Statsbudgeten 2003
33. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Förklaring:Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde har till uppgift att för befolkningen främja god hälsa och funktionsförmåga samt en hälsosam arbets- och livsmiljö och säkerställa en tillräcklig försörjning och tillräckliga social- och hälsovårdstjänster.
Omkring en tredjedel av socialutgifterna finansieras via statsbudgeten. Andelen under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel utgör en dryg femtedel av socialutgifterna, eftersom poster som hör till socialutgifterna finansieras också via andra huvudtitlar. Överföringsutgifterna till hushållen, kommunerna och samkommunerna utgör de största utgiftsposterna under huvudtiteln.
Trots uppgången i efterfrågan på pensionsskydd och social- och hälsovårdstjänster har socialutgifterna utvecklats måttligt. För Finlands del understiger socialutgifternas andel av bruttonationalprodukten samt de köpkraftskorrigerade socialutgifterna per capita den genomsnittliga nivån i EU-länderna. Andelen beräknas stiga något 2003 och vara 26,2 %.
Faktorer som under de närmaste åren kommer att inverka på hur socialskyddet efterfrågas och utvecklas utgörs av befolkningens åldrande och funktionsförmåga, den allmänna samhällsekonomiska utvecklingen, den europeiska integrationen, sysselsättningsgraden och långtidsarbetslösheten, fattigdomen och utslagningen, ibruktagandet av ny teknologi, den regionala utvecklingen i landet och förändringarna bland personalen inom social- och hälsovården. Med tanke på en hållbar finansiering av socialskyddet framhävs fortsättandet i arbete samt upprätthållandet av befolkningens arbets- och funktionsförmåga. När det gäller socialskyddet är utmaningarna gemensamma för länderna i Europeiska unionen. Verksamheten på gemenskapsnivå, såsom målsättningen, handlingsprogrammen för olika regioner samt jämförelseindikatorer som beskriver de politiska resultaten, har blivit intensivare inom socialskyddssektorn.
Socialskyddets främsta uppgift ligger i att bromsa upp en försvagning av försörjningskvoten, dvs. proportionen sysselsatta/icke sysselsatta. Det görs genom att upprätthålla befolkningens arbets- och funktionsförmåga. En minskning av långtidsarbetslösheten är också en av de närmaste årens stora frågor. Om detta arbete är framgångsrikt kan risken för fattigdom och utslagning minskas avsevärt. I takt med att befolkningen åldras accentueras betydelsen av att servicesystemet fungerar och är heltäckande samt finansieras på ett hållbart sätt. Tryggandet av social- och hälsovårdstjänster för alla befolkningsgrupper förutsätter att kommunernas ekonomi utvecklas balanserat, tillgången till tjänster för utsatta grupper tryggas, kommunerna samarbetar och nya handlingsmodeller införs samt ekonomiska drivfjädrar används allt mera inom serviceproduktionen.
Social- och hälsovårdsministeriet fastställde de strategiska riktlinjerna för utvecklandet av social- och hälsovårdspolitiken under de närmaste åren i sin rapport "Strategier för social- och hälsovårdspolitiken år 2010 — mot ett socialt hållbart och ekonomiskt livskraftigt samhälle", som utgavs 2001. Enligt rapporten kan helheterna inom utvecklandet av social- och hälsopolitiken sammanfattas i följande fyra strategiska riktlinjer:
- Främja hälsa och funktionsförmåga
- Göra arbetet mera lockande
- Förhindra och lindra utslagning
- Trygga väl fungerande tjänster och ett rimligt utkomststöd.
Andra dokument som ligger till grund för förvaltningsområdets målsättning för 2003 är statsrådets principbeslut om folkhälsoprogrammet Hälsa 2015, de åtgärdsriktlinjer som utarbetats av kommissionen för utredande av socialutgiftsfinansieringen (Somera) samt statsrådets principbeslut om tryggande av hälso- och sjukvården i framtiden. För social- och hälsovårdens del gäller fortfarande det mål- och verksamhetsprogram för social- och hälsovården för åren 2000—2003 som regeringen godkänt 1999. I fråga om arbetarskyddet är det bakomliggande dokumentet den arbetarskyddsstrategi som godkändes 1998.
De konkreta åtgärder som de i strategidokumenten inskrivna målen förutsätter ingår i kapitel- och momentförklaringarna under huvudtiteln. I de resultatavtal som ingås med ämbetsverken och inrättningarna inom förvaltningsområdet enas man om respektive instans ansvar för uppnående av målen.
Resultatavtalsförfarandet inom förvaltningsområdet ändras 2003 så, att en resultatavtalsstruktur som innefattar de fyra perspektiven i referensramen Balanced Scorecard införs. Perspektiven är samhällelig verkningsfullhet, processer och strukturer, personalförnyelse och arbetsförmåga samt resurser och ekonomi. Målen för samhällelig verkningsfullhet i resultatavtalen härleds från de ovan nämnda strategidokumenten. Tidsperspektivet vid uppställningen av mål för resultatavtalen blir sådant att man kommer överens om långsiktiga mål som omspänner högst fyra år samt mål på årsnivå. Utfallet av målen följs genom kriterier som överenskoms särskilt.
Förvaltningsområdets utgifter kapitelvis 2001—2003
|
|
År 2001 bokslut 1000 € |
År 2002 ordinarie statsbudget 1000 € |
År 2003 budgetprop. 1000 € |
Ändring 2002—2003 |
|
1000 € | % | |||||
|
|
|
|
|
|
|
01. |
Social- och hälsovårdsministeriet |
45 716 |
50 905 |
65 290 |
14 385 |
28 |
02. |
Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården |
19 838 |
22 980 |
20 610 |
- 2 370 |
- 10 |
03. |
Arbetslöshetsnämnden |
1 648 |
1 697 |
1 725 |
28 |
2 |
04. |
Prövningsnämnden |
1 458 |
1 552 |
1 556 |
4 |
0 |
06. |
Rättsskyddscentralen för hälsovården |
3 825 |
3 860 |
4 300 |
440 |
11 |
07. |
Institutet för arbetshygien |
33 334 |
34 320 |
35 210 |
890 |
3 |
08. |
Folkhälsoinstitutet |
30 274 |
33 929 |
34 584 |
655 |
2 |
09. |
Social- och hälsovårdens produkt- tillsynscentral |
4 242 |
4 377 |
4 570 |
193 |
4 |
10. |
Strålsäkerhetscentralen |
9 593 |
10 417 |
11 109 |
692 |
7 |
11. |
Läkemedelsverket och Utvecklingscentralen för läkemedelsbehandling |
1 246 |
1 333 |
2 549 |
1 216 |
91 |
12. |
Statens skolhem |
588 |
588 |
588 |
— |
— |
13. |
Arbetarskyddets distriktsförvaltning |
19 995 |
20 730 |
21 306 |
576 |
3 |
14. |
Statens sinnessjukhus |
265 |
607 |
607 |
— |
— |
15. |
Utjämning av familjekostnader |
1 377 538 |
1 368 000 |
1 360 700 |
- 7 300 |
- 1 |
16. |
Allmän familjepension |
41 104 |
42 000 |
41 000 |
- 1 000 |
- 2 |
17. |
Utkomstskydd för arbetslösa |
538 358 |
663 200 |
698 200 |
35 000 |
5 |
18. |
Sjukförsäkring |
529 060 |
695 500 |
683 100 |
- 12 400 |
- 2 |
19. |
Pensionsförsäkring |
1 430 171 |
1 483 575 |
1 508 500 |
24 925 |
2 |
20. |
Olycksfallsförsäkring |
12 769 |
12 500 |
13 000 |
500 |
4 |
21. |
Frontveteranpensioner |
122 957 |
118 000 |
107 000 |
- 11 000 |
- 9 |
22. |
Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst och vissa utgifter för rehabilitering |
268 585 |
263 293 |
261 950 |
- 1 343 |
- 1 |
23. |
Annat skydd för personer som lidit skada av krigen |
3 114 |
3 280 |
3 030 |
- 250 |
- 8 |
28. |
Annat utkomstskydd |
11 067 |
12 100 |
18 196 |
6 096 |
50 |
32. |
Av kommunerna anordnad social- och hälsovård |
2 560 989 |
2 719 656 |
2 967 549 |
247 893 |
9 |
33. |
Vissa utgifter inom social- och hälsovården |
— |
5 900 |
10 900 |
5 000 |
85 |
53. |
Hälsofrämjande verksamhet och hälsoövervakning |
9 210 |
9 345 |
9 500 |
155 |
2 |
57. |
Semesterverksamhet |
182 631 |
186 000 |
193 300 |
7 300 |
4 |
92. |
Användningen av avkastningen av Penningautomatföreningens verksamhet |
346 299 |
377 285 |
390 585 |
13 300 |
4 |
|
Sammanlagt |
7 605 874 |
8 146 929 |
8 470 514 |
323 585 |
4 |
Det totala antalet anställda | 3 440 | 3 520 | 3 5301) |
1) Den avgiftsbelagda verksamhetens andel uppgår till 1 415 årsverken.