Statsbudgeten 2003

92. Användningen av avkastningen av Penningautomatföreningens verksamhet

Förklaring:Statsrådet har med stöd av lotterilagen (1047/2001) beviljat Penningautomatföreningen penningspelstillstånd som ensamrätt för tillhandahållande av penningautomater, anordnande av kasinospel och bedrivande av kasinoverksamhet. Genom den på penningspelstillståndet baserade verksamheten skaffar Penningautomatföreningen medel till allmännyttiga sammanslutningar och stiftelser med rättsförmåga för främjande av hälsa och social välfärd. Medlen fördelas i form av understöd enligt prövning på basis av ansökningar.

Penningautomatföreningen behandlar ansökningarna om understöd, gör upp ett fördelningsförslag och administrerar utbetalningen av understöden och övervakningen av användningen av dem i enlighet med lagen om penningautomatunderstöd (1056/2001) och statsrådets förordning om vissa tidsfrister som skall tillämpas på penningautomatunderstöd (1170/2001). På basis av Penningautomatföreningens styrelses förslag beviljas understöden av statsrådet på föredragning från social- och hälsovårdsministeriet. Detta sker i regel en gång om året.

Av Penningautomatföreningens avkastning beviljades år 2002 i understöd 279,5 miljoner euro till allmännyttiga sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd. Då Statskontoret dessutom med stöd av 22 § 2 mom. lotterilagen anvisades 59,7 miljoner euro för driftskostnader för krigsinvalidernas inrättningar, 35,628 miljoner euro för rehabilitering av frontveteraner och 2,45 miljoner euro för rehabilitering av personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig, uppgick användningen av Penningautomatföreningens avkastning till sammanlagt 377,278 miljoner euro. Av avkastningen år 2001 blev 48,6 miljoner euro över för senare bruk.

Avsikten är att sammanlagt 390,585 miljoner euro av Penningautomatföreningens avkastning skall användas år 2003. Härav delas i understöd ut 292,8 miljoner euro från moment 33.92.50. Dessutom anvisas Statskontoret 59,7 miljoner euro för driftskostnader för krigsinvalidernas sjukhem, 35,628 miljoner euro för rehabilitering av frontveteraner och 2,45 miljoner euro för rehabilitering av personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig. Av avkastningen år 2002 blir 64,6 miljoner euro över för senare bruk.

50. Understöd till samfund och stiftelser för främjande av hälsa och socialt välbefinnande(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 292 800 000 euro.

Anslaget får användas för ändamål som nämns i 17 § 2 mom. och 22 § 1 och 3 mom. lotterilagen (1047/2001).

Förklaring:Momentets svenskspråkiga rubrik har ändrats. Social- och hälsovårdsministeriet har tillsammans med Penningautomatföreningen preliminärt kommit överens om följande resultatmål för understödsverksamheten i allmänhet och resultatområdesvis år 2003:

Understödsverksamheten följer två huvudlinjer: 1. understöd anvisas för problemförebyggande verksamhet och 2. stöden till och servicen för dem som har det sämst ställt tryggas och aktiviteter på klienternas eget initiativ främjas.

Tyngdpunkten för den förebyggande verksamheten är förlagd till förebyggandet av de stora folkhälsoproblemen och brytandet av den tilltagande utslagningen. Understöden riktas till hälsofrämjande verksamhet, främjande av arbets- och funktionsförmågan samt på åtgärder genom vilka skapas förutsättningar att upptäcka förfördelning, på förebyggande av utslagning och på att få redan passiverade medborgare och familjer involverade i service- och stödsystemen.

Vid tryggandet av stödet till och servicen för de befolkningsgrupper som har det sämst ställt är de viktigaste målgrupperna de grupper där sociala och ekonomiska svårigheter, långtidsarbetslöshet, rusmedelsproblem eller mentala problem, osäkerhet och otrygghet, fattigdom och överskuldsättning, handikapp eller svåra kroniska sjukdomar hopar sig. Till målgrupperna hör också äldre medborgare som behöver mycket hjälp och stöd. Allt större vikt fästs vid barnens och de ungas levnadsförhållanden och trygghet samt vid främjandet av familjernas möjligheter att klara sig.Genom understöden främjas tryggandet av tillgången på stöd och service och utvecklandet av verksamhetsmodellerna så, att dessa allt bättre motsvarar behoven när det gäller medborgare och familjer med många problem, bidrar till att förhindra eller avbryta anhopningen av problem som leder till utslagning och skapar förutsättningar för familjerna att klara olika livssituationer på egen hand.

Vid övervägandet av understöd i anslutning till olika serviceformer beaktas det offentliga servicesystemets primära ansvar när det gäller att tillhandahålla service. Understöd riktas framför allt till områden där flyttningsrörelsen, befolkningsstrukturen eller andra lokala omständigheter är särskilt problematiska. Genom understöden kommer man i olika delar av landet att stöda projekt som syftar till en effektivering av samordningen och specialkunnandet när det gäller social- och hälsovårdstjänsterna på lokal och regional nivå. Samarbetet mellan organisationerna och kommunerna främjas för åstadkommande av tillräckligt täckande och enhetliga helheter vad gäller service- och stödnätverket. Det är angeläget att utveckla kvaliteten och tillgången på service samt flexibla servicekedjor. De omständigheter som hänför sig till utvecklandet av det privata serviceutbudet beaktas vid riktandet av understöd inom olika servicesektorer.

Medborgarorganisationsverksamhet

• Medborgarorganisationernas centrala verksamhetsbetingelser intressebevakningen, sakkunskapen och andra påverkningssätt tryggas.
• Utvecklandet av regional och lokal intressebevakning främjas, likaså kunnande och utökat samarbete.
• Understöden höjs för framför allt förebyggande av problem i anslutning till utslagning, de stora folksjukdomarna och människornas livsföring; understöden riktas till funktioner avsedda att stöda personer med psykiska problem och rusmedelsmissbrukare samt till funktioner som stöder föräldraskap och familjer som har svårt att klara sig.
• Sådana projekt inom informationssamhället främjas genom vilka IT-systemen utvecklas som hjälpmedel så att erhållandet av information och förmågan att kommunicera utvecklas i fråga om äldre personer, de som är funktionshämmade och de som bor i glesbygden. För att kunskaperna om servicesystemen skall öka stöds den utbildning, handledning och rådgivning som främjar boende i hemförhållanden. Rådgivningen i fråga om grundläggande renovering av bostäder stöds. Rådgivningen och utbildningen beträffande anhöriga och yrkesutbildade personer stöds.

Service- och stödboende

• Finansieringen av servicebostäder tryggas;
• • antalet servicebostäder för åldringar ökar med ca 400 bostäder per år
  • för personer med psykiska problem, personer med rusmedelsproblem och för personer som behöver mycket hjälp.

• För handikappade nya servicebostäder; ca 400 bostäder per år.
• Antalet stödbostäder ökar;
• • för personer med rusmedelsproblem, personer med psykiska problem och för handikappade (300) samt
  • för unga som håller på att bli självständiga (400).

• Utvecklandet av och försök med nya lösningar inom serviceboendet främjas; servicebostäder av lättare slag för åldringar, gruppboende för dementa och servicebostäder för åldringar med psykiska problem, små grupphem för handikappade och personer med psykiska problem. Utöver anskaffning av bostäder understöds utvecklingsprojekt och funktioner gällande nya verksamhetsmodeller som hänför sig till stöd av boende och ökad boendeberedskap.

Rehabilitering

• Understöd riktas till rehabiliteringsservice för missgynnade grupper; för upprätthållande av funktionsförmågan hos den åldrande befolkningen och dem som är i pensionsåldern, för social rehabilitering av barn och barnfamiljer samt för rehabilitering av svårt handikappade som inte omfattas av den särskilda skyldigheten att ordna rehabilitering.
• De rehabiliteringsmöjligheter som kompletterar den offentliga servicen utökas för sådana specialgrupper som inte har tillräcklig tillgång till lämplig service; personer med psykiska problem, familjer med psykiska problem och rusmedelsproblem samt småbarnsmödrar, familjer med många problem samt personer som förlorat sin funktionsförmåga till följd av långvarig arbetslöshet.
• Utvecklandet av den öppna rehabiliteringen och av mera övergripande nya rehabiliteringsmodeller samt utvecklandet av undersöknings- och utvecklingsprojekt gällande effekterna och resultatet av rehabilitering främjas; fokusering på utvecklandet av framför allt narkomanvård, familjerehabilitering, alternativa sysselsättningsformer för funktionshämmade samt sådan rehabilitering av åldringar som förebygger behovet av anstaltsvård (dementa personer, strokepatienter, patienter med lårbensbrott, personer som lider av ensamhet).

Stöd till personer som klarar sig hemma och stöd till anhöriga

• Understöd anvisas för stöd till vårdande anhöriga och familjer och för utvecklande av stödformer för familjer och åldringar som behöver mycket hjälp; verksamhet med s.k. byamedhjälpare i glesbygderna, nattvaktsverksamhet som främjar serviceproducenternas samarbete, effektiverad hemservice.
• Understöden höjs för upprätthållandet av närståendevårdarnas funktionsförmåga; utbildning, handledning, vikariering och verksamhet i grupper för personer som befinner sig i samma situation.
• Inom den verksamhet som stöder självständigt boende betonas organisationernas speciella kunnande samt utnyttjandet av frivilligarbete och stödpersonsverksamhet för åstadkommande av flexibla servicehelheter.
• Det familjearbete som i hemmen erbjuds familjer vilka har problem som anknyter till barnskyddet och många andra problem utökas.
• Organisationernas stödpersonsverksamhet och verksamhet på frivillig basis utökas inom olika sektorer; målgrupper är i första hand närståendevårdarna, familjer med många problem, unga som riskerar att bli utslagna, personer med psykiska problem och rusmedelsproblem, personer med drogproblem, ensamma åldringar och handikappade, invandrarfamiljer.

Dagverksamhet och arbetsterapi

• I fråga om personer med psykiska problem och rusmedelsproblem samt multihandikappade, åldringar (dementa personer, personer med psykiska problem och personer med minnesrubbningar) utökar man den meningsfulla dagverksamheten och utvecklar den mera målinriktat på ett sätt som främjar upprätthållandet och förbättrandet av funktionsförmågan.
• En eftermiddagsverksamhet för skolelever som förebygger att barn blir utslagna utökas. Sådana platser där medborgarna kan få hjälp och träffa andra människor och till vilka ”tröskeln är låg” utökas framför allt i områden där det finns mycket barnfamiljer samt invandrar- och flyktingfamiljer.
• I fråga om funktionshämmade, unga personer och personer som länge varit utanför arbetsmarknaden utökas utbudet av sysselsättningsprojekt, arbetsterapi, allaktivitetshus och verkstäder.

Kurs-, läger- och semesterverksamhet

• Kurs-, läger- och semesterverksamheten inom olika sektorer utvecklas allt mer målmedvetet och på ett sätt som förbättrar familjernas möjligheter att klara olika livssituationer.
• Anknytandet av kurs-, läger- och semesterverksamhetsperioderna till de helheter gällande andra funktioner som främjar förmågan att klara olika livssituationer effektiveras.

Kristjänster

• Beredskapen att reagera i akuta problemsituationer främjas (familjekriser, överkonsumtion av rusmedel eller läkemedel, psykiska störningar, akuta sjukdomsfall, ensamhet, olyckor, situationer där någon blivit utsatt för brott, våld eller våldshot, prostitution osv.). Verksamheten gällande läkar- och räddningshelikoptrar stöds fortfarande.
• Understöden höjs för utvecklande av det förebyggande och vårdande arbetet i samband med våld och för det krisarbete som avser att förebygga självmord bland unga. Understöden höjs för förebyggande och hantering av kriser i anslutning till ensamhet och otrygghet bland åldringar, situationer där maken avlidit och vid fall av misshandel.
• För att trygga lättillgängliga tjänster och fortsatt verksamhet främjas utvecklandet av samarbetet mellan organisationerna och kommunerna samt utvecklandet av mångsidiga servicenätverk på lokal nivå. När kristjänsterna utvecklas betonas ett utökat multiprofessionellt samarbete över de administrativa gränserna inom social- och hälsovården.

55. Statlig ersättning för driftskostnader för krigsinvalidernas inrättningar (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 59 707 000 euro.

Anslaget får med stöd av 22 § 2 mom. lotterilagen (1047/2001) och 6 d § lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948) användas till betalning av statlig ersättning för driftskostnader för krigsinvalidernas rehabiliterings- och vårdinrättningar.

Förklaring:Anläggningskostnaderna för krigsinvalidernas inrättningar samt amorteringar och räntor på lån som föranleds av dem år 2003 finansieras, med undantag för en självrisk på i regel 10 % för inrättningens huvudman, med understöd som beviljas av Penningautomatföreningens avkastning.

Antalet vårdplatser på krigsinvalidernas inrättningar uppskattas till sammanlagt 1 563 och antalet vårddagar till sammanlagt 444 300 fördelat på krigsinvaliderna och deras makar. Avsikten är att genom anbudstävlingar dämpa stegringen när det gäller priserna för vårddagar och vårdbesök vid inrättningarna samt sörja för att de mål som hänför sig till kvaliteten på rehabiliterings- och institutionsvårdsservicen uppnås. Ersättning för driftskostnaderna betalas enligt ett avtal om priserna för vårddagar och vårdbesök.

58. Vissa utgifter för rehabilitering (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 2 450 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av utgifter för rehabilitering med stöd av 22 § 2 mom. lotterilagen (1047/2001) och lagen om rehabilitering för personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig (1039/1997).

Förklaring:Rehabiliteringen ordnas i form av öppen rehabilitering och rehabilitering vid inrättning i regel vid samma rehabiliterings- och vårdinrättningar som veteranrehabiliteringen. Kvaliteten på och kostnaderna för rehabiliteringen motsvarar nivån för veteranrehabiliteringen. Det beräknas att 1 800 personer får rehabilitering år 2003. Genom tillägget till anslaget kan rehabilitering ordnas oftare och sålunda ske med 2—3 års intervaller. Avsikten är att genom anbudstävlingar dämpa stegringen när det gäller priserna för vårddagar och vårdbesök vid inrättningarna samt sörja för att de mål som hänför sig till kvaliteten på rehabiliterings- och institutionsvårdsservicen uppnås.

59. Utgifter för rehabilitering av frontveteraner (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 35 628 000 euro.

Anslaget får med stöd av 22 § 2 mom. lotterilagen (1047/2001) och lagen om rehabilitering av frontveteraner (1184/1988) användas till betalning av utgifter för rehabilitering av frontveteraner. Anslaget får också användas till betalning av undersökningsutgifter inom rehabiliteringen av frontveteraner.

Förklaring:Anslaget minskar behovet av anslag under moment 33.22.59 i motsvarande mån.