminärt följande resultatmål för resultatområdet företagspolitik för 2005:

Samhälleliga verkningar

• Omvärlden för företagsamhet och företagsverksamhet utvecklas så att finländska företag har likvärdiga etablerings-, tillväxt- och konkurrensförutsättningar.
• Sysselsättningsgraden stiger och arbetslösheten minskar inom varje TE-centrals område.
• Regionstrukturen är balanserad och landsbygden är livskraftig i Finland och inom respektive TE-centrals område.
• Finnvera Abp:s statsstödda verksamhet och risktagning påverkar exportfinansieringen och tillgången på finansiering för immateriella investeringar som förutsätter en snabb tillväxt.

Resultatet av verksamheten

• Det utbud av rådgivnings-, utbildnings- och utvecklingstjänster som riktas till företag svarar mot utvecklingsbehoven vid små och medelstora företag. Dessutom effektiveras samarbetet med andra organisationer som erbjuder företag motsvarande tjänster.
• Styrningen av åtgärderna inom företagsstödprogrammen samt uppföljningen av åtgärdernas utfall effektiveras och övervakningen utvecklas.
• Inom specialfinansieringen eftersträvas lönsam verksamhet. Att Finnvera Abp uppfyller de näringspolitiska målen säkerställs genom näringspolitisk styrning av bolaget. Resultaten av en utomstående bedömning av Finnvera Abp:s verksamhet nyttiggörs i samband med utvecklingen av den statliga finansieringen.
• Kreditinstitutens nya soliditetsrekommendationer väntas skärpa institutens soliditetskrav, vilket beaktas vid finansieringen av såväl exporten som verksamheten vid små och medelstora företag.
• Företagen erbjuds internationellt konkurrenskraftiga exportgaranti- och specialborgenssystem, och den ränteutjämning som beviljas offentligt understödda export- och fartygskrediter och andra finansieringssystem för offentligt stödd export är god, liksom den regionala tillgången på dessa.

Samhälleliga verkningar av politikprogrammet för företagsamhet

• Företagens omvärld är stabil och dess utveckling kan prognostiseras också på sikt.
• Marknadsekonomin fungerar på bästa tänkbara sätt.
• Företagens och företagarnas betydelse som skapare av ekonomisk tillväxt och sysselsättning i det finländska samhället ökar.
• Företagsbeståndet utvecklas och förnyas ständigt och företagens tillväxt och internationalisering påskyndas.
• De konkurrensbetingelser som gynnar företagsamhet förbättras.

21. Patent- och registerstyrelsens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 1 177 000 euro.

Anslaget får användas också för medlemsavgifter till internationella organisationer och för att främja den tekniska och ekonomiska utvecklingen, för projekt som hänför sig till internationell verksamhet samt för verksamhet och pris inom ramen för INNOFINLAND. På grund av ansöknings-, anmälnings- och behandlingsförfarandena budgeteras inkomsterna under momentet i regel enligt kontantprincipen.

Förklaring:Patent- och registerstyrelsen (PRS) främjar innovativitet, företagsamhet och samfundsverksamhet i Finland och internationellt. PRS stöder det andliga kapitalet och främjar den tekniska och ekonomiska utvecklingen genom att behandla företags, föreningars och stiftelsers frågor och registrera dem samt genom att bevilja patent, varumärken, mönsterrätt och annat industriellt skydd. PRS säkerställer dessutom att rådgivningen och informationstjänsten är tillförlitliga och tillgången till dem är snabb. Ämbetsverket utvecklar sin service genom att öka den elektroniska kommunikationen.

Det totala antalet ansökningar och anmälningar som lämnats in till PRS beräknas öka med 3 %. Ökningen beror huvudsakligen på att antalet bokslutsärenden och anmälningar om stiftelser gått upp med 5 %, antalet anmälningar till handelsregistret med 3 % och antalet patentansökningarna med 5 %. Antalet ärenden till följd av begäran om undersökningar avseende gemenskapens varumärkesansökningar väntas vara oförändrat. Likaså beräknas antalet anmälningar till föreningsregistret, antalet företagsinteckningsansökningar och nyttighetsmodellansökningar samt antalet ansökningar om mönsterrätt inklusive det antal mönster de innefattar kvarstå på samma nivå som tidigare. Antalet nationella varumärkesansökningar väntas minska med 7 % och antalet internationella varumärkesansökningar för Finlands räkning med 4 %, Antalet internationella PCT-patentansökningar (Patent Coordination Treaty) beräknas öka kraftigt och stiga till 500 stycken. Verksamheten inleds under den senare hälften av 2004.

I samband med beredningen av budgetpropositionen uppställer handels- och industriministeriet preliminärt följande resultatmål för PRS för 2005:

Samhälleliga verkningar

• Verksamhetsbetingelserna för PRS inhemska kunder i ett allt internationellare innovationssystem förbättras.

Resultatet av verksamheten

• PRS inleder sin verksamhet som ett ämbetsverk som undersöker internationella PCT-patentansökningar.
• De regionala tjänsterna förbättras ytterligare genom samarbete och serviceavtal med TE-centralerna, magistraterna och skatteförvaltningen.
• Informationssystemet för handelsregistret reformeras.
• Tillgången på elektroniska informationstjänster ökas och elektronisk kommunikation främjas.
• Strategin för rådgivnings- och informationstjänsterna revideras.
• INNOFINLAND-verksamheten fortgår.
• Produktiviteten av arbetet hålls på en god nivå och de kostnader som påverkar serviceavgifterna hanteras genom regelbunden uppföljning av styckkostnaderna.
• Tjänsterna blir snabbare. En ny förfrågan om kvaliteten och utvecklingsbehoven i fråga om de olika formerna av tjänster sänds till kunderna 2005. Målet är ett medeltal på minst 8 (skolvitsord). Bedömning av verksamhetens kvalitet utifrån kriterierna för den europeiska kvalitetsprismodellen (EFQM) fortgår med 400—450 poäng som mål för de närmaste åren (maximalt 1 000 poäng).

¹⁾ Handläggningstiderna kommer att förkortas betydligt efter 2005.

Hantering och utveckling av mänskliga resurser

• De utvecklingssamtal som ingår i ledningssystemet vid PRS reformeras och samtalens förmåga att kunna förbättra personalens färdigheter och höja motivationen följs som en kritisk framgångsfaktor med hjälp av en personalbarometer.
• Lönesystemet vid PRS reformeras så att det fortsättningsvis sporrar också till förbättrad individuell kompetens.
• Personalens arbetshälsa förbättras.

Ämbetsverkets inkomster grundar sig på lagen om avgifter för Patent- och registerstyrelsens prestationer (1032/1992) och på handels- och industriministeriets förordning om Patent- och registerstyrelsens avgiftsbelagda prestationer (1027/2001).

Vid dimensioneringen av anslaget har som nettobudgeterade inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten enligt kontantprincipen beaktats inkomsterna av patent, varumärken, mönsterrätt, rätt till nyttighetsmodeller, handels- och föreningsregistret samt enligt prestationsprincipen inkomster av stiftelseregistret, företagsinteckningar, utdrag ur handelsregistret och bokslutshandlingar samt inkomster av den företagsekonomiska verksamheten.

Inkomstprognoserna för momentet baserar sig på antagandet att handelsregisters- och varumärkesavgifterna höjs i syfte att minska underskottet. Om de övriga enheternas prognoser för efterfrågan på anmälningar och ansökningar avsevärt avviker från den uppskattade volymen, bereder man sig på att för dessa enheters del separat bedöma behovet av en höjning av avgifterna.

Avsikten är att nettoanslaget skall användas för att täcka Patent- och registerstyrelsens omkostnader. Behovet av anslag föranleds främst av föreningsregistrets verksamhet eftersom det av samhällspolitiska skäl inte har ställts upp några självkostnadsmål för avgifterna. Full kostnadsmotsvarighet förväntas inte heller av stiftelseregistrets verksamhet.

¹⁾ Inkomsterna under momentet var högre än utgifterna år 2003.

41. Verksamhetsstöd till Finnvera Abp (fast anslag)

Under momentet beviljas 336 000 euro.

Anslaget får användas för Finnvera Abp:s omkostnader i enlighet med lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit- och borgensverksamhet(445/1998) och de förbindelser som statsrådet ingått med stöd av den.

Förklaring:Med verksamhetsstödet ersätts de kostnader som enligt 5 § i lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit- och borgensverksamhet och de förbindelser som statsrådet ingått med stöd av lagen föranleds av de tjänster som anges särskilt för Finnvera Abp. Handels- och industriministeriet och Finnvera Abp ingår årligen ett avtal om produktionen av tjänster.

Samhälleliga effektmål

• Grundandet av företag och internationalisering underlättas.

Resultatmål för verksamheten

• Verkningarna av Finnvera Abp:s finansiering förbättras i och med verksamhetsstödet.
• Kompetensen hos små lånekunder och lånekunder som är kvinnliga företagare stärks med hjälp av bokslutsanalyser.

Med hjälp av verksamhetsstödet kan Finnvera Abp göra undersökningar och utredningar avseende företags finansiering samt bedriva utvecklings-, service- och rådgivningsverksamhet som är riktad till företag och som främjar uppnåendet av de mål som ställts upp för Finnvera Abp, men som inte är egentlig finansieringsverksamhet. Företagen erbjuds inte motsvarande tjänster av privata kommersiella finansiärer.

Anslaget hänför sig delvis till det grundräntestöd som skall betalas på grund av krediter beviljade av Kera Abp. I detta grundräntestöd, som årligen minskar och småningom utgår helt, ingick verksamhetsstöd.

42. Räntestöd till Finnvera Abp (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 16 400 000 euro.

Anslaget får i enlighet med statsrådets förbindelser som ingåtts med stöd av lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit- och borgensverksamhet (445/1998) och den lag om aktiebolaget Kera Abp (65/1971) som föregick denna användas till räntestöd som beviljas för finansiering av bolagets verksamhet.

Specialfinansieringsbolaget får 2005 bevilja krediter som omfattas av det regionala räntestödet till ett belopp av högst 121 732 000 euro samt lån som omfattas av specialräntestöd och beviljas i enlighet med stödprogram som stöds på näringspolitiska grunder till ett belopp av sammanlagt högst 112 912 000 euro, vilket belopp också inbegriper lån till kvinnliga företagare.

Förklaring:Anslaget utgör delvis finansiering av regionutvecklingen enligt regionutvecklingslagen.

Avsikten är att politikprogrammet för företagsamhet skall finansieras med anslaget.

Samhälleliga effektmål

• Företagens verksamhetsbetingelser förbättras i och med att Finnvera Abp utan skyddande säkerhet kan bevilja riskfyllda lån till skäligt pris speciellt när det gäller att starta ny företagsverksamhet och utvidga och utveckla verksamheten vid små och medelstora företag.

Enligt lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit- och borgensverksamhet och de förbindelser statsrådet ingått med stöd av den betalar staten räntestöd till bolaget. Räntestödet kan vara regionalt räntestöd eller specialräntestöd. Staten betalar årligen bolaget regionalt räntestöd för vidareöverföring till kredittagarna. Det beviljade räntestödet är till sin storlek regionalt graderat. Specialräntestöd betalas till bolaget för vidareöverföring till kredittagarna i fråga om krediter som beviljats av särskilt fastställda näringspolitiska skäl.

År 2005 betalas räntestödet som regionalt räntestöd enligt de förbindelser som statsrådet ingått med stöd av lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit- och borgensverksamhet och som specialräntestöd i fråga om krediter som Finnvera Abp beviljat 1999 eller senare. Räntestöd betalas dessutom som grundräntestöd och tilläggsräntestöd för krediter som Kera Abp beviljat före 1999 enligt de gällande förbindelser som statsrådet ingått med stöd av lagen om Kera Abp.

Bevillningsfullmakterna för krediter som omfattas av regionalt räntestöd och specialräntestöd gäller också den del av de beviljade krediterna som finansieras med medel ur Europeiska regionala utvecklingsfonden. Den nationella statliga medfinansieringen av räntestödet för dessa krediter har budgeterats under moment 32.30.62 och Europeiska regionala utvecklingsfondens andel under moment 26.98.61.

Det regionala räntestöd och specialräntestöd som betalas till Finnvera Abp för överföring till kredittagarna betalas bolaget för krediter som beviljats 2002 och senare under det år då bolaget gottgör stödet till kunderna. Räntestöd som hänför sig till krediter som beviljats tidigare betalas bolaget under det år som följer på överföringen av räntestödet till kredittagarna.

Av räntestödet för 2005 är den kalkylerade andelen av icke-fördelat räntestöd (grundräntestöd) cirka 2,6 miljoner euro och andelen av fördelat räntestöd cirka 13,8 miljoner euro.

Totalt uppgår statens kostnader för den finansiering som beviljas 2005 (nuvärde) till 10,5 miljoner euro.

43. Ersättningar för Finnvera Abp:s förluster (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 22 200 000 euro.

Anslaget får enligt de förbindelser som statsrådet avgett med stöd av lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit- och borgensverksamhet (445/1998) och den lag om Kera Ab (65/1971) som föregick denna användas till ersättningar för förluster som uppkommit i Finnvera Abp:s och Kera Abp:s kredit- och borgensverksamhet.

Förklaring:Anslaget utgör delvis finansiering av regionutvecklingen enligt regionutvecklingslagen.

Avsikten är att politikprogrammet för företagsamhet skall finansieras med anslaget.

Samhälleliga effektmål

• Tillgången till finansiering förbättras speciellt för små och medelstora företag i och med att Finnvera Abp har möjlighet att bevilja riskfyllda lån och borgen också när företagets säkerhet är otillräcklig.

Statsrådet har med stöd av 8 § i lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit- och borgensverksamhet ingått en förbindelse om att staten, enligt de villkor som närmare specificeras i förbindelsen, ersätter Finnvera Abp för kreditförluster som gäller de krediter och borgensförbindelser som bolaget beviljar från och med den 1 januari 1999. Kredit- och borgensförluster på krediter och borgensförbindelser som Kera Abp har beviljat före denna tidpunkt ersätts enligt de förbindelser som statsrådet har ingått med stöd av lagen om Kera Abp.

De krediter och borgensförbindelser som Finnvera Abp beviljar 2005 beräknas orsaka staten utgifter första gången år 2006.

Avsikten är att kreditförluster för investerings- och driftskapitallån som beviljats av Finnvera Abp får finansiering även ur Europeiska regionala utvecklingsfonden. Den nationella medfinansieringen har budgeterats under moment 32.30.62 och Europeiska regionala utvecklingsfondens andel under moment 26.98.61.

44. Regionalt transportstöd (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 3 540 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av transportstöd till små och medelstora företag enligt lagen om regionalt stödjande av transporter(954/1981) och statsrådets förordning om stödjande av skärgårdstransporter(449/2002).

Av anslaget får högst 6 000 euro användas till betalning av stöd för skärgårdstransporter.

Förklaring:Anslaget utgör delvis finansiering av regionutvecklingen enligt regionutvecklingslagen.

Avsikten är att politikprogrammet för företagsamhet skall finansieras med anslaget.

Vid dimensioneringen av anslaget har som avdrag beaktats 810 000 euro som överförs till moment 26.98.63 i enlighet med 2 § i lagen om ett förvaltningsförsök i Kajanaland (343/2003).

Samhälleliga effektmål

• Förutsättningarna för en ökning av produktionsvolymen, ny produktionsverksamhet och en höjning av produktionens förädlingsgrad förbättras inom de landskap som omfattas av stödet.

Lagen om regionalt stödjande av transporter (954/1981) ändrades genom en lag av den 15 december 2003 (1080/2003) så att lagen (954/1981)får tillämpas på transporter under åren 2004—2007.

Transportstöd betalas för stödjande av transporter som företas av små och medelstora företag i landskapen Lappland, Norra Österbotten, Kajanaland, Norra Karelen och Södra Savolax och Norra Savolax. Stödet beräknas omfatta ca 300 små och medelstora företag. Transportstödet är ett lagstadgat understöd.

45. Stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 19 755 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av stöd enligt lagen om stödjande av företagsverksamhet (1068/2000) och lagen om företagsstöd(1136/1993) samt till betalning av internationaliseringsstöd enligt handels- och industriministeriets beslut (2/022/1998).

Investeringsstöd, utvecklingsstöd för små och medelstora företag och stöd för förbättrande av företagens verksamhetsmiljö samt investerings- och utvecklingsstöd för förädling och marknadsföring av jordbruksprodukter enligt lagen om stödjande av företagsverksamhet får 2005 beviljas till ett belopp av totalt 16 519 000 euro.

Anslaget får användas för bidrag som beviljas för företags investeringsprojekt, små och medelstora företags utvecklingsprojekt, projekt som förbättrar företagens verksamhetsmiljö samt för investerings- och utvecklingsprojekt i företag som förädlar och marknadsför jordbruksprodukter.

Anslaget får också användas till stödjande av projekt som genomförs av offentliga sammanslutningar.

Förklaring:Anslaget utgör delvis finansiering av regionutvecklingen enligt regionutvecklingslagen.

Avsikten är att informationssamhällsprogrammet, sysselsättningsprogrammet och politikprogrammet för företagsamhet skall finansieras med anslaget.

Vid dimensioneringen av anslaget har som avdrag beaktats 300 000 euro som överförs till moment 26.98.63 i enlighet med 2 § i lagen om ett förvaltningsförsök i Kajanaland.

Lagen om stödjande av företagsverksamheten (1068/2000) trädde i kraft vid ingången av 2001. Sagda lag ersätter lagen om företagsstöd (1136/93 jämte ändringar).

Investeringsstöd beviljas för genomförande av investeringar i anläggningstillgångar när företaget inleder eller utvidgar sin verksamhet eller moderniserar sina anläggningstillgångar. Investeringsstöd kan beviljas små företag i hela landet. Inom ett utvecklingsområde kan stöd beviljas även företag som är större än småföretag.

Utvecklingsstöd för små och medelstora företag kan i hela landet beviljas företag som faller inom de fastställda gränserna för storleken på små och medelstora företag. Stöd kan beviljas för betydande utvecklingsprojekt som syftar till att höja nivån på produkterna eller produktionen och förbättra marknadsförings- eller företagsledningskompetensen eller främja internationalisering.

Verksamhetsmiljöstöd för företag kan i hela landet beviljas projekt som syftar till att skapa och utveckla tjänster som små och medelstora företag behöver, förbättra samarbetet mellan företag och läroanstalter samt främja uppbyggnaden av nätverk mellan företag och överföringen av teknologi. Stöd beviljas i regel andra än företag, dvs. främst offentliga sammanslutningar såsom läroanstalter, forskningsanstalter samt kommuner.

Investerings- och utvecklingsstöd för förädling och marknadsföring av jordbruksprodukter beviljas i hela landet för investerings- och utvecklingsprojekt i företag som förädlar och marknadsför jordbruksprodukter.

Samhälleliga effektmål

• Speciellt små och medelstora företags konkurrenskraft och företagens omvärld förbättras.
• Den tekniska nivån på företagens produkter och produktion förbättras, arbetets produktivitet på orten eller i regionen ökar, näringsstrukturen i regioner med problematisk produktionsstruktur stärks och sysselsättningen och företagens internationalisering förbättras.
• Med hjälp av utvecklingsstödet för små och medelstora företag förbättras dessa företags konkurrenskraft på sikt och internationaliseringen ökar.

Resultatmål för verksamheten

• Stödet styrs till små och medelstora företag med god tillväxtpotential som håller på att inleda eller utvidga sin verksamhet. Stöden inriktas på kvalitativt högtstående projekt där det uppskattas ha betydande verkningar för genomförandet av projektet.
• Med verksamhetsmiljöstöden för företag skapas och utvecklas sådana tjänster som små och medelstora företag behöver men som inte finns tillgängliga i regionen i fråga.

Det stöd som beviljas beräknas dessutom öka omsättningen i ca 530 företag och exporten i ca 260 företag.

Totalt uppgår statens kostnader för de understöd som beviljas 2005 (nuvärde) till 15,7 miljoner euro.

47. Statsunderstöd för utvecklingsservice och för vissa sammanslutningar i branschen (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 3 561 000 euro.

Anslaget får användas till statsbidrag för organisationer med anknytning till handels- och industriministeriets verksamhetsområde och främst till produktion av utvecklingstjänster för små och medelstora företag samt till att främja utländska investeringar. Anslaget får dessutom användas till betalning av statsunderstöd till sammanslutningar som främjar verksamheten vid små och medelstora företag, till utveckling av tjänster som är avsedda för små och medelstora företag samt till regionala projekt för utveckling av näringarna.

För de kostnader för främjande av utländska investeringar som nämns i användningsändamålet för anslaget under momentet kan på grund av att tjänsten till sin natur kan jämställas med en kollektiv nyttighet beviljas statsunderstöd till ett belopp som motsvarar det totala kostnadsbeloppet. I särskilda fall kan även projekt som syftar till att utveckla tjänster för små och medelstora företag och främja företagens etiska ansvar samt regionala projekt för utveckling av näringarna på grund av deras samhälleliga effekter och lönsamhet beviljas statsunderstöd till ett belopp som motsvarar det totala kostnadsbeloppet.

Understöd beviljas enligt de grunder som statsrådet närmare fastställer. Anslaget får också användas till finansiering av sådana projekt som genomförs av offentliga sammanslutningar.

Förklaring:Anslaget utgör delvis finansiering av regionutvecklingen enligt regionutvecklingslagen.

Avsikten är att informationssamhällsprogrammet och politikprogrammet för företagsamhet skall finansieras med anslaget.

Handels- och industriministeriet godkänner de mål som ställts upp för de olika organisationernas verksamhet och följer utvecklingen av de uppnådda resultaten och effekterna av dem.

Anslaget under momentet används för att producera tjänster i syfte att främja utländska investeringar och stöda användningen av sakkunnigtjänster avsedda för små och medelstora företag. Anslaget används även för att förbättra förutsättningarna för näringsverksamheten och verksamheten vid små och medelstora företag, för projekt som främjar små och medelstora företags konkurrenskraft, t.ex. projekt för utveckling av utbildnings- och rådgivningstjänster, för åtgärder som syftar till att bredda utbudet av utvecklingstjänster samt för att främja utnyttjandet av industriell formgivning. Dessutom används anslaget för att främja den regionala näringsverksamheten.

Samhälleliga effektmål

• Affärsledningskompetensen ökar bl.a. med hjälp av informations- och kommunikationsteknologin.

Resultatmål för verksamheten

• Antalet, upplagorna och besökarantalet i fråga om publikationer, tävlingar och utställningar, det övergripande antalet evenemang inom utbildningsverksamheten och informationstjänsten och antalet projekt ökar.

48. Räntestöd till offentligt understödda export- och fartygskrediter (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 6 300 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av räntestöd enligt lagen om utjämning av räntan för offentligt understödda export- och fartygskrediter(1137/1996). Anslaget kan också användas till betalning av förvaltningsarvode till bolaget Fide Ab, som avses i lagen om ett ränteutjämningsbolag för offentligt understödda export- och fartygskrediter (1136/1996)samt till betalning av nödvändiga åtgärder och kostnader för att skydda ränte- och valutarisker som föranleds statskontoret till följd av ränteutjämningsavtal.

Förklaring:Samhälleliga effektmål

• Villkoren för exporten och finansieringen av fartygsanskaffning i Finland är internationellt konkurrenskraftiga.

År 2005 bedöms behovet av anslag för ränteutjämningsavtal för exportkrediter uppgå till 6 000 000 euro och för ränteutjämningsavtal för fartygskrediter till 300 000 euro. År 2005 beräknas Fide Ab ingå ränteutjämningsavtal för nya exportkrediter till ett värde av 300 miljoner euro samt ränteutjämningsavtal för fartygskrediter till ett värde av 50 miljoner euro. År 2006 beräknas Fide Ab ingå ränteutjämningsavtal för nya export- och fartygskrediter till ett värde av totalt 820 miljoner euro och därefter till ett värde av totalt 600 miljoner euro per år.

År 2003 utbetalades inget räntestöd under momentet. Till Fide Ab utbetalades 0,3 miljoner euro i förvaltningsarvode samt 1,5 miljoner euro för kostnader föranledda av skyddsåtgärder. Ränteutjämningsavtalen samt skyddandet av ränte- och valutariskerna kan förutom utgifter också ge upphov till inkomster. Till staten betalades 2003 totalt 9,2 miljoner euro i räntegottgörelse.

49. Räntestöd för krediter som beviljas av Finlands Exportkredit Ab (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 20 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av utgifter för ersättning av borgensförluster enligt lagen om räntestöd till Finlands Exportkredit Ab och om ersättning för bolagets valutakursförluster samt om statsborgen för bolagets kreditgivning (1364/1989).

Förklaring:Lagstiftningen medger inte längre finansiering av nya projekt eller beviljande av borgensförbindelser. Av de borgensförbindelser som beviljats med stöd av lagen (1364/1989) är två i kraft, av vilka den senare utgår 2006.

60. Överföringar till statsgarantifonden (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 14 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av ersättningsutgifter som föranleds av garantier som beviljats med stöd av lagen om statsgarantifonden(444/1998), lagen om exportgaranti (479/1962) och lagen om statliga exportgarantier (422/2001). Anslaget får också användas till betalning av ersättningsutgifter som föranleds av garantiförbindelser som ingåtts i statsgarantiverksamheten med stöd av lagar gällande denna (375/1963, 573/1972 och 609/1973), av garantier som beviljats med stöd av lagen om statsgarantier för tryggande av basråvaruförsörjningen(651/1985) och lagen om statens konsolideringsgarantier (529/1993)samt av garantier som före 1999 beviljats med stöd av lagen om statens kapitalgarantier (594/1992).

Förklaring:Ryssland kvitterar i enlighet med 2003 års skuldkonverteringsavtal sina skulder med varu- och tjänsteleveranser till Finland till ett belopp motsvarande 25 miljoner US dollar. Handels- och industriministeriets eller de av det bemyndigade inrättningarnas andel av leveranserna i anslutning till 2003 års skuldkonverteringsavtal uppgår till högst 15 miljoner US dollar och försvarsministeriets andel till 10 miljoner US dollar. Skulderna är i statsgarantifondens bokslut fordringar på Ryssland som i samband med konverteringen har omvandlats till fordringar på Finska staten.

62. Statlig medfinansiering för handels- och industriministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 87 898 000 euro.

År 2005 får nya beslut om beviljande av medel fattas till ett belopp av sammanlagt 85 549 000 euro.

Om en del av bevillningsfullmakten för 2004 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas år 2005 med undantag för mål 1-programmet som genomförs i landskapet Kajanaland.

Anslaget får användas för betalning av den statliga medfinansieringen av projekt för genomförande av målprogram 1, 2 och 3 samt av gemenskapsinitiativprogrammen Interreg III under strukturfondsperioden 2000—2006, då finansieringen sker med medel ur Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden.

Anslaget får tillsammans med EU-medfinansieringen under momenten 26.98.61 och 34.05.61 användas för att anställa teknisk hjälp och den personal som behövs för genomförande av de ovan nämnda programmen samt till betalning av förbindelser enligt EU:s programperiod 1995—1999. Anslaget får dessutom användas till betalning av Finlands förpliktelser enligt artikel 39 (finansiella korrigeringar) i rådets förordning (EG) nr 1260/1999 och artikel 24 (reproduktion, suspension och upphävande av stöd) i rådets förordning (EEG) nr 2082/1993. Anslaget budgeteras enligt kontantprincipen.

Anslaget får användas för betalning av den mervärdesskatt som åläggs den slutliga förmånstagaren.

Förklaring:Anslaget utgör delvis finansiering av regionutvecklingen enligt regionutvecklingslagen.

Avsikten är att informationssamhällsprogrammet, sysselsättningsprogrammet och politikprogrammet för företagsamhet skall finansieras med anslaget.

Vid dimensioneringen av bevillningsfullmakten har som avdrag beaktats 108 000 euro och vid dimensioneringen av anslaget har 60 000 euro beaktats i överföring till moment 34.05.62 på grund av intäkterna från deltagaravgifter som inlöper i samband med utbildnings- och utvecklingstjänster för företag inom försöksområdet för förvaltningsförsöket i Kajanaland.

Bestämmelser om den nationella medfinansieringen av strukturfondsprogram finns bl.a. i lagen om stödjande av företagsverksamhet (1068/2000). Lagen gäller till utgången av programperioden 2000—2006. Bestämmelser om stöden ingår dessutom i statsrådets beslut om allmänna villkor för beviljande av energistöd (SRb 45/1996, 29/1999 och SRF 625/2002), i de bestämmelser som gäller projektfinansiering av Tekes forsknings- och utvecklingsverksamhet och tekniska forskning (SRb 461/1998 och SRF 435/2004) och i lagen om statens specialfinansieringsbolags kredit- och borgensverksamhet (445/1998). Bestämmelser om stöden finns också i de rättsnormer om stödprogram för företagarutbildning och regionala utvecklingsprojekt som Europeiska gemenskapernas kommission godkänt (EU 548 och 549/11.10.1996) och i statsunderstödslagen (688/2001). Dessutom innehåller lagen om den nationella förvaltningen av programmen för strukturfonderna (1353/1999) och förordningen om den nationella förvaltningen av programmen för strukturfonderna (1354/1999) bestämmelser om förvaltningen av samtliga strukturfondsprogram.

Handels- och industriministeriet beslutar i enlighet med de ekonomiska ramarna för EU-programmen om användningen av den statliga medfinansieringen inom ministeriets förvaltningsområde.

Med finansieringen tillhandahålls utbildnings- och utvecklingstjänster för små och medelstora företag och i anslutning till dessa beräknas 2 000 000 euro inflyta under moment 12.32.10 i avgifter som uppbärs av deltagarna.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag som gäller finansieringsandel för dem som deltar i handels- och industriministeriets och arbetskrafts- och näringscentralernas tjänster för utveckling av små och medelstora företags kunnande.

Med anslaget får personer motsvarande cirka 52 årsverken anställas, av vilka cirka hälften betalas av EU:s andel under momenten 26.98.61 och 34.05.61.

Av anslaget beräknas 70,238 miljoner euro riktas till statlig medfinansiering av projekt som delfinansierats ur Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och 15,400 miljoner euro till statlig medfinansiering av projekt som genomförs inom ramen för Europeiska socialfonden (ESF).

Samhälleliga effektmål

• Näringsstrukturen i regionerna blir mångsidigare och starkare.
• De centrala branscherna stärks och ny företagsverksamhet uppkommer speciellt inom tillväxtbranscher.
• Företagens verksamhetsförutsättningar och konkurrenskraft förbättras och företagsamheten stöds av en allt starkare innovationsmiljö.
• Personalens färdigheter i affärsledning, marknadsföring och internationalisering vid små och medelstora företag förbättras.

Det totala beloppet av EU:s bevillningsfullmakt för 2005 och den nationella medfinansieringen inom ramen för fullmakten beräknas påverka antalet arbetsplatser och nya företag samt antalet personer som deltar i utbildningsverksamhet enligt följande:

Statens kostnader för den finansiering som beviljas 2005 (nuvärde) uppgår totalt till 82,9 miljoner euro.

¹⁾ I bevillningsfullmakten år 2005 saknas inkomster om 3,072 mn euro.

¹⁾ Finansieringsramen under 2000—2006 inbegriper en uppskattning av inkomsterna motsvarande 14,955 mn euro.

²⁾ I fullmaktsbeloppen för åren 2000—2004 saknas inkomster om 12,583 mn euro.

³⁾ I bevillningsfullmakten år 2005 saknas inkomster om 3,072 mn euro.

⁴⁾ Budgeten och tilläggsbudgetarna för 2000—2004 inbegriper inte utgifter för förbindelser som ingåtts före 2000.

⁵⁾ I förslagsanslagsbeloppen för 2005 saknas inkomster om 2,260 mn euro.