Statsbudgeten 2005

03. Statens ekonomiska forskningscentral

Förklaring:Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) är en enhet för tillämpad ekonomisk forskning, som till stöd för det ekonomisk-politiska beslutsfattandet producerar forskningsinformation om en effektiv användning av den offentliga sektorns resurser och om anpassningen av dem till föränderliga krav och till omgivningen samt om verkningarna av den offentliga sektorns åtgärder på tillväxten och verksamheten inom samhällsekonomin.

Finansministeriet uppställer i samband med beredningen av budgetpropositionen preliminärt följande resultatmål för forskningscentralen år 2005:

Förändringen i befolkningens åldersstruktur och den tilltagande pensioneringen inverkar allt kraftigare på den ekonomiska utvecklingen. Den globala konkurrensen ändrar sysselsättningsstrukturerna i Finland. EU:s utvidgning och den samtidiga ökningen av världshandeln skapar emellertid nya tillväxtmöjligheter, och utnyttjandet av dem förutsätter ny företagsamhet, gott kunnande och konkurrenskraft. I forskningen vid Statens ekonomiska forskningscentral bedöms dessa olika faktorers verkningar på uppnåendet av de ekonomisk-politiska målen. Särskilt granskas den offentliga maktens politiska åtgärder, såsom beskattning, inkomstöverföringar, stöd, offentliga investeringar och offentliga serviceutgifter.

De närmaste åren måste samhällsekonomin och den offentliga ekonomin i Finland anpassa sig till den föränderliga omvärlden i takt med globaliseringen och integrationsutvecklingen i Europa. I det forskningsarbete som gäller samhällsekonomins konkurrenskraft framhävs därför frågor som hänför sig till beskattningen, tillväxt- och teknologipolitiken, företagarverksamheten och de offentliga stödens effekter. Speciella undersökningsobjekt till följd av EU:s utvidgning och den ekonomiska globaliseringen är utsikterna för den offentliga ekonomin på lång sikt och beskattningens tillväxtkonsekvenser, produktionsfaktorernas rörelser inom den expanderande unionen samt skattekonkurrensen. I forskningen kartläggs också välfärdsstatens ekonomiska hållbarhet på lång sikt och de faktorer som hänför sig till den, t.ex. hur lockande Finland är som placeringsort för företag och åldrandets inverkningar på produktivitetsutvecklingen.

Befolkningens stigande medelålder och dess inverkningar på utbudet av arbetskraft samt de strukturella problemen på arbetsmarknaden är centrala frågor för forskningen. De politiska åtgärder såväl med tanke på beskattning, förmåner som arbetskraftspolitik vilka inverkar på hur arbetsmarknaden fungerar hör till de problemområden som skall analyseras. Frågor som gäller hur den offentliga arbetskraftsservicen fungerar och resultaten av den och som ansluter sig till regeringens politikprogram för sysselsättning utreds. Det sätt att närma sig frågorna som man börjat tillämpa inom forskningen kring de arbetskraftspolitiska verkningarna och som utgår från efterfrågan och utbud fördjupas. Samverkan mellan inkomstöverföringarna och beskattningen analyseras. Inkomstfördelningens och fattigdomens struktur och deras samband med utvecklingen på arbetsmarknaden undersöks. Särskilt granskas åldersstrukturella faktorer med betydande ekonomiska verkningar när det gäller konsumtion. Det modellarbete som grundar sig på granskningar på individ- och hushållsnivå, organiseringen av arbetet och utnyttjandet av det inom forskningen revideras. Särskild uppmärksamhet fästs vid att forskningsresultaten sprids och utnyttjas.

Projektet för utveckling av utvärderingen av produktiviteten och effektiviteten inom hälso- och sjukvården, socialväsendet och utbildningen fortgår i anslutning till finansministeriets produktivitetsprojekt. Inom projektet ägnas sammankopplingen av kvalitets- och verkningsfaktorer med det material som gäller insats och utbyte särskild uppmärksamhet. Hur finansieringssystemen för servicen fungerar, efterfrågan på och utbudet av tjänster för åldringar samt de inverkningar befolkningens stigande medelålder har på välfärdsservicen undersöks också. I den forskning som gäller kommunalekonomin fästs uppmärksamhet vid de verkningar på effektiviteten som kommunens storlek har då de offentliga tjänsterna ordnas samt vid skattekonkurrensen mellan kommunerna. Regionforskningen koncentreras på effekterna av de regionalpolitiska åtgärderna samt på forskningen kring regionala arbetsmarknader och regionala skillnader vid produktionen av offentliga tjänster. Inom bostadsmarknadsundersökningen ligger tyngdpunkten på prisbildningen på jord-, byggnads- och fastighetsmarknaden när det gäller boendet och på verkningarna av den skatte- och stödpolitik som gäller boendet på bostadsmarknaden och inom den offentliga ekonomin.

Forskningen kring miljöekonomi och infrastrukturer granskar politiken för en hållbar tillväxt i synnerhet med tanke på miljö- och energipolitiken och en hållbar produktion och konsumtion. Genomförandet av Kyotoklimatkonventionen och förberedelserna inför förhandlingar om de nya förpliktelserna förutsätter att forskningsresurser inriktas på dessa frågor. Också anpassningen till klimatförändringen håller på att bli aktuell som en ny forskningsfråga. Till de centrala undersökningsobjekten inom forskningen kring infrastrukturerna hör också sambandet mellan den ekonomiska tillväxten och infrastrukturerna och utvärderingen av ny avtalspraxis i samband med finansieringen av nya infrastrukturinvesteringar och serviceproduktionen.

Modeller för allmän jämvikt har blivit centrala redskap för analysen av struktur- och miljöpolitiken och för bedömningen av verkningarna av den. Inom VATT-modellprojektet har man utvecklat en dynamisk modell för allmän jämvikt för bedömning av den ekonomiska politiken på medellång sikt. Den viktigaste tillämpningen av modellen år 2005 är VATT:s scenariobokprojekt.

21. Statens ekonomiska forskningscentrals omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 3 678 000 euro.

Förklaring:Avsikten är att informationssamhällsprogrammet skall finansieras med anslaget.

Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 9 000 euro på grund av en övergång till det nya lönesystemet.